Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk



Relevanta dokument
Gastroenteriter i vårdmiljö smittvägar och utbrottsrisk Norovirus och Clostridium difficile (CDI)

Bara vanlig antibiotika. Torbjörn Norén Infektionsläkare, Universitetssjukhuset i Örebro

Clostridium* difficile infektion ett primärvårdsproblem?

CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning?

Clostridium difficile i sjukvården

Clostridium Difficile

Att väcka den spor som sover..

Hur man bekämpar ett utbrott av Clostridium difficile. Erfarenheter från utbrottet på Höglandssjukhuset

Clostridium difficile infektion (CDI) nytt om diagnostik och behandling

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Välkomna till webbinarium om Clostridium difficile-infektion

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och facit. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga att skrivas ut.

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Att döda Norovirus. -såpa, borste eller klor

Nya städrutiner vid Clostridium

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Clostridium difficile Infektion (CDI) -farligare än du tror

Hygiendagar Umeå 2015

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Clostridium difficile diarré (CD)

LifeClean Ytdesinfektion

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Agenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Samband mellan försäljning av antibiotika och Clostridium difficile

Städning i vårdlokaler

LifeClean Ytdesinfektion MED SPORICIDAL EFFEKT

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa.

Lokal anvisning

Clostridium difficile rapport

Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS

VRE-utbrott på sjukhus Infektionsveckan 2018, Karlstad. Exemplet Värmland

Clostridium difficile Vårdhygieniska aspekter

Höglandsutbrottet 046

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Clostridium difficile årsrapport 2011

Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö

Antibiotikaronder på sjukhus bakgrund, utförande och utmaningar Fredrik Resman,

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Clostridium difficile diarré

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

VRE - hygienrekommendationer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2011.

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Clostridium difficile rapport

Clostridium difficile rapport

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Clostridium difficile rapport

Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

EHEC - sjuka människor

Lokal anvisning

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Clostridium difficile årsrapport 2012

Clostridium difficile rapport, vecka 32 (5/8-11/8), 2013

Clostridium difficile rapport, vecka 2 (7/1-13/1), 2013

Clostridium difficile rapport, vecka 3 (14/1-20/1), 2013

Clostridium difficile rapport, vecka 7 (11/2-17/2), 2013

Clostridium difficile rapport, vecka 14 (1/4-7/4), 2013

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Från mätning till åtgärd

Vad kan finnas under ytan?

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

LifeClean ytdesinfektion

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Transkript:

Clostridium difficile infektion (CDI)- smittvägar och utbrottsrisk Torbjörn Norén Infektionsläkare Hygien och Smittskydd, Univesitetssjukhuset i Örebro torbjorn.noren@orebroll.se UMEÅ SFVH 2015

C. difficile B A Spores in soil Al Saif J Med Micro 1996 Cardiff UK 2580 samples: Flodvatten 87% Jord 21% Sjukhusavdelningar 20% swimmingpool 50% dricksvatten 5% Hund 10% katt 2% homo 2% grönsaker 2.4% fiskmage 0% TJ ADP ribosyltransferas CDT ++ A/B Rho Grampositiv enterisk stav 3 Enterotoxiner von Eichel Streiber, 1996, Trends Micro 1. Toxin A 2. Toxin B 3. Binary toxin CTD Aktincytoskelett apoptos

Clostridium difficile infektion (CDI) /Toxinbildnande stav Viktigaste orsaken till antibiotikautlöst diarré Smittsamma sporer överlever årtionden (23 år) i miljön Tål: Alkoholer detergenter Kokning 2 tim Strålning 400 rad (4 ggr letal dos människa) Asymptomatisk kolonisation 4% Miyajima PLoS One 2011 16% Clabots JID 92 21% McFarland NEJM 89 Vuxna 60% antitoxin antikroppar (Viscidi JID 1983)

CDI i lilla Sverige 8000 fall/år Sjukhusvård 70% Kostnad 37 000 SEK/CDI Mortalitet 12 % Ackumulering av sporer på vårdinrättningar? Hygienrutiner tillräckliga? Kliniska utbrott 2.Övervakning Lab/anmälan och typning 1.Antibiotika STRAMA 3.Hygienrutiner och städning - sporocidala medel

