Kårkulla samkommun Verksamhetsberättelse 2015 INNEHÅLL

Kårkulla samkommun Verksamhetsberättelse 2015

Kårkulla samkommun Verksamhetsberättelse 2015 INNEHÅLL 1 Allmänt 1.1 Samkommunsdirektörens översikt 2 1.2 Framtidsutsikter 3 1.3 Ekonomisk översikt 3 1.4 Riskhantering 4 2 Samkommunens verksamhetsområde 2.1 Samkommunens medlemskommuner och befolkning 7 3 Samkommunens organisation 3.1 Förtroendevalda 10 9 Investeringar och finansering 9.1 Investeringar 49 9.2 Finansiering och ekonomiska nyckeltal för Kårkulla samkommun 249 10 Balansräkningen 50 11 Kårkulla samkommunskoncern 11.1 Kårkulla Fastighets Ab 50 11.2 Ansvarsförbindelser 50 11.3 Koncern bokslut 50 4 Förvaltning 12 5 Verksamhetsformer 13 6 Utvärdering av verksamheten 6.1 Övergripande målsättningar för hela samkommunen 14 6.2 Förvaltning 16 6.3 Expert- och utvecklingscentret EUC 6.3.1 Expert- och utvecklingscentret, utvecklingsteamet 18 6.3.2 Klinisk vård samt kliniska experttjänster 20 6.3.3 Missbrukarvård 23 6.3.4 Yrkesinriktad rehabilitering 25 6.4 Institutionsvård, Kårkulla vårdhem 28 6.5 Rådgivning, handledning och information 30 6.6 Boendeverksamhet 32 6.7 Dag- och arbetsverksamhet 39 7 Fastighetsservice 43 8 Sammanfattning 47 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 1

1 Allmänt 1.1 Samkommunsdirektörens översikt Samkommunens firade sitt femtiofemte verksamhetsår år 2015. Jubileumsåret till ära arrangerades i september ett jubileumsseminarium för brukare, personal och övriga intresserade. Temat för seminariet var Delaktighet och självbestämmande inom specialomsorgen. I regionerna ordnades mindre jippon för brukarna. Gällande Kårkulla samkommuns framtida roll i den kommande social- och hälsovårdsreformen fick man inga svar under året. I december var samkommunen inkallad till ett hörande gällande reformen i den av Kommunförbundet och Svenska Finlands Folkting sammansatta svenska reformgruppen. Vid hörandet lyftes fram vikten av att hålla samkommunen intakt eftersom det krävs en viss volym för att kunna upprätthålla den specialkunskap som krävs inom omsorgen, samt vikten av att garantera omsorg på svenska. Därtill har Kårkulla samkommun varit en aktiv och synlig part i den nationella debatten kring reformen. Under hösten var Kårkulla samkommun ute i regionerna och träffade tjänstemän och politiker från medlemskommunerna för att diskutera deras förväntningar och önskemål på Kårkulla samkommun i framtiden. I alla regioner fick samkommunen ett brett stöd. Man ansåg att det behöver finnas en nationell aktör som ger service på svenska och som är tillräckligt stor för att kunna upprätthålla och utveckla det specialkunnande omsorgen behöver. Ett samarbetsorgan för substans- och kvalitetsfrågor skapades för att öka samarbetet mellan EUC (expert- och utvecklingslinjen) och linjeledningen. Samarbetsorganet tillsattes med representanter från olika substans- och verksamhetsområden för att representera ett så brett fält som möjligt. Under år 2015 fick sammanlagt 1544 personer service av samkommunen. Av dessa fanns 1 318 inom specialomsorger, 115 inom missbrukarvården, 111på arbetskliniken. Bokslutet visar ett plusresultat på drygt 1 miljon euro. Resultatet beror främst på att de budgeterade intäkterna uppnåddes och på stränga balanseringsåtgärder. Detta var nödvändigt med tanke på att samkommunen gjorde att minusresultat på ca 750 000 år 2014. Antal fakturerade prestationer var 410 356. Institutionsplatserna minskade enligt samkommunens boendeplan från 58 till 55. En uppdatering av boendeplan för samkommunen gjordes och sändes till social- och hälsovårdsministeriet. Ett stort tack till såväl personal som förtroendevalda för det gångna året. De stränga balanseringsåtgärderna krävde stora ansträngningar och flexibilitet av alla och gav ett mycket gott resultat. Trots detta har verksamheten utvecklats inom flera delområden. Pargas, 9.3.2016 Sofia Ulfstedt Samkommunsdirektör Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 2

1.2 Framtidsutsikter Den nya landskapsreformen, som även innefattar social- och hälsovårdsreform, är långt ifrån klar. Av de ca 1200 paragrafer och ca 250 lagar som ska skrivas och/eller uppdateras, ska de första komma på remissrunda under våren 2016. I oktober 2016 är det meningen att helheten ska vara klar och förslaget ges till riksdagen. I januari 2019 skall de nya modellerna träda i kraft. För Kårkulla samkommuns del är det ännu inte klart hur framtiden ser ut. Önskemålet från kommunerna är att Kårkulla samkommun fortsätter vara en nationell aktör inom omsorgen, dels för att det krävs en viss volym för att kunna upprätthålla den specialkunskap omsorgen kräver, dels för att kunna garantera vård på svenska. Kårkulla samkommun fortsätter att aktivt jobba för att få fortsätta som en nationell aktör. Detta gör vi genom att framföra vårt behov av särlösning till nationella beslutsfattare. 1.3 Ekonomisk översikt Enligt Statistikcentralens uppdaterade uppgifter från 15.03.2016 ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 0,5 procent år 2015, vilket i så fall betydde att bruttonationalprodukten för första gången på fyra år visade positiva förtecken. Enligt samma statistik steg ändå den offentliga sektorns skuld till 63,1 % av bruttonationalprodukten, vilket med 3,1 % överstiger den maximigräns euroländerna satt för den offentliga sektorns skuldsättning. Statsskulden ökade ytterligare med ca 2,5 miljarder euro för att vid slutet av november 2015 uppgå till ca 97.5 miljarder euro. Statistikcentralen meddelade även att inflationen i Finland år 2015 för första gången sedan 1950-talet var negativ, ca 0,2 % mätt med konsumentprisindex. Den europeiska centralbanken bedrev en mycket generös penningpolitik under året vilket bidrog till att 12 månaders euribor räntan var ca 0,32 % vid början av året för att sjunka till 0,06 % vid slutet av året. De allra flesta prognoser tyder på att de osäkra tiderna med mycket låga tillväxtsiffror för Finlands del kommer att fortsätta också under år 2016 och 2017 och att den kommunala ekonomin fortsättningsvis står inför svåra balanseringsproblem i all synnerhet som många stora reformer som ändå behöver genomföras ännu är ogjorda. Det samhällsfördrag som godkändes i medlet på mars 2016 ska förhoppningsvis skapa en stabilitet på arbetsmarknaden vilket i sin tur kan leda till att Finlands konkurrenskraft ökar. Allmänt om samkommunens ekonomi Kårkulla samkommuns externa verksamhetsintäkter uppgick år 2015 till 53 554 051,47 euro (budgeterat 53 404 080 euro inklusive en budgetändring om 40 000 euro), dvs. en överskridning på 0,3 % eller 150 000 euro. Verksamhetskostnaderna uppgick till 51 528 395,85 euro, vilket var 1,7 % eller 909 000 euro under budgeterad summa. Detta ledde till ett verksamhetsbidrag på 2 025 655,62 euro, vilket var en förbättring med 1 791 940 euro jämfört med år 2014. De finansiella posternas netto blev liksom 2014 negativt, 96 995,34 euro vilket gjorde att årsbidraget blev 1 928 660,28 euro (87 891 euro år 2014). Då man ännu beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till 898 674,35 euro kan man konstatera, att räkenskapsperiodens resultat år 2015 blev positivt 1 029 985,93 euro (-747 980,40 euro år 2014) fördelat på olika verksamhetsformer såsom närmare framgår ur bilagan Över/underskott per verksamhetsform. Eftersom underskottet 2014 uppgick till 0,75 miljoner euro antog samkommunens styrelse 31.03.2015 ett digert balanseringsprogram omfattande 15 punkter vilka tillsammans borde förbättra samkommunens ekonomi med 0,85 miljoner euro. Det slutliga resultatet blev 0,96 miljoner euro, dvs. 115 000 euro bättre än det uppsatta målet. Ett stort tack riktas till hela personalen för detta eftersom det är ute på enheterna resultat uppstår och inte i styrelserum eller vid ledande tjänstemäns skrivbord! Samkommunen gjorde investeringar för endast 712 000 euro brutto under år 2015 utan att för den skull behöva uppta några nya långfristiga lån. Det goda resultatet ledde till att likviditeten förbättrades med nästan 1,5 miljoner euro under året och uppgick 31.12.2015 till 1 751 554 euro vilket räckte till 12,1 dagars kassautbetalningar när kassamedlen ett år tidigare räckte till endast 2 dagars kassautbetalningar. De flesta bedömare anser att den ekonomiska tillväxten kommer att vara mycket svag i Finland ännu år 2016 trots att ekonomin i Finland något förbättrades under år 2015. Överlag måste samkommunen de närmaste åren fortsättningsvis bereda sig på snabba förändringar i sin verksamhetsmiljö eftersom samkommunens ägare kräver att samkommunen agerar enligt de ekonomiska realiteter kommunerna lever i. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 3

Räkenskapsperiodens resultat Enligt kommunallagen 115 skall styrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Räkenskapsperioden 1.1-31.12.2015 uppvisar ett överskott om 1 029 985,93 euro fördelat så att omsorgen om utvecklingsstörda uppvisar ett överskott om 1 101 393,36 euro, missbrukarvården ett underskott om 66 141,99 euro och arbetsklinikverksamheten ett underskott om 5 265,44 euro. Institutionsvården som helhet uppvisade år 2015 ett positivt resultat, 745 688,34 euro. Boendevården visade ett överskott på 174 586,10 euro varefter det samlade överskottet ökade till 1 761 723,44 euro. Dagvården gjorde för år 2015 ett positivt resultat, 72 752,86 euro och det samlade underskottet minskade därmed till 805 447,07 euro. Missbrukarvården gjorde igen år 2015 ett underskott, 66 141,99 euro och har nu ett ackumulerat underskott från tidigare räkenskapsperioder inklusive år 2015 på 121 719,79 euro. Arbetskliniken gjorde år 2015 ett litet underskott, 5 262,44 euro, men har trots det ett ackumulerat överskott om 216 221,48 euro. Arbetskliniken anhöll om och beviljades en överskridningsrätt om 40 000 euro av samkommunens fullmäktige 13.10.2015 26. Årets resultat samt ackumulerat över/underskott per verksamhetsform framgår ur tabellen Över/underskott per verksamhetsform 31.12.2015 i verksamhetsberättelsen. Styrelsen föreslår för fullmäktige att överskottet om 1 029 985,93 euro för räkenskapsperioden 1.1 31.12.2015 i sin helhet och fördelat såsom närmare framgår ovan överförs till kontot fritt eget kapital, överskott/ underskott från tidigare räkenskapsperioder. 1.4 Riskhantering Enligt Kommunallagen 14 7 punkten ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för intern kontroll och riskhantering. Samkommunens fullmäktige godkände 15.10.2014 grunderna för intern kontroll och riskhantering i Kårkulla samkommun. Enligt dessa grunder ska styrelsen ge anvisningar om och ansvara för den interna kontrollen och riskhanteringen samt i verksamhetsberättelsen göra en bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna och redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa upptäckta brister. Dessutom ska styrelsen i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats. Styrelsen godkände 17.12.2015 218 uppdaterade direktiv för intern kontroll och riskhantering. Verksamhetsmässiga risker För att minimera risken för oprofessionell omsorg ges personalen möjlighet till utbildning och fortbildning. En del av fortbildningen är obligatorisk. Fortbildnings- och utbildningsutbudet utvecklas kontinuerligt på basen av behoven. Inom ramen för marknadsföring har det skapats regionala rekryteringsteam som besöker skolor och är synliga på mässor och dylikt. Detta i syfte att ge Kårkulla samkommun positiv synlighet och därigenom få behöriga sökande till lediga befattningar. Genom att ha behörig personal minskar man risken för oprofessionell omsorg. Samkommunen certifierar sin verksamhet med början år 2016. Ett stort arbete görs för att svara på kriterierna för certifieringen och då de interna och externa auditeringarna görs framkommer det vilka utvecklingsbehov som ännu finns och behöver åtgärdas. Detta minskar risken för oegentligheter inom samkommunen. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 4

