Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Huvudlärare: John Hassler. www.hassler.se john@hassler.se mejllista.. Skicka texten SUBSCRIBE amakro till mailinglists@hassler.se Bekräfta sedan. Litteraturen: Huvudbok: Macroeconomics,4 upplagan Blanchard, www.prenhall.com/blanchard Tillämpad makroekonomi,, Persson & Skult Kompendium i doktrinhistoria en översikt av nationalekonomins utveckling, Siven Artikelsamling påp internet.. Se hemsidan under kurslitteratur. Gruppövnings vnings- och seminarieuppgifter hämtas h från n nätet. n Se hemsidan. F1: sid. 1 Senast uppdaterad 3 nov -06 Frivillig litteratur Bredvidläsning: Makroekonomi teori, politik och institutioner, Fregert, Klas & Jonung,, Lars, 2003, Studentlitteratur. Matematik: Wallin, H., Lithner, J., Jacobsson, S. & Wiklund, S., Matematik inför r högskolanh gskolan,, Liber Sydsaeter,, Knut: Matematisk analys för f r ekonomer. SHL Statistisk Analys, Stockholm Lexikon: Dictionary Of Economics, Oxford U. Press. The Economist Books Dictionary of Economics, The Economist, också på http://www.economist.com/research/economics/ The MIT Dictionary of Modern Economics, MIT Press F1: sid. 2 F1: sid. 3 Examinering 10-po poängare: Två duggor med flervalsfrågor under kursen. Samma upplägg som tidigare år. Godkänd dugga 1 resp. 2 ger 10 poäng vardera att tillgodoräknas påp tentan mot fråga 1 resp. 2. Credit gäller g för f r ordinarie tentor under samma samt nästföljande termin. Gruppövningar och seminarier precis som påp mikron. 5 övningar: 1-44 frivillig närvaro. n Övning 5 obligatorisk för f r deltagande i seminarieserien. 5 seminarier. Obligatorisk (och aktiv) närvaro n + godkända gruppuppgifter ger 10 poäng att tillgodoräknas mot fråga 3 påp tentan. 1 frånvaro -> > jobbig extrauppgift, mer än n 1 frånvaro -> > ingen credit. Tenta i slutet av kursen. Nytt upplägg p.g.a. nya 7-gradiga 7 betygssystemet. 40/100 poäng för f r lägsta l godkända betyg. Kombination av flervalsfrågor, öppna frågor och essä. 5-poängare: 1 dugga. Godkänt resultat ger 20 poäng till tentan. 1
Förkunskapskrav Gymnasiets C-kursC Räta linjens ekvation, vad som är r lutning och intercept. Lösa linjära ekvationer. T.ex., lös l s för f x från y = a(b-x) Lösa linjära ekvationssystem i åtminstone två ekvationer. T.ex., lös l s för f x och z från y = a( b x) b = c( y z) Förstå vad en funktion av typen Y=F(K,L) betyder, och vad det betyder att F(K,L) är ökande (minskande) i sina argument K och L. Vet vad en log-skala är r och varför r den kan vara bra att använda nda F1: sid. 4 Föreläsningar Följer boken men lägger l till lite, ofta med svensk anknytning. Tentarelevanta. Anteckningar kan laddas ner via http://hassler.se Kom gärna g med frågor i pausen. Gästföreläsningarna i slutet av kursen är intressanta och tentarelevanta. F1: sid. 5 Föreläsning idag En kort översikt av världens v makroekonomi (Kapitel 1). En kort översikt av de viktigaste begreppen i makroekonomi (Kapitel 2). F1: sid. 6 2
