Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD

Relevanta dokument
Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Ledarskap i klassrummet

SET. Social Emotionell Träning.

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Resultat från Skolelevers drogvanor

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Föräldrar är viktiga

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Så stärker du barnets självkänsla

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

LEKTION 2 Användbarhet

Barn idag och föräldrarollen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Insatser mot cannabis - 27 februari

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Välkommen! Det är beteenden som skapar resultat 21 maj Ledarskapets utmaning

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Förväntningsdokument. Mesta skola

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Ingen strävar mot att göra fel, vi behöver arbeta mer för att göra lika

BEMÖT. Säg något snällt till en lärare. Fråga en klasskamrat du inte talar med så ofta om hur det står till med honom eller henne.

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Du är klok som en bok, Lina!

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Montessorifriskolans fritidshem

Neuropsykiatriska funktionshinder

Illustration: Louise Winblad/Hej hej vardag. vänliga veckan. lärarhandledning årskurs 1 6

Du är klok som en bok, Lina!

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

1

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Att stödja barn genom fokusering

Det handlar om kärlek

En föräldramanual om läxläsning

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Hantera besvärliga typer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Så sa läraren. Instruktion:

Välkomna till Tingvallaskolan läsåret

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Kan vi inte bara mysa?

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Välkomna till Tingvallaskolan läsåret

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Övning: Föräldrapanelen

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

solo Sjunga solo Nypon förlag en möjlighet för alla Läsförståelse Elevmaterial SIDAN 1 Namn: Kapitel 1

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Våga se! Våga höra! Våga agera! Marie Louise Arendt Säkerhetschef Vellinge kommun

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Sociala berättelser 1

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Adhd och Autism i vardagen

Parrelationen. En presentation med fokus på parrelationen utifrån Z-modellen Föräldra- och barnhälsan Region Jämtland Härjedalen

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

LÄSGUIDE till Boken Liten

BVC-rådgivning om att få och att ha syskon

Transkript:

Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD b.kimber@telia.com

Individnivå Gruppnivå Familjenivå Skolnivå Samhällelig nivå

Brist på kärlek, omsorg och stöd Brist på tillsyn och uppfostran Brist på familjetraditioner Låga förväntningar Kommunikationssvårigheter Fysisk misshandel

Öppen kommunikation Anknytning Monitoring, Aktiv uppfostran Demokratisk familj Restriktiv drog policy Familjesammanhållning Positiva uppfostringsstrategier

Kunskapssammanställningar som FHI har gjort visar att både kognitiva och emotionella färdigheter fungerar som skyddande faktorer Kognitiva färdigheter: t.ex. att tolka information, klara av studier Emotionella färdigheter: t.ex. att förstå sig på och att hantera sina känslor, förmåga att lösa problem och att hantera konflikter

Riskfaktorer SKYDDSFAKTORER

Individen universella, selektiva (15%), indikerade(5%) Gruppen universella, selektiva, indikerade Familjen - universella, selektiva, indikerade Skolan universella, selektiva, indikerade

Om man utgår från 100 familjer tillhör uppskattningsvis: 90 familjer till normalgruppen och saknar synliga problem 7 familjer till riskgruppen där det finns barn som lever i svåra miljöer, barn som kan vara bråkiga och störande 3 familjer till problemgruppen och behöver insatser från samhällets sida

10% av barnen i normalgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden. 10 % av 90 = 9 barn 25% av barnen i riskgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden. 25% av 7 = 1.75 barn 40% av barnen i problemgruppen utvecklar allvarliga normbrytande beteenden. 40% av 3 = 1.2 barn Räkneexemplet visar att av de 12 barn som utvecklar normbrytande beteende kommer 9 stycken från normalgruppen (Sundell&Forster 2005 )

Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 1400 1200 1000 800 600 cl 400 200 0 0-2 3 4 Skyddsfaktorer 5 6-8 0-2 3 5 4 6-12 Riskfaktorer 2018-11-14 Presentation av Skolan förebygger 10

Som föräldrar kan vi hjälpa våra ungdomar genom att stärka så många skyddande faktorer som möjligt på individ-, familje- och skolnivå. Att stärka våra barns resiliens.

