SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2012-02-23 Handläggare: Yvonne Alenius Telefon: 08-508 12 107 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-03-22 Kompletterande uppföljning av Skolinspektionens tillsyn i förskolan på Södermalm Förvaltningens förslag till beslut 1. Tjänsteutlåtandet utgör svar till Skolinspektionen. 2. Tjänsteutlåtandet översänds till Skolinspektionen. 3. Beslutet justeras omedelbart. Anders Carstorp stadsdelsdirektör Marianne Natéus avdelningschef Sammanfattning Skolinspektionen genomförde 2011 en tillsyn i Stockholms stads förskoleverksamhet. Staden har redovisat vilka åtgärder som vidtagits för de brister Skolinspektionen påtalade. Skolinspektionen begär kompletterande svar från staden för att kunna slutföra bedömningen av stadens förskoleverksamhet. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens komplettering som sitt svar till Skolinspektionen. Box 4270, 102 66 Stockholm. Medborgarplatsen 25 Telefon 08-508 12 000. Fax 08-508 12 066 soder@stockholm.se www.stockholm.se
SID 2 (8) Bakgrund Skolinspektionen har genomfört en tillsyn i Stockholms stad förskoleverksamhet under 2011. Tillsynen i Södermalms förskoleverksamhet genomfördes den 2-5 maj genom intervjuer med personal och föräldrar. Inga verksamhetsbesök gjordes. Vid tillsynen granskades förskolornas arbete att stimulera barnens utveckling och lärande och erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en enhet. Kvaliteten i den verksamhet barnen erbjuds är central, liksom arbetet för att ge god omsorg och skapa en trygg miljö. Granskningen bedömde om staden uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Skolinspektionen har i beslut den 27 september 2011 påtalat att åtgärder måste vidtas avseende en rad olika områden. Skolinspektionen har begärt att Stockholms stad senast den 5 januari 2012 ska redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits. Staden har inkommit med en sådan redovisning. Södermalms stadsdelsnämnds svar återfinns som bilaga till verksamhetsplan 2012. Ärendets beredning Ärendet har handlagts inom förskoleavdelningen. Ärendet Skolinspektionen har tagit del av inkomna handlingar från staden. För att kunna slutföra bedömningen om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga krävs att staden kompletterar sitt svar. Skolinspektionen begär kompletterande uppgifter. Stadens redovisning ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 28 mars 2012. Alla förskolor präglas inte fullt ut av en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet (2 a kap 3 1985 års skollag, Lpfö, 1 Förskolans värdegrund och uppdrag). Södermalms stadsdelsförvaltning skriver att på de få förskolor där fokus ligger mer på omsorg än på en verksamhet med ett planerat pedagogiskt innehåll pågår ett utvecklingsarbete. Bland annat ska förändringar ske i den pedagogiska miljön även kompetensutveckling kommer att erbjudas medarbetarna. Skolinspektionen behöver få exempel på detta utvecklingsarbete. Vad ska det innehålla och hur det ska gå till? Slutligen vill Skolinspektionen också veta vad kompetensutvecklingen kommer att ha som innehåll och hur den är tänkt att förändra verksamheten.