Nedan följer en kort redogörelse över de brister som upptäckts och de åtgärder som vidtagits/ska vidtas för att förbättra den interna kontrollen och minska riskerna i framtiden. Finansiella risker Enligt den av fullmäktige 15.10.2014 31 godkända finansieringsstrategin ska den befintliga lånestocken räntesäkras till en nivå på minst 30 % och högst 90 %. Samkommunen ingick våren 2015 ett ränteswapavtal på 4,68 miljoner euro som vid utgången av år 2015 utgjorde drygt 45 % av lånestocken på 10,31 miljoner euro. Tack vare den goda och förmånliga tillgången till främmande kapital och kommunernas säkra finansiella läge bedömdes att samkommunen inte hade övriga större varken likviditets- marknads- eller kreditrisker. Datasäkerheten Under hösten 2014 gjordes flera massiva försök till intrång i samkommunens hemsideserver. Åtgärder hade redan tidigare vidtagits för att minska risken för intrång men nya åtgärder vidtogs år 2015 genom att helt förnya samkommunens brandväggar. Diskussioner hade tidigare förts om behovet att anlita en utomstående leverantör av e- postfunktionen och samkommunens styrelse beslöt våren 2015 att köpa e-postfunktionen av Appelsiini-Elisa. Detta verkställdes så att övergången till det nya systemet skedde 30.06.2015. Eftersom samkommunen som myndighet har många känsliga personregister i sin besittning förutsätter lagen att samkommunen förmår trygga integriteten för de uppgifter som ingår i registren. (Personregisterlagen). Styrelsen beslöt under året att samkommunen går med som aktieägare i såväl MedBit Oy från Åbo som KuntaPro Oy från Tavastehus för att på detta sätt ha möjlighet att tillvarata den IKT-sakkunskap som dessa bolag har. Arbetarskyddsriskbedömning Riskbedömningen ska utgöra en del av den dagliga verksamheten och ska beaktas i all planering. Rapporteringen av inträffade olyckor och tillbud analyseras och beaktas då riskbedömningen görs. De riskbedömningar som delgivits arbetarskyddschefen har sammanställts. Påpekas bör att även om en viss risk anses vara liten på de flesta enheter, kan den trots det vara mycket stor på de enheter där den finns. Det är alltså synnerligen viktigt att man på varje enhet gör upp en åtgärdsplan för att göra arbetsplatsen tryggare. Generellt sett har regionerna inga större skillnader då det gäller de faror och risker av vilka rapporterats att finns i arbetsmiljöerna. På en allmän nivå finns de största riskerna i kvaliteten på inomhusluften och utrymmena samt vid situationer med våld och hot om våld i arbetet. Hot- och våldsituationer toppar listan gällande arbetsolycksfall och olycksfallstillbud inom Kårkulla samkommun. Man har satsat på utvecklande av praktiska verktyg för att förebygga och hantera dylika situationer. Arbetsgruppen för att sammanställa problematiken och utveckla ett åtgärdsprogram har under 2015 fortsatt sitt arbete. Processen har framskridit på olika delområden: med intern utbildning om trygg arbetsmiljö och hantering av utmanande beteende, verktyg för att handskas med problemskapande beteende, instruktioner och handlingsplaner, anmälning av hot och våld i arbete samt val av Mapa - metoden ( Managament of Actual or Potentional Agression) som samkommunens övergripande utbildningsmetod i att möta utmanande beteende. Vid en sammanställning av alla riskbedömningar är det mycket viktigt att varje bedömning granskas och analyseras på enhetsnivå. Det är viktigt att cheferna i linjeorganisationen tar del av bedömningarna för att kunna vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljöerna. Enheterna har förverkligat riskbedömingen på mycket varierande sätt. I en del riskbedömningar ger enheterna bra information om problem och utvecklingsbehov och presenterar åtgärdsförslag. En del riskbedömningar är helt utan motiveringar och åtgärdsplaner vilket medför att det är svårt att få uppfattning om bedömningen. Utbildning kunde behövas angående riskbedömningens betydelse för enheten och hela organisationen, innehållet av riskbedömningen och genomförandet av den. Var och en inom organisationen är skyldig för sin del att delta i utvecklande av trygg och hälsosam arbetsplats och riskbedömning är utgångspunkten för detta samarbete. På grund av varierande genomförande av riskbedömningen är sammanställningen riktgivande. Områden som kräver uppmärksamhet är Fysiska arbetsmiljön o Ändamålsenighet av arbetsutrymmen o Värme och ventilation o Ljudmiljön Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 5

Arbetsuppgifter och arbetsinnehåll Psykiskt välbefinnande Våldsituationer Noggrannare genomgång av dessa områden har skett tillsammans med respektive chefer för att åtgärda problemen. Under verksamhetsåret har samkommunen och dess beslutande organ inte utöver vad som ovan sagts blivit föremål för kommunalbesvär, ersättningsanspråk eller åtal eller någon som helst rättspåföljd på grund av bristande iakttagande av bestämmelser eller bristande intern kontroll. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 6

2 Samkommunens verksamhetsområde 2.1 Samkommunens medlemskommuner och befolkning Samtliga svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland förutom kommunerna i landskapet Åland är medlemmar i Kårkulla samkommun, vars verksamhetsområde sträcker sig längs kustområdet från Karleby i norr till Pyttis i öster. Samkommunens hemort är Pargas i Västra Finlands län. Invånarantal och andelen svenskspråkiga i samkommunens medlemskommuner 31.12.2014 samt den procentuella andelen svenskspråkiga 2014 och 2013: Invånarantal Svenskspråkiga Svenskspråkiga % Svenskspråkiga % Medlemskommun 31.12.2014 31.12.2014 31.12.2014 31.12.2013 Borgå 49 728 14 961 30,1 30,4 Esbo 265 543 20 261 7,6 7,8 Grankulla 9 357 3 256 34,8 35,9 Hangö 9 021 3 841 42,6 42,8 Helsingfors 620 715 35 845 5,8 5,9 Ingå 5 560 3 022 54,4 54,3 Jakobstad 19 577 10 966 56,0 55,8 Karleby 47 278 6 158 13,0 13,1 Kaskö 1 324 385 29,1 28,5 Kimitoön 6 943 4 847 69,8 70,3 Korsholm 19 287 13 267 68,8 69,0 Korsnäs 2 219 1 930 87,0 87,2 Kristinestad 6 845 3 818 55,8 55,4 Kronoby 6 662 5 332 80,0 80,7 Kyrkslätt 38 220 6 639 17,4 17,6 Lappträsk 2 779 919 33,1 32,8 Larsmo 5 107 4 713 92,3 92 5 Invånarantal Svenskspråkiga Svenskspråkiga % Svenskspråkiga % Medlemskommun 31.12.2014 31.12.2014 31.12.2014 31.12.2013 Lojo 47 624 1 659 3,5 3,5 Lovisa 15 480 6 458 41,7 42,0 Malax 5 573 4 782 85,8 86,1 Mörskom 1 985 185 9,3 9,8 Nykarleby 7 533 6 550 87,0 87,3 Närpes 9 389 7 857 83,7 84,8 Pargas 15 494 8 700 56,2 56,4 Pedersöre 11 060 9 887 89,4 89,7 Pyttis 5 354 440 8,2 8,1 Raseborg 28 674 18 649 65,0 65,4 Sibbo 19 034 6 669 35,0 35,6 Sjundeå 6 199 1 819 29,3 29,6 Vanda 210 803 5 704 2,7 2,7 Vasa 66 965 15 172 22,7 22,8 Vörå 6 705 5 502 82,1 82,6 Åbo 183 824 9 924 5,4 5,4 Sammanlagt 1 757 861 250 117 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 7

Brukarnas antal och andel av den svenskspråkiga befolkningen 2015 Kommun Antal klienter Brukarnas andel av den svenskspr. befolkningen Borgå 77 0,51 % Esbo 61 0,30 % Grankulla 25 0,77 % Hangö 27 0,70 % Helsingfors 123 0,34 % Ingå 9 0,30 % Jakobstad 91 0,83 % Karleby 34 0,55 % Kaskö 3 0,78 % Kimitoön 31 0,64 % Korsholm 83 0,63 % Korsnäs 13 0,67 % Kristinestad 16 0,42 % Kronoby 36 0,68 % Kyrkslätt 31 0,47 % Lappträsk 2 0,22 % Larsmo 33 0,70 % Lojo 2 0,12 % Lovisa 23 0,36 % Malax 35 0,73 % Mörskom 1 0,54 % Nykarleby 58 0,89 % Närpes 37 0,47 % Pargas 64 0,74 % Pedersöre 66 0,67 % Pyttis 1 0,23 % Raseborg 138 0,74 % Sibbo 37 0,55 % Sjundeå 9 0,49 % Vanda 18 0,32 % Vasa 65 0,43 % Vörå 35 0,64 % Åbo 34 0,34 % Sammanlagt 1318 Antal brukare per kommun 2015 Brukarnas procentuella andel av den svenskspråkiga befolkningen 2015 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 8

Antal omsorgsklienter per region enligt hemkommun 2015 Region Antal klienter 2014 Norra Österbotten 318 325 Mellerst Österbotten 218 196 Södra Österbotten 69 71 Åboland 129 120 Västra Nyland 185 181 Mellersta Nyland 258 259 Östra Nyland 141 137 Sammanlagt 1318 1289 Antal klienter från icke medlemskommuner 2015 Kommun Antal klienter 2014 Geta - 1 Ålands Omsorgsförbund 4 2 Ålands hälso- och sjukvårdsdistrikt 1 - Hyvinge 1 1 Kuusankoski - 1 Kouvola 1 - Pikis - 1 Riihimäki 1 1 Rusko 1 1 St. Karins 1 1 Tavastehus 1 1 Vichtis 3 3 14 13 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 9

