Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Charlotte Wåhlin Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet www.ki.se/imm/iir, www.fhvforskning.se, www.professornhar ordet.blogspot.com
Syfte och mål med Programmet för forskning om metoder företagshälsovården Skapa en kreativ och produktiv forskningsmiljö Prestera högkvalitativ forskning enligt internationella kriterier som gör avtryck i vardagsverkligheten Utbilda - högkvalitativa attraktiva fortbildningar för FHV Förbättra villkoren för arbetsgivares och anställdas möjlighet till en bra arbetsplats där trivsel, hälsa och produktivitet går hand i hand. Möjliggöra en tydlig akademisk/vetenskaplig profil för FHV där evidensbaserad praktik används och där forskning finns som en möjlighet till karriärutveckling 14 juni 2012 2
Vi arbetar bl a med Prevention av stressrelaterad psykisk ohälsa Insatser på arbetsplatsen Mobbning Riskfaktorer och insatser EBP Evidensbaserad praktik Chefers hälsa Hälsa och arbetsmiljö för chefer Arbetsmiljöekonomi Produktivitet, kostnadseffektivitet, sjukfrånvaro, prestation Fysisk aktivitet i arbetet Evidens och implementering Förebyggande av ryggbesvär Yoga och fysisk aktivitet Manuell terapi Rehabilitering Manual för MMR, Ryggboken - evidensbaserade råd om egenvård, utvärdering av nationella implementeringen av rehab garantin 14 juni 2012 3
Evidens: Insatser på arbetsplatsen som är effektiva för att minska sjukfrånvaro Rehabilitering som kombinerar multimodala kliniska insatser med insatser på arbetsplatsen Hälsopromotion (livsstilsförändringar) Arbetsplatsutredning (fysisk och psykosocial arbetsmiljö) Anpassning av arbetstid Byte av arbetsuppgifter Deltagande ergonomi insats ( particiaptory ergonomics ) 48% förklaras av skillnader i insatser på arbetsplatsen samt skillnader i försäkringssystemets regler för sjukersättning
Arbetsmiljöekonomi; AHA-studien, svenska förhållanden I genomsnitt en 10% förbättring över tid av arbetsförmåga Pay off tid ca 8 mån På 1 satsad arbetstimme får man i genomsnitt 3 arbetstimmar tillbaka ISSA - studien 2011, internationell Prevention ger 2 gånger pengarna tillbaka NY rapport Lohela, Björklund, Jensen Begränsade evidens för hur arbetsmiljö och hälsa påverkar produktion, (IFAU 2012:8)
IMPLEMENTERINGEN - mötet mellan vetenskap och praktik Vetenskapliga studier Kontrollerade förhållanden Styrd insats Speciellt tränade specialister genomför interventionen Selektion av deltagare/patienter Kunskapsinhämtning före studiestart Utvärderas i enlighet med en i förväg planerad rutin Klinisk vardag Föras in i en redan existerande rutin parallellt med daglig klinisk verksamhet Kompetenser utifrån redan anställda Kompetensutveckling parallellt med daglig klinisk verksamhet Patienter som söker sig till kliniken alt blir remitterade Resurser för att genomföra förändring tid, ekonomi etc Utvärderas oftast inte
Implementering går snabbt! Om planerade och aktiva effektiva strategier för förändring används ca 2-3 år utan genomtänkt,aktiva och effektiva strategier upp till 17 år till aldrig...
Implementering sker alltid i ett sammanhang Lagar och regelverk Organisationens förutsättningar Riktlinjer, mål, förankring, utbildning, ekonomi etc Individen 14 juni 2012 9
Vad behövs för en lyckad implementering? Gemensam och förankrad målbild Klar beskrivning av vad OCH VEM som skall göra (s) manualer, lathund etc Kompetens utbildning, rekrytering etc Strukturerad handlingsplan för införandet Gemensam och förankrad syn på vilka effekter som skall uppnås Resurser för förändring ekonomiska, organisatoriska, individuella
Exempel på hinder för implementering Bristande förankring om överenskommelsen och vad den konkret innebär Inga klara konkreta riktlinjer över vad som skall göras Bristande kompetens i förhållande till uppdraget Bristande ekonomiska resurser för att förändra Olika målbilder Bristande tidplan Behandlande personal ställer inte upp på målen (vill ej förändring)
Implementeringsforskning: HUR och OM man uppnår avsedda mål Vilka åtgärder har vidtagits för att tillförsäkra mål upp fyllnad? Har förutsättningar funnits/givits att uppfylla målen? Hinder möjligheter.. Utveckla och testa modeller för implementering av evidensbaserad praktik mikro och makro nivåer.
