Ung Förändring Ljusdal. - Ljusdals kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram

Transkript

1 Ung Förändring Ljusdal - Ljusdals kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram

2 INNEHÅLL 1 Inledning 2 Varför behövs ett ungdomspolitiskt handlingsprogram? 3 Hur vi har jobbat 4 Hur kollar vi att vi når något resultat? 5 Vad vill vi kunna säga om Ljusdals kommun? 6 Prioriteringsområden 7 Hur mäter man att vi är nöjda? 8 Åtgärder 9 Ungdomspolitiskt forum 10 Förankringskonferens

3 1 Inledning Kommunstyrelsen i Ljusdal har bestämt att ett ungdomspolitiskt handlingsprogram ska tas fram. Bakgrunden är en ungdomsundersökning som genomfördes 2006 som heter Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). I och med att Luppen gjordes såg politiken ett behov av att få med ungdomars åsikter om Ljusdals framtid. Under tre så kallade processdagar i mars 2009 samlades 22 ungdomar från hela kommunen för att arbeta fram handlingsprogrammet tillsammans med politiker och tjänstemän. Målen har ungdomsgruppen och politiker tagit fram, och åtgärder för att kunna uppfylla målen har de tagit fram med tjänstemän från kommunens olika verksamheter. Namnet på handlingsprogrammet Ung Förändring Ljusdal, har ungdomarna själva röstat fram. Processdagarna resulterade i ett övergripande mål, 5 prioriteringsområden och ett antal olika åtgärder. Ett tydligt och avgörande budskap som förmedlades från politiker var att de ska göra allt de kan för att se till att ungdomarnas arbete ska bli verklighet!! 2 Varför behövs ett ungdomspolitiskt handlingsprogram? Syftet med handlingsprogrammet är att ungdomars åsikter ska räknas i Ljusdals kommun. Idag finns det väldigt få unga som deltar i de traditionella politiska forumen. Därför blir verkligheten att ungdomars perspektiv och åsikter oftast inte finns med när politiska beslut ska fattas. Handlingsprogrammet ska därför vara ett dokument som visar hur unga vill att Ljusdal ska vara för att ses som en attraktiv kommun att leva i. I arbetet med att ta fram det ungdomspolitiska handlingsprogrammet ligger även följande nationella ungdomspolitiska mål till grund: Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande

4 3 Hur vi har jobbat Under 3 dagar har en grupp med 22 ungdomar arbetat fram handlingsprogrammet tillsammans med politiker och tjänstemän. Den första dagen tog ungdomsgruppen och 6 politiker fram mål och prioriteringsområden. Dag 2 arbetade ungdomsgruppen tillsammans med 10 tjänstemän fram åtgärder för att uppfylla de mål som sattes dag 1. Dag 3 prioriterade ungdomsgruppen vilka åtgärder de ser som mest centrala, och inom vilken tidsram de bör behandlas. Dag 3 diskuterade ungdomarna dessutom hur de vill att ett forum för ungdomspolitiskt inflytande kan se ut. Dagarna leddes av en processledare som guidade arbetet via en målstyrningsmall i ett webbprogram som heter Incito. 4 Hur kollar vi att vi når något resultat? Handlingsprogrammet ska följas upp kontinuerligt av tjänstemän och ungdomar. Varje år ska en hearing hållas, där de politiska nämnderna ska gå igenom handlingsprogrammet genom att titta på vad som genomförts, och vad som ska genomföras och följa med till nästa års handlingsprogram. En revidering ska alltså ske varje år, där man ska titta på resultatet och även se om nya frågor och prioriteringar behövs läggas in. För att kunna mäta ett resultat har vi använt oss av så kallade indikatorer. En indikator är en mätbar händelse som visar på läget i en viss fråga. Exempel på en indikator är andelen arbetslösa ungdomar. Genom att kunna mäta resultatet ser vi om de uppsatta åtgärderna är verksamma.

5 5 Vad vill vi kunna säga om Ljusdals kommun? Första steget under processdagarna var att diskutera en övergripande målbild. En tidigare målbild, att Ljusdal skall vara den mest attraktiva kommunen i Hälsingland för unga, användes som utgångspunkt. Diskussionerna belyste bland annat vad som gör en kommun attraktiv. Baserat på diskussionerna togs detta övergripande mål fram: Ljusdals Kommun skall vara en kommun där ungdomars idéer tas tillvara och där det skapas förutsättningar för unga att bo, utbilda sig, arbeta och leva. Gemensamt utvecklar vi ungdomars drivkraft till nya företag, ett växande samhällsliv och ett rikt kulturliv. 6 Prioriteringsområden Ungdomsgruppen har tillsammans med politiker sedan tagit fram ett antal prioriteringsområden. Vilka olika områden behöver vi arbeta med för att göra Ljusdal attraktivt? Dessa fem områden har ungdomar och politiker tagit fram som de högst prioriterade: Jobb Boende Kommunikationer Utbildning Fritid och kultur

