Makroekonomi med tillämpningar. Frivillig litteratur. Examinering. Huvudlärare: John Hassler.

Transkript

1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Huvudlärare: John Hassler. john@hassler.se mejllista.. Skicka texten SUBSCRIBE amakro till mailinglists@hassler.se Bekräfta sedan. Litteraturen: Huvudbok: Macroeconomics,4 upplagan Blanchard, Tillämpad makroekonomi,, Persson & Skult Kompendium i doktrinhistoria en översikt av nationalekonomins utveckling, Siven Artikelsamling påp internet.. Se hemsidan under kurslitteratur. Gruppövnings vnings- och seminarieuppgifter hämtas h från n nätet. n Se hemsidan. F1: sid. 1 Senast uppdaterad 3 nov -06 Frivillig litteratur Bredvidläsning: Makroekonomi teori, politik och institutioner, Fregert, Klas & Jonung,, Lars, 2003, Studentlitteratur. Matematik: Wallin, H., Lithner, J., Jacobsson, S. & Wiklund, S., Matematik inför r högskolanh gskolan,, Liber Sydsaeter,, Knut: Matematisk analys för f r ekonomer. SHL Statistisk Analys, Stockholm Lexikon: Dictionary Of Economics, Oxford U. Press. The Economist Books Dictionary of Economics, The Economist, också på The MIT Dictionary of Modern Economics, MIT Press F1: sid. 2 F1: sid. 3 Examinering 10-po poängare: Två duggor med flervalsfrågor under kursen. Samma upplägg som tidigare år. Godkänd dugga 1 resp. 2 ger 10 poäng vardera att tillgodoräknas påp tentan mot fråga 1 resp. 2. Credit gäller g för f r ordinarie tentor under samma samt nästföljande termin. Gruppövningar och seminarier precis som påp mikron. 5 övningar: 1-44 frivillig närvaro. n Övning 5 obligatorisk för f r deltagande i seminarieserien. 5 seminarier. Obligatorisk (och aktiv) närvaro n + godkända gruppuppgifter ger 10 poäng att tillgodoräknas mot fråga 3 påp tentan. 1 frånvaro -> > jobbig extrauppgift, mer än n 1 frånvaro -> > ingen credit. Tenta i slutet av kursen. Nytt upplägg p.g.a. nya 7-gradiga 7 betygssystemet. 40/100 poäng för f r lägsta l godkända betyg. Kombination av flervalsfrågor, öppna frågor och essä. 5-poängare: 1 dugga. Godkänt resultat ger 20 poäng till tentan. 1

2 Förkunskapskrav Gymnasiets C-kursC Räta linjens ekvation, vad som är r lutning och intercept. Lösa linjära ekvationer. T.ex., lös l s för f x från y = a(b-x) Lösa linjära ekvationssystem i åtminstone två ekvationer. T.ex., lös l s för f x och z från y = a( b x) b = c( y z) Förstå vad en funktion av typen Y=F(K,L) betyder, och vad det betyder att F(K,L) är ökande (minskande) i sina argument K och L. Vet vad en log-skala är r och varför r den kan vara bra att använda nda F1: sid. 4 Föreläsningar Följer boken men lägger l till lite, ofta med svensk anknytning. Tentarelevanta. Anteckningar kan laddas ner via Kom gärna g med frågor i pausen. Gästföreläsningarna i slutet av kursen är intressanta och tentarelevanta. F1: sid. 5 Föreläsning idag En kort översikt av världens v makroekonomi (Kapitel 1). En kort översikt av de viktigaste begreppen i makroekonomi (Kapitel 2). F1: sid. 6 2

3 Vad är r makroekonomi? Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller hela världen). v Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, investeringar, arbetslöshet, shet, ränta, r växelkurs v och prisnivå de makroekonomiska aggregaten. Är r det någon n principiell skillnad påp makro och mikroekonomi? I traditionell teori, ja. Efter den neoklassiska revolutionen, nej! Heterogenitet fördelningsfrågor. gor. F1: sid. 7 Vad är r makroekonomi? Centralt i modern makro Dubbelriktade (cirkulära) ra) orsakssamband. Ex: Produktion Sysselsättning Inkomster Efterfrågan Produktion Allmän n jämvikt. j Om något n händer h påp en marknad, påverkas priser och beteenden ofta även påp andra marknader. T.ex. skatt påp mat leder till mindre efterfrågan på andra varor. Detta kan leda till lägre l löner l i sektorer som producerar dessa varor osv. Individers väljer v sitt beteende påp ett (i genomsnitt) icke slumpmässigt ssigt sätt s (optimerande). Dessa val påverkas p av förändringar i incitament. Empirisk koppling F1: sid. 8 Några distinktioner Teori verklighet En teori eller en modell är r som en guidebok, hjälper till att skapa en bild av verkligheten. Modell verklighet. Positiv Normativ Hur det faktiskt är positiv teori. Hur det borde vara, givet vissa grundläggande ggande mål m normativ teori. Exogena endogena variabler. En modell förenklar f genom att ta vissa faktorer som givna (exogena) medan andra försf rsöker förklaras f inom modellen (endogena). F1: sid. 9 3

