Föreläsning 7. Fakta om Tillväxt
|
|
- Marianne Bergström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 7 Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten? F7: sid. 1 Fakta om Tillväxt Hittills har vi diskuterat fluktuationer runt den naturliga produktionsnivån och vad som kan ändra nivån på denna. På kort och medellång sikt är detta vad som dominerar förändringar i BP. På lång sikt (flera decennier eller mer) är dessa förändringar små jämfört med vad som åstadkoms av den långsiktiga tillväxten (Growth). F7: sid. 2
2 10-1 Långsiktig tillväxt i de rika länderna sedan 1950 U.S. BP sedan 1890 Observation: BP har 43-dubblats sedan Real BP i miljarder 1992 dollar F7: sid. 3 Skalan på y-axeln är logaritmisk. En viss distans längs y-axeln motsvarar alltid samma procentuella förändring. Om tillväxten i procent är konstant blir kurvan en rät linje. Tillväxt i Sverige Svensk BP sedan 1870 Observation: BP har 23-dubblats sedan Real BP i miljarder 1995 kronor Svensk BP, 1995 års priser F7: sid. 4
3 BP och levnadsstandard BP per capita är BP delat med befolkningsstorleken. Levnadsstandarden beror förstås på BP per capita snarare än på BP. För att jämföra BP mellan länder måste vi ta hänsyn till att priserna är olika i olika länder. Detta kallas att köpkraftskorrigera BP. (purchasing power parity (PPP) adjusted GDP). F7: sid. 5 Tillväxt i 5 rika länder Table 10-1 Utvecklingen av PPP justerad BP per capita i 5 rika länder sedan 1950 Frankrike Tyskland Japan Storbritannien USA Genomsnitt Årlig tillväxt (%) Real PPP justerad BP per capita US$ /1950 5,489 21, ,642 21, ,940 7,321 11,903 6,259 22,039 21,647 30,637 23, F7: sid. 6
4 Tillväxt i 5 rika länder Från data i tabell kan vi dra slutsatsen att: 1. Ekonomisk levnadsstandard har ökat kraftigt. 2. Tillväxten i BP per capita har varit lägre sedan mitten av 1970-talet. 3. Vi kan observera konvergens, skillnaderna i BP per capita har minskat över tiden. 4. USAs försprång är mindre nu än Konvergens implicerar att från början fattigare länder vuxit snabbare än från början rika. F7: sid. 7 BP per capita Europa/USA BP per capita Output per timme F7: sid. 8 Be, De, Fi, Fr, It, e, o, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon, 2002.
5 Konvergens bland i-länderi Tillväxt i BP per capita sedan 1950 och BP per capita 1950; ågra OECD länder Observation: Bland dessa länder gäller att de med initialt lägre BP per capita har typiskt vuxit snabbare än de med högre. Årlig tillväxt i procent BP per capita 1950 (1992 dollar) F7: sid Ett vidare perspektiv F7: sid. 10 Från slutet av det romerska riket till början av 1500-talet var tillväxten per capita i stort sett 0 i Europa. Denna period kallas av ekonomer ofta den Malthusianska eran. Enligt 1700-talsekonomen Robert Malthus skulle varje ökning i BP bara leda till mindre dödlighet och ökad befolkningstillväxt till dess BP/capita var tillbaka på sina gamla nivå. Men, Malthus hade fel. Från 1500 to 1700, började tillväxten per capita bli positiv, om än liten.