3 Samkommunens organisation 3.1 Förtroendevalda Fullmäktige är samkommunens högsta beslutsfattande organ. Representanterna till fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. För sin mandatperiod utser fullmäktige en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i Nyland, Åboland och Österbotten. De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrådens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka de utvecklingsstördas medinflytande och självbestämmanderätt. VALNÄMND 5 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra, mellersta och östra Nyland 7 medlemmar 3.2.1 Fullmäktige FULLMÄKTIGE 45 representanter REVISIONSNÄMND 5 medlemmar STYRELSEN 11 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra och östra Åboland 7 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I ÖSTERBOTTEN 7 medlemmar BRUKARRÅD i södra, mellersta och norra Österbotten 7 medlemmar Kårkulla samkommuns fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktiges presidium: ordf. Christer Rönnlund, Kristinestad, I viceordförande Inger Östergård, Helsingfors, II viceordförande Stina Engblom-Colliander, Pargas. Behandlade paragrafer: 36 Fullmäktige består under mandatperioden 2013-2016 av följande kommunrepresentanter: (Ur förteckningen framgår även de verksamhetsformer kommunerna valt att delta i förutom den lagstadgade omsorgen om utvecklingsstörda (missbrukarvård = m, arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen = a) samt närvaron vid fullmäktiges två möten som hölls 15.6 och 13.10.2015) Medlemskommun a/m Representant Delt./ möten Ersättare Borgå a m Johan Sandberg 1 Danica Vihinen Anita Spring 2 Ove Blomqvist Esbo Bo Grönholm 2 Stina Michelson 1 Grankulla m Anna-Lena Karlsson-Finne 2 Alf Skogster Hangö a m Ann Nylund-Mällinen 2 Barbro Wikberg Helsingfors Iiro Auterinen 2 Anhild Träskman - Delt./ möten Vilho Liimatainen Tove Westerlund 1 Sirpa-Maaria Luostarinen Heidi Wallius-Virkkula Inger Östergård 2 Lauri Heikkinen Ingå a m Nils Kevin 2 Ann-Charlotte Portman Jakobstad a m Bo Forsman 2 Marja Eriksson 1 Bertil Klingenberg Christel Granholm-Hagen 1 Karleby Roy Brunell 2 Göran Björkgård Kaskö a m Mona Back 2 Inger Björkqvist Kimitoön a m Yngve Engblom 2 Niklas Guseff Korsholm a m Tor Wik Birgitta Spåra 2 - Boris Sandås Margaretha Stenfors Korsnäs a m Johanna Juthborg 1 Angelica Sandholm Kristinestad a m Christer Rönnlund 2 Åsa Blomstedt Kronoby a m Ossian Wassborr 2 Jarl Haga Kyrkslätt a Kurt Ekman 2 Mikael Gerkman Lappträsk a Benita Busk-Markusas - Erik Gammals 2 Larsmo a m Gunnevi Byggmästar 2 Gunborg Svenfelt Lojo Tomi Erlund 1 Peter Bolin Lovisa a m Hans Hellner 1 Torbjörn Bergström Malax a m Tage Svahn 1 Iris Bäck-Sjökvist 1 Mörskom a Yngve Bergman 2 Jenny Eklund Nykarleby a m Ulf Sundstén 2 Ralph Ström Närpes a m Ebba Granström Henry Långskog 2 2 Ann-Charlotte Åkerman Henrik Rönnqvist Pargas a m Anders Kjellman 1 Hanna Järvinen 1 Stina Engblom-Colliander 2 Tom Lindblom Pedersöre a m Eivor Back Matts Snellman 2 1 Greger Forsblom Helena Berger 1 Pyttis a m Anne Skoas 1 Ole Tjeder Raseborg a m Martin Glader 1 Linnea Henriksson 1 Marianne Isaksson-Heimberg 2 Tom Lindberg Sibbo Anders Backström - Janica Sundbäck Sjundeå Kerstin Ekström 2 Peppe Forsblom Vanda a Ulla-Stina Palomaa 1 Håkan Sandell 1 Vasa m Henrik Hökman Brita Helsing 2 2 Mikael Nylund Helen Ekholm Vörå a m Monica Ståhlberg - Karita Ohlis Åbo a Björn Taxell Anita Tuominen 1 2 Solveig Basilier Tom Axberg 1 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 10

3.2.2 Revisionsnämnden Sammansättning mandatperioden 2013-2016: Kommun Ordinarie Deltagit/ Deltagit/ möten Kommun Personliga ersättare möten Esbo Bo Grönholm 3/3 Lovisa Camilla Antas Åbo Anita Tuominen 2/3 Esbo Lilian Strömberg 1 Pargas Hanna Järvinen 3/3 Pargas Pekka Härkönen Kimitoön Yngve Engblom 3/3 Esbo Fredrik Lindberg Vasa Tapio Osala - Helsingfors Arto Grönholm - Ordförande Bo Grönholm, viceordförande Anita Tuominen 3.2.3 Styrelsen Styrelsen har i uppgift att leda samkommunens förvaltning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde 10 gånger under året. Sammansättning mandatperioden 2013-2016: Kommun Ordinarie Deltagit/ möten Kommun Personlig ersättare Deltagit/ möten Helsingfors Veronica Hertzberg 10/10 Raseborg Linnea Henriksson Jakobstad Bengt Kronqvist 10/10 Vasa Christer Westerback Raseborg Bengt Hartman 6/10 Pargas Kim Lindstedt 2 Lovisa Kari Hagfors 8/10 Lojo Roger Weintraub 1 Borgå Anita Spring 10/10 Helsingfors Inger Östergård Åbo Camilla Sandell 10/10 Grankulla Anna-Lena Karlsson-Finne Pedersöre Roger Eriksson 8/10 Jakobstad Bo Forsman 2 Pargas Cornelius Colliander 10/10 Åbo Didier Pooters Kyrkslätt Brita Romsi 10/10 Sundeå Hilkka Toivonen Kyrkslätt Irja Bergholm 8/10 Vanda Maarit Fredlund 1 Kristinestad Elina Kallio-Uljens - Vasa Tea Laaksoharju-Elpren Ordförande: Veronica Hertzberg, viceordförande Bengt Kronqvist Sekreterare: Förvaltningssekreterare Carola Isaksson / Behandlade paragrafer: 221 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 11

4 Förvaltning Till samkommunens förvaltning hör enligt förvaltningsstadgan centralförvaltningen i Pargas och den regionala förvaltningen. Den regionala förvaltningen är uppdelad i västra Nyland, mellersta Nyland, östra Nyland, Åboland, södra Österbotten, mellersta Österbotten och norra Österbotten. Av samkommunens tjänster/befattningar fanns 30,02 inom förvaltningen, vilket utgör 3,51 % av hela personalstyrkan. Av dessa 30,02 tjänster/befattningar fanns 22,18 eller 2,59 % inom centralförvaltningen i Pargas. En extern utvärdering av organisationsmodellen som togs i bruk från 1.1.2013 gjordes under året av Kommunförbundet. I utvärderingen framkom uppenbara behov av att justera vissa områden inom organisationen, framför allt visade det sig att expert- och utvecklingscentret krävde en omorganisering för att fungera effektivt. Under året gjordes tillfälliga omorganiseringar, vilka visade sig vara fungerande. Fr.o.m. 1.9.2015 ersattes utvecklings- och expertlinjen med tre självstyrande team; utvecklingsteam, expertteam och kliniskt team, vilka leds av en teamkoordinator. Inom linjeledningen togs en nivå bort mellan samkommunsdirektören och regioncheferna för att nå en mera platt organisation med en nivå mindre i beslutanderätten och ansvarstagandet. Kårkulla samkommuns personalorganisation fram till 31.8.2015 Kårkulla samkommuns personalorganisation från 1.9.2015 Förvaltningssekreterare Informatör Övrig kanslipersonal Utvecklingschef Utvecklare av boende-, eftermiddags- och internatverksamhet Utvecklare av dag- och arbetsverksamhet Chef för expert- och utvecklingscentret Samkommunsdirektör Överläkare för klinisk verksamhet Personal inom rådgivningsverksamhet (omsorgsbyråer) Personal (resurscenter) (undersökning, rehabilitering, krisvård) Personal inom missbrukarvård Ekonomidirektör Personalchef Verksamhetschef Regionchefer Enhetschefer Fastighetschef IT-chef ekonomipersonal Arbetarskyddschef, personalsekr., löneräknare, företagshälsovårdare Ledare för assistanspool och familjevård Utvecklingsteam Chef för expert- och utvecklingscentret Expertteam Samkommunsdirektör Kliniskt team Samarbetsorgan för substans- och kvalitétsfrågor Ekonomidirektör Personalchef Förvaltningssekreterare Regionchefer Enhetschefer Personal inom arbetskliniken Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 12

5 Verksamhetsformer Kårkulla samkommuns huvuduppgift är att producera svenskspråkig service för utvecklingsstörda i två- och svenskspråkiga kommuner enligt lagen om specialomsorger. Kårkulla samkommun erbjuder personer med utvecklingsstörning möjligheter till handledning och rådgivning, boende, familjevård, korttidsvård och dagverksamhet. Utöver detta kan samkommunen även ge service inom ramen för arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen samt missbrukarvård. Ett deltagande i de två sistnämnda verksamhetsformerna är frivilligt för Kårkullas medlemskommuner. År 2015 deltog 25 medlemskommuner i arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen och 22 kommuner i missbrukarvården. Samkommunen upprätthåller också landets enda svenskspråkiga arbetsklinik. De enheter som producerar ovan nämnda serviceformer finns på följande orter: Institutionsvård och EUC Dagverksamhet Boende (gruppboende, lägenhetsboende, stödboende) Rådgivande verksamhet Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet: Missbrukarvård: Pargas Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Kyrkslätt, Larsmo Nykarleby, Närpes, Pargas Pedersöre, Raseborg, Sibbo, Vasa och Åbo Borgå, Jakobstad, Helsingfors, Närpes, Pargas, Raseborg och Vasa Borgå, Jakobstad, Kimitoön, Korsnäs (Molpe) och Pargas Jakobstad, (en arbetskonsulent placerad i Vasa) Malax Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 13

6 Utvärdering av målsättningar 6.1 Övergripande målsättningar 2015 för hela samkommunen Hela samkommunen Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts konkret Samkommunen är den viktigaste upprätthållaren av svenskspråkig omsorg och handikappservice för personer med utvecklingsstörning och annan funktionsnedsättning Samkommunen upprätthåller ett svenskspråkigt specialistkunnande inom omsorgen enligt den riksomfattande planen Samkommunen upprätthåller och utvecklar sådana övriga svenskspråkiga verksamheter som kommunerna vill upprätthålla samkommunalt Samkommunen upprätthåller och utvecklar samarbete till nationella, nordiska och europeiska samarbetsparter inom samkommunens verksamhetsområde. Påverka utformningen av samkommunens ställning som serviceproducent i den kommande lagstiftningen Anpassning till nya social- och hälsovårdsstrukturer Utveckla och stärka expert- och utvecklingscentret som expertorgan Aktivt utreda och svara mot medlemskommunernas behov av övrig svenskspråkig service Utlåtanden och deltagande i externa forum Påbörjade anpassningsåtgärder Volymen på sålda experttjänster Förverkligade utredningar Dialoger med kommunerna En certifieringsprocess med fokus på framtida strukturer pågick. Volymen på sålda tjänster har ökat och nya befattningar har besatts inom Expert- och utvecklingscentret. Med samtliga medlemskommuner fördes diskussion om behovet av serviceutbudet och om Kårkullas ställning i framtiden Delta i nationella utvecklingsprojekt Antal projekt och kontakter Deltagande i nationella projekt har förverkligats enligt plan. Nya nationella kontaktytor har skapats. Intensifiera samarbetet med övriga Norden Klarlägga europeiska trender inom omsorgen Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Studiebesök till Europa Inte förverkligat Studiebesöket inhiberades som en inbesparingsåtgärd Samarbetet med Stockholms stad gällande bedömning av brukarnas vårdinsatser har fortsatt Certifieringsprocessen påbörjas Processplan och inledning av arbetet Uppgjord plan Processplan har uppgjorts och arbete inletts. Samkommunens värdegrund fastställs Utarbeta värdegrund Involverad personal Ett samarbetsorgan med representanter från olika substans- och verksamhetsområden tillsattes för att utarbeta en ny strategi och värde- Skapa ett etiskt forum inom samkommunedegrungrund för Av styrelsen fastställd vär- samkommunen. Uppdatering av samkommunens övergripande strategi Samkommunens övergripande strategi uppdateras Uppdaterad strategi Samkommunens strategi uppdaterades och godkändes av styrelsen 28.1.2016. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 14