4 Världen år 2004 Befolkning miljoner, tillväxt 1.1% per år BNP miljarder $US, tillväxt 4.4% per år BNP per capita (PPP( PPP) ) $US. Av världens v export går g r följande f andelar till USA 15.7%, Tyskland 7.7%, Kina 5.4%, Frankrike 5.1%, Storbr.. 5.1%, Japan 4.5%. Av världens v import kommer följande f andelar från Tyskland 9.4%, USA 9.3%, Kina 8.5%, Japan 6.5%, Frankrike 4.5%. F1: sid. 10 Källor denna föreläsning: Blanchard CIA world fact OECD Econ outlook Eurostat BIG MAC Index Big Mac index Mars 2006 Big Mac $US Över(+) Under(-) USA $3,10 värdering av valuta Storb. $3,70 19% Euroarea $3,75 21% Polen $2,14-31% Sverige $4,58 48% Japan $2,13-31% Norge* $6,06 95% Kina $1,33-57% *Juni 2005 F1: sid. 11 Världskonjunkturen Stark BNP tillväxt i världen v som helhet, i år tillsammans 2004 den högsta h tillväxten påp 30 år. Starkast utveckling utanför r OECD. Figur Lite sämre s utveckling i Euro-omr området. Tabell Ökande räntor r överlag. Inget överhängande inflationshot, men olje priset utgör r en fara, kanske särskilt s för f inflationen. Figur F1: sid. 12 4

5 Världskonjunkturen F1: sid. 13 Prognoser för f r BNP-tillv tillväxt och inflation F1: sid. 14 Sverige Oljepriset med prognoser F1: sid. 15 Prognos förra året 5

6 USA år 2004 Befolkn: 295 miljoner BNP: miljarder US$ BNP/cap: US$ F1: sid. 16 EU: BNP* Bef. BNP*/cap EU:25 $ milj. $27000 Tyskland $2360 md. 83 milj. $28700 Frankrike $1700 md. 60 milj. $28700 Italien $1609 md. 60 milj. $27700 Storbr. $1800 md. 60 milj. $29000 Sverige $255 md. 9 milj. $28300 Polen $ milj. $12000 Estland $19 1,3 milj. $14300 F1: sid. 17 *PPP justerad BNP USA, Sverige och EU BNP-tillväxt USA 3,5 3,7 1,9 3,0 4,4 3,2 BNP-tillväxt EU-15 3,1 2,1 1,0 0,8 1,9 2,3 BNP-tillväxt Sverige 2,7 2,3 2,1 1,6 3,5 2,6 F1: sid. 18 6

7 USA, Sverige och EU BNP-tillväxt USA BNP-tillväxt EU-15 BNP-tillväxt Sverige Arbetslöshet USA Arbetslöshet EU-15 Arbetslöshet Sv, ,5 3,1 2, ,7 2,1 2, ,9 1,0 2,1 5,8 8, ,0 0,8 1,6 6,0 8,0 4, ,4 1,9 3,5 5,5 8,0 5, ,2 2,3 2,6 5,1 7,9 5,1 F1: sid. 19 USA, Sverige och EU BNP-tillväxt USA BNP-tillväxt EU-15 BNP-tillväxt Sverige Arbetslöshet USA Arbetslöshet EU ,5 3,1 2, ,7 2,1 2, ,9 1,0 2,1 5,8 8, ,0 0,8 1,6 6,0 8, ,4 1,9 3,0 5,5 8, ,6 2, ,1 7,9 Arbetslöshet Sv. Inflation USA Inflation EU-15 Inflation Sverige ,6 2,1 1,9 4,9 2,3 2,0 2,2 5,5 2,7 2,1 0,4 5,1 2,8 1,9 0,9 F1: sid. 20 Produktivitet i Europa/USA Output per capita Output per timme F1: sid. 21 Be, De, Fi, Fr, It, Ne, No, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon,

8 Produktivitet i USA F1: sid. 22 USA under de senaste 10 åren F1: sid. 23 Ekonomiskt sett, var perioden en en av de bästa påp länge. Nio år r med positiv tillväxt Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet. shet. Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation. The new economy. Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänfh nföras till ITC användning. ndning. Åren efter 2000 såg s g ekonomin sämre s ut. Låg g tillväxt. Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott. Ökande arbetslöshet. shet. Relativt hög h g tillväxt i USA sedan Fortsatt hög h g tillväxt, men i något n lugnare tempo. Höga oljepriser, mindre expansiv finans och penningpolitik. EU U under de senaste 10 åren Sämre ekonomiska resultat i Europa än n USA under 90-talet, särskilt s efter -95. Lägre tillväxt Lägre produktivitetstillväxt. ITC teknologin har fått f mindre genomslag i Europa. Betydligt högre h arbetslöshet shet och lägre l sysselsättning. Tydlig återhämtning nu. Ökande tillväxt men inte i takt med USA. Fortfarande hög arbetslöshet shet. F1: sid. 24 8