Vad är r makroekonomi? Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller hela världen). v Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, investeringar, arbetslöshet, shet, ränta, r växelkurs v och prisnivå de makroekonomiska aggregaten. Är r det någon n principiell skillnad påp makro och mikroekonomi? I traditionell teori, ja. Efter den neoklassiska revolutionen, nej! Heterogenitet fördelningsfrågor. gor. F1: sid. 7 Vad är r makroekonomi? Centralt i modern makro Dubbelriktade (cirkulära) ra) orsakssamband. Ex: Produktion Sysselsättning Inkomster Efterfrågan Produktion Allmän n jämvikt. j Om något n händer h påp en marknad, påverkas priser och beteenden ofta även påp andra marknader. T.ex. skatt påp mat leder till mindre efterfrågan på andra varor. Detta kan leda till lägre l löner l i sektorer som producerar dessa varor osv. Individers väljer v sitt beteende påp ett (i genomsnitt) icke slumpmässigt ssigt sätt s (optimerande). Dessa val påverkas p av förändringar i incitament. Empirisk koppling F1: sid. 8 Några distinktioner Teori verklighet En teori eller en modell är r som en guidebok, hjälper till att skapa en bild av verkligheten. Modell verklighet. Positiv Normativ Hur det faktiskt är positiv teori. Hur det borde vara, givet vissa grundläggande ggande mål m normativ teori. Exogena endogena variabler. En modell förenklar f genom att ta vissa faktorer som givna (exogena) medan andra försf rsöker förklaras f inom modellen (endogena). F1: sid. 9 3
Världen år 2004 Befolkning 6 500 miljoner, tillväxt 1.1% per år BNP 55 000 miljarder $US, tillväxt 4.4% per år BNP per capita (PPP( PPP) ) 8 800 $US. Av världens v export går g r följande f andelar till USA 15.7%, Tyskland 7.7%, Kina 5.4%, Frankrike 5.1%, Storbr.. 5.1%, Japan 4.5%. Av världens v import kommer följande f andelar från Tyskland 9.4%, USA 9.3%, Kina 8.5%, Japan 6.5%, Frankrike 4.5%. F1: sid. 10 Källor denna föreläsning: Blanchard CIA world fact OECD Econ outlook Eurostat BIG MAC Index Big Mac index Mars 2006 Big Mac $US Över(+) Under(-) USA $3,10 värdering av valuta Storb. $3,70 19% Euroarea $3,75 21% Polen $2,14-31% Sverige $4,58 48% Japan $2,13-31% Norge* $6,06 95% Kina $1,33-57% *Juni 2005 F1: sid. 11 Världskonjunkturen Stark BNP tillväxt i världen v som helhet, i år tillsammans 2004 den högsta h tillväxten påp 30 år. Starkast utveckling utanför r OECD. Figur Lite sämre s utveckling i Euro-omr området. Tabell Ökande räntor r överlag. Inget överhängande inflationshot, men olje priset utgör r en fara, kanske särskilt s för f inflationen. Figur F1: sid. 12 4
Världskonjunkturen F1: sid. 13 Prognoser för f r BNP-tillv tillväxt och inflation F1: sid. 14 Sverige 2.6 4.5 3.4 2.7 0.9 2.0 2.0 2.8 Oljepriset med prognoser 2005 2006 F1: sid. 15 Prognos förra året 5
USA år 2004 Befolkn: 295 miljoner BNP: 12 000 miljarder US$ BNP/cap: 40 000 US$ F1: sid. 16 EU:25 2004 BNP* Bef. BNP*/cap EU:25 $11650 454 milj. $27000 Tyskland $2360 md. 83 milj. $28700 Frankrike $1700 md. 60 milj. $28700 Italien $1609 md. 60 milj. $27700 Storbr. $1800 md. 60 milj. $29000 Sverige $255 md. 9 milj. $28300 Polen $463 40 milj. $12000 Estland $19 1,3 milj. $14300 F1: sid. 17 *PPP justerad BNP USA, Sverige och EU 1960-2000 1992-2000 2000 2002 2003 2004 2005 BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 1,9 3,0 4,4 3,2 BNP-tillväxt EU-15 3,1 2,1 1,0 0,8 1,9 2,3 BNP-tillväxt Sverige 2,7 2,3 2,1 1,6 3,5 2,6 F1: sid. 18 6
USA, Sverige och EU BNP-tillväxt USA BNP-tillväxt EU-15 BNP-tillväxt Sverige Arbetslöshet USA Arbetslöshet EU-15 Arbetslöshet Sv, 1960-2000 3,5 3,1 2,7 6 7 5 1992-2000 2000 3,7 2,1 2,3 5 10 7 2002 1,9 1,0 2,1 5,8 8,1 4 2003 3,0 0,8 1,6 6,0 8,0 4,9 2004 4,4 1,9 3,5 5,5 8,0 5,5 2005 3,2 2,3 2,6 5,1 7,9 5,1 F1: sid. 19 USA, Sverige och EU BNP-tillväxt USA BNP-tillväxt EU-15 BNP-tillväxt Sverige Arbetslöshet USA Arbetslöshet EU-15 1960-2000 3,5 3,1 2,7 6 7 1992-2000 2000 3,7 2,1 2,3 5 10 2002 1,9 1,0 2,1 5,8 8,1 2003 3,0 0,8 1,6 6,0 8,0 2004 4,4 1,9 3,0 5,5 8,0 2005 3,6 2,3 2.8 5,1 7,9 Arbetslöshet Sv. Inflation USA Inflation EU-15 Inflation Sverige 5 5 5 6 7 2 2 2 4 1,6 2,1 1,9 4,9 2,3 2,0 2,2 5,5 2,7 2,1 0,4 5,1 2,8 1,9 0,9 F1: sid. 20 Produktivitet i Europa/USA Output per capita Output per timme F1: sid. 21 Be, De, Fi, Fr, It, Ne, No, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon, 2002. 7
