Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet Perspektiv på Kosta 25 oktober 2017 att utöva ett ledarskap för lärande! jan.hakansson@lnu.se
Men först! Vad kan man, enligt dig, förvänta sig av ett ledarskap i det systematiska kvalitetsarbetet? Go to www.menti.com and use the code 974331
Skolutvecklingens ledarskap Olika ledarskapskategorier kompletterar varandra, till exempel: undervisningsledarskap (instructional leadership), ledarskap för lärande (leadership for learning), Påverkar elevers lärande tydligast! förändringsledarskap (transformational leadership) delat ledarskap (shared leadership) OBS! Ej motsättning mellan olika ledarskapskategorier!
Ledarskap för lärande fyra Värdebaserat ledarskap dimensioner Fokuserat ledarskap Ledarskapets kontext Delat ledarskap (jfr Håkansson & Sundberg, 2016)
Dimensioner av undervisningsledarskap Formulerar, kommunicerar och följer upp lärandemål, kvalitetskriterier och förväntningar Fokuserar på strategiskt resursutnyttjande inriktat mot undervisningsmål och lärarkvalitet. Planerar och koordinerar utvärdering av undervisning och läroplansmål. Direkt inblandning i stöd och utvärdering av undervisning genom regelbundna klassrumsbesök och återkoppling till lärare. Uppmuntrar och deltar med lärarna i formellt och informellt kollegialt lärande. Skyddar undervisningstiden genom att minska avbrotten i skolarbetet. (Hallinger, 2011, s. 134, Robinson m.fl., 2008).
Lärarledarskap några kännetecken! Ledarroll utanför klassrummet för att utveckla läroplanen, undervisningen, bedömningen på skolan. Leda lokalt skolförbättringsarbete genom mentorssatsningar, professionell utveckling och skolutvecklingsprojekt. God förtrogenhet med den organisatoriska kontexten. Strategier för resursfördelning och tidsanvändning kopplat till lärares ledarskap. Rikta resurser och tid till de klassrum där lärarledarskap bäst behövs! (Håkansson & Sundberg, 2016)
Att organisera, styra och leda förbättringsarbete framgångsfaktorer Avgränsningar och fokus (innehåll och volym). Förbättringsaktörer som förmedlande länkar på skolan rektorernas roll i detta. Att bygga en infrastruktur som förbättrar verksamheten samtidigt som den inverkar på elevernas lärande och deras kapacitet att lära. (Adolfsson & Håkansson, 2017)
Konsekvenser för ledning av skolutveckling exempel från följeforskning av grundskolor Att skapa en realistisk bild av var den egna skolan befinner sig i sin utveckling (elevers lärande, undervisning, organisatoriska strukturer) Att stödja sammankoppling mellan skolans subsystem enhetlig bild saknas ibland, vilket kräver Ständig återkoppling från och till personalen om det pågående utvecklingsarbetet. Att se potentialen i elevernas delaktighet i skolans systematiska kvalitetsarbete indikationer på om förbättringar når klassrummet. (Adolfsson & Håkansson, 2017)
Ledarskap för lärande i förskolan Effektiv kommunikation i termer av öppenhet kring förväntningar. Engagemang i kontinuerlig kompetensutveckling i termer av stöd till personalen att kritiskt reflektera kring sin praktik. Uppföljning och bedömning av praktiken genom kollegial dialog och aktionsforskning. Uppbyggnad av kollegialt lärande och en samarbetskultur. Uppmuntran och underlättande av samarbete med föräldrar och närsamhälle, som ett stöd för barns lärande och utveckling. (Siraj-Blatchford & Manni, 2008).
