Makroekonomi med tillämpningar. Frivillig litteratur. Förkunskapskrav. Examinering (15 hp) 1 Blanchard Bredvidläsning:

Transkript

1 F1: sid. 1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Blanchard 1-21 Huvudlärare: John Hassler. john@hassler.se Kommentarer och eventuella nyheter publiceras där. d Samordnare för f övningslärare: : Peter Langenius Kursadministratör: : Karin Blomqvist Kursinfo påp Mondo och Litteraturen: Huvudbok: Macroeconomics,, 5e upplagan, Blanchard, Tillämpad makroekonomi,, Persson & Skult Kompendium i doktrinhistoria en översikt av nationalekonomins utveckling, Siven Artikelsamling påp internet. Se hemsidan under kurslitteratur. Gruppövnings vnings- och seminarieuppgifter hämtas h från n nätet. n Se hemsidan. Senast uppdaterad 25 mars -10 F1: sid. 2 Frivillig litteratur Bredvidläsning: Makroekonomi teori, politik och institutioner, Fregert, Klas & Jonung, Lars, 2003, Studentlitteratur. Matematik: Wallin, H., Lithner, J., Jacobsson, S. & Wiklund, S., Matematik inför r högskolanh gskolan,, Liber Sydsaeter, Knut: Matematisk analys för f r ekonomer. SHL Statistisk Analys, Stockholm Lexikon: Dictionary Of Economics, Oxford U. Press. The Economist Books Dictionary of Economics, The Economist, också på The MIT Dictionary of Modern Economics, MIT Press Examinering (15 hp) Två duggor med flervalsfrågor under kursen. Samma upplägg som tidigare år. Duggorna ger maximalt 10 poäng vardera och antalet uppnådda poäng får f r tillgodoräknas påp tentans fråga 1 resp 2. Poängen gäller g påp ordinarie tentor för f r denna termin. Gruppövningar och seminarier som påp mikron. 5 övningar: 1-44 frivillig närvaro. n Övning 5 obligatorisk för f r deltagande i seminarieserien. 5 seminarier. Obligatorisk (och aktiv) närvaro n + godkända gruppuppgifter ger 10 poäng att tillgodoräknas mot fråga 3 påp tentan. 1 frånvaro -> > jobbig extrauppgift, mer än n 1 frånvaro -> > ingen credit. Tenta i slutet av kursen. Nya 7-gradiga 7 betygssystemet. 40/100 poäng för f r lägsta l godkända betyg. Kombination av flervalsfrågor och kortsvarsfrågor. Förkunskapskrav Gymnasiets C-kursC Räta linjens ekvation, vad som är r lutning och intercept. Lösa linjära ekvationer. T.ex., lös l s för f x från y = a(b-x) Lösa linjära ekvationssystem i åtminstone två ekvationer. T.ex., lös l s för f x och z från y = a( b x) b = c( y z) Förstå vad en funktion av typen Y=F(K,L) betyder, och vad det betyder att F(K,L) är ökande (minskande) i sina argument K och L. Vet vad en log-skala är r och varför r den kan vara bra att använda nda F1: sid. 3 F1: sid. 4 1

2 Föreläsningar Föreläsning idag Följer boken men lägger l till lite, ofta med svensk anknytning. Tentarelevanta. Anteckningar kan laddas ner via Kom gärna g med frågor i pausen. Avsätter gärna g några n minuter i slutet av varje föreläsning för f r att diskutera aktuella makroekonomiska frågor kom gärna g med förslag f på ämne per mejl. Gästföreläsningarna i slutet av kursen är r intressanta och tentarelevanta. En kort översikt av världens v makroekonomi (Kapitel 1). En kort översikt av de viktigaste begreppen i makroekonomi (Kapitel 2). F1: sid. 5 F1: sid. 6 Vad är r makroekonomi? Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller hela världen). v Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, investeringar, arbetslöshet, shet, ränta, r växelkurs v och prisnivå de makroekonomiska aggregaten. Är r det någon n principiell skillnad påp makro och mikroekonomi? I traditionell teori, ja. Efter den neoklassiska revolutionen, nej! Heterogenitet fördelningsfrågor. gor. Vad är r makroekonomi? Centralt i modern makro Dubbelriktade (cirkulära) ra) orsakssamband. Ex: Produktion Sysselsättning Inkomster Efterfrågan Produktion Allmän n jämvikt. j Om något n händer h påp en marknad, påverkas priser och beteenden ofta även påp andra marknader. T.ex. skatt påp mat leder till mindre efterfrågan på andra varor. Detta kan leda till lägre l löner l i sektorer som producerar dessa varor osv. Individers väljer v sitt beteende påp ett (i genomsnitt) icke slumpmässigt ssigt sätt s (optimerande). Dessa val påverkas p av förändringar i incitament. Empirisk koppling F1: sid. 7 F1: sid. 8 2