6 Ett vidare perspektiv Även under den industriella revolutionen var tillväxttakten inte särskilt hög med dagens mått mätt. Tillväxt på ett par procent per år eller mer är ett sent historiskt fenomen. Leapfrogging (hoppa bock över) innebär att ett land går ikapp och går om det ledande (USA) i BP per capita. F7: sid. 11 Även fattiga länder utanför OECD Tillväxt i BP per capita och BP per capita in 1960 (1992 dollar); 101 länder. Observation: Här ser vi inte någon konvergens. Även många fattiga länder har haft låg tillväxt. Årlig tillväxt i procent BP per capita 1960 (1992 dollar) F7: sid. 12
7 Olika tillväxt i olika regioner Tillväxt i BP per capita och BP per capita in 1960 (1992 dollar); OECD, Afrika och Asien Observation: Flera asiatiska länder konvergerar till OECD nivån. Ingen konvergens för Afrikanska länder. Årlig tillväxt i procent De fyra asiatiska tigrarna, >6% tillväxt senaste 30 åren. OECD Afrika Asien BP per capita 1960 (1992 dollar) OECD F7: sid Modeller för tillväxt För att få en teoretisk modell (guide) för att tänka på de tillväxtfakta vid diskuterat är Solow modellen mycket användbar. Den kan hjälpa oss att svara på frågor som: Vad bestämmer (den långsiktiga) tillväxten? Vilken roll spelar kapitalackumulering? Vilken roll spelar teknisk utveckling? F7: sid. 14
8 F7: sid. 15 Den aggregerade produktionsfunktionen Den aggregerade produktionsfunktionen specificerar relationen mellan aggregerad produktion (BP) och produktionsfaktorerna. Y = F( K, ) Y = produktion (BP). K = kapital -- summan av alla maskiner, fabriker, kontor och andra fysiska produkter som används för produktion. = arbetskraft mängden tillgänglig arbetskraft. Funktionen F talar om hur mycket produktion vi får för en given mängd kapital och arbetskraft. Den aggregerade produktionsfunktionen beror på vilken teknologisk nivå landet befinner sig (the state of technology).. Högre/bättre teknisk nivå betyder mer produktion, givet K och. Skalavkastning Konstant skalavkastning (Constant returns to scale,, CRS) är en egenskap hos produktionsfunktionen some innebär att om man får t.ex. dubbelt så mycket av både kapital och arbetskraft, då dubblas också produktionen. 2Y = F( 2K, 2) Mer generellt, xy = F( xk, x ) Exempel; F( K, ) = K F(2 K,2 ) = 2K 2 = 2 K 2 = 2 2 K = 2 K = 2 F( K, ) F7: sid. 16
9 Marginalavkastning Avtagande marginalavkastning för kapital (Decreasing returns to capital) innebär att en ökning av mängden kapital, givet en konstant mängd arbetskraft, leder till mindre och mindre ökningar i produktion ju mer kapitalmängden ökar. Avtagande marginalavkastning för arbetskraft (Decreasing returns to labor) innebär att en ökning av mängden arbetskraft, givet en konstant mängd kapital, leder till mindre och mindre ökningar i produktion ju mer mängden arbetskraft ökar. Exempel antag att F7: sid. 17 FK (, ) = K, Beräkna vad som händer med produktionen om vi ökar K med en enhet från 1, 9 och 100. F(2, ) F(1, ) = 2 1 = = F(10, ) F(9, ) = 10 9 = = F(101, ) F(100, ) = = = Produktion per arbetare vid konstant skalavkastning För att få produktion per arbetare multiplicerar vi produktionsfunktionen med 1/ och använder antagandet om konstant skalavkastning: 1 1 K K Y = F( K, ) = F, = F,1 Som vi ser så för en given produktionsfunktion (given teknisk nivå) så bestäms produktion per arbetare, Y/ av mängden kapital per arbetare, K/. är mängden kapital per arbetare ökar, så ökar produktionen per arbetare. F7: sid. 18
10 Produktion per arbetare och kapital per arbetare Produktion och kapital per arbetare Slutsats: Ökningar i kapitalmängden per arbetare leder till mindre och mindre ökningar i produktion per arbetare. Produktion per arbetare Y/ Y 3 / Y 2 / Y 1 / K F,1 K 1 / K 2 / K 3 / Kapital per arbetare K/ F7: sid. 19 Tillväxtens källor Effekt av en höjning av den tekniska nivån Y/ Slutsats: En höjning av den tekniska nivån skiftar upp produktionsfunktionen. Produktion per arbetare ökar för varje given nivå på kapitalmängd per arbetare. Produktion per arbetare K/ Kapital per arbetare F7: sid. 20