SID 3 (8) Stadsdelsförvaltningens kommentar Utvecklingsarbetet innebär att medarbetarna ska uppdateras på dagens krav på förskoleverksamhet och att läroplanen ska få en mer framträdande roll i verksamheten. Det kommer att ske på flera sätt. Några exempel är: Diskussioner i personalgrupperna om förskolans pedagogiska uppdrag. Förvaltningen har en metod att följa upp verksamheten i relation till läroplanen, där förskolan kan få syn på verksamhetens styrkor och svagheter. Metoden består i att göra barnobservationer och sammanställa resultatet i ett dokument, GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Med stöd av analysfrågor görs en utvecklingsplan för förskolan, VUP (Verksamhetsutvecklingsplan). I verksamheterna kommer den pedagogiska miljön och rummens funktioner att utvecklas för att tydligare använda den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Det kan till exempel ske genom att möblera om och komplettera med nya inventarier. I detta ska även barnen involveras i större utsträckning. Den kompetensutveckling förvaltningen anordnar har som övergripande syfte att stärka medarbetarna i deras synsätt, förhållningssätt och didaktiska utveckling. Under våren 2012 kommer kompetensutvecklingen främst att fokusera på matematik, naturvetenskap och teknik. Exempel är fördjupningskurs i matematik, naturvetenskap och teknik för barnskötare vid Farsta gymnasium, naturvetenskap och teknik på Stockholms universitet och utbildningar/workshops. Förvaltningen har i sina uppföljningar sett att det inom dessa områden finns ett behov av kompetensutveckling för att uppfylla läroplanens mål. Förvaltningen förväntar sig att satsningen leder till att medarbetarna ges redskap att hjälpa barnen att utveckla sina matematiska, naturvetenskapliga och tekniska förmågor. Förskolorna arbetar inte tillräckligt för att få ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och för att ge föräldrarna möjlighet att påverka verksamheten. (Lpfö 98, 2.4 Förskola hem). Enligt Södermalms stadsdelsförvaltning är samverkan med hemmet ett utvecklingsområde. Enligt föräldraenkäten går det att utläsa att genom de åtgärder som förvaltningens förskolor gjort är föräldrarna mer nöjda år 2011 jämfört med tidigare år. Skolinspektionen behöver få dessa åtgärder beskrivna för att kunna göra en bedömning.
SID 4 (8) Stadsdelsförvaltningens kommentar Det har skett en förändring i dialogen med föräldrarna/vårdnadshavarna där fokus nu ligger på verksamhetens innehåll. Medarbetarnas kunnande att visa och presentera verksamheten har ökat. I förskolans muntliga och skriftliga kommunikation med föräldrarna/vårdnadshavarna samt i den dokumentation som finns anslagen på förskolan är kopplingen till läroplanen mer framträdande. Föräldramötena och föräldraråden är mer professionella med en tydligare fokus på förskolans uppdrag. Förskolorna arbetar inte tillräckligt medvetet för att motverka traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98, 1 Förskolans värdegrund och uppdrag). Förvaltningen är medveten om att detta är ett utvecklingsområde och kommer att diskutera med förskolecheferna om olika former för att stödja förskolorna. Förvaltningen vill också lyfta fram de goda förebilder som finns i stadsdelen. Skolinspektionen behöver mer konkret veta vad som ska lyftas fram och hur detta arbete ska gå till för att säkrare kunna göra en bedömning. Stadsdelsförvaltningens kommentar Förskolan Egalia har genuspedagogik som verksamhetsgrund. Genus- och jämställdhet genomsyrar den pedagogiska verksamheten, allt från inredning, material, val av leksaker och litteratur till bemötande av barn och vuxna är genomtänkt ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. På förskolan arbetar medarbetarna för att undvika att cementera stereotypa könsroller och har ett normkritiskt förhållningssätt. Den kunskap och erfarenhet som finns på förskolan Egalia kommer att presenteras för förskolecheferna vid ett chefsmöte. För att sprida goda exempel mellan medarbetarna inom Södermalms förskolor arrangerar förvaltningen pedagogiska veckor. Under dessa veckor presenterar medarbetare från olika förskolor arbetsmetoder och goda exempel från sin verksamhet som medarbetare från andra förskolor kan använda på sina förskolor. Medarbetare från förskolan Egalia kommer att medverka på vårens pedagogiska vecka. I höst planerar förvaltningen att anordna en storföreläsning om genus för all personal om förskolans uppdrag utifrån läroplanen och vad det innebär för förskolan.