Aktiv marknadsföring av samkommunen Presentationsmaterial på flera språk Producerat material Broschyrer och marknadsföringsmaterial har uppdaterats och förnyats Regionala rekryteringsteam har skapats som främjar samarbetet med skolor, informerar och marknadsför på allmänt plan. Samarbete med samarbetsparter och andra aktörer har påbörjats (skolor, aktörer inom sociala sektorn osv.) Samkommunens webb-sidor har uppdateras och förnyats Jippon och evenemang har ordnats i regionerna för allmänheten, där man informerat om Kårkulla samkommun Kärninformation på webben publiceras även på finska och engelska Samarbetsmöten med kommuner och övr. samarbetsparter Producerad information Antal möten Målet har uppnåtts. En uppskattning på ca. 20 samarbetsmöten som har förverkligats. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 15

6.2 Förvaltning Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Förvaltning Allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, personalförvaltning, IKT-verksamhet, arbetarskydd, samarbetskommittén, fullmäktige, styrelse, revision Samkommunsdirektören, ekonomidirektören, personalchefen, IT-chefen Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts konkret Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Fungerade organisationsmodell Utvärdering av organisationsmodellen och eventuella åtgärder Uppgjord utvärdering Ev. åtgärder vidtagna En extern utvärdering av organisationsmodellen gjordes av Kommunförbundet. Organisationsmodellen justerades fr. 1.9 (se sid.12) för att motsvara behoven av förbättringar som framkom i utvärderingen. Nytt och uppdaterat centralarkiv Centralarkivet flyttas till nya utrymmen Centralarkivet flyttat Dokument som sparas varaktigt är i sin helhet överförda från gamla arkiven till det nya slutarkivet i förvaltningsbyggnaden. Gallringen av arkiverade handlingar inleds Påbörjad gallring Dokumenten har utgallrats I samband med överföringen. Gallringen av journalarkivet pågår. Utveckla Kårkullas webbplats som informationskanal och marknadsföringsplats Utvidga användningen av sociala medier Öka produktionen av videomaterial på nätet Användning av marknadsföringstjänster Användarundersökning Kårkullas förnyade webbplats med ny struktur och mer tilltalande formgivning publicerades i maj (?) 2015 Samarbete med samarbetsparter och andra aktörer har påbörjats Jippon och evenemang har ordnats i regionerna för allmänheten Ta ibruk Twitter Antalet följare Resultat: Kårkullas Twitterkonto skapades i maj 2015. På 10 månader har Kårkulla fått ca 100 följare på Twitter. Användningen av Facebook har blivit aktivare. Detta har lett till att antalet följare på Facebook ökat med 27 % under år 2015. Verksamhets- och ekonomiplaneringsprocessen är förankrad på alla nivåer Utbildning och handledning för ansvariga Utvärdering av processen Ledande och ansvariga tjänsteinnehavare uppdateras och ges handledning i processen som pågår under hela året Det elektroniska inrapporteringssystemet i kommun- och klientfaktureringen är i bruktaget Samarbete med programleverantören och enhetscheferna Ibruktaget inrapporteringssystem Abilitas inrapporteringssystem ibruktaget på en enhet Flera personalbyten under året samt problem att få programmet att fungera på önskvärt sätt. Förbättra och upprätthålla personalens arbetsvälbefinnande och motivation Satsningar via uppdaterat och verkställt personalpolitiskt handlingsprogram Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron sjönk från 20,40 dagar/anställd till 20,26 dagar. Minskingen var liten varför det fysiska och psykiska orkandet behöver betonas mer i bl.a. arbetstidsplaneringen. Resultat från kvalitetsmätning Kvalitetsmätningen visar att 78 98 % av svaren är helt eller delvis positiva till de olika påståendena förutom gällande de ekonomiska resurserna som fick 48 %. Totala svarande var 606. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 16

Personalenkät utförs Resultat från personalenkät och åtgärder på basis av resultatet Resultatet presenterades på delregionvisa presentationer och enhetsvisa möten under maj juni 2015. Utvecklingssamtal för samtliga anställd Förda utvecklingssamtal 73 % av de anställda har fört utvecklingssamtal Gott ledarskap på alla nivåer Utvärdering av ledande och ansvariga tjänsteinnehavares ledarskap Genomförd utvärdering Målet uppnåtts Utväderingen genomförd hösten 2015. Ledande och ansvariga tjänsteinnehavare har uppmanats att följa upp sina resultat individuellt och använda resultaten för att förbättra sitt arbete och ledarskap. Utbildning i ledarskap Antal utbildningar Kontinuerlig utbildning, under året två obligatoriska dagar + ev. individuella utbildningar. Utveckling av arbetssätten inom samkommunen via IT-lösningar Identifiering av flertalet processer och överföring till inrapporteringsverktyget Barium live Genomförd överföring Ca. 90% av enhetscheferna använde i slutet av 2015 barium för att mata in avtal. Implementering av av Skype för företag (tidigare: Ms Lync) för direktkommunikation och virtuella skrivbord inom hela samkommunen Genomförd implementering Installation av Skype för företag på den administrativa personalens(centralförvaltningen, regions- och enhetschefer samt EUC-personal) och enheternas arbetsstationer. Utbildning vid behov och manual finns tillgängligt på samkommunens intra. Närmare 200 användare har tillgång till virtuella skrivbord via VERDE VDI. Utbildning vid behov och manual finns tillgängligt på samkommunens intra. Bokslut (med budg.ändr) Avvikelse Förvaltning Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 3 392 229,38 3 340 040 52 189 3 276 053,00 Verksamhetskostnader -3 172 451,99-3 176 830 4 378-3005131,99 Finansiella poster -96 661,52-217 100 120 438-145 604,28 Avskrivningar enligt plan -123 115,87-126 110 2 994-125 316,73 Resultat 0,00-180 000 180 000 0,00 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 17

6.3 Expert- och utvecklingscentret EUC 6.3.1 Expert- och utvecklingscentret, utvecklingsteamet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret, utvecklingsteamet Utvecklingsarbete, boendeverksamhet, dag- och arbetsverksamhet, assistanspool och familjevård Chefen för EUC Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts konkret Förbättrad utbildningsadministration Tydligare utbildningsstrategi Certifieringsprocess fortsätter inom kvalitets-arbetet (ISO). Samarbete med FDUV kring strategiska frågor: flyttförberedelse, IKT Utveckla familjevård och assistanspool Fortsätta förverkliga samkommunens boendeplan med beaktande av nationella riktlinjer Evaluera och förbättra rutiner kring kursadministration i Abilita Verkställa och modifiera fortbildningsplan Process med extern konsult, delcertifiera verksamheten Enligt projektplaner (RAY-ansökningar) Planen för familjevård för barn med utvecklingsstörning och inom barnskydd verkställs Koordinering av stöd och utbildning för familjerna i familjebanken Evaluerat och förbättrat system Målet har inte uppnåtts. Verkställd plan Mellanrapport av anlitad konsult, gjord delcertifiering Enligt projektplaner (RAYansökningar) Utbildningsplanen för personalen uppdateras och verkställs årligen på basis av personalens utbildningsbehov. Extern konsult anlitad för ibruktagning av IMS programvara för beskrivning av kvalitetsledningssystemet. Delcertifiering är inte gjord. Deltagit i projektet gällande flyttförberedelse, gemensamt seminarium har planerats. Fortsatt samarbete gällande IKT-stödpersonsverksamheten. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Systemet ännu under utveckling och i testbruk. Delcertifiering av verksamheten är inte gjord p.g.a att den interna processen med arbetet har blivit fördröjd. Antal förmedlade familjer Planen har inte förverkligats. Verksamheten har inte efterfrågats. Antal placerade barn inom olika verksamhetsformer Kuratorerna har fått utbildning gällande förberedelser för blivande familjevårdare (KeVa). Förberedande utbildningar för nya familjevårdare har inte hållits. Verksamheten har inte efterfrågats. Marknadsföring av verksamheten Antal deltagande kommuner Målet har inte uppnåtts. Befattningen som utvecklare av familjevården är indragen. Assistanspoolen börjar verksamheten under året Planera nya individuella boendelösningar för olika målgrupper (t.ex autister) i enlighet med samkommunens och nationella riktlinjer Nyttja experternas sakkunskap i planeringsprocessen Verksamheten inledd Målet har inte uppnåtts. Befattningen som utvecklare av familjevården är indragen. Antal planer enligt nya boendemodeller Antal erbjudna nya boendeplatser Planering av nya enheter i Nyland, sammanlagt tre st. Beviljade ARA medel till kommuner och optimalt förverkligande av kommande boendelösningar. Anhörigträffar för att informera om olika boendealternativ har hållits. Möjlighet till flyttningsförberedelse för hela familjen har erbjudits. Utvecklarna har tillsammans med verksamheten kreativt planerat olika boendelösningar. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 18

Utarbeta struktur för korttidsvård, internatvård och eftermiddagsvård i olika regioner Aktivt samarbete på olika nivåer med medlemskommunerna och andra samarbetspartners Antal platser som erbjuds inom öppenvården - minskning av institutionsplatser Delvis förverkligat. Antalet personer som får korttidsvård inom öppenvård har ökat. En medeveten minskning av korttidsvård inom institutionen har gjorts. Stöda klienter och personal i avvecklingen av institutionsplatser på vårdhemmet Aktivt arbete för utvecklande av alternativa boendelösningar i regionerna. Plan för eftermiddagsvård i samarbete med utvecklaren av arbetslivsorienterande verksamhet Eftermiddagsvården är beaktad i serviceplaneringen. Utveckla mätare för bedömning av funktionsförmåga och / eller vårdbehov Stockholmsbedömningen fortsätter. Bedömningen och koordineringen har skötts av bedömningsteamet. Information om modellen har getts vid olika nationella tillfällen. RAI som nationell mätare på kommande. Bokslut EUC Utvecklingsarbete, boendeverksamhet, dagoch arbetsverksamhet, assistanspool och familjevård Bokslut 2015 Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 290 838,90 465 400-174 561 221 482,38 Verksamhetskostnader -203 008,79-465 400 262 391-192 211,03 Resultat 87 830,11 0 87 830 29 271,35 Antal prestationer 2 506 7 110-4 604 2 451 Verksamhetskostn, euro/prest -81,01-65,46-15,55-78,42 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2015 Överskriden kostnad Verksamhetens kostnader för familjevård och assistanspool har underskridits mera än intäkterna. Detta har medgjort ett positivt resultat totalt trots att man inte uppnått de planerade prestationerna. De planerade prestationerna har inte uppnåtts pga att man inte har haft en anställd utvecklare av assistanspoolen som skulle ha arbetat för att sätta igång verksamheten. Underskriden intäkt Underskridet antal prestationer - Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 19

6.3.2 Klinisk vård samt kliniska experttjänster Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret Klinisk vård samt kliniska experttjänster Chefen för EUC, överläkaren Mål Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Utarbeta en plan för hur svensk hälso- och sjukvård skall garanteras klienterna som närservice Definiera serviceutbudet Marknadsföra vårt specialistkunnande inom omsorgsmedicin och vård Serviceutbudet är definierat och utbildningsutbudet förnyat. Marknadsföringen har inte nått hela det externa fältet. Insatser till specialisternas utbildning inom specialkunnande samt tilläggsresurser till den öppna vårdens terapeut- och andra specialistresurser Tillräcklig och mångsidig utbud av specialister på alla regioner Inrättad en talterapeutbefattning och anställt en psykiaterkonsult i Nyland. Diskutera samarbetesformer mellan primärvård, specialsjukvård och samkommunens medicinska expertis angående hälso- och sjukvårdstjänster Diskussioner förda i minst två regioner Diskussioner förda i en region Sote oklarheten har stannat upp arbetet. Koordinera medicinska expertisen inom samkommunen att motsvara faktiska behovet Läkartjänsterna i Österbotten och Nyland besatta Behovet är nöjaktigt fyllt med konsulterande läkare. Rekrytera läkarstuderande att utföra praktik inom samkommunen. Möjlighet åt med. kand. till läkarvikariat (med handledning) Överläkartjänst är besatt En amanuensplats i kontinuerlig användning Tf. överläkare anställd. Med.kand anlitad under en tid av året. Elektroniska klientjournalen är i heltäckande användning Alla klientjournalfunktioner är i bruk på alla verksamhetsenheter och omsorgsbyråer Användningsgraden 100%, friktionsfri användning mellan enheterna Omsorgsbyråerna och vårdhemmet har elektroniska klientjournaler. Verksamhetsenheterna inom den öppna vården saknar elektroniska klientjournaler. Datatekniska orsaker. Laboratorieprogram tas i bruk i Abilita, manuell överföring Verkställt Delvis förverkligat. Programmet är taget i bruk. Tekniken och samarbetet med Abilita fungerar inte. Laboratoriesvarsfunktionens kompabilitet med ÅUCS-laboratorium utreds Förberedningen förverkligad Ej förverkligat. Den tekniska delen fungerar inte inom den egna organisationen. Ibruktagning av e-recept förbereds Utredningen förverkligad Möjligheter är utredda. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 20