6 Varje prioriteringsområde har en målformulering. När vi nått dit är vi nöjda! Jobb Boende Kommunikation Utbildning Fritid och kultur Vi skall ha ett arbetsliv som präglas av inflytande, mångfald och miljötänkande, där ungdomar har lätt att komma in. Arbetslivet skall ha en bredd avseende branscher, yrken och utbildningskrav. Vi skall ha ett boende som möter behov under hela livet och som präglas av ekologisk medvetenhet och hög möjlighet till påverkan. Bostäder skall vara tillgängliga och prisvärda och omges av tilltalande miljöer. Vi skall ha en lokaltrafik som utgår från kundernas behov, är miljömässigt hållbar och med ett gott bemötande. Vi skall ha en skola i ständig utveckling där alla är välkomna och känner sig trygga. Allas behov skall mötas och alls idéer skall tas tillvara på lika villkor. Utbildningen skall vara verklighetsbaserad och ske i samverkan med omgivande näringsliv. Vi skall erbjuda ett fritids- och kulturutbud som är öppet och tillgängligt för alla. Olika åldrar olika intressen och för nybörjare såväl som proffs. Utbudet skall erbjuda mötesplatser och scener för olika aktiviteter och organiseras så att det finns goda möjligheter att påverka, utveckla och driva idéer. 7 Hur mäter man att vi är nöjda? Genom att titta på hur det ser ut idag för varje prioriteringsområde kan sedan undersöka om vi nått förbättringar. Prioriteringsområden Jobb Boende Kommunikation Utbildning Indikatorer Andel ungdomsarbetslösa Antal lediga ettor Antal personer i bostadskö (hos Ljusdalshem) Antal kollektivresor (resestatistik) Andel med högskolekompetens Andel Gymnasiekompetens

7 Fritid och kultur Andel som fullföljer gymnasiestudierna Meritvärde åk9 Incito elevenkät Antal deltagare 8 Åtgärder Ungdomsgruppen och tjänstemän har tagit fram åtgärder för att kunna nå målen för varje prioriteringsområde (Jobb, Boende, Kommunikation, Utbildning och Kultur och fritid). Ungdomarna har själva sedan fått prioritera ett antal åtgärder som de tycker är viktigast, och inom vilken rimlig tidsram de ska behandlas. Dessa ses under de grå rubrikfälten. Där är åtgärderna indelade på de förvaltningar som man ser borde ansvara för genomförandet. Då vissa åtgärder rör mer än en förvaltning, återfinns några åtgärder på flera förvaltningar. Där en åtgärd hör hemma vid någon övrig samhällsinstans eller kommunalt organ är de satta under rubriken övriga aktörer. Jobb

8 Vi skall ha ett arbetsliv som präglas av inflytande, mångfald och miljötänkande, där ungdomar har lätt att komma in. Arbetslivet skall ha en bredd avseende branscher, yrken och utbildningskrav. Indikatorer Andel ungdomsarbetslösa KSF BUF Social- och omsorgsförv. Samhällsb/BMR Övriga aktörer - Eftergymnasialt lärlingsprogram inom olika yrkeskategorier (19-24 år). - Bemanningspool (ett företag som hyr ut ungdomar till arbetsgivare). Se även Övrigt. - Ungdomsdrivet vandrarhem. Miljöprodukter, rättvisemärkt, ekologisk mat, sopsortering, alternativ uppvärmning. - Bemanningspool (ett företag som hyr ut ungdomar till arbetsgivare). Boende Vi skall ha ett boende som möter behov under hela livet och som präglas av ekologisk medvetenhet och hög möjlighet till påverkan. Bostäder

9 skall vara tillgängliga och prisvärda och omges av tilltalande miljöer. Indikatorer Antal lediga ettor Antal personer i bostadskö (hos Ljusdalshem) KSF BUF Social- och omsorgsförv. Samhällsb/BMR Övriga aktörer - Subventionerat ungdomsboende (främst på befintliga outhyrda lägenheter oavsett storlek). - Bygg senior boende för 55+. Detta frigör lägenheter som ungdomar kan få. - Bygg ungdomslägenheter med offentligt stöd. Sätt igång! - Kampanj halva hyran. Erbjuda halva hyran på outhyrda lägenheter för ungdomar under 25 år. - Gemensam fond för utemiljö. En liten del av hyran går till en fond för att förbättra utemiljön och gemenskap i bostadsområdet. Varje enskild hyresgäst har då möjlighet att påverka. Kommunikation Vi skall ha en lokaltrafik som utgår från kundernas behov, är miljömässigt hållbar och med ett gott bemötande. Indikatorer