Redskap för föräldrar att klara av tonårsperioden på ett sätt som gör att relationen fördjupas och blir en källa till glädje lång tid framöver Syftar till att stärka skyddande faktorer på fler nivåer Baserad på den kunskap som finns idag Tänkt som en handbok för föräldrar Indelad i olika teman (tex. Kommmunikation, skolan) som föräldrar tycker är viktiga Verktyg i slutet av varje kapitel

Föräldrar är viktiga Tonåringen är inte färdig. Under tonårsperioden kan vi fördjupa vår relation med och anknytning till vår tonåring Det sker stora förändringar både fysiskt och mentalt under denna period och föräldrar gagnas av att veta lite mer om detta

Hur kan han vara så elak Förstår hon inte vilka risker han tar Han som är så förståndig, hur kommer det sig att han är så urbota dum i vissa frågor Jag hann bara säga hej så blev hon som förbytt

Risktagande Elakhet (oförskämd mm) SEX Skolan Syskonrivalitet

Grupptryck Kommunikation Sexualitet Ansvarstagande Sociala medier Att ha ett eget liv Hålla relationen levande och att fördjupa den Problem

självständighet att tillhöra (att någon bryr sig om oss) en känsla att kunna påverka att uppleva glädje Ofta uppstår konflikter då våra och våra tonåringars behov går isär.

Pappa: Robert, jag står inte ut med att du har musiken på så hög volym. Jag måste betala räkningar och jag kan inte koncentrera mig med allt liv som pågår. Robert: Kom igen pappa. Alla mina kompisar lyssnar på rap hela tiden. Mamma: Jag bryr mig inte om vad dina kompisar gör, det här är vårt hem och ska inte behöva lyssna på det här vareviga kväll! Robert: Men mamma, jag gör läxorna mycket bättre när jag lyssnar på musik.

Pappa:(Tittar bort mot mamma) När vi var unga var väl musik ganska viktigt för oss också, eller hur? Vi borde kunna hitta något sätt där du kan lyssna på din musik utan att vi ska behöva lyssna också. Mamma: (nickar) Vad sägs om det här innan vi kommer hem från jobbet kan du ha musiken på hur högt du vill, men efter att vi har kommit hem får du antingen skruva ner volymen ordentligt eller använda hörlurar. Robert: Mmmm, det är väl okej. (Han muttrar för sig själv när han går ut ur rummet: Mina kompisar behöver inte använda hörlurar.) Ur Älskade förbannade tonåring

Använda både sitt hjärta(knyta an, skapa närhet och värme) och sin hjärna(vara vuxen calm,cool, collected ).

En ny chans att fördjupa relationen Tonåringen på väg in i vuxenlivet men behöver mycket stöd och guidning Föräldrar som både visar kärlek och sätter gränser

Regler konsekvenser Struktur Tydliga instruktioner Uppmärksamma - Ignorera Positiv tid tillsammans; beröm,belöning, positiv förstärkning

Man vill bli älskad i brist därpå beundrad i brist därpå fruktad i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill inge någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till vilket pris som helst. Hjalmar Söderberg

Belöning, uppmuntran, förstärkning Visa att du SER ditt barn Ta dem på bar gärning när de gör rätt Beröm, var konkret Ge en komplimang Tacka Uppmuntra Förmedla hopp Positiv omformulering Positiv tid tillsammans

Känslors påverkan, peppning Känslor påverkar hur vi tänker Positivt pep talk positivt tänkande Avspänning Musik, massage, avspänning Mental träning Lugna ner sig tekniker Uppmaningar Regler/konsekvenser