Bokslut Avvikelse EUC Klinisk vård samt kliniska experttjänster Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 2 870 695,60 2 869 030 1 666 2 409 056,09 Verksamhetskostnader -2 779 428,33-2 868 660 89 232-2 389 299,11 Avskrivningar enligt plan -5 696,83-370 -5 327-1 380,36 Resultat 85 570 0 85 570 18 376,62 Antal prestationer 6 225 4 586 1 639 6 088 Verksamhetskostn, euro/prest -446,49-625,53 179,03-392,46 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 21

Specialisttjänster för kommuner, klienter och anställda; företagshälsovård Brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2015, Hyddan Brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2015, UA + korttidsvår Ålderskategori Totala antal brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret, Hyddan 2015 Brukar på EUC 31.12.2015 Ålderskategori Totala antalet brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2015, UA + korttidsvård 2015 Brukare på EUC 31.12.2015 0-6 år - - 7-17 år - - 18-45 år 10 5 46-64 år 2 1 65 år - 2 1 Totalt 14 7 0-6 år - - 7-17 år 5-18-45 år 23-46-64 år 18-65 år - 4 - Totalt 50 Stängt 31.12.2015 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 22

6.3.3 Missbrukarvård Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscenter Missbrukarvård Chefen för EUC Mål Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Utveckla missbrukarvård i Svenskfinland i samkommunens regi Verkställa helhetsplan för missbrukarvården inom samkommunen Utveckla samarbetsformer med övriga finlandssvenska producenter Verkställd plan Nätverksmöten och kontakter Verksamheten har fungerat enligt plan, antalet planerade vårddygn underskreds. Samarbete med olika aktörer inom missbrukarvården fortsatte, främst A-kliniker och Usm rf. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Kommunernas användning av anstaltvård för missbrukarvård minskade. Verksamhet enligt plan fortgick. Stärka Pixne -klinikens konkurrenskraft Utveckla hemvård inom missbrukarvården Byggnation av nya Pixne -kliniken Enligt godkänd byggplan Byggplan på planeringsstadiet. Verkställigheten framskjuten. Starta verksamheten i södra Finland Verkställd plan Start av verksamheten förverkligades inte. Kommunerna var inte beredda att förbinda sig till servicen. Bokslut Avvikelse MISSBRUKARVÅRD Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 420 927,78 727 310-306 382 461 481,40 Verksamhetskostnader -485 707,97-725 940 240 232-538 390,16 Avskrivningar enligt plan -1 361,80-1 370 8-1 361,80 Resultat -66 141,99 0-66 142-78 270,56 Antal prestationer 2 126 2 931-805 2 097 Verksamhetskostn, euro/prest -228,46-247,68 19,22-256,74 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2015 Överskriden kostnad 66 141 euro. Underskriden intäkt Antalet planerade vårddygn inte uppnådda pga. kommunernas minskade användning av anstaltvård för missbrukarvård. Man lyckades inte minska personalkostnaderna i samma mån som inkomsterna minskade. Underskridet antal prestationer Planerade vårddygn 2500, uppnådda 2123. Underskridet antal prestationer 377 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 23

Tabeller: Pixnekliniken Förverkligat år 2015 Antal personer som fått service 115 Antal vårddygn 2123 Öppenvårdssamtal 82 timmar Familjeterapisamtal 12,5 timmar Anhörigsamtal 33 timmar Eftervårdsgrupp 204 besök Anhöriggrupp - Antal klienter på intensivkurs 2015 Nya på intensivkurs Gamla Totalt Uppföljn. Anhörigkurs Totalt Män 39 32 71 22 93 Kvinnor 8 3 11 7 4 22 Totalt 47 35 82 29 4 115 Omfattningen av den egna verksamheten inom missbrukarvården 2015 Pixnekliniken Verksamhetens omfattning Platsantal 12 Antal klienter under året 115 Antal vårddagar 2123 Fullföljda och avbrutna kurser 2015 Påbörjade kurser Fullföljda kurser Avbrutna kurser Män 93 82 11 Kvinnor 22 20 2 Totalt 115 102 13 Utnyttjande av Pixnekliniken 2015 Antal vårddygn Medlemskommuner Icke medlemskommuner Totalt Enl. 2,90 syst. årsavg. bet.förb. årsavg. bet.förb. Österbotten 1204 121 1325 Nyland 165 31 196 Åboland 67 39 106 Åland 444 52 496 Mellersta Finland Totalt 1271 325 444 83 2123 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 24

6.3.4 Yrkesinriktad rehabilitering Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret; Arbetskliniken i Jakobstad Yrkesinriktad rehabilitering Chefen för EUC Höja kvaliteten på servicen till Fpa Mål Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Stärka arbetstränar- och övrig service till Te-byrån. Ely-centralen utnyttjar option för 2016. Inskolning av Fpa:s nya standarder, uppdatering av processbeskrivningarna för de olika servicelinjerna. Utveckla arbetsmetoderna inom de olika servicelinjerna i enlighet med Fpa:s nya direktiv Studiebesök till annan rehabiliteringsenhet i Finland, för nya ideér Ändamålsenliga och tillräckliga utrymmen Personalens utbildning/specialyrkesexamen i arbetslivsträning Antalet klienter inom Fpa:s olika servicelinjer Klientutvärdering Processbeskrivningarna är uppdaterade. Inskolning har gjorts och sker kontinuerligt. Antalet klienter minskat från 82 st. 2014 till 30 st. 2015. Ett års-uppföljning av klienter har gjorts, 79 % av Fpa:s klienter hade stor eller viss nytta av åtgärderna. Antalet klienter minskat, eftersom uppnådda avtal om olika servicelinjer minskat från 10 till 2. Ett-års-uppföljning Målet har inte förverkligats. Pga. minskade intäkter har en sparsam linje hållits och personalstyrkan har varit minimerad. Arbetskliniken har flyttat till nya utrymmen vid Östanlid, man har ljudisolerade egna arbetsrum med fönster. Personalen är mycket nöjd. Deltagande i utbildning Specialyrkesexamen i arbetslivsträning ej påbörjats ännu. Utbildningen verktyg att handleda i arbetslivsträning inhiberad. Specialyrkesexamen i arbetslivsträning planeras påbörjas i Österbotten först 2016. Utbildning inhiberad pga. för få deltagare. Utökad personalresurs Klientutvärdering Personalen har varit densamma Ej behov av utökad personalresurs. Utvidgning av arbetsklinikens verksamhet till södra Finland, ifall utredning 2014 påvisar behov. Resultatuppföljning Ett-års-uppföljning Ett-års-uppföljning av Te-byråns klienter genomförd, servicen motsvarade klienternas förväntningar. Av 11 klienter var 7 st i lönearbete ett år efter avslutad träning. Ely-centralen utnyttjade sin optionsrätt för 2016. Ansvarsperson utses inom EUC för planering Konkret plan Ansvarsperson har ej utsetts. Utvidgning av verksamheten svår att genomföra med tanke på minskningen av avtal med Fpa. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 25

Bokslut (med budg.ändr) Avvikelse ARBETSKLINIKEN Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 326 580,76 457 090-130 509 439 716,75 Verksamhetskostnader -331 323,20-487 180 155 857-380 873,66 Avskrivningar enligt plan -523,00-9 910 9 387-13 122,40 Resultat -5 265,44-40 000 34 735 45 720,69 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2015 Överskriden kostnad Underskriden kostnad Underskridet antal prestationer Klientantalet från Fpa minskat pga. att avtalen med Fpa gått ner till 2 från 10 tidigare. Enligt serviceavtalet om arbetsträning med Te-byrån faktureras enbart för face-to-face - timmar, detta lett till färre prestationer än beräknat. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 26

Arbetsklinikens serviceformer och deras längd i dagar enligt köpare år 2015 Klienter Dagar Åtgärder Folkpensionsanstalten Yrkesinriktade rehabiliteringsundersökningar 2 24 Arbetsprövning 7 222 Arbetsträning 14 1043 Arbetsträning för mentalvårdsklienter 4 585 Klienter i uppföljning 15 27 Försäkringsbolag Yrkesinriktad rehabiliteringsundersökning 1 5 Enbart kartläggning 2 Kartläggning + Planering av återgång till arbetet 5 Kartläggning + Arbetsprövning 15 Handledning åt klienter som fått avslag på pension 2 TE-byrån, kommun Arbetskonsulentservice enligt metoden Arbete med stöd 44 782 Utvecklingen av arbetsklinikens verksamhet mellan åren 2014 och 2015 Service till FPA År Antal klienter Undersökningar Arbetsprövningar Arbetsträning Arbetsträning för mentalvårdsklienter Utredning av rehabiliteringsbehov dagar dagar dagar dagar dagar Uppföljn. dagar 2014 82 282 581 467 589 33 41 1993 2015 30 24 222 1043 585-27 1901 Service till andra; försäkringsbolag, Te-byråer och kommuner / 2014 2015 Antal dagar Antal personer Serviceform 2014 2015 2014 2015 - - Kartl. + Arbetsprövning 10 15 19 5 Undersökningar 3 1 3 - Kartl.+ plan återgång till arbetslivet 1 5 11 - Enbart kartläggning 7 2 1 - Handledning avslag på pension 1 2 939 782 Arbete med stöd 43 44 Antalet dagar inom arbetspensionsrehabiliteringen ej räknats, eftersom kostnaderna räknas enligt åtgärd, ej per dag, förutom för undersökning. Dagar Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 27

6.4 Kårkulla vårdhem; institutionsvård Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Kårkulla vårdhem, institutionsvård, Vård och boende för speciella behov Verksamhetschefen, regionchefen i Åboland Institutionsplatserna minskar enligt samkommunens uppdaterade boendeplan (2012-2020) Mål Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Utflytt från institutionsvård till öppenvårdsenheter Antal institutionsvårdsplatser Målet har inte uppnåtts. En person flyttat ut efter långvarig rehabilitering/ institutionsvård till öppen vård. Platser avvecklas Antal platser och tillstånd Tre platser avvecklats på grund av dödsfall Ansökan om öppen vård för boendeplatser Antal klienter och personal i öppenvård Samarbetsdiskussioner förts med Pargas stad. Avveckling sker individuellt enligt den uppdaterade boendeplanen Stöda klienter och personal i avvecklingen av institutionsplatser på vårdhemmet Diskussioner och stöd till personal gällande avveckling och anpassning av personalstyrka. Helhetsplan för verksamheten på vårdhemsbacken Framtida behovet av platser för krisvård, rehabilitering och undersökning utreds Uppgjord plan En arbetsgrupp planerat vårdhemsbackens verksamhet och framtid under året. Tydlig struktur för dagverksamheten på vårdhemsbacken Utvärdering av dagverksamheten på vårdhemsbacken Uppgjord utvärdering Dagverksamheten i Åboland utvärderats. Arbetet med dagverksamheten på Backen fortsätter. Bokslut Avvikelse INSTITUTIONSVÅRD Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 6 917 892,10 6 842 700 75 192 7 662 295,61 Verksamhetskostnader -5 989 098,21-6 634 850 645 752-7 668 590,50 Avskrivningar enligt plan -268 675,99-207 850-60 826-244 520,50 Resultat 660 118 0 660 118-250 815,39 Antal prestationer 15 726 16 791-1 065 19 386 Verksamhetskostn, euro/prest -380,84-395,14 14,30-395,57 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 28