11 Tillväxtens källor Tillväxt i BP per capita (eller BP per arbetare) kommer från två källor; kapitalackumulering, dvs mer kapital (capital( accumulation) ) och från teknisk utveckling (technological progress). Som vi sett leder ökningar i kapitalmängd till avstannande ökningar i produktion. Därför kan inte kapitalackumulering i sig själv leda till permanent tillväxt. F7: sid. 21 Tillväxtens källor Sparkvoten (the( saving rate) ) är andelen av inkomsten som sparas. Högre sparkvot betyder att mer kapital ackumuleras (om det inte investeras utomlands eller i improduktiva investeringar). En högre sparkvot leder därför till snabbare tillväxt. Men på grund av avtagande marginalavkastning avstannar denna effekt tillslut. Men länder med högre sparkvot kommer permanent att ha en högre BP per capita. Permanent (evig) tillväxt kräver permanent teknisk utveckling. F7: sid. 22
12 11-1 Kapitel 11 Solow-modellen F7: sid. 23 Produktion och kapital Storlek på Kapitalstock 4 Förändring i Kapitalstock 1 3 Produktion (inkomst) 2 Sparande (Investeringar) F7: sid. 24
13 1. Kapital fi produktion Kom ihåg att under konstant skalavkastning så kan vi beskriva relationen med produktion och kapital, båda per capita som : Y Förenkla notationen där f Y = F = K f K K F K,1,1 F7: sid Kapital fi produktion I detta kapitel fokuserar vi på kapitalackumuleringens roll för tillväxten. Därför antar vi tillsvidare att: 1. Befolkningsstorleken är konstant, arbetskraftsdeltagandet samt sysselsättning (och därmed arbetslösheten). 2. Den tekniska utvecklingsnivån är konstant. Givet detta, beror produktionen per capita bara på kapitalmängden per arbetare: Yt = f Kt F7: sid. 26
14 2. Produktion fi sparande/investeringar F7: sid. 27 Från föreläsning 1 vet vi att BP = inkomst. Antag att individerna sparar en given andel s av sin inkomst, dvs S = sy. Vi vet också att om vi bortser från möjligheten till handelsbalansunderskott så är totalt sparande lika med investeringarna i jämvikt (IS-kurvan), dvs I = S+ T G. Bortse tillsvidare från offentligt sparande. Vi får då I = sy, eller I t /=sf sf( /). Som vi ser är investeringarna per capita proportionella mot produktion per capita. F7: sid Investeringar fi förändring i kapitalstock Kapitalstockens storlek ändras av två orsaker: investeringar lägger till kapital, och depreciering (kapitalförslitning) drar ifrån kapital. Vi antar att en viss proportion d försvinner genom kapitalförslitning varje period. Därmed D får f r vi K K = + I δ K t 1 t t t Dela med och använd resultatet från förra sidan. Kt+ 1 Kt It Kt = δ Yt Kt = s δ Kt Kt = sf δ
15 11-2 Solow modellen En sammanfattning av föregående stycke är att: Yt = f Kt K K s Y K = δ t+ 1 t t t Kapitalstocken bestämmer BP per arbetare. Produktion bestämmer investeringar och därmed d förändring i kapitalstock per arbetare F7: sid. 29 Genom att analysera dessa tillsammans kan vi se vad som händer med kapital och BP per capita över tiden. Från förra sidan har vi K + K K K = sf δ t 1 t t t Om sf( /) är större (mindre) än d / så växer (krymper) kapitalstocken, Solow modellen är växer produktion och kapital per capita? Låt oss rita de två komponenterna sf( /) ochd / mot /. Den första ökar snabbast i början pga avtagande marginalavkastning, men den andra är linjär med lutning d. Investeringar deprecieringar δ sf K/ Kapital per arbetare F7: sid. 30
16 Solow modellen är växer produktion och kapital per capita? Om K/ vid tidpunkt 0 är tillräckligt låg så är sf(k 0 /) > d K 0 /. Investeringar deprecieringar δ sf Slutsats: Kapitalstock och produktion per capita växer om K/ är tillräckligt lågt. Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 K 0 / Kapital per arbetare K/ F7: sid. 31 Solow modellen är växer produktion och kapital per capita? Om K/ vid tidpunkt 0 är tillräckligt hög så är sf(k 0 /) < d K 0 /. Slutsats: Kapitalstock och produktion per capita faller K/ är tillräckligt högt. Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Investeringar deprecieringar δ sf Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 Kapital per arbetare K 0 / K/ F7: sid. 32
17 Långsiktig steady state är växer produktion och kapital per capita? Vid K* är sf(k* /) = d K* /. Slutsats: Kapitalstock och produktion per capita är konstanta. Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 Investeringar deprecieringar δ sf F7: sid. 33 K*/ Kapital per arbetare K/ En ökning i sparandet Vad händer om sparkvoten s ökar från s till s? Antag att ekonomin är i steady state vid K/ Högre s skiftar sf(k/) uppåt. Efter att s ökat är investeringarna större än kapitalförslitningen och därför växer K/ och Y/ tills den nya jämviktspunkten K / nåtts. Slutsats: En ökning i sparandet leder till en temporär ökning i tillväxten och till permanent högre BP/capita. F7: sid. 34 Investeringar deprecieringar K/ K / Kapital per arbetare δ sf K sf t K/
