Makroekonomi med tillämpningar. Frivillig litteratur. Examinering (15 hp) 1 Blanchard Bredvidläsning:

Transkript

1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Blanchard 1-21 Huvudlärare: John Hassler. john@hassler.se Kommentarer och eventuella nyheter publiceras där. d Samordnare för f övningslärare: : Peter Langenius Kursadministratör: : Karin Blomqvist Kursinfo påp Mondo och Litteraturen: Huvudbok: Macroeconomics a European Perspective, Blanchard, Tillämpad makroekonomi,, Persson & Skult Kompendium i doktrinhistoria en översikt av nationalekonomins utveckling, Siven Artikelsamling påp internet. Se hemsidan under kurslitteratur. Gruppövnings vnings- och seminarieuppgifter hämtas h från n nätet. n Se hemsidan. F1: sid. 1 Senast uppdaterad 18 mars -11 Frivillig litteratur Bredvidläsning: Makroekonomi teori, politik och institutioner, Fregert, Klas & Jonung, Lars, 2003, Studentlitteratur. Matematik: Wallin, H., Lithner, J., Jacobsson, S. & Wiklund, S., Matematik inför r högskolanh gskolan,, Liber Sydsaeter, Knut: Matematisk analys för f r ekonomer. SHL Statistisk Analys, Stockholm Lexikon: Dictionary Of Economics, Oxford U. Press. The Economist Books Dictionary of Economics, The Economist, också på The MIT Dictionary of Modern Economics, MIT Press F1: sid. 2 Examinering (15 hp) Två duggor med flervalsfrågor under kursen. Samma upplägg som tidigare år. Duggorna ger maximalt 10 poäng vardera och antalet uppnådda poäng får f r tillgodoräknas påp tentans fråga 1 resp 2. Poängen gäller g påp ordinarie tentor för f r denna termin. Gruppövningar och seminarier som påp mikron. 5 övningar: 1-44 frivillig närvaro. n Övning 5 obligatorisk för f r deltagande i seminarieserien. 5 seminarier. Obligatorisk (och aktiv) närvaro n + godkända gruppuppgifter ger 10 poäng att tillgodoräknas mot fråga 3 påp tentan. 1 frånvaro -> > jobbig extrauppgift, mer än n 1 frånvaro -> > ingen credit. Tenta i slutet av kursen. Nya 7-gradiga 7 betygssystemet. 40/100 poäng för f r lägsta l godkända betyg. Kombination av flervalsfrågor och kortsvarsfrågor. F1: sid. 3 1

2 Förkunskapskrav Gymnasiets A-kurs täcker t nog det mesta, men repetera gärna. g Räta linjens ekvation, vad som är r lutning och intercept. Lösa linjära ekvationer. T.ex., lös l s för f x från y = a(b-x) Lösa linjära ekvationssystem i åtminstone två ekvationer. T.ex., lös l s för f x och z från y = a( b x) b = c( y z) Förstå vad en funktion av typen Y=F(K,L) betyder, och vad det betyder att F(K,L) är ökande (minskande) i sina argument K och L. Vet vad en log-skala är r och varför r den kan vara bra att använda nda F1: sid. 4 Föreläsningar Följer boken men lägger l till lite, ofta med svensk anknytning. Tentarelevanta. Anteckningar kan laddas ner via Kom gärna g med frågor i pausen. Avsätter gärna g några n minuter i slutet av varje föreläsning för f r att diskutera aktuella makroekonomiska frågor kom gärna g med förslag f på ämne per mejl. Gästföreläsningarna i slutet av kursen är r intressanta och tentarelevanta. F1: sid. 5 Föreläsning idag En kort översikt av världens v makroekonomi (Kapitel 1). En kort översikt av de viktigaste begreppen i makroekonomi (Kapitel 2). F1: sid. 6 2

3 Vad är r makroekonomi? Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller hela världen). v Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, investeringar, arbetslöshet, shet, ränta, r växelkurs v och prisnivå de makroekonomiska aggregaten. Är r det någon n principiell skillnad påp makro och mikroekonomi? I traditionell teori, ja. Efter den neoklassiska revolutionen, nej! Heterogenitet fördelningsfrågor. gor. F1: sid. 7 Vad är r makroekonomi? Centralt i modern makro Dubbelriktade (cirkulära) ra) orsakssamband. Ex: Produktion Sysselsättning Inkomster Efterfrågan Produktion Allmän n jämvikt. j Om något n händer h påp en marknad, påverkas priser och beteenden ofta även påp andra marknader. T.ex. skatt påp mat leder till mindre efterfrågan på andra varor. Detta kan leda till lägre l löner l i sektorer som producerar dessa varor osv. Individers väljer v sitt beteende påp ett (i genomsnitt) icke slumpmässigt ssigt sätt s (optimerande). Dessa val påverkas p av förändringar i incitament. Empirisk koppling F1: sid. 8 Några distinktioner Teori verklighet En teori eller en modell är r som en guidebok, hjälper till att skapa en bild av verkligheten. Modell verklighet. Positiv Normativ Hur det faktiskt är positiv teori. Hur det borde vara, givet vissa grundläggande ggande mål m normativ teori. Exogena endogena variabler. En modell förenklar f genom att ta vissa faktorer som givna (exogena) medan andra försf rsöker förklaras f inom modellen (endogena). F1: sid. 9 3