AHA-metoden för att förebygga långvarig ohälsa anpassas för implementering inom FHV Enkät Ind. återkoppling Reflektion Utvecklingssamtal Psykosocial arbetsmiljö Gruppåterkoppling Arbetsplatsträff Handlingsplan Anställda, chefen, processtödjare, FHV
Olika vägar för implementering Låta det hända forskare publicerar resultat, det är upp till användaren att förändra Hjälpa det att hända forskning resulterar i riktlinjer, verktygslådor etc. Få det att hända implementeringen understöds av team som hjälper till att genomföra införandet Fixsen, Naoom, Blasé, Friedman, and Wallace (2005):
Implementeringsgrupp Ta fram skriftligt underlag för vad som behövs rörande: individuell kompetens organisatoriskt Material resurser mm Deltagare: Inbjudna praktiker inom FHV 2 av varje profession Deltagande cirkulerar över åren Uppstartsmöte den 13 juni för att i vardaglig praktik inom FHV använda vetenskapligt prövade effektiva metoder 14 juni 2012 15
Steg 2 Referensgrupp för ekonomisk kalkyl av implementeringskraven Deltagare; FHV ledning, controller, hälsoekonomer Kostnadskalkyl; vad kostar det? Företagsekonomisk kalkyl; pris, kostnadstäckning, ROI? Kostnad-nytta; kund 14 juni 2012 16
Kompetenscenter för företagshälsovård www.fhvforskning.se Nätverk Program KTH Magisterutbildningar Professur i FHV forskning Implementeringsgrupp samverkan FHV och akademin Kompetenscenter för FHV Program KI
Evidens Vad är det Ett antal högkvalitativa vetenskapliga studier som visar likartat resultat Systematiska sammanställningar som samlar bevisen Naturvetenskapligt ideal kontroll på allt; samt slumpmässigt urval (RCT)
När är det tillräckligt med evidens/bevis för att implementeras. En studie med god kvalitet visar god effekt för en metod kontra inga studier för den metod vi idag använder? 5 matchade kontrollerad studier (second best) stöder en viss metod? En studie av god kvalitet visar på negativa effekter av den metoden vi använder idag? Vilken grad av tillförlitlighet ett uttalande om en metods effekter har..
EBP- evidensbaserad praktik en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen för beslutsfattande om åtgärder.. kompletterad med professionell expertis och den berörda personens situation och önskemål Om evidensbaserad praktik, Socialstyrelsen 2011 Personens situation och kontextuella omständigheter Professionell expertis Personens erfarenheter och önskemål Vetenskaplig evidens
Varför evidensbaserad praktik Ger en utveckling mot användning av kvalitetssäkrade kostnadseffektiva metoder anpassade till vardagsverkligheten Om implementeringsforskning kopplas till så ger det; En utveckling mot praktisk användbara metoder Evidensbaserad praktik för att förbättra klient/patientsäkerheten
Införandet av arbetssätt/metoder bör alltid utvärderas för att utläsa effekterna och konsekvenserna av förändringen KLIENTsäkerheten planera och styra införandet mer strukturerat HUR GÖR MAN FÖR ATT UTVÄRDERA SITT EGET ARBETE?!!!