Klienter som fått institutionsvård 2015 Ålderskategorier Totala antalet brukare som fått institutionsvård under året Utskrivna under året Avlidna I institutionsvård 31.12. 0-6 år 7-17 år 18-45 år 17 1 1 15 46-64 år 28 28 65 år - 14 2 12 Totalt 59 1 3 55 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 29

6.5 Omsorg, rådgivande verksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Omsorg, rådgivande verksamhet Rådgivning, handledning och information Verksamhetschefen (1.1-31.8.2015), regionchefer Mål Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Arbetets innehåll på omsorgsbyråerna är förenhetligat i hela samkommunen Uppgiftsbeskrivningar uppdateras Riktlinjer för arbetets innehåll uppgörs Uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och riktlinjer Målet har inte uppnåtts. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Förändringar i ledningsorganisationen Omsorgsbyråernas expertisroll stärks internt och externt Samarbete mellan olika verksamhetsformer inom samkommunen utvecklas och förtydligas Kontakter och möten Nyland: Regelbundna träffar med enhetscheferna, handledning till enheterna av främst psykolog och pedagog. Mycket samarbete med EUC, främst autismhandledaren. Åboland: Teammöten med omsorgsbyråpersonal och enhetschefer. Ökat samarbete med handledning, speciellt pedagogisk handledning, till enheter. Samarbete med experter och terapeuter på EUC Österbotten: Personalen på omsorgsbyråerna deltagit i personalmöten, syskongruppträffar har ordnats, ICDP utbildningar, pedagogisk handledning till enheterna Nätverket med kommunerna och de regionala organisationerna förstärks Samarbete med externa aktörer Nyland: Personalen på omsorgsbyråerna deltagit i ICDP, KEVA, Tecken som stöd, smärtkommunikation, behandlingskonferenser Träffar med skolor, kommunen, olika samarbetspartners som bl.a. FDUV. Åboland: Tät kontakt med kommunerna i regionen i form av gemensamma möten och samarbete. Samarbets- och arbetsmöten med Optima. Österbotten: Träffar har ordnats med samarbetspartners; DUV -föreningar, kommunerna, skolor, social- och hälsovårdverk, sjukhus. QPR- kedjan blivit uppdaterad Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 30

Omsorgsbyråernas service är känd i kommunerna och hos andra samarbetspartners Omsorgsbyråernas produkter marknadsförs Antalet informationstillfällen Ny broschyr Nyland: Ny broschyr över samkommunens produkter med produkterna enligt åldersgrupp har delats ut. Träffar med kommunerna. Åboland: Kontinuerliga kontakter med kommuner och samarbetspartners har hållits Bokslut Avvikelse RÅDGIVANDE VERKSAMHET Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 1 465 962,72 1 657 750-191 787 1 453 141,04 Verksamhetskostnader -1 436 812,15-1 650 670 213 858-1 432 274,19 Avskrivningar enligt plan -8 614,62-7 080-1 535-7 485,73 Resultat 20 535,95 0 20 536 13 381,12 Antal prestationer 28 276 31 682-3 406 29 527 Verksamhetskostn, euro/prest -50,81-52,10 1,29-48,51 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2015 Överskriden kostnad Underskriden intäkt Åboland: Intäkter uppnåtts till 75,9%. Alla anställda arbetat deltid. Underskridet antal prestationer Åboland: 1650 Österbotten: Mål: 12692, 10365. Underskridet 2327 Obesatta pedagogbefattningar. Stora omstruktureringar i personalen ledde till antalet prestationer inte uppnåtts. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 31

6.6 Omsorg, boendeverksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Omsorg, boendeverksamhet Lägenhetsboende, gruppboende, stödboende Verksamhetschefen (1.1-31.8.2015), regionchefer Mål Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Samkommunens långsiktiga boendeplan (2012-2020) förverkligas Utflyttning från institutionsvård till öppenvårdsenheter Minskat antal klienter i institutionsvård Åboland: En person flyttat ut från långvarig rehabilitering/ institutionsvård. Tre platser minskat p.g.a. dödsfall. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Stöd till klienter och personal vid utflyttning från institution till öppen vård Ökat antal klienter inom öppenvårdsenheter Målet har inte uppnåtts. Nyland: Regionen har delvis kunnat ta emot klienter från institutionsvården. Åboland: Ersättande bostäder för lägenhetsboendegruppen Lyan på Kårkulla personalbostadsområde inte uppnåtts Österbotten: Enheter i regionen har inte haft beredskap att ta emot klienter från institution Ansökningar inlämnas till statens bostadsfond (ARA) Antal av ARA godkända planer. Nyland: Inte kunnat ansöka om ARA-medel i västra Nyland Åboland: Behov av nybyggen har inte funnits i regionen. Nyland: Raseborg inte velat förbinda sig att köpa platser i det planerade boendet. Österbotten: Kommunerna har anhållit om ara-medel och samkommunen planerat ARA-objekt under året Påbörjan av planerade ARAfinansierade byggprojekt av boendeenheter, stödboende och lägenhetsboende Nyland: Samarbetsträffar med flera kommuner har hållits. Förverkligat planerings-och utredningsarbete gjorts gällande möjligheter till autismboende i Vanda. Åboland: Behov har inte funnits. Österbotten: Planering av Ara-finansierade byggprojekt i samarbete med Pedersöre kommun Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 32

Svara på kommunernas behov av boende Kartläggning av kommande boendebehov i samarbete med kommunerna Kunskap om behovet Åboland: Diskussioner med kommuner förda. Österbotten: Service kedjorna i Jakobstadsnejden uppdaterade för att förtydliga arbetsfördelning mellan kommun och samkommun Innehållet i boendeservicen har förtydligats för kommunernas socialarbetare genom att de deltar i Stockholms bedömningen Inför ARA-ansökan har en genomgång av boendebehov kartlagts i kommunerna Behov av boende har kartlagts genom frågeformulär till anhöriga i norra regionen Erbjuda hem för olika behov Öka och förbättra brukarnas delaktighet i planeringsprocessen Olika boendealternativ tillgängliga Nyland: Har gjorts personliga lösningar som resulterat i fungerande boendeformer, samt omflyttningar som bättre motsvarar brukarnas behov Åboland: Boendeenhet Käldinges hyresavtal uppsagt av Pargas stad. Utflytt av brukare planerades och har skett enligt brukares individuella önskemål om boende och tidtabell. Olika alternativ erbjudits, både i Åboland och hemregioner. Österbotten: Anhörigträffar för att informera om olika boendealternativ Nyland: Ökat antal brukare inom speciellt stödboendet. Utvecklaren inom boendeverksamheten har deltagit i flera planeringsträffar och varit delaktig i planering. Nyttja utvecklarnas sakkunskap i planeringsprocessen Antal klienter inom lägenhetsboende, gruppboende och stödboende. Åboland: Planer för förenhetligande och omstrukturering av enheter påbörjats inför år 2016. Österbotten: Utvecklarna har inbjudits och deltagit i möten med enhetschefer och informationstillfälle med anhöriga Fler flytt mellan enheterna blivit gjorda Nya stödboenden i norra regionen Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 33

Korttids-, internat- och eftermiddagsvården struktureras Utredning och plan för förverkligande av korttids- och internatvården Genomförd utredning och plan Nyland: Diskussioner om utredningen med boendeutvecklaren Åboland: Internatvården har varit fungerande. Utredning och diskussioner gällande behovet av korttidsvården gjorts med kommuner. Österbotten: Kartläggning över existerande korttidsvård är gjord Plan för eftermiddagsvård i samarbete med utvecklaren av arbetslivsorienterande verksamhet Åboland: Behovet av eftermiddagsvård har varit litet i regionen, egentlig plan är inte gjord. Utöka sjukvårdskunnande inom öppen vård. Utvärdering av pilotprojekt med ambulerande sjukskötare i Västra Nyland Planering av övriga regionala behov Österbotten: Produktutveckling så att eftermiddagsvård finns i regionen Genomförd utvärdering Utvärderingen av projektet visade att en ambulerande sjukskötare har många fördelar. Vårdkvaliteten gällande brukarnas grundvård förbättrades. På basis av utredningen anställdes en ambulerande sjukskötare till västra Nyland, som regelbundet besöker enheterna Uppgjorda planer Målet har inte uppnåtts Förändringar i ledningsorganisationen Bokslut Avvikelse BOENDE Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 30 556 996,45 30 131 930 425 066 28 275 845,71 Verksamhetskostnader -30 120 190,24-29 861 180-259 010-28 107 692,23 Avskrivningar enligt plan -262 220,11-270 750 8 530-246 079,13 Resultat 174 586,10 0 174 586-77 925,65 Antal prestationer 224 084 216 481 7 603 189 165 Verksamhetskostn, euro/prest -134,41-137,94 3,52-148,59 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 34

Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2015 Överskriden kostnad Underskriden intäkt Underskridet antal prestationer Österbotten: Överskridna personalkostnader, Utökad personalstyrka mera krävande brukare, sjukledigheter, moderskapsledigheter, minimerat vikarie kostnaderna, fryst en del befattningar och delar av befattningar, långsiktiga inbesparningar genom flytt till rätt boendeformer. Österbotten: Ändrade kategorier. Kategori 8 ut kategori 4 in Österbotten: Mål: 64848 Uppnått 63050-1798 dödsfall, kommun gjorde beslut på mindre antal godkända korttidsdygn inom korttiden, felbudgetering på vikariekostnader (förkortade arbetslistor) Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 35

BOENDESERVICE 2015 Klienter som fått boendeservice 2015 Ålderskategori Region Klienter som fått boendeservice 2015 Utskrivna under året Avlidna under året Klienter per 31.12 Gruppboende Nyland 1 1 7-17 år Åboland 4 4 Österbotten 0 5 5 Nyland 78 1 1 76 18-45 år Åboland 15 2 13 Österbotten 55 1 54 148 4 1 143 Nyland 65 2 63 46-64 år Åboland 22 22 Österbotten 46 1 45 133 2 1 130 Nyland 28 28 65 år- Åboland 19 2 17 Österbotten 24 1 23 71 3 68 Gruppboende slgt 357 6 5 346 Lägehetsboende 7-17 år Nyland Åboland 23 23 Österbotten 23 23 Nyland 23 23 18-45 år Åboland 14 14 Österbotten 50 1 49 87 1 86 Nyland 26 1 25 46-64 år Åboland 12 12 Österbotten 22 1 21 60 2 58 Nyland 8 8 65 år - Åboland 2 1 1 Österbotten 2 2 12 1 11 Lägenh.boende slgt 182 4 178 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 36

Stödboende Nyland 7-17 år Åboland Österbotten - - - - Nyland 36 36 18-45 år Åboland 13 13 Österbotten 11 1 10 60 1 59 Nyland 8 8 46-64 år Åboland 15 15 Österbotten 2 2 25 0 25 Nyland 2 2 65 år - Åboland 3 3 Österbotten 0 5 1 4 Stödboende slgt 90 2 88 Boende totalt 629 12 5 612 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 37