Produktivitet i USA F1: sid. 22 USA under de senaste 10 åren F1: sid. 23 Ekonomiskt sett, var perioden en 1992-2000 2000 en av de bästa påp länge. Nio år r med positiv tillväxt Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet. shet. Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation. The new economy. Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänfh nföras till ITC användning. ndning. Åren efter 2000 såg s g ekonomin sämre s ut. Låg g tillväxt. Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott. Ökande arbetslöshet. shet. Relativt hög h g tillväxt i USA sedan 2003. Fortsatt hög h g tillväxt, men i något n lugnare tempo. Höga oljepriser, mindre expansiv finans och penningpolitik. EU U under de senaste 10 åren Sämre ekonomiska resultat i Europa än n USA under 90-talet, särskilt s efter -95. Lägre tillväxt Lägre produktivitetstillväxt. ITC teknologin har fått f mindre genomslag i Europa. Betydligt högre h arbetslöshet shet och lägre l sysselsättning. Tydlig återhämtning nu. Ökande tillväxt men inte i takt med USA. Fortfarande hög arbetslöshet shet. F1: sid. 24 8
Arbetslöshet shet i EU och USA Arbetslöshet i USA Arbetslöshet i EU F1: sid. 25 Arbetslöshet shet i Sverige Faktisk arbetslöshet Konjunkturarbetslöshet Strukturell arbetslöshet F1: sid. 26 Hur kan den Europeiska arbetslösheten sheten minskas? Arbetslösheten sheten kan förmodligen f minskas om arbetslöshetsers shetsersättningarna ttningarna minskas, minimilöner ner avskaffas där d r de finns, arbetslösa sa tvingas flytta, lönesättningen decentraliseras och ökad lönespridning accepteras. Men, alla kan förmodligen f inte tjäna påp detta, är r det värt v priset? F1: sid. 27 9
1-2 Japan, 2004 Befolkn: 126 miljoner BNP*: 3 800 miljarder US$ BNP/cap*: 29 000 US$ KINA Befolkn: 1300 miljoner BNP*: 8500 miljarder US$ (1900 till faktisk växelkurs) BNP/cap*: 6000 US$ (1400 till faktisk växelkurs) Tillväxt 8-10% per år F1: sid. 28 *PPP justerad BNP Japan BNP-tillväxt Arbetslöshet Inflation 1960-2000 5,5 2,0 4,5 1992-2000 2000 1,2 3,0-0,1 2002-0,3 5,4-0,9 2003 2,5 5,3-0,3 2004 4,3 5,0 0,0 2005 2,2 4,5-0,1 F1: sid. 29 Japan Högst tillväxt i världen, v tillsammans med Sverige, mellan 1870 och 1970. Tillväxten sedan 19601 5.5%. Japans BNP/capita högre h än n i USA till officiell växelkurs. Tillväxten 19921 till t 2002 2 bara cirka 1% 1 per år. Högre arbetslöshet shet än n någonsin. n Fallande priser, deflation -> > höga h realräntor trots att nominalräntan ntan är r noll. Stark yen är r och har varit ett problem. F1: sid. 30 10
En orsak till Japans problem Japanska aktieindexet 1980-2000 F1: sid. 31 Nu är r JapanJ på väg tillbaka! Japanska centralbanken har sänkt s räntan r till 0. Regeringen har försf rsökt stimulera efterfrågan. Länge hade detta inga påtagliga p effekter. Stora strukturella problem i Japan, problem med konkurrens och i bankerna. Banker med dålig d utlåningsstock kan inte låna l till bra nya investeringar. Senaste åren har dock tillväxten varit rätt r hög. h Ökande vinster, upphörande deflation, fallande arbetslöshet. shet. Riksbanken höjde h till 0,25% ränta r efter 5 år r med nollränta. F1: sid. 32 Hitta data Konjunkturinstitutet http://www.konj.se/ SCB http://www.scb.se/ The Economist http://www.economist.com CIA World Facts http://www.cia.gov/cia/publications/factbook www.cia.gov/cia/publications/factbook/ Riksbanken http://www.riksbank.se/ OECD http://www.sourceoecd.org/ IMF http://www.imf.org/ F1: sid. 33 11