Det är fel på utvärderingen! Utfallsmåttet är fel! Vi har fått fel patienter! Varför? Vad vill vi? Vad är vårt uppdrag..? Varför blir inte patienterna bättre? Vad behöver vi förändra..? Vad kan vi lära av andra? FÖRÄNDRINGSPROCESS
Enkät studie om EBP Syfte öka kunskapen om hur och i vilken omfattning personal inom företagshälsovården i Sverige använder sig av vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder (EBP) i sitt arbete med att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa. Attityder till EBP inom FHV Organisatoriskt Hindrande och stödjande faktorer Efterfrågan från kunderna www.fhvforskning.se 14 juni 2012
Metod Webbaserad enkät Områden (individ och organisation) hur den företagshälsovårdsenhet där du just nu arbetar påverkar dina möjligheter att arbeta evidensbaserat ditt intresse, behov och möjligheter för att arbeta enligt evidensbaserad praktik hur du inhämtar ny kunskap inom ditt yrkesområde 14 juni 2012 Namn 25 Efternam
hur påverkar den företagshälsovårdsenhet där du just nu arbetar dina möjligheter att arbeta evidensbaserat Vår FHV-enhet uppmuntrar mig att arbeta evidensbaserat 58% Vår FHV-enhet har regelbundna kontakter med universitet och andra forskningsinstitutioner 35% Det är viktigt för våra kundföretag att FHV arbetar evidensbaserat 70%
Resultat Organisationen stöder möjligheterna att arbeta enligt EBP. Andelarna är uppdelade på typ av FHV-företag viktade med avseende på storlek av FHV-företag Typ av FHV-enhet Instämmer inte Varken/eller Instämmer Privata externa 30% 25% 45% Privata Interna 16% 20% 64% Kommun- eller Landstingsägda interna 15% 21% 65% Totalt 21% 22% 56% Psykologer, ergonomer instämde i lägre grad, läkare i högre grad jämfört med sköterskor 14 juni 2012 Namn 27 Efternam
ditt intresse, behov och möjligheter för att arbeta enligt evidensbaserad praktik Det behövs utbildning i hur man arbetar evidensbaserat inom mitt yrkesområde i företagshälsovården 79% Metoder och verktyg är viktiga beståndsdelar inom mitt yrkesområde för att arbeta evidensbaserat. 81%
Resultat Tabell. Svarsfördelning gällande faktorn individens intresse, behov och möjligheter att arbeta evidensbaserat. Andelarna är uppdelade på typ av FHV-företag viktade med avseende på storlek av FHV-företag Typ av FHV-enhet Instämmer inte Varken/eller Instämmer Privata externa 12 % 33 % 56 % Privata Interna 9 % 22 % 69 % Kommun- eller Landstingsägda interna 12 % 26 % 62 % Totalt 11 % 27 % 62 % Psykologer och Äldre mindre behov av utbildning för EBP 14 juni 2012 Namn 29 Efternam
EBPs betydelse för organisationens utveckling Att arbeta utifrån bästa möjliga evidensbas kommer att bli mer och mer betydelsefullt inom företagshälsovården 87% Psykologer, ergonomer instämde i lägre grad, läkare i högre grad jämfört med sköterskor att EBP är viktig för organisationens utvecklingen. Kvinnor ansåg i högre grad än män att EBP var viktig för organisationen 14 juni 2012 30
hur du inhämtar ny kunskap inom ditt yrkesområde Vi diskuterar kring bästa möjliga aktuella kunskapsläge/evidensbas (t ex artikeldiskussioner) på min arbetsplats 48% Vidareutbildningar är viktiga för att öka min kunskap inom mitt yrkesområde 93% Jag skaffar mig ny kunskap genom att delta i olika forsknings- och utvecklingsprojekt 21% Min kompetens i att använda information från internet behöver utvecklas 46% Jag har inte tid att söka information 33%
Slutsatser: Inom FHV finns både organisatoriskt och individuellt ett intresse och stöd för att utveckla arbetet mot evidensbaserad praktik Anställda inom intern FHV rapporterade i högre omfattning än anställda inom extern FHV stöd från organisationen för att arbete mot evidensbaserad praktik Anställda inom FHV upplever intresse från kunder för evidensbaserade metoder Anställda inom FHV upplever inte att kundernas behov och önskemål minskar möjligheterna för att arbeta evidensbaserat Anställda inom FHV uppger i stor utsträckning behov av utbildning om EBP och för kompetensutveckling om användandet av internet för informations- och kunskapssökning 14 juni 2012 Namn 32 Efternam
Kurs Kursstart 27 aug www.ki.se/uppdragsutbildning 14 juni 2012 33
Tack för att ni lyssnat!
Nästa steg få till en sida som beskriver detta nedan Mål vad, varför, hur Förväntningar och behov- individuella, egna organisationen Arbetssätt och begrepp, struktur och ramar Nyttan för egna organisationen Läsa igenom Gullbrandsson Diskutera förutsättningarna för arbete i gruppen med egna organisationen Vilka förväntningar har jag (och min organisationen) skickas in till christin E Relevans för branschen för metoderna som skall tas fram 14 juni 2012 35