3 Några distinktioner De viktigaste makroekonomiska aggregaten Teori verklighet En teori eller en modell är r som en guidebok, hjälper till att skapa en bild av verkligheten. Modell verklighet. Positiv Normativ Hur det faktiskt är positiv teori. Hur det borde vara, givet vissa grundläggande ggande mål m normativ teori. Exogena endogena variabler. En modell förenklar f genom att ta vissa faktorer som givna (exogena) medan andra försf rsöker förklaras f inom modellen (endogena). BNP/BNP-tillv tillväxt Bruttonationalprodukten (BNP) är r ett mått m påp värdet av ekonomins samlade produktion av varor och tjänster. Ju mer som produceras, desto högre h inkomster och desto mer kan konsumeras. Arbetslöshet shet Definieras påp olika sätt s (öppen,( inkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc.) Ju lägre l arbetslöshet, shet, desto bättre b utnyttjande av resurserna och desto högre h BNP. Inflation Förändringstakten i prisnivån Prisnivån n mäts m med hjälp av olika prisindex (konsumentprisindex är r det vanligaste) Prisstabilitet viktig målsm lsättning för f r den makroekonomiska politiken F1: sid. 9 F1: sid. 10 Världen år 2008 Befolkning miljoner, tillväxt 1,2 per år BNP miljarder $US, tillväxt 2,5% per år BNP per capita (PPP( PPP) ) $US. Av världens v export går g r följande f andelar till USA 13,7%, Tyskland 7,3%, Kina 6,2%, Frankrike 4,6 %, Storbr. 4,5%, Japan 4,1%. Av världens v import kommer följande f andelar från Kina 10,7%, Tyskland 9,2%, USA 8,3%, Japan 5,1%, Frankrike 4%. BIG MAC Index Big Mac $US Över(+) Under(-) USA $3,54 värdering av valuta Storb. $3,30-7% Euroarea $4,38 24% Polen $1,98-44% Sverige $4,58 29% Japan $3,23-9% Norge* $5,79 64% Kina $1,83-48% F1: sid. 11 Källor denna föreläsning: Blanchard CIA world fact OECD Econ outlook EEAG report Eurostat F1: sid. 12 3

4 Världskonjunkturen 2006 Världskonjunkturen Stark BNP tillväxt i världen v som helhet, 2006 tillsammans 2004 den högsta h tillväxten påp 30 år. Starkast utveckling utanför r OECD. Lite sämre s utveckling i Euro-omr området. Ökande räntor r överlag. Inget överhängande inflationshot, men olje priset utgör r en fara, kanske särskilt s för f inflationen. F1: sid. 13 F1: sid. 14 Världskonjunkturen Tillväxt och ekonomiskt klimat i jan 2009 Mycket snabb nedgång ng i konjunkturen Tvärstopp i svensk exportsektor sista kvartalet Hög g korrelation mellan olika länder - världsrecession. Nedgången blev djupare än n vad de flesta trodde ett drygt år r sedan, men blev mer kortvarig än n vad många m befarade % 1995=100 Real GDP growth (left-hand scale) a) Ifo World Economic Climate (right-hand scale) F1: sid. 15 F1: sid. 16 4