Från problem till lösning Se det som är möjligt och det som fungerar Visa på framsteg istället för misslyckanden Fokusera på resurser och tillgångar istället för på problem

Få deras uppmärksamhet Hitta tid och plats Tjata inte Var lugn Jag-budskap

Jag blir (känner) när eftersom. (Jag skulle vilja., eller var snäll)

Var kortfattad och tydlig Lyssna till deras åsikter, respektera dem Lyssna efter hans/hennes åsikt Prata inte så mycket Ge inga råd om de inte ber om det Ställ frågor Förstå känslor bakom orden Säg: jag älskar dig

Hemmets läroplan Dela med dig av en viktig värdering Gör en plan Lyssna till din tonårings åsikter, respektera dem

Lyssna till känslor(t.ex då ett yngre syskon gått in i tonåringens rum) Ta behovet till privatliv på allvar Lös problemet tillsammans Jämför INTE syskon Ta inte reda på vem som började Välj inte sida Sära på syskon som bråkar eller slåss

Lyssna efter känslor Var lugn Ställ frågor Prata med andra Kom överens med andra föräldrar om basala regler Fråga vem, vad och när på ett trevligt avspänt sätt

Ställ frågor Sätt ord på problemet Tala om vad som skulle kunna hända Föreslå något annat(en utväg) Gå därifrån och be kompisen komma senare

Långsiktigt föräldraskap(låta barnen lära av sina misstag) Gör inte det din tonåring klarar av själv Lyssna respektfullt Familjemöten Gemensamma överenskommelser, regler Diskutera konsekvenser tillsammans Följ upp

Välj en bra tidpunkt, håll inte på mer än 15 minuter Ge en runda av komplimanger Stäm av veckans schema Bestäm ett eller två ämnen tillsammans(se till att alla deltar) Lyssna respektfullt på varandra Gör en plan Stäm av vid nästa möte Avsluta med mys, t.ex. äta något gott eller spela ett spel

Prata med din tonåring även om du tycker att det är pinsamt Förstå känslor Kort Lyssna efter känslor Var en förälder det är lätt att fråga Dela en viktig värdering Ha egen tid med din tonåring

Låt somligt passera(tex. Hårstil, kläder) Var lugn Dela en viktig värdering(tex. Då din tonåring har en kompis du känner viss oro inför) Var ärlig Säg jag behöver lugna ner mig Säg ja istället för nej Använd din humor Jag-budskap

Vuxentid Lyssna på dina egna signaler Var medveten om dina fysiska och emotionella reaktioner(tex att man reagerar kraftfullt på något som egentligen handlar om något annat) Lyssna på signaler (det hamrar i bröstet) Prata med andra vuxna Gör saker du mår bra av

Idag publiceras runt 600 vetenskapliga artiklar om året om effekten av mindfulness, jämfört med endast några under 1989. Här är några av resultaten: Påverkar telomererna (ändarna på kromosomerna) vilken kan innebära att vårt åldrande kan bromsas Minskad skadlig stress, genom förmåga att behålla vårt lugn vilket i sin tur kan påverka vårt immunförsvar och minska förekomsten av en rad sjukdomar Den del av hjärnan som styr känsloreglering fungerar bättre

Gränser (suddiga, rigida, adekvata) Hierarkier (tydligt framgå vem som har ansvaret) Då problem uppstår är det antingen problem med gränserna eller med hierarkin. Processer

Tyst Tyst Arg Tjatar Hysterisk Tystare Mol tyst Tjatar mer

Anklaga inte Var ärlig Sätt ord på din oro Sök hjälp (jfr ngn sjukdom) Var lugn Sitt ner tillsammans med ditt barn

Ta initiativ till att göra saker tillsammans som tonåringen tycker om(kanske nya saker man själv inte är van vid) Anpassa dig till din tonåring Undvik att visa att du tycker om din tonåring på sätt som gör att han eller hon skäms. Inse att er relation kommer att förändras och fördjupas

Tack för att du lyssnade!