Kapitel 2 De viktigaste makroekonomiska variablerna och sambandet mellan dem Vad är r BNP, BruttoNationalProdukt ( GDP Gross Domestic Product eller Output )? Vad är r och hur mäts m inflation? Vad är r och hur mäts m arbetslöshet? shet? Vad bestämmer dessa variabler påp kort, medelfristig och lång l sikt? F1: sid. 34 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 1. BNP är r värdet v av alla varor som produceras för f slutlig användning ndning under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region. En slutlig vara (a( a final good) är r avsedd för f r slutlig konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en verkstadsmaskin. En intermediär r vara alt. insatsvara (intermediate( good) används nds som insats för f r produktion av andra varor (t.ex, bagaren som säljer s hamburgerbrödet) det). Om intermediära ra varor räknades r in i BNP skulle det bli dubbelräkning. BNP skulle bero påp om varor produceras i flera led i flera företag f eller i ett och samma företag. f F1: sid. 35 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 2. BNP är r summan av allt förädlingsvf dlingsvärde producerat under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region: Förädlingsvärdet är r värdet v av ett företags f produktion minus värdet v av de insatsvaror som gått åt. F1: sid. 36 12
Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 3. BNP är r summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (plus mervärdesskatter) rdesskatter) under en viss tidsperiod i en viss nation eller region. Table 2-1 BNPs sammansättning i USA (I procent) 1960 2000 F1: sid. 37 Arbetsinkomster Kapitalinkomster Indirekta skatter 66 26 8 65 28 7 Löneandel av BNP Svensk Tillverkningsindustri 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1870 1890 1910 1930 1950 1970 F1: sid. 38 Nominel ell och Real BNP Nominell BNP är r alla varor värderade v till deras löpande l marknadspris (BNP i löpande l priser). Nominell BNP ökar över tiden p.g.a: 1. Det produceras mer varor. 2. Varornas kvalitet förbf rbättras. 3. Allmänna prisnivån ökar. Real BNP konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser de hade år r 2000 (BNP i fasta priser). F1: sid. 39 13
Nominell och Real BNP År 1995 1996 1997 Antal bilar producerade 10 12 13 Löpande pris $20,000 $24,000 $26,000 Låt t oss använda nda 1996 års priser för f r att beräkna BNP Nominell BNP $200,000 $288,000 $338,000 År 1995 Antal bilar producerade 10 1996 års pris $24,000 Real BNP $240,000 1996 1997 12 13 $24,000 $24,000 $288,000 $312,000 Notera att vi antar att kvaliteten är oförändrad. F1: sid. 40 Svensk BNP Svensk BNP 2500 2000 1500 1000 Real BNP Nominell 500 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Miljarder SEK F1: sid. 41 70-regeln Om något n har tillväxttakt påp x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas? f Svar:ungefärligen rligen 70/x år. Vid en tillväxttakt påp 1% per år r sker en fördubbling påp 70 år. På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och en åttadubbling vid 3%. Sverige och Japan hade högst h tillväxttakt i världen 1870-1970. 1970. F1: sid. 42 14