5 Ett år r senare Ekonomiskt klimat 2010 F1: sid. 18 Är r allt bra nu? USA år 2008 Den globala krisen är r (förmodligen) över. Men alla problem är r inte lösta. l Hur ska finanssektorn regleras? Hur ska budgetunderskott och statsskulder hanteras? Har ska vi förhindra f att arbetslösheten sheten biter sig fast? Befolkn: 307 miljoner BNP: miljarder US$ BNP/cap: US$ F1: sid. 20 5

6 EU: USA under de senaste 10 åren BNP* Bef. BNP*/cap EU:27 (2006)$ milj. $34000 Tyskland $2900 md. 82 milj. $35000 Frankrike $2100 md. 63 milj. $32700 Italien $1800 md. 59 milj. $31000 Storbr. $2300 md. 60 milj. $38000 Sverige $358 md. 9 milj. $39600 Polen $ milj. $17800 Estland $29 1,3 milj. $21900 Ekonomiskt sett, var perioden en en av de bästa påp länge. Nio år r med positiv tillväxt Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet. shet. Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation. The new economy. Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänfh nföras till ITC användning. ndning. Åren efter 2000 såg s g ekonomin sämre s ut. Låg g tillväxt. Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott. Ökande arbetslöshet. shet. F1: sid. 21 *PPP justerad BNP F1: sid. 22 USA Produktivitet i USA Relativt hög h g tillväxt i USA sedan Fortsatt hög h g tillväxt, men i något n lugnare tempo. Höga oljepriser, mindre expansiv finans och penningpolitik. Ökande oro för f r stora budgetunderskott och handelsbalansunderskott. Kraschlandning av ekonomin förra f året orsakad av stora problem i finanssektorn. Uppgång men inte full fart. Dubbla underskotten oroväckande. F1: sid. 23 F1: sid. 24 6

7 Produktivitet i Europa/USA EU U under de senaste decennierna F1: sid. 25 Output per timme Output per capita Be, De, Fi, Fr, It, Ne, No, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon, F1: sid. 26 Sämre ekonomiska resultat i Europa än n USA under 90-talet, särskilt s efter -95. Lägre tillväxt Lägre produktivitetstillväxt. ITC teknologin har fått f mindre genomslag i Europa. Betydligt högre h arbetslöshet shet och lägre l sysselsättning. Bättre under 00-talet efter dot.com kraschen. Ökande tillväxt men inte i takt med USA. Fortfarande hög h g arbetslöshet. shet. Nu negativ tillväxt i (förmodligen) alla EU-länder. Arbetslöshet shet ett av de större problemen. Gemensam valuta en framgång, eller? Arbetslöshet shet i EU och USA Arbetslöshet shet i Sverige Arbetslöshet i EU Arbetslöshet i USA Faktisk arbetslöshet Konjunkturarbetslöshet Strukturell arbetslöshet F1: sid. 27 F1: sid. 28 7

8 Hur kan den Europeiska arbetslösheten sheten minskas? Arbetslösheten sheten kan förmodligen f minskas om arbetslöshetsers shetsersättningarna ttningarna minskas, minimilöner ner avskaffas där d r de finns, arbetslösa sa tvingas flytta, lönesättningen decentraliseras och ökad lönespridning accepteras. Men, alla kan förmodligen f inte tjäna påp detta, är r det värt v priset? 1-3 Kina Befolkn: 1300 miljoner BNP: 7800 miljarder US$ (PPP) 4200 till officiell växelkurs. BNP/cap: 6100 US$ (PPP) F1: sid. 29 F1: sid. 30 *PPP justerad BNP Kina Japan Tillväxt och inflation I KINA Tillväxt 9.3% 8.8% 10.7% 10.0% 9.5% Inflation Sedan 1980, tillväxten har varit runt 10% per år. Historiskt unikt. Sverige hade högst tillväxt i världen mellan 1870 och ,5% tillväxt ledde till att BNP 12- dubblades. Samma utveckling tar med 10% tillväxt 25 år. Högst tillväxt i världen, v tillsammans med Sverige, mellan 1870 och Tillväxten sedan %. Japans BNP/capita högre h än n i USA till officiell växelkurs. Tillväxten till t bara cirka 1% 1 per år. Högre arbetslöshet shet än n någonsin. n Fallande priser, deflation -> > höga h realräntor trots att nominalräntan ntan är r noll. Stark yen är r och har varit ett problem. F1: sid. 31 F1: sid. 32 8

