FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel Portugal avseende BNP per capita. Bland de nya EUländerna ligger det anrika industrilandet Tjeckien på andra plats. EMU är ingen prioriterad fråga för Tjeckien. Officiella källor talar om 2008 och 2010 som tänkbara inträdesår i ERM II respektive EMU. Som leverantörsland röner Tjeckien ett allt större intresse, även enligt Silfs/Föreningssparbankens senaste undersökning. Däremot verkar den svenska exporten till Tjeckien fortfarande vara undermålig. Fram till 1940-talet var Tjeckien ett av världens ledande industriländer. Därefter skedde av kända skäl en rejäl neddykning. Comecon-systemets planekonomi medgav inga incitament till konkurrenskraftig teknologisk förnyelse. Vid kommunismens fall 1989 hade dåvarande Tjeckoslovakien en av plansystemets hårdast styrda ekonomier med i motsats till exempelvis Ungern obefintliga privata inslag. Den tjeckiska demokratiseringsprocessen gick smidigt, medan implementeringen av marknadsekonomin ibland hade påtagliga hinder på vägen, till viss del beroende på bristande marknadsekonomisk erfarenhet. I december 1996 fick jag vid ett besök i Prag uppleva, hur risken med den redan starkt negativa bytesbalansen just av den senare nämnda anledningen tonades ned av administrationen. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Denna förminskning av bytesbalansrisken var således förståelig men icke desto mindre fatal. Redan i början av 1997 uppstod en allvarlig bytesbalanskris en tillspetsning som hade kunnat fungera som en i sista minuten -varningslampa även för Thailand och Malaysia (de två först drabbade länderna under den allvarliga s k Asienkrisen). Tjeckiens bytesbalanskris hade allvarliga följder Flera år med svag konjunktur följde. Så sent som 2002 steg Tjeckiens BNP fortfarande med blott 1,5 %. Sedan dess har dock en märkbar återhämtning ägt rum. En viktig anledning till att vi i denna översikt något närmare vill belysa den tjeckiska ekonomin är Tjeckiens goda placeringar i Silfs och Föreningssparbankens nyligen publicerade inköparpanel ( Inköparnas omvärld från den 27 mars). Bland svenska inköpare har Tjeckien med andra ord relativt hög status. 1. Återhämtningen pågår Efter utbrottet av den ekonomiska krisen våren 1997 följde cirka fem år av dålig eller medioker tillväxt. Sedan 2003 har dock en remarkabel återhämtning ägt rum, med en genomsnittlig BNPtillväxt på över 4 ½ %. Den generella uppfattningen bland tjeckiska experter är att den trendmässiga (potentiella) tillväxten vilken alltid är speciellt svår beräkna för ett reformland idag hamnar på 4 ½-4 ¾ %. 6 Tjeckiens BNP-tillväxt 1996-2005 5 4 3 2 1 0-1 -2 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Source: Reuters EcoWin År 2005 blev BNP-tillväxten hela 6 %. Den cirka 11-procentiga exportökningen var strålande och vittnar om stark internationell konkurrenskraft både avseende produktmix och priser. Tjecker- BNP-tillväxten blev 6 % under 2005 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006
na poängterar att den välkända industritraditionen fortfarande kan ses som en viktig komparativ fördel. Enligt flerfaldigt bekräftad expertinformation på plats härstammar numera så mycket som 70 % av all tjeckisk export från utländska investeringar i Tjeckien (FDI) och mer än hälften av hela industriproduktionen. Den höga FDI-kvoten gör det alltjämt lätt att finansiera bytesbalansunderskotten. Dessa brukar ligga mellan 4 och 6 % av BNP. År 2005 såg det något bättre ut (preliminärt något över 3 %). För första gången uppnåddes ett lätt överskott i handelsbalansen. 70 % av all export kommer från FDI Precis som i flertalet andra nya EU-länder utgör emellertid bytesbalansen och dess finansiering en potentiell akilleshäl framöver, eftersom de utländska investeringarnas uthållighet och volym ej kan förutses på sikt och vissa mättnadseffekter förr eller senare mycket väl komma att visa sig. För att motverka en sådan utveckling erfordras ständig reformpolitik. Investeringarna har totalt sett gått rätt bra på senare år utan att man kan tala om en regelrätt investeringsboom. En liknande slutsats kan också dras avseende hushållens konsumtion: skaplig men inte riktig stark. Sammanvägt innebär denna konstellation att exporten fortfarande visar sig som mer kraftfull än den inhemska efterfrågan (konsumtion plus investeringar). Likväl kan den inhemska efterfrågan beskrivas som piggare än för några år sedan, vilket lett till en viss trendmässig nedgång i arbetslösheten men med stora kvarvarande regionala skillnader (även lönemässigt). Utsikterna för 2006/2007 ser fortsatt hyggliga ut. I år torde en cirka 5-procentig BNP-tillväxt åstadkommas, vilket skulle kunna vara något över potentialen. 