9 Arbetslöshet shet i EU och USA Arbetslöshet i USA Arbetslöshet i EU F1: sid. 25 Arbetslöshet shet i Sverige Faktisk arbetslöshet Konjunkturarbetslöshet Strukturell arbetslöshet F1: sid. 26 Hur kan den Europeiska arbetslösheten sheten minskas? Arbetslösheten sheten kan förmodligen f minskas om arbetslöshetsers shetsersättningarna ttningarna minskas, minimilöner ner avskaffas där d r de finns, arbetslösa sa tvingas flytta, lönesättningen decentraliseras och ökad lönespridning accepteras. Men, alla kan förmodligen f inte tjäna påp detta, är r det värt v priset? F1: sid. 27 9

10 1-2 Japan, 2004 Befolkn: 126 miljoner BNP*: miljarder US$ BNP/cap*: US$ KINA Befolkn: 1300 miljoner BNP*: 8500 miljarder US$ (1900 till faktisk växelkurs) BNP/cap*: 6000 US$ (1400 till faktisk växelkurs) Tillväxt 8-10% per år F1: sid. 28 *PPP justerad BNP Japan BNP-tillväxt Arbetslöshet Inflation ,5 2,0 4, ,2 3,0-0, ,3 5,4-0, ,5 5,3-0, ,3 5,0 0, ,2 4,5-0,1 F1: sid. 29 Japan Högst tillväxt i världen, v tillsammans med Sverige, mellan 1870 och Tillväxten sedan %. Japans BNP/capita högre h än n i USA till officiell växelkurs. Tillväxten till t bara cirka 1% 1 per år. Högre arbetslöshet shet än n någonsin. n Fallande priser, deflation -> > höga h realräntor trots att nominalräntan ntan är r noll. Stark yen är r och har varit ett problem. F1: sid

11 En orsak till Japans problem Japanska aktieindexet F1: sid. 31 Nu är r JapanJ på väg tillbaka! Japanska centralbanken har sänkt s räntan r till 0. Regeringen har försf rsökt stimulera efterfrågan. Länge hade detta inga påtagliga p effekter. Stora strukturella problem i Japan, problem med konkurrens och i bankerna. Banker med dålig d utlåningsstock kan inte låna l till bra nya investeringar. Senaste åren har dock tillväxten varit rätt r hög. h Ökande vinster, upphörande deflation, fallande arbetslöshet. shet. Riksbanken höjde h till 0,25% ränta r efter 5 år r med nollränta. F1: sid. 32 Hitta data Konjunkturinstitutet SCB The Economist CIA World Facts Riksbanken OECD IMF F1: sid

12 Kapitel 2 De viktigaste makroekonomiska variablerna och sambandet mellan dem Vad är r BNP, BruttoNationalProdukt ( GDP Gross Domestic Product eller Output )? Vad är r och hur mäts m inflation? Vad är r och hur mäts m arbetslöshet? shet? Vad bestämmer dessa variabler påp kort, medelfristig och lång l sikt? F1: sid. 34 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 1. BNP är r värdet v av alla varor som produceras för f slutlig användning ndning under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region. En slutlig vara (a( a final good) är r avsedd för f r slutlig konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en verkstadsmaskin. En intermediär r vara alt. insatsvara (intermediate( good) används nds som insats för f r produktion av andra varor (t.ex, bagaren som säljer s hamburgerbrödet) det). Om intermediära ra varor räknades r in i BNP skulle det bli dubbelräkning. BNP skulle bero påp om varor produceras i flera led i flera företag f eller i ett och samma företag. f F1: sid. 35 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 2. BNP är r summan av allt förädlingsvf dlingsvärde producerat under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region: Förädlingsvärdet är r värdet v av ett företags f produktion minus värdet v av de insatsvaror som gått åt. F1: sid

13 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 3. BNP är r summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (plus mervärdesskatter) rdesskatter) under en viss tidsperiod i en viss nation eller region. Table 2-1 BNPs sammansättning i USA (I procent) F1: sid. 37 Arbetsinkomster Kapitalinkomster Indirekta skatter Löneandel av BNP Svensk Tillverkningsindustri 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, F1: sid. 38 Nominel ell och Real BNP Nominell BNP är r alla varor värderade v till deras löpande l marknadspris (BNP i löpande l priser). Nominell BNP ökar över tiden p.g.a: 1. Det produceras mer varor. 2. Varornas kvalitet förbf rbättras. 3. Allmänna prisnivån ökar. Real BNP konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser de hade år r 2000 (BNP i fasta priser). F1: sid