9 En orsak till Japans problem Nu är r Japan J påp väg g tillbaka! Japanska aktieindex et Japanska centralbanken har sänkt s räntan r till 0. Regeringen har försf rsökt stimulera efterfrågan. Länge hade detta inga påtagliga p effekter. Stora strukturella problem i Japan, problem med konkurrens och i bankerna. Banker med dålig d utlåningsstock kan inte låna l till bra nya investeringar. Senaste åren har dock tillväxten varit rätt r hög. h Ökande vinster, upphörande deflation, fallande arbetslöshet. shet. Riksbanken höjde h till 0,25% ränta r efter 5 år r med nollränta. F1: sid. 33 F1: sid. 34 Hitta data Konjunkturinstitutet SCB The Economist CIA World Facts Riksbanken OECD IMF Kapitel 2 De viktigaste makroekonomiska variablerna och sambandet mellan dem Vad är r BNP, BruttoNationalProdukt ( GDP( GDP Gross Domestic Product eller Output )? Vad är r och hur mäts m inflation? Vad är r och hur mäts m arbetslöshet? shet? Vad bestämmer dessa variabler påp kort, medelfristig och lång l sikt? F1: sid. 35 F1: sid. 36 9

10 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 1. BNP är r värdet v av alla varor som produceras för f slutlig användning ndning under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region. En slutlig vara (a( a final good) är r avsedd för f r slutlig konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en verkstadsmaskin. En intermediär r vara alt. insatsvara (intermediate( good) används nds som insats för f r produktion av andra varor (t.ex, bagaren som säljer s hamburgerbrödet) det). Om intermediära ra varor räknades r in i BNP skulle det bli dubbelräkning. BNP skulle bero påp om varor produceras i flera led i flera företag f eller i ett och samma företag. f BNP= produktion för f r slutlig användning ndning Exempel: Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar) Försäljningsintäkter Utgifter Lönekostnader Inköp av stål 100 Summa utgifter Vinst BNP=försäljningsinsäkterna för ftg 2 = 200 F1: sid. 37 F1: sid. 38 F1: sid. 39 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 1. BNP är r summan av allt förädlingsvf dlingsvärde producerat under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region: Förädlingsvärdet är r värdet v av ett företags f produktion minus värdet v av de insatsvaror som gått åt. Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar) Försäljningsintäkter Utgifter Lönekostnader Inköp av stål 100 Summa utgifter Vinst BNP=försäljningsinstäkter för ftg 1 och 2 ftg 2:s kostnader för stål = ( )=200 F1: sid. 40 Tre olika tillvägag gagångssätt att mäta m och definiera BNP som alla ger samma resultat 1. BNP är r summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (plus mervärdesskatter) rdesskatter) under en viss tidsperiod i en viss nation eller region. Företag 1 Företag 2 (Stål) (Bilar) Försäljningsintäkter Utgifter Lönekostnader Inköp av stål 100 Summa utgifter Vinst BNP=lönekostnad + vinst för ftg 2 och 2 = =

11 Löneandel av BNP Svensk Tillverkningsindustri Nominel ell och Real BNP 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, F1: sid. 41 F1: sid. 42 Nominell BNP är r alla varor värderade v till deras löpande l marknadspris (BNP i löpande l priser). Nominell BNP ökar över tiden p.g.a: 1. Det produceras mer varor. 2. Varornas kvalitet förbf rbättras. 3. Allmänna prisnivån ökar. Real BNP konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser de hade år r 2000 (BNP i fasta priser). Nominell och Real BNP Svensk BNP i löpande l och fasta priser År Antal bilar producerade Löpande pris Nominell BNP $20,000 $200, $24,000 $288, $26,000 $338,000 Låt t oss använda nda 2000 års priser för f r att beräkna BNP Milj. kr År Antal bilar producerade 2000 års pris Real BNP F1: sid $24,000 $240, $24,000 $288, $24,000 $312,000 Notera att vi antar att kvaliteten är oförändrad F1: sid BNP i fasta priser BNP löpande priser Källa:SCB 11

