Kvalitetsredovisning för Hässlehus fritidsgård 2010. 1. Nulägesanalys



Relevanta dokument
Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Vargen, Hults skola. 2012/2013 Eksjö kommun

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

KVALITETSREDOVISNING

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Delrapport från Monte Cavallo

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Lidköping, Sockerbruket

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

Medarbetar- och ledarpolicy

för fritidsgårdsutveckling

Vår gemensamma målbild

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

1. Hitta en annan lösning

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Friskis&Svettis Östersund verksamhetsplan

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Ungdomsarbetet i Spånga-Tensta

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek

KVALITETSREDOVISNING 2007

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Karlshögs Fritidshem

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

Normer & värden.

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Dokumentation av kvalitetsarbetet

KVALITETSRAPPORT fö rskölör Kramförs nörra. 2013/2014

NAMN TITEL DATUM Pär-Johan Emanuelsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Högsätra förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Barn- och ungdomsdemokratiplan

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Kvalitetsanalys. Lingonboda f-klass/fritidshem

Arbetsplan läsåret 17/18. Lidingö stads öppna förskola. Öppen förskolas uppgift enligt Skolverkets allmänna råd:

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsplan

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Presentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen

Ungdomsrådet Öster , Brygghuset

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Flicka % Pojke % 10 år % 11 år % 12 år 19 9 % 13 år % 14 år % 15 år % 16 år 7 3 % 17 år 4 2 % 18 år 0 0 %

Fjällen förskola Förskola kommunal

SUNDA MENINGSFULLA AKTIVA REFLEKTERANDE TRYGGA ANSV ARSFULLA BARN. S-M-A-R-T -A Barn familjedaghem i segeltorp AB

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Organisationsnamn Förskola/dagbarnvårdare : Barnens verkstad.

Frågor och svar från Demokratidagen 2013

KVALITETSREDOVISNING FÖR GRÄFSNÄS FSK

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Verksamhetsplan Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola Ett livslångt lärande En rättighet

Inflytande för barn och ungdomar

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Ung Förändring Ljusdal. - Ljusdals kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram

Nyhetsblad januari 2012

Systematiskt kvalitetsarbete

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

VERKSAMHETSBERÄTTELSE. för. Föreningen Maskroskraft. År 2014

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Kvalitetsredovisning 2012

Ledarutveckling för kvinnor

för Havgårdens förskola

S K V A L I T E T S G A R A N T I

KNYTKONFERENS A Bidragsskolan. LOK-stöd. Valet av partners. 6A Framtidens träning. Möjligt för unga att förbättra Korpen

3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Transkript:

Kvalitetsredovisning för Hässlehus fritidsgård 2010. 1. Nulägesanalys Hässlehus fritidsgård är centralt placerad vid Hässletorg. Fritidsgården delar lokaler med kommundelens bibliotek. Fritidsgården ansvarar för den del av huset som är möteslokaler och konferensdel. Fritidsgårdens verksamhet vänder sig till 10-18 åringar i första hand. De yngre, 10-12 år har Mellangården till sitt förfogande. Mellangården bedrivs i samverkan med Svenska kyrkan och är belägen i källarplanet på Hässleholmens kyrka. Fritidsgårdens verksamhet vänder sig till 13-18 åringar. De flesta av besökarna i vår verksamhet är invandrarungdomar, eller ungdomar födda av föräldrar som är utlandsfödda. Fritidsgården är en av Borås största till yta, verksamhet och budget. Mötes- och konferensdelen är till för de boende i området, föreningar, andra kommunala förvaltningar osv. På Hässlehus kan de boka in möten och träffar, ha möjlighet till att ha årsmöte. Särskilt PRO och SPRF bedriver varje vecka stadig verksamhet i huset med gammeldans, symöte, körsång osv. Även en Folkhögskola och Kedjan bedriver verksamheter på Hässlehus. Detta gör att på Hässlehus träffas och blandas människor från alla generationer och nationer. I april drabbades Hässlehus av brand. Hela biblioteket förstördes och stora delar av fritidsgården. Detta har hämmat årets arbete till viss del. Under den första tiden fick vi vara på Hulta FG och arbeta, men med tiden kunde vi flytta tillbaka till området och bedriva vår verksamhet på kvällar på Mellangården. Efter sommarlovet flyttade vi tillbaka till våra decimerade lokaler och höll öppet som vanligt. I december öppnade vi upp till en ny och fräsch fritidsgård. Fritidsgårdens öppettider är som följer: Må 8-12/15-21 Ti-to 8-21 Fr 14-23 Lö 17-23 (Må-fr fm är gården endast öppen för bokade grupper) Mellangårdens öppettider är som följer: Må 15-17 Ti-to 14-17 Fr 14-18 Målet med Hässlehus fritidsgård är att bedriva främjande ungdomssocialt arbete för åldern 10-18 år samt att vi skall erbjuda möteslokaler för boende i området, föreningar osv. Genom ett varierat och rikt utbud i vår verksamhet är syftet att vi skall ge boende i området, med tyngdpunkten på de unga, en så bra fritid som möjligt. Vi grundar vår verksamhet på de mål som är uppsatta i Borås stad för fritidsgårdsarbete, samt på den gemensamma måldokument för fritidsgårdarna som finns. Vi stödjer oss också på det ungdomspolitiska program som finns för Borås stad. 2. Förutsättningar