18 Sparande och BP Tre viktiga observationer om hur sparandet påverkar tillväxten i BP per capita. 1. På väldigt lång sikt har sparkvoten ingen betydelse. 2. Men, en högre sparkvot leder till permanent högre BP per capita. Allt annat lika så har länder med högre sparkvot högre BP/capita. 3. En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt, till dess den nya högre jämvikts- punkten nåtts. F7: sid. 35 Sparande och BP (ingen teknisk tillväxt) Effekten av en ökning i sparkvoten från s 0 till s 1 Slutsats: En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt, till dess den nya högre jämviktspunkten nåtts BP per capita steady state vid s=s 1 steady state vid s=s 0 tid F7: sid. 36
19 Sparande och BP (konstant positiv teknisk tillväxt) Effekten av en ökning i sparkvoten från s 0 till s 1 Tillväxtbana för BP/capita när K/ nått sitt steady state givet s= s 1 Slutsats: En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt än den som ges av den teknologiska tillväxten. BP per capita Tillväxtbana för BP/capita när K/ nått sitt steady state givet s= s 0 tid F7: sid. 37 Sparande och konsumtion Effekten av sparkvot på konsumtion per capita Som vi sett tidigare leder en ökning av sparkvoten alltid till högre BP per capita i steady state. Gäller detsamma för konsumtionen? ej, Om s=0 blir konsumtion i steady state 0 eftersom produktionen blir 0 i steady state. Om s=1, blir förstås också konsumtionen 0. Däremellan är sambandet mellan sparande och konsumtion först ökande och sedan minskande. Maximal konsumtion nås vi s G (gyllene regelns sparkvot) konsumtion per capita s G sparkvot F7: sid. 38
20 Pensioner och sparande F7: sid. 39 Det vanligast sättet att finansiera ett pensionssystem är det så kallade fördelningssystem (pay-as-you-go). Det innebär att de arbetandes pensionsavgifter inte investeras utan går direkt till att betala pensioner för de existerande pensionärerna. Pensionssparandet är därmed inget aggregerat sparande utan går till pensionärernas konsumtion. I huvudsak är det svenska obligatoriska pensionssystemet konstruerat på detta sätt (utom PPM-pensionen) och även det amerikanska. Det alternativa sättet är ett fonderat system (fully-funded). Avgifterna fonderas, dvs investeras och medverkar därmed till kapitalackumulering. Införandet av ett fördelningssystem innebär att s minskar. Kapitalackumulering och BP per capita minskar därmed i steady state. Konsumtionen minskar också i steady state, i fall inte s>s G i utgångsläget. Den generation som är pensionärer när ett fördelningssystem införs får pensioner utan att betala för dem. En återgång till ett fonderat system kräver dock att de nuvarande löntagarna betala både sina egna och de nuvarande pensionärernas pensioner. Ett fördelningssystem för pensioner införs Vad händer med BP och kapitalstock per capita? Införandet är detsamma som att s minskar till s. I den gamla jämvikten räcker inte längre investeringarna till att ersätta kapitalförslitningen. Slutsats: Kapitalstocken per capita och BP per capita faller. Den nya jämvikten uppstår vid K / där Y / < Y/. Investeringar deprecieringar, BP Y/ Y / f δ sf K sf t F7: sid. 40 K / K/ Kapital per arbetare K/
21 Hur lång tid tar anpassningen? ett räkneexempel Dynamisk effekt av en ökning av sparkvoten från 10 till 20%. Detta beror på hur snabbt den avtagande marginalavkastningen sätter in. I realiteten handlar det om mycket långsam anpassning. En halvering av avståndet till steady state tar flera decennier. BP per capita tillväxt i BP per capita F7: sid. 41 År 11-4 Utvidgningar I en vidare mening kan vi kalla kapital sådana produktionsfaktorer som kan ackumuleras. En sådan är humankapital de kunskaper och färdigheter producerande individer har i sina huvuden. är ni läser detta ägnar vi oss åt ackumulering av humankapital vi avsätter resurser som skulle kunnat användas till annat för att bygga upp mer humankapital. Precis som med fysiskt kapital leder mer humankapital per arbetare re till högre produktion per arbetare. Solow-modellen kan enkelt anpassas till att också ta hänsyn till humankapital. Våra slutsatser påverkas inte i princip. Vi nämnde tidigare att konvergens beror på hur snabbt den avtagande marginalavkastningen sätter in. Med humankapital kanske den egentligen aldrig sätter in. I så fall kan under vissa förutsättningar tillväxten permanent öka om sparandet i humankapital ökar (dvs( satsningar på utbildning, forskning, fortbildning m.m.). F7: sid. 42
