Individens ställning i missbruks- och beroendevården: en studie om brukarinflytande i praktiken

Relevanta dokument
satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Från ord till handling

VARFÖR DÅ? 23 oktober, Göteborg

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Lyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

Tomas Bons, FoU Södertörn Marianne Paunia, FoU Nordost

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Demokrati medborgardialog och governance

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Kan missbrukare bestämma själv?

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Regional kvalitetsregisterkonferens

FINNS IDEELLT LEDARSKAP?

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Utveckla samarbetet! Nycklar SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF I UMEÅ. Marie Fridolf

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Delaktighet i hemvården

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Punkt 18: M edarbetarenkät 2015

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10

Standard, handläggare

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Stubben Rapport

Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!

Strategi Medborgare- patient- och närståendemedverkan

Standard, handläggare

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd


Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?

Dialog Gott bemötande

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

BARNKONSEKVENS- ANALYS

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds

Standard, handläggare

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde?

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Kvalitet i LSS Version 1.0

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet Workshop 18 mars

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Standard, handläggare

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Öppenvård, handläggare

MÅL OCH HANDLINGSPLAN OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

De förstår alla situationer

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

Standard, handläggare

Fokus framåt! Förmedling av mål och budskap: Vad betyder långsiktig hållbarhet i vår verksamhet?

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet

Lokal uppföljning med stöd av UIV

Nationella Riktlinjer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Att arbeta evidensbaserat

Transkript:

Individens ställning i missbruks- och beroendevården: en studie om brukarinflytande i praktiken Jessica Storbjörk Jan Blomqvist, Irja Christophs & Eva Samuelsson Presentaterat på Brukarinflytande i forskning och praktik, FORSA:s nationella symposium 14-15 mars 2013, Stockholm. Kontakt: jessica.storbjork@sorad.su.se 08-16 14 68

Kund, brukare, klient, medborgare Källa: Rönning & Solheim 2010 Hjälp på egna villkor om brukarmedverkan. Socialtjänstforum, Göteborg 2010. FAS.

Kund, brukare, klient, medborgare Hirschmans (1970) 3 handlingsalternativ VOICE EXIT VOICE LOYALTY VOICE Källa: Rönning & Solheim 2010 Hjälp på egna villkor om brukarmedverkan. Socialtjänstforum, Göteborg 2010. FAS.

Brukarinflytande på tapeten men

Brukarinflytande på tapeten men Missbruksvården?

Brukarinflytande på tapeten men Missbruksvården? Mer retorik än praktik?

Brukarinflytande på tapeten men Missbruksvården? Brukarråd/-representanter Mer retorik än praktik?

Brukarinflytande på tapeten men Missbruksvården? Brukarråd/-representanter Mer retorik än praktik? Reellt inflytande över den egna insatsen?

På tapeten, men inte nytt Krav på 1970-talet SoLs portalparalparagraf: rätt till medinflytande och integritet (demokratisk tradition) 1980-talet New Public Management (NPM) i välfärdsstaten: brukarinflytande som styrfilosofi, legitimerar nedskärningar (ekonomisk tradition) 00-talet: Brukarråd (i olika myndigheter, vårdorganisationer och implementeringsprojekt) och brukarrevisioner Frågor kvarstår: - Vilket reellt inflytande har brukarorganen på dessa verksamheter? - Får den enskilde brukaren mer inflytande över sin vård? Hur?

Begreppet brukarinflytande En ideologi? Retorik Skala: mer eller mindre inflytande över faktiska beslut (Arnstein 1969) Brukarinflytande på (Grip 2006) - Representativ nivå - Kollektiv nivå - Individuell nivå Formellt eller informellt reglerat (Karlsson & Börjeson 2011)

Individnivån - exempel från forskningen Uppskattade egenskaper i behandling: kontinuitet, jämlikhet, engagemang, empati, respekt, förmåga att lyssna, pålitlighet, icke-dömande bemötande viktigt även för upplevt inflytande Hinder och möjligheter: 1. Organisatoriska faktorer: resurser, icke flexibla organisationer/kulturer. Konflikter mellan olika åtaganden, antal vårdalternativ 2. Personalens attityder/syn på inflytande: paternalistiskt synsätt, syn på brukaren, lyhördhet för brukarnas behov/situation 3. Relationella faktorer: respektfulla relationer, kommunikation, tillit, brukaren känner sig uppskattad 4. Mod, kraft och motivation hos brukaren, (o)realistiska förväntningar MAKT aktualiseras på samtliga nivåer