10 Antal kollektivresor (resestatistik) KSF BUF Social- och omsorgsförv. Samhällsb/BMR Övriga aktörer - Anpassa bussarnas storlek efter behov. Det här - Webb/sms-bokning för samåkning Tätorts bidrar till en bättre miljö och svängen, linjetrafik i tillsammans med tätortstriangeln X-trafik. bokningsförslaget kan bidra till större flexibilitet och fler turer på udda tider - Bygg cykelvägar. Utmed med Ljusnan, mellan Järvsö Ljusdal, Färila- Ljusdal, Karsjö Järvsö, osv. Samhällssbygggnadsnämden fattar beslut., tjänstemän och ungdomar gör planerna. - Byt ut stora bussar mot mindre på turer med mindre folk, det sparar på både pengar och miljö. Se förslag i KSF-kolumnen Utbildning Vi skall ha en skola i ständig utveckling där alla är välkomna och känner sig trygga. Allas behov skall mötas och alls idéer skall tas tillvara på lika villkor. Utbildningen skall vara verklighetsbaserad och ske i samverkan med omgivande näringsliv. Indikatorer Andel med högskolekompetens Andel Gymnasiekompetens

11 Andel som fullföljer gymnasiestudierna Meritvärde åk9 Incito elevenkät KSF BUF Social- och omsorgsförv. Samhällsb/BMR Övriga aktörer - Alla ungdomar ska erbjudas studieresor till olika länder. Skolorna kan också ta emot elever från andra länder. - Alla ska läsa fördjupningskurser i barnkonventionen och mänskliga rättigheter, inkl. Cedaw-konventionen. - Dialog mellan kulturer (Utbilda föräldrar i skillnaden mellan olika kulturer) - Prova på Arbetsförmedling=lära sig skriva CV i skolan. Men även att lära sig söka jobb (på låtsas). - Alla ska läsa fördjupningskurser i barnkonventionen och mänskliga rättigheter, inkl. Cedaw-konventionen (se FN). - Alla elever ska få jämställdhetsutbildning fr.o.m. åk 1. Politikerna i Ljusdals kommun tar beslutet, och man skriver in ämnena i skolplanen. - Alla barn från årskurs 3-4 ska få möjligheten att lära sig kinesiska/arabiska.

12 Kultur och fritid Vi skall erbjuda ett fritids- och kulturutbud som är öppet och tillgängligt för alla. Olika åldrar olika intressen och för nybörjare såväl som proffs. Utbudet skall erbjuda mötesplatser och scener för olika aktiviteter och organiseras så att det finns goda möjligheter att påverka, utveckla och driva idéer. Indikatorer Antal deltagare KSF BUF Social- och omsorgsförv. Samhällsb/BMR Övriga aktörer - Aktivitetshus, skapas av och för ungdomar. För alla åldrar och för alla aktiviteter. T.ex. i Kährs - Sommaraktiviteter: Sportturnering, film på stranden, festival, lokala band uppträder (öppen scen).

13 lokaler. Kanske även område runt om med möjlighet för exempelvis skateboard, fotboll m.m. Detta är ett drogfritt alternativ för unga vuxna istället för krogen. Verksamheten kan drivas av ungdomar i form av lärlingsprogram. T.ex. kvällsöppet café med ungdomsmusik. - Anordna multikulturella möten. Med ungdomar härifrån och hitflyttade. 9 Ungdomspolitiskt forum För att kunna upprätthålla ett ungdomspolitiskt engagemang tillfrågades ungdomsgruppen hur de skulle vilja att ett ungdomspolitiskt forum ska se ut. Ungdomarna kom fram till att den typ av forum de helst skulle se för ett ungdomspolitiskt engagemang fortsättningsvis är ett ungdomsråd. Ungdomsrådet ska ha en styrelse som skickar in och tar emot förslag till politiken. En tjänsteman ska vara kopplad till ungdomsrådet för att ansvara övergripande och stötta. Ungdomsrådet ska politiskt vara kopplat till Kommunstyrelsen, med två ledamöter som kontaktpersoner. Möten ska ske en gång per månad och processdagar ska arrangeras en gång per år. Ungdomsrådet kan även kolla av vad kommunstyrelsen tar upp för frågor, och diskutera dem som de tycker är av intresse, samt ta upp egna frågor.

14 Rådet ska även ha en egen hemsida eller ett forum på Internet, som ska vara lättförståeligt. På sidan kan de olika politiska nämnderna finnas representerade, och där ska alla unga i kommunen kunna lämna synpunkter. Ungdomsrådet och politiker tar tillvara inläggen. 10 Förankringskonferens Den 10 juni hålls en förankringskonferens. Syftet är att ungdomarna själva ska presentera hur de jobbat fram handlingsprogrammet. Inbjudna är politiker, tjänstemän och allmänhet. Tanken är att handlingsprogrammet ska förankras ytterligare bland dem som inte deltog i arbetet.