Vi har haft ett av de tuffaste åren någonsin med tanke på branden. Detta till trots så har vi nått flera av de uppsatta målen, och har haft ett väldigt progressivt år med mycket verksamhet och verksamhetsutveckling. De mål som vi inte har nått kommer vi att fortsätta att arbeta med. Rent generellt så har vi haft en ganska stabil personalgrupp, med ett antal timvikarier som fått fasta vikariat. Kanske är detta en av de framgångsfaktorer som finns att peka på. En anan faktor kan också vara våra besökare som blivit mer delaktiga i gårdens arbete. I och med branden så blev det också extra tydligt för vem vi jobbar, vad vi skall jobba med samt hur vi skall jobba. 2.1 Verksamhet Hässlehus ligger mitt i smeten. Det är lätt att ta sig till oss, lätt att slinka in osv. Det bor också många ungdomar i det absoluta närområdet. Många gånger så har vi inte behövt reflektera mycket om hur och varför ungdomar kommer till oss. I år har detta ställt mycket på ända. Vi har fått fundera mycket och ansträngt oss för att få våra besökare att inte tappa tilltron till oss. Branden hr gjort oss mer proffesionella. I år har vi jobbat mycket med ungas inflytande. Vi har ett ungdomsråd, vi är med i ett nationellt projekt ang ungas inflytande och empowerment. Det internationella arbetet har i år varit mycket aktivt. Både ledare, ungdomsledare och ungdomar har varit ute och rest, varit med på utbyten och seminarier. I år har vi även sänt vår första EVS volontär. Under sommaren hade vi ett projekt ute på Timmeråsen, vi tog emot 30 st sommarjobbare, bedrev dagverksamhet på området mm. Sommarens aktiviteter skedde i samverkan med övriga organisationer och verksamheter på området. Under hösten har vår gruppverksamhet kommit igång igen med dj, dans och ungdomsledarutbildningen. Bodagympan är i gång varje fredag och den leds helt av våra ungdomsledare. 2.2 Samverkan Under 2010 så har vår samverkan med organisationer, andra verksamheter och aktörer på området varit mycket bra. Detta har främst berott på den tydlighet som börjat synas i verksamhetsledningen, men också att vi har haft tydliga mål för samverkan. Den lyckade sommaren är ett tydligt resultat av den samverkan som bedrivets. 2.3 Personal Personal gruppen har varit mer intakt och stabil än på många år. Detta är troligen en av de främsta framgångsfaktorerna under året. Vi har genom detta kunnat arbeta med tydlighet och stadig uppföljning av verksamheten. 2.4 Ekonomi Vår ekonomi är i balans. 2.5 Lokaler I och med branden så har vi målat om lokalerna. Under sommaren målade våra feriejobbare om pingis och biljardrummet. I pingisrummet lades även in ett nytt golv då det gamla trägolvet var förstört. Även kök och fik har målats om av personal samt några av våra ungdomsledare. När gården öppnar upp i december kommer det att vara fräscha lokaler som gårdens besökare kommer till. Vi har blivit av med halva huset då det numera bedrivs Folkhögskola och Mannakraft i det stora och lilla mötesrummet, samt gamla dansrummet. (Viktigt att notera är att detta går på