Individnivån - exempel från forskningen Handlar ofta om att ge/ta emot information, göra en ASI-utredning (snarare än inflytande över beslutsprocessen) Förutsättningar varierar mellan olika brukargrupper (utbildning, sociala resurser, nätverk) Forskning pekar på att självbestämmande hänger ihop med behandlingstillfredsställelse och bättre vårdutfall Common factors (t.ex. terapeutisk allians) kan vara mer betydelsefullt än metodvalet

Sammanfattning av läget Kanske mer retorik än praktik Sparsamt med svensk forskning om brukarinflytande, speciellt vad gäller missbruksvård och individnivån Få forskningsprojekt har fokuserat både brukarnas och de anställdas uppfattningar i ett beslutsärende på individnivå Vet inte tillräckligt om konsekvenserna för brukarna av olika sätt att konkret realisera inflytande (tillfredsställelse, drop-outs, utfall)

Individens ställning i missbruksoch beroendevården - en studie av brukarinflytande i praktiken

Syfte Studien avser att under pågående process undersöka brukarinflytande, utifrån brukarnas och de professionellas perspektiv, inom svensk missbruksvård med avseende på dels val av insats, dels utformningen av den egna vården. Fokus kommer att ligga på olika aktörers uppfattning om brukarinflytande, om och hur brukarinflytande realiseras i praktiken, likheter och skillnader i dessa avseenden mellan olika vårdgivare och olika brukargrupper, samt om och hur olika sätt att realisera brukarinflytande hänger samman med olika aspekter av vårdtillfredsställelse och utfall

Frågeställningar Hur ser brukare på sitt inflytande vid val av insats/utformning? Har de önskemål? Får hjälp artikulera problem/önskemål? Vilken information får de? Hur ser professionella på brukarinflytande vid val av insats? Vilka hänsyn tas? Motiveringar? Hur ser parterna på relationen dem emellan (bemötande, respekt, makt)? Vilket organisatoriskt handlingsutrymme finns? Strukturella, relationella, individbaserade hinder och möjligheter för brukarinflytande? Samband mellan upplevt inflytande och fullföljande, tillfredsställelse, utfall? Skillnader mellan verksamhetstyper och brukargrupper?

Metod 2-3 kommuner/sdf och landstingsbaserade mottagningar Enkätstudie: 300 brukare vid beslut + vid avslutad insats + 3 månade senare Semi-strukturerade djupintervjuer med 30 par av brukare och deras behandlare/bedömare Då beslutet fattas + 3 månader senare Patient/klientjournaler?

Djupintervjuer Brukare och personal intervjuas var för sig Svagare och starkare brukargrupper Beskriva/värdera beslutsprocessen Vad är/betydelsen av brukarinflytande, generellt? Vid beslut: vilka delkomponenter är viktiga för inflytandet? (O)medvetna strategier för brukarna öka sitt inflytande? Bedömarnas strategier för stärka/driva igenom sin uppfattning olika för starka/svaga grupper? Vet brukarna vad de vill ha? Formas i interaktion? Hur? Uppföljning: Upplevelse av insatsen? Nöjd? Utfall? Förandrad bild av vilket inflytande de haft?

För diskussion Hur få in brukarinflytande i forskningsprojektet? Hinder/möjligheter? Värdet av enkätstudien (ansöka igen)? I nuläget svårt säga mycket om utfall Beslut om insats vad/vilka beslut räknas som nya insatser? Hur dokumenteras? NÄR bäst göra intervjun? Journaler värdet av/möjligheter/problem: kan brukarinflytande fångas upp? Tillgång? Kvalitet/olikheter mellan enheter/handläggare? Interaktivt seminarium för deltagande enheter/brukare då resultaten presenteras? Hur föra ut resultaten även till brukarna? Kloka råd mottages gärna! Meddela oss om ni är intresserade att delta i studien!