Brukare som fått korttidsvård 2015 Ålderskategori Region Brukare som fått korttidsvård 2015 Korttidsvård inom gruppboendet Nyland 2 0-6 år Åboland 18 Österbotten 3 Slgt 23 Nyland 30 7-17 år Åboland Österbotten 53 Slgt 83 Nyland 16 18-45 år Åboland 3 Österbotten 49 Slgt 68 Nyland 1 46-64 år Åboland 1 Österbotten 3 Slgt 5 Nyland - 65- år Åboland - Österbotten - Slgt - Gruppboende, alla regioner slgt 179 Ålderskategori Region Brukare som fått korttidsvård 2015 Korttidsvård inom familjevården Nyland 0-6 år Åboland Österbotten 5 Slgt 5 Nyland 4 7-17 år Åboland Österbotten 9 Slgt 13 Nyland 1 18-45 år Åboland 5 Österbotten Slgt 6 Nyland - 46-64 år Åboland - Österbotten - Slgt - Nyland - 65- år Åboland Österbotten Slgt - Familjevård, alla regioner sammanlagt 24 Korttidsvård totalt 203 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 38

6.7 Omsorg, dag- och arbetsverksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Omsorg, dag- och arbetsverksamhet Livsorienterande och arbetslivsorienterande verksamhet Verksamhetschefen (1.1-31.8.2015), regionchefer Mål Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Utarbeta riktlinjer för dagverksamheten enligt tanken om livsorienterande (LO) verksamhet Utredning av strukturer och innehåll för LO verksamhet Gjord utredning Nyland: Gemensamma träffar med enhetschefer och utvecklaren inom dagverksamheten, utbildning och studiebesök. Åboland: Dagverksamheten differentieras enligt olika målgruppers behov. Mera brukarstyrd verksamhet, brukare deltagit i rekryteringsprocess. Österbotten: Videomötesnätverk med enhetschefer och andra nyckelpersoner för informations och kunskapsutbyte samt utvecklingsarbete Stärka och utveckla den nuvarande arbetslivsorienterande (ALO) verksamheten i alla regioner Utredning av arbetskonsulenternas verksamhet Gjord utredning Nyland: Regelbundna träffar med utvecklaren och utbildningstillfällen. Arbetskonsulenten i västra Nyland har tillsammans med utvecklaren deltagit i VATES AKTIVERA resurser projektets styrgrupp. Åboland: Utredning inte gjorts. Arbetskonsulenten har i samarbete med brukare och enheterna aktivt arbetat för ändamålsenlig verksamhet. Utveckla verksamheten för unga personer Verksamhet för unga personer Nyland: Delvis genom omstrukturering av verksamheten. IKT utbildning hållits av FDUV, Open Mind på VNF har fortgående utbildning inom konst, teater, formgivning, foto, dans och musik. Personalen på omsorgsbyrån har mera kontakt med dagverksamheten. Åboland: Ungdomsverkstaden Troja har haft aktiv verksamhet för unga personer. Skräddarsydda lösningar enligt individuella behov gjorts. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 39

Österbotten: Samarbetsprojekt med bildkonst, formgivning foto och musiklinje. Pedagogen och psykologen mera in på dagverksamheten. Brukare i öppet arbete i Vasa och Närpes (28 sammanlagt i Vasa) ökat med åtta. Nationella kontakter kring utvecklande av LO och ALO skapas Deltagande i nationella nätverk, arbetsgrupper och projekt Antal nätverk, arbetsgrupper, projekt Nätverksmöten och arbetsgrupper tillsammans med utvecklaren av dagverksamheten hållits. Moderna, individuellt anpassade ändamålsenliga utrymmen Nya utrymmen planeras enligt regionala behov Antal nya utrymmen Nyland: Planering gällande nya utrymmen i Malmgård inleddes Åboland: De utrymmen som funnits har uppfyllt behoven. Österbotten: Nya mer centrala utrymmen under planering för Soldalens se. Nya verksamhetsutrymmen för verksamheten i Nykarleby under planering Nya utrymmen för Kvadratens se i Vasa under byggnad Utredningar kring utrymmen för Intek se gjorts Bokslut Avvikelse DAG- OCH ARBETSVERKS. Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 12 180 179,65 12 293 670-113 490 11 590 011,60 Verksamhetskostnader -11 879 661,42-12 127 520 247 859-11 841 557,90 Avskrivningar enligt plan -227 765,37-166 150-61 615-196 172,28 Resultat 72 752,86 0 72 753-447 718,58 Antal prestationer 141 414 149 079-7 666 150 485 Verksamhetskostn, euro/prest -84,01-81,35-2,66-78,69 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 40

Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2015 Överskriden kostnad Underskriden intäkt Underskridet antal prestationer Kvadratens hyra felbudgeterat. Personalkostnader överskridits personliga hjälpare. Övergått från beställningslunch till egen tillredning(totalt sett inbesparning) Mål 64 848: Uppnått 63050 1798. Färre brukare/mindre prestationer. Dödsfall. Kompenserats med en del brukare i högre kategori DAGVERKSAMHET 2015 Brukare som deltagit i dagverksamhet 2015 Ålderskategori Region Klienter som deltagit i dagverksamhet 2015 Klienter i utlokaliserat arbete 2015 (helt el. delvis) (beräknas utg. från totala antalet klienter) Utskrivna under året Klienter per 31.12 Nyland 5 5 0-17 år Åboland 4 4 Österbotten 5 0 2 3 Slgt 14 0 2 12 Nyland 194 22 2 192 18-45 år Åboland 38 12 38 Österbotten 203 34 7 196 Slgt 435 68 9 426 Nyland 97 8 2 95 46-64 år Åboland 45 3 1 44 Österbotten 97 12 6 91 Slgt 239 23 9 230 Nyland 25 2 23 65- år Åboland 6 1 1 5 Österbotten 22 5 17 Slgt 53 1 8 45 Alla regioner slgt 741 92 28 713 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 41

Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Brukare 2015 Åboland: Småland Mocca Österbotten: Molpe IC Intek Nyland: Södis Sammalagt Verksamhet enligt Socialvårdslagen Verksamhet i sysselsättningssyfte Soc.v.L 27 d 8 3 11 Arbetsverksamhet för handikappade Soc.v.L 27e 3 26 9 38 Verksamhet enligt omsorgslagen 23 23 I samarbete med Arbetskliniken, ARJ LiA Molpe, arbetsträning/prövning/intek 3 3 Arbetsträning för mentalvårdsklienter / Intek 4 4 I samarbete med Arbets- och näringsbyrån Arbetspraktik/-träning 1 1 Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte 1 7 8 Lönesubvention Språkpraktik I samarbete med mentalvårdens dagavdelning Arbetsterapi Sammanlagt 12 67 9 88 Antal prestationer; Småland, Mocca, Molpe IC, Intek, Södis Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Bokslut 2015 ( 27d,e) Bokslut 2014 Antal prestationer 27d+ 27e + OmsL 8451,5 9 589 Enl. 27d 2399 2 397 Enl. 27e 6052,5 7192 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 42

7 Fastighetsservice Enhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Fastighetsservice Fastighetsunderhåll, saneringar av byggnader, planering och genomförandet av nybyggen Ekonomidirektören, fastighetschefen Samkommunen och koncernen minskar aktivt sitt fastighetsinnehav utanför Kårkulla vårdhemsområde Klar och tydlig fastighetsförvaltning (beställar- / utförarmodell) Samkommunen och koncernen startar egen produktion av särskilt krävande boende-enheter Mål Förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Koncernen går aktivt in för att sälja fastigheter utanför Kårkulla vårdhemsområde och i stället hyra upp behövliga utrymmen Fastighetsförvaltningens ställning utreds (verksamhetens förväntningar) Påbörjad planering på basen av verksamhetens prioritering och beställning. Förteckning över fastighetsinnehav / verksamhetspunkter Koncernen har inte aktivt minskat sitt fastighetsinnehav. Svårt att få en klar beställning av verksamheten, där behoven och ramar entydigt framgår. Genomförd utredning Målet har delvis uppnåtts BDO-Bolagsrevision påbörjade 2015 en utredning om möjligheterna att bolagisera hela samkommunkoncernens hela fastighetsmassa. Utredningen klar februari 2016. Förteckning över fastighetsinnehav / verksamhetspunkter Andelslagsvägen sanerad för krävande brukare. Även andra planeringsprocesser påbörjade. Byggnadernas värde bibehålls Fastighetsunderhållet prioriteras möjligast effektivt med reserverat budgetanslag. Reserverade budgetanslag Målet har inte uppnåtts. Av styrelsen fastställt balanseringsprogram ledde till nedskärning av fastighetsunderhållets driftsbudget 2015 Bokslut (med budg.ändr) Avvikelse FASTIGHETSSERVICE Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 1 255 674,00 1 460 380-204 706 1 362 873,84 Verksamhetskostnader -1 254 973,24-1 280 170 25 197-1 362 440,81 Avskrivningar enligt plan -700,76-210 -491-433,03 Resultat 0,00 180 000-180 000 0,00 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2015 Överskriden kostnad Underskriden intäkt Underskridet antal prestationer Det av styrelsen fastställda sparprogrammet ledde till minskade underhållskostnader vilket i sin tur ledde till minskade interna intäkter Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 43

Sammandrag av bokslutet för samtliga verksamhetsenheter Förvaltning Bokslut 2015 (med budg.ändr) Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 3 392 229,38 3 340 040 52 189 3 276 053,00 Verksamhetskostnader -3 172 451,99-3 176 830 4 378-3 005 131,99 Finansiella poster -96 661,52-217 100 120 438-145 604,28 Avskrivningar enligt plan -123 115,87-126 110 2 994-125 316,73 Resultat 0,00-180 000 180 000 0,00 EUC Utvecklingsarbete, boendeverksamhet, dag- och arbetsverksamhet, assistanspool och familjevård Bokslut 2015 Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 290 838,90 465 400-174 561 221 482,38 Verksamhetskostnader -203 008,79-465 400 262 391-192 211,03 Resultat 87 830,11 0 87 830 29 271,35 Antal prestationer 2 506 7 110-4 604 2 451 Verksamhetskostn, euro/prest -81,01-65,46-15,55-78,42 EUC Klinisk vård samt kliniska experttjänster Bokslut 2015 Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 2 870 695,60 2 869 030 1 666 3 409 056,09 Verksamhetskostnader -2 779 428,33-2 868 660 232-2 389 299,11 Avskrivningar enligt plan -5 696,83-370 -5 327-1 380,36 Resultat 85 570 0 85 570 18 376,62 Antal prestationer 6 225 4 586 1 639 6 088 Verksamhetskostn, euro/prest -446,49-625,53 179,03-392,46 Missbrukarvård Bokslut 2015 Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 420 927,78 727 310-306 382 461 481,40 Verksamhetskostnader -485 707,97-725 940 240 232-538 390,16 Avskrivningar enligt plan -1 361,80-1 370 8-1 361,80 Resultat -66 141,99 0-66 142-78 270,56 Antal prestationer 2 126 2 931-805 2 097 Verksamhetskostn, euro/prest -228,46-247,68 19,22-256,74 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 44

Yrkesinriktad rehabilitering Bokslut 2015 (med budg.ändr) Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 326 580,76 457 090-130 509 439 716,75 Verksamhetskostnader -331 323,20-487 180 155 857-380 873,66 Avskrivningar enligt plan -523,00-9 910 9 387-13 122,40 Resultat -5 265,44-40 000 34 735 45 720,69 Institutionsvård Bokslut 2015 Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 6 917 892,10 6 842 700 75 192 7 662 296,61 Verksamhetskostnader -5 989 098,21-6 634 850 645 752-7 668 590,50 Avskrivningar enligt plan -268 675,99-207 850-60 826-244 520,50 Resultat 660 118 0 660 118-250 815,39 Antal prestationer 15 726 16 791-1 065 19 386 Verksamhetskostn, euro/prest -380,84-395,14 14,30-395,57 Rådgivande verksamhet Bokslut 2015 Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 1 465 962,72 1 657 750-191 787 1 453 141,04 Verksamhetskostnader -1 436 812,15-1 650 670 213 858-1 432 274,19 Avskrivningar enligt plan -8 614,62-7 080-1 535-7 485,73 Resultat 20 535,95 0 20 536 13 381,12 Antal prestationer 28 276 31 682-3 406 29 527 Verksamhetskostn, euro/prest -50,81-52,10 1,29-48,51 Boendeverksamhet Bokslut 2015 Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 30 556 996,45 30 131 930 425 066 28 275 845,71 Verksamhetskostnader -10 120 190,24-29 861 180-259 010-28 107 692,23 Avskrivningar enligt plan -262 220,11-270 750 8 530-246 079,13 Resultat 174 586,10 0 174 586-77 925,65 Antal prestationer 224 084 216 481 7 603 189 165 Verksamhetskostn, euro/prest -134,41-137,94 3,52-148,59 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 45

