Varför regnar det? - Att stimulera barns nyfikenhet, intresse och lärande kring naturvetenskapliga fenomen Helsingfors, 27.9.2018 Ann-Catherine Henriksson ann-catherine.henriksson@abo.fi 1
2
Centrala tankar i dag Att bygga på barnets tidigare erfarenheter Fånga tillfället Ställ utmanande frågor Skapa helheter Att lära tillsammans https://www.facebook.com/iurochskurgroda n/videos/997748790282970/
Jag utforskar min omgivning ett lärområde Egna iakttagelser, upplevelser och erfarenheter i anslutning till lärmiljöerna hjälper barnen att förstå orsakssammanhang och att utvecklas som tänkande och lärande individer. Syftet med teknologifostran är att uppmuntra barnen att bekanta sig med undersökande och experimenterande arbetssätt. Barnen ska handledas att upptäcka teknik i omgivningen och att hitta på egna kreativa lösningar. Barnen ska även uppmuntras att ställa frågor, att gemensamt söka svar på dem och att dra slutsatser. (UBS, 2016) Pixabay.com
Naturvetenskap och teknik samma sak eller? Naturvetenskap är ett verktyg för oss människor att förstå och förklara den fysiska värld vi lever i. Vi upplever världen med våra sinnen: syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Sedan drar vi medvetet eller omedvetet slutsatser om den. (Sundberg, B. m.fl., 2016) Teknik är något av människan skapat för att lösa problem eller tillfredsställa behov. Tre grundläggande frågor är: Vad är det till för, hur fungerar det och vad är det gjort av? (Ginner, T., 2012, Linköpings universitet/centrum för tekniken i skolan) https://www.youtube.com/watch?time_continue=392& v=knsnco9nsbk 5
Naturvetenskap för små barn och för litet större Praktiskt och undersökande Öppenhet att testa det oväntade ökar barnets känsla av delaktighet Undersökningscirkeln: fråga hypotes undersök dokumentera berätta ny fråga.. Pedagogen som medforskare: lyssna, bygg på barnets kunskap, ställ utmanande frågor, fånga upp det oväntade, skapa situationer där barnet möter variation, utveckla din ämneskunskap (Thulin, 2011, Andersson & Gullberg, 2014, Ärlemalm-Hagsér, 2008) Förstahands- och andrahandsundersökningar Att skapa rättvisa försök Utmana barnens provisoriska teorier 6
Att utgå från verb Kemirelaterat (ämnens egenskaper och hur de förändras, vad som händer då de möts) ex. lösa blanda fastna suga upp smälta stelna/frysa Fysikrelaterat (kraft, rörelse, ljus, ljud) ex. snurra rulla falla balansera fastna flyta - sjunka flyga lysa låta Biologirelaterat ex. gro, växa förmultna mögla vissna jäsa 7
Det handlar mycket om språk Naturvetenskap utan språk är som ett skepp utan segel (Osborne, J., 2002) arbeta med frågor skapa ett klimat där frågor är önskvärda och viktiga arbeta med berättelser, skapa diskussion återberätta erfarenheter och aktiviteter efter arbetet utnyttja variationer och kontraster - att lära genom att jämföra (Thulin, S., 2015). Vad är det för specifikt just med tallkotten jämfört med andra kottar? Ge gärna vardagsord som synonymer till ämnestermen, ex. avdunsta torka (Elfström, m.fl., 2014) 8
Snögubben 9
Att fånga stunden Pixabay.com 10
Produktiva frågor 1. Frågor som ökar barnets uppmärksamhet Har du sett hur.. 2. Frågor som får barnet att räkna och mäta Hur många steg tror du.. 3. Frågor som gör att barnet börjar jämföra och upptäcka skillnader Ser du någon skillnad mellan.. 4. Frågor som leder till utforskande Vad händer om... 5. Frågor som innehåller ett problem På vilka olika sätt kan du.. Hur kan du få bron att... (Elfström m.fl., 2014) 11
Varför regnar det? 12
Dokumentation för vem? Pedagogisk dokumentation är kopplat till ett ämnesinnehåll. Den är en pågående, kontinuerlig, formativ uppföljning och utvärdering under tiden som ett arbete eller projekt pågår. Den berör hela gruppen som arbetar ihop. (Elfström m.fl., 2014) Dokumentationen kan vara - Retrospektiv (Vad har vi gjort?) - Framåtsyftande eller prospektiv (Hur ska vi gå vidare?) - Lyssna till handlingar och kroppsuttryck speciellt då det gäller de yngsta - Verktyg: skriva ner, spela in, fotografera, filma... - Syftet är förändring inte bedöma rätt-fel 13
Att skapa temahelheter Stanna upp och stanna kvar. Se det stora i det lilla. Ett temaområde kan starta ur barnens intresse en berättelse en bild ett filmklipp en dramatisering en samling material ett experiment en fantasifigur som ger barnen uppdrag... 14
Värma kakao https://www.youtube.com/watch?v=pckmd_3bcg0&t= 18s 15
Att lära om, i och för miljön Syftet med miljöfostran är att stärka barnens förhållande till naturen, lära dem att bete sig ansvarsfullt i miljön och handleda dem att stegvis tillägna sig en hållbar livsstil. Miljöfostran omfattar tre dimensioner: att lära sig i miljön, att lära sig om miljön och att agera till förmån för miljön. Den närbelägna naturen och den byggda miljön är både föremål för lärande och lärmiljöer. (UBS, 2016) Reunamo & Suomela, 2013, bearbetad efter Palmer, 1998 16
Miljöfostran för små barn Färdigheter är bland annat o att inte skräpa ned i samband med utflykter o att lära sig måttlighet och sparsamhet o att förhålla sig ansvarsfullt i samband med måltider o att spara energi o att minska avfallet genom till exempel återvinning, reparation av föremål och återanvändning. Ekologiskt Socialt Ekonomiskt Samtidigt ska barnen handledas att fästa uppmärksamhet vid konsekvenserna av olika handlingar. (UBS, 2016) 17
Tack för ditt intresse! 18
Referenser Andersson, K. & Gullberg, A. (2014). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children? Cultural Studies of Science Education, 9(2), s. 275-296. Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber Palmer, J. A. (1998). Environmental education in the 21 st century: theory, practice, progress and promise. London: Routledge. Reunamo, J. & Suomela, L. (2013). Education for sustainable development in early childhood education in Finland. Journal of Teacher Education for Sustainability, 15(2), 91 102. Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C. & Tellgren, B. (2016). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups. Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll I förskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan med fokus på kommunikation. Stockholm: Liber. Ärlemalm-Hagsér, E. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Kulturer av hållbarhet förskolebarns aktörskap och meningsskapande. 19