vår budget.) Vi har därför inte kunnat låna ut lokaler på samma sätt till föreningar och boende i området. Vi har nu bara kvar Europarummet som vi lånar ut, samt vår biograf. Musikskolan har gjort sitt intåg i huset och har nu verksamhet 2 kvällar i veckan. 3 Mål De mål som vi har satt upp bygger på måldokumentet för fritidsgårdarna. Gemensamt för de olika målområdena har varit att de boende, med tyngdpunkten på åldergruppen 10-18 år, en så bra fritid som möjligt. Vi har även haft klara och tydliga metoder för detta arbete. 3.1 Metoder De metoder som vi arbetar med har alla det gemensamt att de är främjande, dvs. friskhetsskapande. 3.1.1 Barn och ungdom Under året har vi arbetet med att ge våra unga en chans till inflytande i vår verksamhet och till sin vardag. Exempel på detta är t.ex. ungdomsledarna som finns i vår verksamhet, ungdomsrådet, det nationella projekt om inflytande och empowerment som vi deltar i osv. Även i det dagliga arbetet så har vi försökt att arbeta mycket med vårt bemötande gentemot våra unga, samt att utveckla oss i olika demokartiska metoder. 3.1.1 a Analys Vi har nästa helt nått upp till de mål som vi satt upp. Vår planerade ungdomsledarutbildning steg 1 har hållits under hösten. Vi hoppas kunna erbjuda de som gått steg 1 en steg 2 kurs under nästa år. 3.1.1b Slutsats Vi har genom Ungdomsrådet och ungdomsledarna fått en grupp ungdomar som är aktiva och engagerade i vår verksamhet. De är också intresserade av att på olika sätt föra verksamheten framåt. Ungdomsrådet och våra ungdomsledare har haft en generationsväxling, men växlingen har gått ganska smärtfritt och flera av de äldre har varit mentorer i växlingen. Många nya har fått en chans att kliva fram. 3.1.2 Närområdet Fritidsgården skall vara ett nav i området som vi verkar i. Vi skall på olika sätt underlätta olika initiativ som kommer till oss, inte bara de ungas. 3.1.2 a Analys Vi har nått målen med vår verksamhet på ett tillfredsställande sätt. Vi har varit mycket aktiva i en rad samverkansarbeten och nätverk. Det gäller allt från Lokala nätverket, till Playa Våglängd och den gemensamma sommarverksamheten. 3.1.2 b Slutsats Under året så har vi blivit tydligare i vad vi vill med samverkan och att det är viktigt att vi ses som en resurs av många aktörer på området. Under nästa år så kommer vi att fortsätta att utveckla detta arbete då den del ger oss många nya möjligheter, men främst då det ger våra ungdomar ytterligare en plattform att agera på. 3.1.3 Mångfald Vi ser mångfald och olikheter som en tillgång och att det skapar möjligheter. 3.1.3a Analys