4 De viktigaste makroekonomiska aggregaten BNP/BNP-tillv tillväxt Bruttonationalprodukten (BNP) är r ett mått påp värdet av ekonomins samlade produktion av varor och tjänster. Ju mer som produceras, desto högre h inkomster och desto mer kan konsumeras. Arbetslöshet shet Definieras påp olika sätt s (öppen,( inkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc.) Ju lägre l arbetslöshet, shet, desto bättre b utnyttjande av resurserna och desto högre h BNP. Inflation Förändringstakten i prisnivån Prisnivån n mäts med hjälp av olika prisindex (konsumentprisindex är r det vanligaste) Prisstabilitet viktig måls lsättning för f r den makroekonomiska politiken F1: sid. 10 Världen år 2011 Världen: : Befolkning ca 7 miljarder, tillväxt 1% per år, BNP 75 tusen miljarder $US, BNP per capita (PPP( PPP) $US, tillväxt 4,5% förra f året. EU: : befolkning nästan n 500 miljoner, BNP drygt 15 tusen miljarder $US, BNP/capita ca $US, tillväxt knappt 2% förra året. USA: : befolkning drygt 300 miljoner. BNP knappt 15 tusen miljarder $US, BNP/capita $US, tillväxt 2,7% förra f året. Kina: : befolkning 1,3 miljarder. BNP 10 tusen miljarder, BNP/capita $US, tillväxt 10% förra f året. Japan: : Befolkning ca 125 miljoner, BNP 4,4 tusen miljarder, BNP/capita $US, tillväxt 3% förra f året. F1: sid. 11 Källor denna föreläsning: Blanchard CIA world fact OECD Econ outlook EEAG report Eurostat BIG MAC Index Big Mac $US Över(+) Under(-) USA $3,54 värdering av valuta Storb. $3,30-7% Euroarea $4,38 24% Polen $1,98-44% Sverige $4,58 29% Japan $3,23-9% Norge* $5,79 64% Kina $1,83-48% F1: sid. 12 4

5 Världskonjunkturen Mycket snabb nedgång ng i konjunkturen Tvärstopp i svensk exportsektor sista kvartalet Hög g korrelation mellan olika länder - världsrecession. Nedgången blev djup, men mer kortvarig än n vad många m befarade. F1: sid Tillväxt Economic i olika growth regioner by regioni världen Real GDP percentage change from previous year % % European Union United States China (right scale) Japan Forecast period Source: BEA; Eurostat; ESRI; National Bureau of Statistics of China; 2010 and 2011: forecasts by the EEAG. F1: sid. 14 Är r allt bra nu? Den globala krisen är r (förmodligen) över. Men alla problem är r inte lösta. l Hur ska finanssektorn regleras? Hur ska budgetunderskott och statsskulder hanteras? Har ska vi förhindra f att arbetslösheten sheten biter sig fast? 5

6 EU U under de senaste decennierna F1: sid. 16 Sämre ekonomiska resultat i Europa än n USA under 90-talet, särskilt s efter -95. Lägre tillväxt Lägre produktivitetstillväxt. ITC teknologin har fått f mindre genomslag i Europa. Betydligt högre h arbetslöshet shet och lägre l sysselsättning. Bättre under 00-talet efter dot.com kraschen. Ökande tillväxt men inte i takt med USA. Fortfarande hög h g arbetslöshet. shet. Stora skillnader mellan länderna. l Arbetslöshet shet ett av de större problemen. Gemensam valuta en framgång, eller? A map of economic Prognos för growth ekonomisk in the EUtillväxt member i countries Real länderna GDP growth i EU in Source: EEAG forecast. Arbetslöshet shet i EU och USA Arbetslöshet i EU Arbetslöshet i USA F1: sid. 18 6