SID 5 (8) På tre av förskoleenheterna finns högskoleutbildade genuspedagoger. Det finns funderingar på att de kan bilda en lärgrupp (nätverk) för att på så sätt sprida sin kunskap. Inom de flesta förskoleenheter har medarbetare fått utbildning om regnbågsfamiljer och bemötande. Genus- och jämställdhetsfrågor måste naturligtvis ständigt hållas levande bland medarbetarna. De satsningar förvaltningen gör bör vara ett stöd för medarbetarna i deras fortsatta diskussioner och agerande. Barngruppernas storlek och sammansättning utvärderas inte kontinuerligt (2 a kap. 3 1985 års skollag). De olika stadsdelsförvaltningarna beskriver i sina svar att de följer upp och utvärderar barngruppernas storlek och sammansättning. Detta sker bland annat i samband med utökad storlek på barngrupperna med en koppling till barnens närvaro. Man beskriver också att man exempelvis ser över lokalernas lämplighet och ger utbildning till chefer i risk och konsekvensanalyser. Genom de olika förskolornas arbetssätt och en flexibel organisation där barnen under dagen delas in i olika grupper utifrån barnens intresse, behov och aktiviteter anses det också att hänsyn tas till detta område. Flera stadsdelar uppger även att det mesta av detta arbete dokumenteras. Skolinspektionen bedömer att redovisningen är otillräcklig. Det Skolinspektionen efterfrågar är en konkret och utförlig beskrivning av hur stadsdelsförvaltningarna utvärderar befintliga barngruppers storlek sammansättning och inte minst hur man tillvaratar dessa resultat för att skapa grupper med lämpliga storlekar och sammansättning. Genomförs pedagogiska konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolors personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning och hur ser då detta arbete ut? I vilken omfattning görs återkommande uppföljningar och utvärderingar kring barngruppernas storlek och sammansättning i förhållande till att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen? Viktiga faktorer i detta sammanhang är barn i behov av särskilt stöd, barn med ett annat modersmål än svenska, kontinuitet i barn och personalgrupp, personalens kompetens, funktionella lokaler, områden med social problematik och barns närvarotider, allt enligt Skolverkets allmänna råd om Kvalitet i förskolan. Detta är viktiga underlag vid bedömning av förskolans kvalitet. Skolinspektionen behöver få ta del av exempel på hur utvärderingar görs och hur resultaten av dem används för att skapa goda förutsättningar att bedriva en verksamhet i enlighet med läroplanen. Stadsdelsförvaltningens kommentar
SID 6 (8) Förvaltningen håller på att ta fram underlag för att genomföra en konsekvensutredning, som ska användas vid förändrat barnantal på förskolan. Underlaget beräknas vara klart senast maj 2012. För att ta reda på om förskolorna når läroplanens målområden använder de GUF. Utifrån GUF tar varje förskola fram inom vilka områden de behöver utveckla sin verksamhet och sammanställer det i en utvecklingsplan (VUP). Inför framtagandet av VUP finns ett antal analysfrågor som beaktar olika faktorer bland annat hur barngruppen organiseras. Dessa dokument ska inom kort revideras och ett område som ska läggas till i analysfrågorna är barngruppernas sammansättning. Andra uppföljningsverktyg är bland annat förskolornas självvärdering utifrån stadens självvärderingsunderlag avseende utveckling och lärande och förskoleundersökningar. Förvaltningen har i år påbörjat ett arbete med att ta fram ytterligare faktorer som befintliga uppföljningsmetoder ska kompletteras med. De faktorer som Skolinspektionen tar upp kommer att beaktas i detta arbete. Förvaltningen följer upp hur väl förskolorna når läroplanens målområden tre gånger per år. Uppföljningen bygger på de uppgifter som kommer fram i förskolornas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som till exempel förskoleundersökningen och statistik. För att underlätta både förvaltningens och förskolornas analys av måluppfyllelsen har förvaltningen utarbetat ett underlag där det i diagramform går att jämföra olika resultat i förskolornas egna mätningar med föräldrarnas/vårdnadshavarnas uppfattning och andra bakgrundsfaktorer som till exempel sjukfrånvaro och medarbetarnas nöjdhet. Exempel på detta framkommer i nedanstående två spindeldiagram.
SID 7 (8) Resultat alla förskoleenheter GUF Barns inflytande GUF Utveckling o lärande 100 NFI Utveckling o 50 lärande 0 Normer och värden GUF Barns demokratiska värderingar Samverkan med hemmet Barns inflytande Jämförelse av resultat per förskoleenhet GUF Barns inflytande GUF Utveckling o lärande GUF Barns demokratiska värderingar 100 NFI Utveckling o 50 lärande 0 Normer och värden Samverkan med hemmet Barns inflytande Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens komplettering som sitt svar till Skolinspektionen.
SID 8 (8) Bilagor 1. Skolinspektionens Uppföljningsprotokoll 2012-01-27 2. Utdrag ur GUF, VUP och analysfrågor