Dag- och arbetsverksamhet Bokslut 2015 Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 12 180 179,65 12 293 670-113 490 11 590 011,60 Verksamhetskostnader -11 879 661,42-12 127 520 247 859-11 841 557,90 Avskrivningar enligt plan -227 765,37-166 150-61 615-196 172,28 Resultat 72 752,86 0 72 753-447 718,58 Antal prestationer 141 414 149 079-7 666 150 485 Verksamhetskostn, euro/prest -84,01-81,35-2,66-78,69 Fastighetsservice Bokslut 2015 (med budg.ändr) Budget 2015 Avvikelse Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 1 255 674,00 1 460 380-204 706 1 362 873,84 Verksamhetskostnader -1 254 973,24-1 280 170 25 197-1 362 440,81 Avskrivningar enligt plan -700,76-210 -491-433,03 Resultat 0,00 180 000-180 000 0,00 SAMKOMMUNEN TOTALT (med budg.ändr) Avvikelse SAMKOMMUNEN TOTALT Bokslut 2015 Budget 2015 Bu15/Bs15 Bokslut 2014 Verksamhetsintäkter 59 677 977,34 60 245 300-567 323 57 151 957,42 Verksamhetskostnader -57 652 655,54-59 278 400 1 625 744-53 913 329,59 Finansiella poster -96 661,52-217 100 120 438-145 604,28 Avskrivningar enl.plan -898 674,35-789 800-108 874-835 871,96 Över/underskott 1 029 985,93-40 000 1 069 986 2 257 151,59 Antal prestationer 420 356 428 660-8 304 399 199 Verksamhetskostn, euro/prest -137,15-138,29 1,14-135,05 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 46

8 Sammanfattning Samkommunens totala antal prestationer ökade under år 2015 med 21 639 jämfört med år 2014. De senaste fem årens prestationsutveckling ser ut på följande sätt: 2015 420 356 ökning + 21 639 eller + 5,43 % 2014 398 717 ökning + 31 545 eller + 8,59 % 2013 367 172 ökning + 309 eller + 0,08 % 2012 366 863 minskning -1 865 eller 0,51 % 2011 368 728 ökning + 3 024 eller + 0,83 % Nya brukare med omsorgsprogram 2015 Nya omsorgsprogram per region 0-7 år 8-17 år 18-25 år 26 år-> Summa 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 Västra Nyland 4 1 1 0 0 0 0 1 5 2 Mellersta Nyland 1 4 2 1 2 0 0 0 5 5 Östra Nyland 2 0 1 1 0 2 0 1 3 4 Norra Österbotten 7 7 3 4 0 2 2 0 12 13 Mellersta Österbotten 3 1 2 3 2 4 1 1 8 9 Södra Österbotten 1 1 0 2 0 1 0 0 1 4 Åboland 0 4 0 1 1 2 0 7 1 Sammanlagt 18 14 13 11 5 10 5 3 41 38 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 47

Brukare som hör till Kårkulla samkommuns omsorgsdistrikt och som erhållit samkommunens tjänster år 2015 enligt region Ålderskategori Region Klienter Nyland 17 0-6 år Åboland 4 Österbotten 37 Slgt. 58 Nyland 92 7-17 år Åboland 21 Österbotten 115 Slgt. 228 Nyland 273 18-45 år Åboland 50 Österbotten 245 Slgt. 568 Nyland 158 46-64 år Åboland 55 Österbotten 104 Slgt. 317 Nyland 91 65 år - Åboland 24 Österbotten 32 Slgt. 147 Alla regioner slgt 1318 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 48

9 Investeringar och finansering 9.1 Investeringar Enligt samkommunens ekonomiplan skulle samkommunen investera sammanlagt 7 455 000 euro år 2015 medan de bokförda investeringsutgifterna stannade vid 711 671 euro. Finansieringsbidrag för investeringsutgifter budgeterades till 620 000 euro medan samkommunen lyfte sådana till ett belopp om 98 415 euro. Den stora investeringsbudgeten kunde till största delen härledas till byggande av en ny specialenhet för Expert- och utvecklingscentret på vårdhemsbacken i Pargas (budget 1 030 000 euro), byggande av en resurskrävande boendeenhet i Raseborg (1 450 000 euro), byggande av en ny Pixneklinik i Malaxtrakten (1 200 000 euro) samt några större grundrenoveringar jämte sprinklingar inom såväl boende- som dagvårdsenheter (1 150 000 euro) Dessa projekt var tillsammans budgeterade till 4,8 miljoner euro för år 2015. Något av dessa projekt har inte påbörjats på grund av att det från verksamheten har varit svårt att få en klar beställning där behov och ramar entydigt framgår. Dessutom har kommunerna inte tagit på sig ansvaret som hyresgaranter för de ARA-projekt samkommunen kört. En specifikation över förverkligad investeringsbudget 2015 per projekt återfinns i tablåerna över budgetutfallet. 9.2 Finansiering och ekonomiska nyckeltal för Kårkulla samkommun En finansieringsanalys liksom några av de viktigare ekonomiska nyckeltalen för Kårkulla samkommun återfinns i tabelldelen. Meningen med dessa nyckeltal är framför allt att man tydligare skall kunna se trenderna i den egna ekonomin, men också att man lättare skall kunna göra jämförelser med andra liknande organisationer i samma bransch. Att förbehållslöst jämföra t.ex. en kommun med en samkommun är i detta sammanhang inte relevant. För att finansiera investeringsbudgeten 2015 planerades att samkommunen skulle lyfta 5,78 miljoner euro i nya budgetlån. P.g.a. att investeringsbudgeten enligt ovan inte kunde förverkligas enligt plan behövde samkommunen inte lyfta några nya långfristiga lån 2015. Däremot tecknade samkommunen ett kommuncertifikat om 1,0 milj. euro för att finansiera gjorda investeringar och planenliga låneamorteringar. Samkommunen hade vid utgången av året en kassa uppgående till 1,75 miljoner euro och som skulle räcka till 12,1 dagars kassautbetalningar. Enligt ekonomiplanens finansieringskalkyl skulle likviditeten försämras med 593 000 euro under år 2015 men på grund av att samkommunen gjorde ett stort överskott och tecknade ovannämnda kommuncertifikat förbättrades likviditeten i stället med 1 460 000 euro. De finansiella intäkternas och kostnadernas netto var enligt budgeten 2015 negativt 217 100 euro medan nettot enligt bokslutet, tack vare den exceptionellt låga räntenivån, stannade vid minus 96 995 euro. 10 Balansräkningen I bifogade sammanställning jämförs den utgående balansen 31.12.2014 med den utgående balansen 31.12.2015. Även förändringar i jämförelse med föregående år 2014 anges i tabellen. Balansens slutsumma har under året ökat med 1 073 000 euro. Ökningen på aktiva sidan beror på ökningen av kassamedel vilket i sin tur kan härledas till det goda årsresultatet. Ökningen på passiva sidan beror på att det egna kapitalet förstärktes med räkenskapsperiodens överskott, 1 029 985,93 euro samt det tidigare omnämnda kommuncertifikatet om 1,0 milj. euro. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 49

11 Kårkulla samkommunskoncern Kårkulla samkommun har som moderbolag i Kårkulla samkommunskoncern ett till 100 % ägt dotterbolag Kårkulla Fastighets Ab. 11.1 Kårkulla Fastighets Ab Kårkulla Fastighets Ab är ett av Kårkulla samkommun till hundra procent ägt fastighetsaktiebolag. Bolagets verksamhet är att uppföra, äga och besitta fastigheter, köpa, arrendera och försälja områden, bebygga dessa samt uthyra lägenheter och fastigheter. Bolaget är registrerat 22.4.1987 och aktiekapitalet uppgick 31.12.2015 till 336 375,85 euro. Vid utgången av år 2015 hade styrelsen för fastighetsbolaget följande sammansättning: Ordinarie Christer Rönnlund, ordf. Inger Östergård Camilla Sandell Personlig ersättare Roger Eriksson Bengt Kronqvist Anna-Lena Karlsson-Finne Som bolagets VD fungerade ekonomidirektör Martin Nordman. En förteckning över bolagets byggnader framgår ur bilaga, medan de olika balansposterna för bolaget ingår i Kårkulla samkommuns koncernbalansräkning 31.12.2015. Bolagets verksamhetsintäkter uppgick under år 2015 till 253 764 euro (248 183 euro år 2014). Bolaget hade en god kassaställning vid slutet av året, 418 000 euro. 11.2 Ansvarsförbindelser Kårkulla samkommun har gått i borgen för samtliga lån som Kårkulla Fastighets Ab upptagit. Lånen blir bortbetalda under 2016 så den totala lånesumman som kvarstod vid utgången av år 2015 uppgick till 1 831,35 euro (23 831,55 euro år 2014), vilket framgår ur koncern-not nr 45 (ansvarsförbindelser). Utöver dessa borgensförbindelser har samkommunen åt Kårkulla Fastighets Ab under åren 1997-2008 beviljat 40-åriga lån med 10 års amorteringsfrihet. Vid utgången av år 2015 var lånesumman 2 808 180,69 euro (2 897 608,39 euro år 2014) och minskade därmed med 89 427,70 euro i enlighet med den urspungliga amorteringsplanen. Från år 2007 har samkommunen upptagit också egna lån för att finansiera sina investeringar. Denna lånesumma uppgick 31.12.2015 till 9 307 803,46 euro (9 759 303,84 euro år 2014). Därutöver tecknade samkommunen under året ett kommuncertifikat uppgående till 1 000 000 euro. Samkommunen hade 31.12.2015 ett leasingansvar för i huvudsak IKT-utrustning uppgående till 381 961 euro (266 469 euro år 2014). 11.3 Koncern bokslut Som ur bifogade koncernbalansräkning framgår uppgick balansomslutningen, sedan koncern-redovisningsmässiga elimineringar gjorts, till 29 023 373,15 euro (28 089 441,85 euro år 2014) varav det egna kapitalets andel var 10 928 742,75 euro (9 932 745,59 euro år 2014) eller 37,7 % (35,4% år 2014). Observera att enligt nya anvisningar så har jämförelseuppgifterna för räkenskapsperioden 2014 korrigerats så att avskrivningsdifferensen och bostadshusreserveringen har fördelats mellan eget kapital och latent skatteskuld. Bestående aktiva minskade med 1,5 % till 24 451 892,93 euro (24 832 238,61 euro år 2014). Det egna kapitalet ökade med 10,0 %, medan det främmande kapitalet minskade med 0,3 % till 17 838 520,76 euro. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 50

Koncernen hade vid utgången av året banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar för 2 170 000 euro (786 000 euro 2014). Koncernens resultat förbättrades märkbart i jämförelse med år 2014. Koncernen hade ett verksamhetsbidrag uppgående till 2 161 212,18 euro (403 477,60 euro), ett årsbidrag om 2 059 408,55 euro (243 199,01 euro) och ett årsresultat uppgående till 995 997,11 euro (-743 133,76 euro 2014) vilket närmare framgår ur koncernresultaträkningen i bilaga. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2015 sid. 51