14 Nominell och Real BNP År Antal bilar producerade Löpande pris $20,000 $24,000 $26,000 Låt t oss använda nda 1996 års priser för f r att beräkna BNP Nominell BNP $200,000 $288,000 $338,000 År 1995 Antal bilar producerade års pris $24,000 Real BNP $240, $24,000 $24,000 $288,000 $312,000 Notera att vi antar att kvaliteten är oförändrad. F1: sid. 40 Svensk BNP Svensk BNP Real BNP Nominell Miljarder SEK F1: sid regeln Om något n har tillväxttakt påp x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas? f Svar:ungefärligen rligen 70/x år. Vid en tillväxttakt påp 1% per år r sker en fördubbling påp 70 år. På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och en åttadubbling vid 3%. Sverige och Japan hade högst h tillväxttakt i världen F1: sid

15 Svensk BNP Svensk BNP Real BNP Nominell Miljarder SEK F1: sid. 43 Under perioden har; Nominell BNP har 30-dubblats (20 dubblats i USA). Real BNP har 3-dubblats (4-dubblats i USA). Prisnivån har 10-dubblats (5-dubblats i USA). Konjunkturer F1: sid. 44 BNP tillväxttakten är r lika med: ( Yt Yt 1) Y t 1 När r BNP växer v snabbare än n normalt har vi konjunkturuppgång ng (expansion( expansion). När r BNP växer v långsammare l än n normalt har vi konjunkturnedgång ng (recession( recession). En särskilt s lång l period med låg l g tillväxt kallas depression. Andra centrala makroekonomiska variabler BNP är r kanske den viktigaste makroekonomiska variabeln. Men två andra variabler är r nästan n lika viktiga: 1. Arbetslöshet shet (sysselsättning) 2. Inflation F1: sid

16 Arbetslösheten sheten I I arbetskraften (labor force) = anställda + arbetslösa sa L = N + U Arbetslöshet shet: U u = L Bara de som aktivt söker s efter arbete räknas r som arbetslösa sa. Andra som inte har jobb räknas r som ej i arbetskraften. F1: sid. 46 Individer ej i arbete som andel av arbetskraften Ej i arbetskraften Frånvarande. Arbetslösa F1: sid. 47 Källa: AKU SCB Arbetslöshet shet och BNP-tillv tillväxt Okun s s lag Förändringar i arbetslösheten sheten tenderar att samvariera med förändringar BNP- tillväxttakten F1: sid

17 Förändring i arbetslöshet shet och tillväxttakt, USA,, F1: sid. 49 Hög (låg) tillväxttakt i BNP typiskt associerad med fallande (ökande) arbetslöshet. Inflation Inflation är r en generell och ihållande uppgång i priserna påp varor och tjänster nster. Deflation är r en generell och ihållande nedgång ng i priserna påp varor och tjänster F1: sid. 50 BNP-deflatorn nominell BNP t $ Yt Pt = = real BNPt Yt BNP deflatorn är r ett index satt till 100 för r ett visst basår. Ett vanligt mått m påp inflation är förändringstakten i BNP deflatorn. ( Pt Pt 1) Pt 1 Nominell BNP är r lika med BNP deflatorn gånger real BNP: $Y = PY t t t F1: sid

18 Konsumentprisindex BNP-deflatorn mäter hur priserna påp produktionen (BNP) förändras. f Konsument- prisindex (KPI, CPI) ) fokuserar istället påp vad som konsumeras. Levnadskostnader. KPI och BNP deflatorn rör r sig åt t samma håll h för r det mesta. Olika varianter påp KPI för f r diverse speciella syften. F1: sid. 52 KPI och BNP-deflator i USA F1: sid. 53 Inflation och arbetslöshet shet Phillips kurvan En relation mellan arbetslöshet och inflation. F1: sid

19 Arbetslöshet shet och förändringar f i USAs inflationstakt,, F1: sid. 55 När arbetslösheten är låg (hög) tenderar inflationen att stiga (falla). Hur bestäms BNP? Kursen i (superkort) sammanfattning BNP bestäms ms: på kort sikt (upp till ett par års sikt) huvudsakligen av efterfrågan påp varor och tjänster, på medelfristig sikt (storleksordningen år) huvudsakligen av teknologi knologi,, företagsorganisation f och struktur, kapitalstockk apitalstockens storlek, och mängden arbetskraft, och på lång sikt (flera( decennier eller mer) huvudsakligen av mer grundläggande ggande faktorer som utbildning, forskning, sparande och politisk stabilitet. F1: sid. 56 Bokens organisation F1: sid