7 Hur kan den Europeiska arbetslösheten sheten minskas? Arbetslösheten sheten kan förmodligen f minskas om arbetslöshetsers shetsersättningarna ttningarna minskas, minimilöner ner avskaffas där d r de finns, arbetslösa sa tvingas flytta, lönesättningen decentraliseras och ökad lönespridning accepteras. Men, alla kan förmodligen f inte tjäna påp detta, är r det värt v priset? F1: sid. 19 USA år 2010 Befolkn: 300 miljoner BNP: miljarder US$ BNP/cap: US$ F1: sid. 20 USA under de senaste 20 åren Ekonomiskt sett, var perioden en en av de bästa påp länge. Nio år r med positiv tillväxt Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet. shet. Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation. The new economy. Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänfh nföras till ITC användning. ndning. Åren efter 2000 såg s g ekonomin sämre s ut. Låg g tillväxt. Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott. Ökande arbetslöshet. shet. F1: sid. 21 7

8 USA senaste 8 åren Relativt hög h g tillväxt i USA sedan Fortsatt hög h g tillväxt, men i något n lugnare tempo. Höga oljepriser, mindre expansiv finans och penningpolitik. Ökande oro för f r stora budgetunderskott och handelsbalansunderskott. Kraschlandning av ekonomin förra f året orsakad av stora problem i finanssektorn initierade av fall i huspriserna. Uppgång men inte full fart. Dubbla underskotten oroväckande. F1: sid. 22 Kina Tillväxt och inflation I KINA Tillväxt 9.3% 8.8% 10.7% 10.0% 9.5% Inflation Sedan 1980, tillväxten har varit runt 10% per år var BNP/capita samma i Kina och Indien, nu dubbelt så hög. Historiskt unikt. Sverige hade högst tillväxt i världen mellan 1870 och ,5% tillväxt ledde till att BNP 12- dubblades. Samma utveckling tar med 10% tillväxt bara 25 år. F1: sid. 23 Kapitel 2 De viktigaste makroekonomiska variablerna och sambandet mellan dem Vad är r BNP, BruttoNationalProdukt ( GDP( GDP Gross Domestic Product eller Output )? Vad är r och hur mäts m inflation? Vad är r och hur mäts m arbetslöshet? shet? Vad bestämmer dessa variabler påp kort, medelfristig och lång l sikt? F1: sid. 24 8

9 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 1. BNP är r värdet v av alla varor som produceras för f slutlig användning ndning under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region. En slutlig vara (a( a final good) är r avsedd för f r slutlig konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en verkstadsmaskin. En intermediär r vara alt. insatsvara (intermediate( good) används nds som insats för f r produktion av andra varor (t.ex, bagaren som säljer s hamburgerbrödet) det). Om intermediära ra varor räknades r in i BNP skulle det bli dubbelräkning. BNP skulle bero påp om varor produceras i flera led i flera företag f eller i ett och samma företag. f F1: sid. 25 BNP= produktion för f r slutlig användning ndning Exempel: Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar) Försäljningsintäkter Utgifter Lönekostnader Inköp av stål 100 Summa utgifter Vinst BNP=försäljningsinsäkterna för ftg 2 = 200 F1: sid. 26 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 2. BNP är r summan av allt förädlingsvf dlingsvärde producerat under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region: Förädlingsvärdet är r värdet v av ett företags f produktion minus värdet v av de insatsvaror som gått g åt. Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar) Försäljningsintäkter BNP=försäljningsinstäkter Utgifter för ftg 1 och 2 ftg 2:s Lönekostnader kostnader för stål = Inköp av stål 100 ( )=200 Summa utgifter Vinst F1: sid. 27 9

10 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 3. BNP är r summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (plus mervärdesskatter) rdesskatter) under en viss tidsperiod i en viss nation eller region. Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar) Försäljningsintäkter Utgifter Lönekostnader Inköp av stål 100 Summa utgifter Vinst BNP=lönekostnad + vinst för ftg 1 och 2 = = 200 F1: sid. 28 Inkomstandelar Inkomstandelarna till arbete och kapital är någorlunda konstanta på längre sikt. Av det som inte är moms går ca 2/3 till arbetskraften och 1/3 till kapital Löneandel av förädlingsvärde före f skatt i svensk tillverkningsindustri 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, F1: sid