2007 präglas av något ökad osäkerhet med tanke på en troligen något dämpad konjunktur i Tyskland och resten av EU (vilka tar omkring 40 respektive 80 % av all tjeckisk export). Nästa år kommer tillväxten av allt döma att ligga tämligen nära den 4,5-procentiga potentialen. Som en osäker faktor för prognosverksamheten framstår också utgången av parlamentsvalet i juni och den framtida valutautvecklingen. Nuvarande stora koalitionsregering har inget dåligt facit men betraktas av många ekonomer som ej tillräckligt reformvänlig. Det gäller framför allt tiden efter EU-inträdet i maj 2004. Nämnvärda reformbehov finns fortfarande precis som i alla andra (reform-)länder. Det gäller exempelvis institutioner men också delar av arbetsmarknaden, småföretagens villkor, pensioner m m. Det är parlamentsval i juni Ett intressant inslag är den relativt framgångsrika integrationen av invandrad arbetskraft, som i fjol stod för merparten av sysselsättningsökningen. Däremot är långtidsarbetslösheten alldeles FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 3
för hög. Utbildningssystemet bedöms allmänt fungera rätt väl, även om del moderniseringar och fler utexamineringar måste till. Framsteg sker också på den offentliga budgetfronten. År 2005 klarades uppenbarligen till och med stabilitetspaktens budgetmål om än med mycket liten marginal. En förbättring av det strukturella budgetunderskottet ter sig likväl nödvändig, även om den totala offentliga skulden alltjämt understiger 40 %. Andra strukturella utmaningar är ytterligare förbättringar av pensionssystemet och trots skapligt funktionssätt hälso- och sjukvården. Fler steg med syfte till innovativt och tillväxtgenererande entreprenörskap borde också eftersträvas. Det kan samtidigt tilläggas att varje EU-land har mer eller mindre uppenbara reformbehov i en dylik riktning. Det finns en rad strukturella utmaningar 2. Räntorna och valutan i hygglig balans Precis som flertalet andra reformländer har även Tjeckiens KPI (februari: 2,8 %) tagit lite extra fart p g a de höga energipriserna (2005: 1,9 %). Core inflation ligger dock under 1 % och reporäntan på låga 2 %. Relativt beskedliga löneökningar på senare tid bidrar till den för närvarande låga inflationen. Efter innevarande års lätta inflationsuppgång räknar man allmänt med ett under loppet av 2007 åter lättande inflationstryck. Den tjeckiska kronans (koruna) präglas av en valutaregim med nästan flytande kurs ( managed floating ). Aktörerna på valutamarknaden bekräftar emellertid att nationalbanken sällan intervenerar. På marknaden räknar man allmänt med en fortsatt trendmässig (real) appreciering. Marknaden räknar med en fortsatt appreciering Tjeckiska valutan gentemot euron och den svenska kronan 35 3.7 34 3.6 33 3.5 32 SEK/CZK 3.4 31 EUR/CZK 3.3 30 3.2 29 3.1 28 3.0 27 jan 02 03 04 05 2.9 06 Source: Reuters EcoWin Ett EMU-medlemskap står inte högst upp på dagordningen. Officiella källor talar om 2010 (och därmed ERM II-inträde 2008). Det förefaller dock att det kan bli senare än så. EMU kanske år 2010? 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006
3. Tjeckien i ett svenskt perspektiv Den svenska exporten till Tjeckien uppgick 2005 till 5,4 miljarder SEK, vilket kan jämföras till exempel med 4,7 miljarder år 2000. Tjeckien placerar sig som nummer 30 på den svenska exportlistan en position som skulle kunna förbättras. Speciellt intressant ter sig Tjeckien som marknad för svenska inköpare. I Silfs och Föreningssparbankens nyligen publicerade rapport Inköparnas omvärld fick Tjeckien följande rankningar av svenska inköpsansvariga: Exporten till Tjeckien skulle kunna förbättras medan Tjeckien är ett ansett leverantörsland i Sverige 5:a bland de bästa inköpsländerna avseende low tech/lower mid tech 9:a bland de bästa inköpsländerna avseende mid tech/high tech 4:a bland inköpsländer på frammarsch 8:a bland de prioriterade länderna för framtida tjänsteimport. Hubert Fromlet Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031 ek.sekr@foreningssparbanken.se www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 5