Svensk BNP Svensk BNP 2500 2000 1500 1000 Real BNP Nominell 500 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Miljarder SEK F1: sid. 43 Under perioden har; Nominell BNP har 30-dubblats (20 dubblats i USA). Real BNP har 3-dubblats (4-dubblats i USA). Prisnivån har 10-dubblats (5-dubblats i USA). Konjunkturer F1: sid. 44 BNP tillväxttakten är r lika med: ( Yt Yt 1) Y t 1 När r BNP växer v snabbare än n normalt har vi konjunkturuppgång ng (expansion( expansion). När r BNP växer v långsammare l än n normalt har vi konjunkturnedgång ng (recession( recession). En särskilt s lång l period med låg l g tillväxt kallas depression. Andra centrala makro- ekonomiska variabler BNP är r kanske den viktigaste makroekonomiska variabeln. Men två andra variabler är r nästan n lika viktiga: 1. Arbetslöshet shet (sysselsättning) 2. Inflation F1: sid. 45 15
Arbetslösheten sheten I I arbetskraften (labor force) = anställda + arbetslösa sa L = N + U Arbetslöshet shet: U u = L Bara de som aktivt söker s efter arbete räknas r som arbetslösa sa. Andra som inte har jobb räknas r som ej i arbetskraften. F1: sid. 46 Individer 16-64 64 ej i arbete som andel av arbetskraften 0.35 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 0 Ej i arbetskraften Frånvarande. Arbetslösa 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 F1: sid. 47 Källa: AKU SCB Arbetslöshet shet och BNP-tillv tillväxt Okun s s lag Förändringar i arbetslösheten sheten tenderar att samvariera med förändringar BNP- tillväxttakten F1: sid. 48 16
Förändring i arbetslöshet shet och tillväxttakt, USA,, 1960-2000 F1: sid. 49 Hög (låg) tillväxttakt i BNP typiskt associerad med fallande (ökande) arbetslöshet. Inflation Inflation är r en generell och ihållande uppgång i priserna påp varor och tjänster nster. Deflation är r en generell och ihållande nedgång ng i priserna påp varor och tjänster F1: sid. 50 BNP-deflatorn nominell BNP t $ Yt Pt = = real BNPt Yt BNP deflatorn är r ett index satt till 100 för r ett visst basår. Ett vanligt mått m påp inflation är förändringstakten i BNP deflatorn. ( Pt Pt 1) Pt 1 Nominell BNP är r lika med BNP deflatorn gånger real BNP: $Y = PY t t t F1: sid. 51 17
Konsumentprisindex BNP-deflatorn mäter hur priserna påp produktionen (BNP) förändras. f Konsument- prisindex (KPI, CPI) ) fokuserar istället påp vad som konsumeras. Levnadskostnader. KPI och BNP deflatorn rör r sig åt t samma håll h för r det mesta. Olika varianter påp KPI för f r diverse speciella syften. F1: sid. 52 KPI och BNP-deflator i USA F1: sid. 53 Inflation och arbetslöshet shet Phillips kurvan En relation mellan arbetslöshet och inflation. F1: sid. 54 18
Arbetslöshet shet och förändringar f i USAs inflationstakt,, 1970-2000 F1: sid. 55 När arbetslösheten är låg (hög) tenderar inflationen att stiga (falla). Hur bestäms BNP? Kursen i (superkort) sammanfattning BNP bestäms ms: på kort sikt (upp till ett par års sikt) huvudsakligen av efterfrågan påp varor och tjänster, på medelfristig sikt (storleksordningen 5-155 år) huvudsakligen av teknologi knologi,, företagsorganisation f och struktur, kapitalstockk apitalstockens storlek, och mängden arbetskraft, och på lång sikt (flera( decennier eller mer) huvudsakligen av mer grundläggande ggande faktorer som utbildning, forskning, sparande och politisk stabilitet. F1: sid. 56 Bokens organisation F1: sid. 57 19