11 Nominel ell och Real BNP Nominell BNP är r alla varor värderade v till deras löpande l marknadspris (BNP i löpande l priser). Nominell BNP ökar över tiden p.g.a: 1. Det produceras mer varor. 2. Varornas kvalitet förbf rbättras. 3. Allmänna prisnivån ökar. Real BNP konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser de hade år r 2000 (BNP i fasta priser). F1: sid. 31 Nominell och Real BNP År Antal bilar producerade Löpande pris Nominell BNP , , , , , ,000 Låt t oss använda nda 2000 års priser för f r att beräkna BNP År Antal bilar producerade 2000 års pris Real BNP , , , , , ,000 F1: sid. 32 Notera att vi antar att kvaliteten är oförändrad. Inte alltid lätt att mäta. Ett sätt kallas hedonisk prissättning. Svensk BNP i löpande l och fasta priser Milj. kr BNP i fasta priser BNP löpande priser Källa:SCB F1: sid

12 70-regeln Om något n har tillväxttakt påp x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas? f Svar:ungefärligen rligen 70/x år. Vid en tillväxttakt påp 1% per år r sker en fördubbling påp 70 år. På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och en åttadubbling vid 3%. F1: sid. 34 Lite notation Y = real BNP Y tt = real BNP vid tidpunkt t Y t = nominell BNP vid tidpunkt t Tillväxttakten i real BNP kan uttryckas som: Arbetskraft = L Antal sysselsatta = N Antal arbetslösa sa = U ( Yt Yt 1) Y t 1 F1: sid. 35 Konjunkturer När r BNP växer v snabbare än n normalt har vi konjunkturuppgång ng (expansion( expansion). När r BNP växer v långsammare l än n normalt har vi konjunkturnedgång ng (recession( recession). En särskilt s lång l period med låg l g tillväxt kallas depression. F1: sid

13 Andra centrala makroekonomiska variabler BNP är r kanske den viktigaste makroekonomiska variabeln. Men två andra variabler är r nästan n lika viktiga: 1. Arbetslöshet shet (sysselsättning) 2. Inflation F1: sid. 37 Arbetslösheten sheten I I arbetskraften (labor force) = anställda + arbetslösa sa L = N + U Arbetslöshet shet: U u = L Bara de som aktivt söker s efter arbete räknas r som arbetslösa sa. Andra som inte har jobb räknas r som ej i arbetskraften. F1: sid. 38 Sverige befolkning år, 2005 F1: sid

14 Arbetslöshet shet och BNP-tillv tillväxt Okun s s lag Förändringar i arbetslösheten sheten tenderar att samvariera med förändringar BNP- tillväxttakten F1: sid. 40 Förändring i arbetslöshet shet och tillväxttakt, USA,, F1: sid. 41 Hög (låg) tillväxttakt i BNP typiskt associerad med fallande (ökande) arbetslöshet. Inflation Inflation är r en generell och ihållande uppgång i priserna påp varor och tjänster nster. Deflation är r en generell och ihållande nedgång ng i priserna påp varor och tjänster F1: sid

15 BNP-deflatorn BNP deflatorn är ett index satt till 100 för ett visst basår. nominell BNP Pt = real BNP t t = Yt Y t Ett vanligt mått på inflation är förändringstakten i BNP deflatorn. Nominell BNP är r lika med BNP deflatorn gånger real BNP: ( Pt Pt 1) P t t 1 Y = PY t t F1: sid. 43 Konsumentprisindex BNP-deflatorn mäter m hur priserna påp produktionen (BNP) förändras. Konsument-prisindex (KPI, CPI) ) fokuserar istället på vad som konsumeras. Levnadskostnader. KPI och BNP deflatorn rör r r sig åt t samma håll h för f r det mesta. Olika varianter påp KPI för f r diverse speciella syften. Inom EU används nds HIPC (harmonized( index of consumer prices). Varför r bryr sig ekonomer om inflation? För F r att inte all priser, skatter, bidrag, räntor r löner l mm anpassar sig lika snabbt. F1: sid. 44 Inflation enligt BNP-deflator och konsumentpriser i EU F1: sid

16 Inflation och arbetslöshet shet Phillips kurvan En relation mellan arbetslöshet och inflation. F1: sid. 46 Arbetslöshet shet och förändringar f i USAs inflationstakt,, F1: sid. 47 När arbetslösheten är låg (hög) tenderar inflationen att stiga (falla). Hur bestäms BNP? Kursen i (superkort) sammanfattning BNP bestäms ms: på kort sikt (upp till ett par års sikt) huvudsakligen av efterfrågan påp varor och tjänster, på medelfristig sikt (storleksordningen år) huvudsakligen av teknologi, företagsorganisation f och struktur, kapitalstockk apitalstockens storlek, och mängden arbetskraft, och på lång sikt (flera( decennier eller mer) huvudsakligen av mer grundläggande ggande faktorer som utbildning, forskning, sparande och politisk stabilitet. F1: sid

17 Bokens organisation F1: sid