O27 OO1 O14 OO2 140 O10 O20 O18 O15 OO5 CDI/10 000 pbds* 2013 i 19 länder inom EU *pbds=patient bed-days <1 1-4 4-8 8-12 12-16 16-20 >20 /Kerrie A Davies et al., Lancet Inf Dis 2014 20 15 % PCR-ribotyper (n=138) i 20 länder i EU (n=1112 isolat; EUCLID 2013) 44% 16% 10 18% 11% 5 0 2012-2013

Antibiotika och risk för CDI -Alla AB kan utlösa CDI Bredspektrum and anaerob activitet 1. Klindamycin 2. Cephalosporiner 3. Fluoroquinoloner } } Orsakar 90% av CDI /Spencer JAC 1998 Alla kända för att orsaka CDI utbrott och effektiva vid restriktionsåtgärder /Johnson NEJM 1999; Thomas CID 2002, Pepin CID 2005 Mindre risk: Aminoglycosider, TazocinTigecyklin Fidaxomycin Tetracycliner /Doernberg CID 2012 Sporhämmning Garneau BMC 2014 Bebakhani CID 2012 /Owen, CID 2008:46 (Suppl 1)

Risk för primär CDI och återfall samvariation Vem är riskpatient? Rubbad kolonflora /Jernberg Microbiology 2010 Hög ålder /multiple ref Uteblivet immunsvar (Wilcox Lancet 2001) AB måste vara kvar trots CDI /Garey J Hosp Inf 2008 Vårdtid på sjukhus /McFarland Inf Control Hosp Epi 1999 Syrahämmande terapi (PPI) /Janarthanan Am J Gastro 2012 Allvarlig CDI (LPK eller CRP) /Eyre CID 2012*** Tidigare sjukhusvård***

Smittdos?? Kan vara mycket liten /Sethi Inf Control Hosp Epi 2010

50% Donskey 2012 Sängstudie /APMIS 2014 Sjöberg Numrerade sängar CD patient index CD 40% positiva och 20% vid follow-up 2, 3 och 4 veckor 2 månader INF Klin USÖ 5,2% pos patienter (n=58) Personal Bärarskap (n=22) 0% Low colonization rates of Clostridium difficile among patients and healthcare workers at Orebro University Hospital in Sweden Säll et al 2014 APMIS 15 tagytor från tio rum med CD-patient Singleroom pos (85%) Before cleaning Bed overhead handle 5 1 Call button 3 0 Bed table 4 0 Bedrail 4 1 Toilet tap 3 0 Flushknob 1 0 Toilet seat 3 2 Armrest toilet 3 1 Door handle toilet 1 0 Disinfectant device 1 0 Door handle inside 1 0 Stethoscope 1 0 bed front lining 2 0 Door handle outside 0 0 After cleaning* * Städrutin CDI EtOH + tensid tagytor Virkon 3% toalett+golv

Ytavtorkning patientbord melamin - C. difficile UK 023 Vatten Ytdes 70% etanol Sporicide H 2 0 2 Klordioxid 800 ppm 0,1 ml 5x5 cm provyta 7 st i serie Inokulat 10 8,10 4 och10 2 cfu/ml Pos K Neg K (Inspirerad av EN 16615)

10 x 10 8 cfu/ml 10 4 10 2 Inaktivering på melaminyta av C. difficile sporsuspension 10 8-2 cfu/ml tillsammans med mekanisk avtorkning 20 s engångsduk och swab 1mL och CDagar

Växjö lasarett ribotyp 027 2013/2014 Första lokaliserade utbrottet av denna stam i Sverige (vad vi vet?) 6 vårdavdelningar och IVA Avliden i colit samma rum 20/11 Index Kir klin 25/11 Man elektiv Kir AB profylax Totalkolit CDI Vårdhygien kontaktad Omgivningsprover 3 st positiva för CD 027 24/10-25/11 7 patienter 027 Alla utom 2 epidemiologiskt samband (n=21) 11/12-30/12 4 patienter 027 5/1-13/2 11 patienter 027 Strikta isoleringsrutiner Klorstädning á la Jönköping Diagnostik uppmaning AB policy PipTazo (Garneau BMC 2014)

Sammanfattning CD smitta Indirekt/direkt oral smitta vanligt-bryts av hygienrutiner, personal låg risk Smittdos beror på värdfaktorer Smittspridning inokulatberoende adhesion genotypberoende (clumping) Mekanisk daglig städning viktigast Städrutiner minskar omgivningsreservoar