22 Cobb-Douglas produktionsfunktion lite överkurs En mycket vanlig produktionsfunktion är den så kallade Cobb-Douglas funktionen F K, = K α α ( ) 1 I tillägg till att denna uppvisar konstant skalavkastning och avtagande marginalavkastning så har den egenskapen att om lön w respektive kapitalersättning R är lika med deras respektive marginalprodukt så är löneandelen (1-a), dvs w/y= /Y=(1-a).. Om vi sätter a = 0.3 blir löneandelen l 70% oberoende av och K, vilket överensstämmer med data. För F r att se detta, notera F( K, ) α α w= = ( 1 α ) K α w 1 K 1 α = α = 1 α F K, ( ) ( ) ( ) otera också att produktion per arbetare kan skrivas 1 1 α 1 α α α K K F( K, ) = K = K = = F,1 α F7: sid. 43
Fakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt
Föreläsning 9 kap 11-13. 13. Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten?
Läs merFakta om Tillväxt. Tillväxt i Sverige. Långsiktig. tillväxt. Blanchard Kapitel Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering
Blanchard apitel 10-11 11 Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Fakta om Tillväxt Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka?
Läs merTeknologiska utveckling och tillväxt. Teknologiska utveckling och. produktionsfunktionen
Föreläsning 8 Teknisk tillväxt Vad är och vad driver teknisk utveckling? Kan vi inkludera teknisk utveckling och befolkningstillväxt i Solow modellen? Vilket är viktigast kapitalackumulering eller teknologisk
Läs merModeller för tillväxt
Modeller för tillväxt John Hassler 17 o 24 November 2008 John Hassler () Modeller för tillväxt 07/11 1 / 14 Vad är tillväxt? Ihållande ökningstrend i BNP. Inte variationer på höga frekvenser (säsong eller
Läs mer1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey)
1 Tillväxt 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) Antag att vi för enkelhets skull att arbetsutbudet är helt oelastiskt så hushållens nyttofunktion är E t P Ts=0 s u (c t+s ) där T kan vara oändligt. Vi
Läs merVi har tidigare studerat produktionsfuntionen Y = F (K, L) och noterat att Cobb-Douglas specifikation. F (K, L) =K α L 1 α (24)
Vi har tidigare studerat produktionsfuntionen Y = F (, L) och noterat att Cobb-Douglas specifikation F (, L) = α L (24) stämmer bra med data om vi sätter kapitalandelsparametern α till 0.3. Låt oss nu
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består
Läs merDugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
Läs merDugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs merMakroekonomi med mikrofundament
Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen.
Föreläsning 4 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs mer1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)
Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merO vningsuppgifter Makroekonomi Del 1
O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merPhillipskurvan: Repetition
Dagens föreläsning Phillipskurvan: Repetition Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten NAIRU Phillipskurvan i termer av avvikelser från jämvikt eller i förändringstakt Mera om NAIRU Phillipskurvan:
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merUtbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)
Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig
Läs merDEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR
KOSTNADSKURVOR Upplägg Totalkostnader Marginalkostnad Genomsnittskostnader Relationen mellan marginalkostnad och genomsnittskostnad Kort och lång sikt Skalavkastning Totalkostnader Fast kostnad (FC): kostnader
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen
Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merKonjunkturcykelmodeller
Konjunkturcykelmodeller 24 oktober, 2008 () Konjunkturcykelmodeller 24/11 1 / 13 Konjunkturcykler För att studera konjunkturcykler måste vi separera konjunktur uktuationer från mer lågfrekventa variationer
Läs merTILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.
TILLVÄXT PÅ SIKT ROB HART Långsiktig tillväxt. Vi börjar med en närmare kontroll på BNP, och jämför med HDI. (Kapitel 3.) Vi går vidare till den neoklassiska modellen (Solowmodellen).