12 70-regeln Om något n har tillväxttakt påp x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas? f Svar:ungefärligen rligen 70/x år. Vid en tillväxttakt påp 1% per år r sker en fördubbling påp 70 år. På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och en åttadubbling vid 3%. Lite notation Y = real BNP Y tt = real BNP vid tidpunkt t $Y t = nominell BNP vid tidpunkt t Tillväxttakten i real BNP kan uttryckas som: Arbetskraft = L Antal sysselsatta = N Antal arbetslösa sa = U ( Y ) t Yt 1 Yt 1 F1: sid. 45 F1: sid. 46 F1: sid. 47 Konjunkturer BNP tillväxttakten är r lika med: Y ) t Yt 1 Y ( t 1 När r BNP växer v snabbare än n normalt har vi konjunkturuppgång ng (expansion( expansion). När r BNP växer v långsammare l än n normalt har vi konjunkturnedgång ng (recession( recession). En särskilt s lång l period med låg l g tillväxt kallas depression. F1: sid. 48 Andra centrala makroekonomiska variabler BNP är r kanske den viktigaste makroekonomiska variabeln. Men två andra variabler är r nästan n lika viktiga: 1. Arbetslöshet shet (sysselsättning) 2. Inflation 12

13 Arbetslösheten sheten Individer ej i arbete som andel av arbetskraften I I arbetskraften (labor force) = anställda + arbetslösa sa L = N + U Arbetslöshet shet: U u = L Bara de som aktivt söker s efter arbete räknas r som arbetslösa sa. Andra som inte har jobb räknas r som ej i arbetskraften Ej i arbetskraften Frånvarande. Arbetslösa F1: sid. 49 F1: sid. 50 Källa: AKU SCB Sverige befolkning år, 2005 Arbetslöshet shet och BNP-tillv tillväxt Okun s s lag Förändringar i arbetslösheten sheten tenderar att samvariera med förändringar BNP- tillväxttakten F1: sid. 51 F1: sid

14 Förändring i arbetslöshet shet och tillväxttakt, USA,, Inflation Inflation är r en generell och ihållande uppgång i priserna påp varor och tjänster nster. Deflation är r en generell och ihållande nedgång ng i priserna påp varor och tjänster F1: sid. 53 Hög (låg) tillväxttakt i BNP typiskt associerad med fallande (ökande) arbetslöshet. F1: sid. 54 BNP-deflatorn Konsumentprisindex nominell BNP t $ Yt Pt = = real BNPt Yt BNP deflatorn är r ett index satt till 100 för r ett visst basår. Ett vanligt mått m påp inflation är förändringstakten i BNP deflatorn. ( Pt Pt 1) Pt 1 Nominell BNP är r lika med BNP deflatorn gånger real BNP: $Y = PY t t t BNP-deflatorn mäter m hur priserna påp produktionen (BNP) förändras. f Konsument- prisindex (KPI, CPI) ) fokuserar istället påp vad som konsumeras. Levnadskostnader. KPI och BNP deflatorn rör r r sig åt t samma håll h för r det mesta. Olika varianter påp KPI för f r diverse speciella syften. F1: sid. 55 F1: sid

15 KPI och BNP-deflator i USA Inflation och arbetslöshet shet Phillips kurvan En relation mellan arbetslöshet och inflation. F1: sid. 57 F1: sid. 58 Arbetslöshet shet och förändringar f i USAs inflationstakt,, Hur bestäms BNP? Kursen i (superkort) sammanfattning F1: sid. 59 När arbetslösheten är låg (hög) tenderar inflationen att stiga (falla). F1: sid. 60 BNP bestäms ms: på kort sikt (upp till ett par års sikt) huvudsakligen av efterfrågan påp varor och tjänster, på medelfristig sikt (storleksordningen år) huvudsakligen av teknologi, företagsorganisation f och struktur, kapitalstockk apitalstockens storlek, och mängden arbetskraft, och på lång sikt (flera( decennier eller mer) huvudsakligen av mer grundläggande ggande faktorer som utbildning, forskning, sparande och politisk stabilitet. 15

16 Bokens organisation F1: sid