Hur leder förskolechefer det systematiska kvalitetsarbetet? Att leda genom: att skapa förutsättningar och organisera (tid, kompetens, möten, grupper) andra ledare, t.ex. arbetslagsledare, pedagogiska utvecklare olika ansvarsgrupper: aktivt medverka och kommunicera på möten att möta all personal verksamhetsbesök (ev. med återkoppling) medarbetarsamtal/lönesamtal att lyssna, inspirera, driva på att tillhandahålla verktyg och metoder för SKA (Håkansson, 2016)
Att leda för lärande vad är det som stör? Att hantera form och innehåll (administration och pedagogik) en utmaning! Vi har haft så många kvalitetsarbeten och olika hjul. Varje gång tar det halva tiden att fatta vad man ska göra och sen har det kommit nya nu är det det här. Nu är vi inne på tredje hösten med detta och då blir man inte så fast vid formuläret utan blir mer fokuserad på innehållet (förskolechef 1). (Håkansson, 2016)
Externa och interna förutsättningar i studie 2 Flertalet förskolor är belägna i pendlingskommuner av olika storlek nära storstäder, medan övriga finns i större städer. 10 av 11 förskolechefer ansvarar för 2-3 förskolor vardera, medan en är chef för sex förskolor. Det totala antalet förskolor är 32. Bostadsområdenas karaktär varierar, men med en övervikt av socioekonomiskt gynnade miljöer. Andelen legitimerade förskollärare på förskolorna varierar mellan 30 och 90 procent. Flertalet förskolechefer har en organisation där nyckelpersoner har ansvar för olika delar av det systematiska kvalitetsarbetet, till exempel pedagogcoacher, pedagogiska handledare, arbetslagsledare, utvecklingsledare, processledare osv. (Håkansson, 2017)
Några resultat från studie 2 Kvalitetsarbetets organisering, tre komponenter med delvis skilda betoningar från förskolecheferna: Innehållsliga Organisatoriska Metodmässiga + ett kronologiskt perspektiv, dvs. det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs som en fortlöpande och tidsstyrd process. (Håkansson, 2017)
Strategier i det systematiska Långsiktighet genom: kvalitetsarbetet Organisatoriska lösningar (t.ex. personer som har ansvar för att följa upp, utvärdera och förbättra gentemot arbetslagen). Innehållslig uthållighet (t.ex. fokus på vissa läroplansmål eller teman som bör återkomma över tid i arbetet med barnen och inte får glömmas bort ). Systematisk användning av vissa metoder och verktyg i kvalitetsarbetet. (Håkansson, 2017)
Förskolechefers förväntningar i kvalitetsarbetet Förväntningar på personalens: Kunskapssyn Barnsyn Värderingar Målinriktning och engagemang Vilja att lära och träna för att lära sig (Håkansson, 2017)
Förskolechefers förväntningar i kvalitetsarbetet Förmedlas genom: Relationella ledarhandlingar kommunikation med enskilda medarbetare, grupper och hela personalen. Formella/organisatoriska ledarhandlingar skriftlig vision/ledardeklaration; verka genom nyckelpersoner; tillhandahålla verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunicera förväntningar genom återkoppling skriftlig; muntlig. (Håkansson, 2017)
Hantering av kunskapsklyftor Två bakomliggande synsätt hos förskolecheferna: Kunskapsutveckling hos personalen är linjär en tågresa Kunskapsutveckling hos personalen är cirkulär utvidgat och fördjupat lärande genom samtal Lösningen är att organisera processer som stödjer kollegialt lärande genom till exempel att: Ansvarspersoner påverkar sina kollegor Visa tillit till personalens förmåga att lära (jfr förväntningar) (Håkansson, 2017)
Förskolechefen, kvalitetsarbetet och förutsättningarnas påverkan på ledarskapet Att balansera kraven på lojalitet (uppåt) med behovet av självständighet (inåt) förskolecheferna gör vad som förväntas men på sitt sätt!! Förskolechefers självständighet i kvalitetsarbetet tycks påverkas mera av den lokala kulturen på förskolan än av huvudmannens krav, riktlinjer och återkoppling, dvs. Förskolechefer är (tillsammans med personalen) designers av övergripande infrastrukturer än mer än bara användare! (jfr begreppet infrastructuring, Hopkins m.fl., 2015)
Ledarskap för lärande finns det och hur visar det sig i så fall? Hypotes/antagande om att förskolechefers och rektorers ledarskap är två sidor av samma mynt Ledarhandlingarna i ett Ledarskap för lärande i olika skolformer relativt likartade, men också grundad i en professionell kunskapsbas
Professionell kunskap och ledarskap för lärande Professionell kunskap i form av ledares: Djupa insikter inom undervisning och lärande Förmåga att kommunicera och skapa relationer Visa höga förväntningar (Timperley, 2011) I skolor med markant förbättrade studieresultat (NZ)
Professionell kunskap och ledarskap för lärande Vill alla lära sig mer om hur man blir mer effektiv som lärare (och rektor) normen utmanas (dvs. att låtsas att alla är lika effektiva). Har rektorerna djupa och specialiserade kunskaper om undervisning och lärande vilket utgör grunden för: Stärkande och motiverande relationer/samtal med koppling till effektiv undervisning. Rektorerna har utvidgade förväntningar dvs. inte bara på eleverna utan på lärarna, föräldrarna och sig själva! (Timperley, 2011)
Kopplingar till min studie! Hur ser relationen ut mellan de tre olika typerna av långsiktiga strategier som förskolecheferna säger sig använda organisatoriska, innehållsliga och metodmässiga? En av slutsatserna: Förskolechefer som har djupa och specialiserade kunskaper om undervisning och lärande i förskolan och som betonar innehållsdimensionen i sitt sätt att långsiktigt leda det systematiska kvalitetsarbetet skulle kunna påverka den dagliga undervisningen i högre grad och i förlängningen barns lärande, dvs. kunna utöva ett ledarskap för lärande!
Två studier om förskolechefers ledarskap i det systematiska kvalitetsarbetet Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School Leadership & Management 36 (3), 292-310. Håkansson (2017). Leadership for learning in the preschool preschool managers perspectives on strategies and actions in the systematic quality work. Educational Management Administration & Leadership, (published online 5 Oct 2017).