Vi har nått målen till stor del. Det enda mål som inte lyckats uppnå är att nå fler flickor. 3.1.3b Slutsats Med tanke på det mål som inte nåtts, så måste vi fundera ut en strategi hur man kan bryta pojkdominansen på gården. För oss är det viktigt att nå så många ungdomar som möjligt. Vi har många besökare, men procentuellt är det inte så många flickor som kommer till oss. Detta är något som vi kommer att lägga fokus på under 2011. 3.1.4 Skola och Fritid Samverkan och samarbete mellan skola och fritid skall befrukta varandra, och det skall hjälpa de unga att utvecklas och att lära. 3.1.4a Analys Vi har till viss del uppnått de satta målen. Vi har t.ex. genomfört Äventyrsprommenader med Bodaskolans 7or. Dock i en annan form än som var planerat. Detta skedde tillsammans med Hulta Fg. Vi har haft svårt att nå föräldrar. Några föräldramöten har hållits men med få deltagare. Med detta är vi inte nöjda. Vi har inte heller fått igång ett samarbete kring att utbilda Kamratstödjare på Bodaskolan. 3.1.4b Slutsats Av de parter som vi samverkar med är ibland skolan den som är svårast att samverka med. Ändå är det samma ungdomar som vi arbetar med, men på olika arenor. Det arbete som fungerar allra bäst är t.ex. Äventyrspromenaderna som vi nu anordnat i flera år. I år var det dock mycket som inte behövde redas ut innan vi kunde genomföra aktiviteten. Under nästa år så behöver vi titta över vår samverkan med skolan. Även vårt mål att jobba mycket med föräldrakontakt behöver ses över och detta kommer vara ett av våra fokusområden. 3.1.4 De ungas mål Vi skall hjälpa ungdomar till nya förutsättningar för vardagsliv, arbetsliv och samhällsliv. 3.1.4a Analys Detta mål är nog det där vi uppnått bäst resultat. Vi kan med gott samvete säga att vi nått de uppsatta målen. Den främsta faktor är våra ungdomsledare, samt de ungdomar som via oss fått sommarjobb under sommaren. Att engagera unga människor och arbeta med deras mål är en av våra absoluta styrkor och är det som ger mest effekter i verksamheten. Dels blir vi bättre på vårt jobb, men främst växer de unga och blir mer självsäkra och engagerade i vår verksamhet. Det blir också stora bieffekter då de yngre ser upp till sina äldre kamrater och får i dem goda förebilder. 3.1.4.b Slutsats Detta är ett av de viktigaste målen som vi har att arbeta med, och att ständigt utveckla, då det helt bygger på samverkan med den unge/de unga. Detta är kanske det som också utveckla verksamheten mest. Under nästa år kommer detta arbete att ske ungefär på samma sätt, eventuellt kommer vi att bli ännu tydligare och ännu bättre. 3.1.5 Kompetens utvecklar kvalitet De ungas lärande och utveckling ställer höga krav på oss som jobbar i verksamheten. Vi måste vara mångsidiga och professionella. 3.1.5a Analys

Vi har uppfyllt målen väl. 3.1.5b Slutsats Detta hänger mycket ihop med De ungas mål. Att vara fritidsledare hos oss kräver att man är mångfacetterad och välutbildad, samt att man inser att man ständigt måste lära mer, nytt och våga lära om. Våra ungdomar lever i en tid som förändras, och det gör även de. Detta betyder att även vi måste vara lyhörda och våga utveckla oss själva. Personalen på gården har alla utbildning, utom en, som kommer att utbilda sig. Det finns också hos personalen en nyfikenhet och vilja att kompetensutveckla sig vilket är en av våra styrkor. 3.1.6 Kommunalt ansvar Vårt kommunala ansvar är att bidra till de ungas lärande och på så sätt nå de uppsatta målen i måldokumentet. 3.1.6.a Analys Vi har uppfyllt målen väl. 3.1.6b Slutsats Vi har under året jobbat mycket för att få förståelse och vårt arbete känt bland andra, då det gagnar våra ungdomar. Detta arbete kommer vi att fortsätta med. Fritidsgårdsarbete i kommunal regi är en styrka då vi når många ungdomar, och vi kan lätt ta tillvara de ungas egna resurser, tankar och idéer. Extra tillägg I och med branden som var i april så har året varit ett extremt år på många sätt och vis. Dock tycker vi så här i slutet av året att det är ett av våra bästa verksamhetsår någonsin. VI har tappat en del besökare i och med branden och den långa tid som renoveringen har tagit, men verksamhets-, personal- och lokalmässigt så kommer 2010 att vara ett märkesår för oss. För oss är det självklart att 2011 skall bli ett minst lika bra år. Branden har lärt oss med tydlighet vad ett professionellt förhållningssätt innebär, och vikten av att jobba mot uppsatta mål. Personalen på Hässlehus Fritidsgård har gjort ett fantatiskt arbete under året, och våra besökare som varit med under hela resan har även de gjort stordåd.