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merDel 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva
Del 4 Lång sikt: Tillväxt 1. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen
Läs merMakroekonomi. Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt
Makroekonomi Kapitel 10 BNP, aggregerad ekonomi och tillväxt 1 Makroekonomin studerar: Ekonomin i sin helhet Behandlar aggregerade (stora) variabler och mått: Inflation Arbetslöshet Aggregerat utbud Ekonomisk
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Mats Ekman, Johan Lindén Datum och tid: 2019-05-03, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs mer(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.
Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar
Läs merTabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet
Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet Månadsinkomst Nettoförlust vid arbets-löshet, dagens system Nettoförlust vid arbetslöshet, moderaternas förslag Skillnad 12 500 1 596 3 599-2 003
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merUtbudsidan Produktionsteori
Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att
Läs merF1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg
F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster
Läs mer3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.
Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av
Läs merÖvningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi
Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera
Läs merTentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. Lördagen den 24 mars 2007 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merMonopol. Monopolets vinstmaximering
Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en
Läs merJapans demografiska utmaning:
Japans demografiska utmaning: Den åldrande befolkningens påverkan på den ekonomiska tillväxten. Emil Ezatinia Nationalekonomi, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
Läs mer), beskrivs där med följande funktionsform,
BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln
Läs merTentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 0 p. Fredagen den februari 005 Skrivtid: 5 timmar.
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merOmtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består
Läs merU t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:
Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merArbetstidsförlängning en ny trend?
Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz 2010-10-06 Vem är jag? Emelie Heintz emelie.heintz@liu.se Doktorand i hälsoekonomi Centrum för utvärdering av medicinsk
Läs merBehöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus
Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus 2016 09 28 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten Börje Eklund orolig för
Läs merImperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10
Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk
Läs merProduktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Läs merDen nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/
Den nordiska modellen och Thomas Piketty Lars Calmfors NFS, Oslo 2/10-2014 Två delar 1. Vad är den nordiska modellen idag och vilka utmaningar står den inför? 2. Diskussion av Thomas Pikettys teser i Capital
Läs merDel 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva
Del 4 Lång sikt: Tillväxt. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen ut?
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merI grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.
1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)
Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs mer1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST
1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST nationalprodukt: värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år förädlingsvärde = försäljningsvärde inköpsvärde spannmål mjöl bröd nationalprodukten
Läs merHöga statsskuldskvoter & ekonomisk tillväxt. En empirisk studie baserad på paneldata för EU-15 under perioden David Larsson.
Höga statsskuldskvoter & ekonomisk tillväxt. En empirisk studie baserad på paneldata för EU-15 under perioden 1970-2015. David Larsson David Larsson Vårtermin 2016 Kandidatuppsats, 15 ECTS Civilekonomprogrammet
Läs merEkonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9
Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merEuropeiska unionen tillväxt och konvergens?
Europeiska unionen tillväxt och konvergens? En kvantitativ undersökning angående den ekonomiska situationen för länderna i EU-25 Ellen Moberg & Sara Gruen Handledare: Kenneth Backlund & Niklas Hanes Ellen
Läs merFlervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.
Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?
Läs merOrsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Läs merSveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006
Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott
Läs merTillväxt, stagnation och kris. Svenskt 1900-tal från ett makroekonomiskt perspektiv
Tillväxt, stagnation och kris Svenskt 1900-tal från ett makroekonomiskt perspektiv Frågor! Hur har tillväxten i Sverige sett ut och varierat över tid och hur är den relaterad till andra förändringar i
Läs merÖvningsuppgifter på derivator för sf1627, matematik för ekonomer (rev. 1) Produktregeln: derivera 1. 2. 3. 4.
Övningsuppgifter på derivator för sf627, matematik för ekonomer (rev. ) Produktregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. 6. Kvotregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. Kedjeregeln: derivera. 2. 3. 4. 5. 6. Logaritmisk derivering
Läs merGamla tentemensuppgifter
Inte heller idag någon ny teori! Gamla tentemensuppgifter 1 Bestäm det andragradspolynom vars kurva skär x-axeln i x = 3 och x = 1 och y-axeln i y = 3 f(x) = (x 3)(x + 1) = x x 3 är en bra start, men vi
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merEkonomisk ojämlikhet och till växt i en global värld
Ekonomisk ojämlikhet och till växt i en global värld Ekonomisk ojämlikhet och tillväxt i en global värld Nationalekonomi III, Självständigt arbete 15 hp Våren 2014 Författare: Sara Abrahamsson Handledare:
Läs merDet ekonomiska läget och den kommunala ekonomin
Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs mer