Grön Flagg- rapport Tema: Kretslopp Förskolan Larven Kontaktperson: Anna Lilja
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Pedagoger och barn i miljörådet har träffats 1 gn /vecka b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Pedagoger och barn har samtalat kring vårt aktuella möljöarbete. Pedagogerna har lyssnat in barnens reflektioner, ideer och funderingar. Tillsammans har man fört arbetet framåt med tema "Kretsloppet". 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Kretslopp Mål 1: Ekosystemtjänster-vad får vi från naturen.vi vill gör barnen uppmärksamma på vad vi får och använder av naturen. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Barn och pedagoger har samtalat, undersökt och tittat på vad naturen har att ge samt hur vi använder produkter från naturen. Vi har återkommande varje vecka varit ute i skog och mark för att befästa vår kunskap. Barnen har tillsammans med pedagogerna studerat bär, svampar och växter med olika tekniker t.ex. med lupp och litteratur. Vi har studerat naturens skiftningar mellan årstiderna samt vad människan använder av naturen under våra fyra årstider. Barnen har plockat med naturmaterial de tycker om till förskolan som används i skapande verksamhet där dörrkransar tillverkades med material så som mossa, lingon, svamp, gröna växter mm.under vårt arbete har vi med vår kristna profil relaterat till skapelse berättelsen. Med nya erfarenheter och kunskap hör vi i barnens samtal hur de utvecklat ett varsamt förhållningssätt till natur och djur. Samtalen leder naturligt till reflektioner kring kretsloppet och barnen samtalar ofta om vad som händer med miljön och djuren om vi slänger skräp i naturen. Intresse kring vattnets kretslopp har vuxit fram under våra skogsbesök och undersökanden i naturen därför blir tema Vatten vår nästa del i Grön Flagg arbetet. Barnen har också stiftat närmare bekantaskap med djuren i vår natur och närmiljö samt vad de producerar. Vi har gjort flera spännande studiebesök hemma oss några av barnen på förskolan där vi tittade närmare på får, grisar, höns och häst. Tillsammans har vi undersökt hur djuren ser ut till färg & form, vad de äter, hur de lever, vad de producerar och hur vi använder produkterna. Vi hör att barnen har god kunskap, tillsammans resonerar vi kring hur ull kan användas till tröjor, mössor och vantar, att vi behöver kött och ägg för att äta och att hästen förr i tiden var mycket viktig arbetskraft i jordbruket.studiebesöket föjldes upp med bl.a. två besök på förskolan av en äldre dam som har stor kunskap om hur man förr i tiden arbetade med ull. Barn och pedagoger har praktiskt fått prova på att karda och spinna på spinrock. Barnen lyssnade intresserat då damen berättade epiosoder från förr. Många av barnen inspirerades av arbetet med ullen och har på små vävar gjort alster som fått pryda en vägg på förskolan. Vi har vid flera tillfällen bakat mat och fikabröd där vi uppmärksammat barnen på produkterna som kommer från växt och djurriket. Intressanta samtal har skett kring processen från råvara till färdig produkt som vi dagligen använder. Sida 1/9
Vi provar på att spinna. Studiebesök hos grisarna. Mål 2: Återvinning. Vi skall lära oss att källsortera. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi är mycket nöjda med vårt källsorteringsarbete på förskolan. Vi startade upp en kontakt med Ragn Sells i Vara där vi köpte in de soteringskärl vi behövde för både inne och utomhusbruk. Pedagogerna fick i uppstarten information från personal på Ragn Sells kring källsortering och miljöarbete vilket gav en mycket god grund inför vårt kommande arbete. En samling med diskussioner kring skräp startade upp vårt arbete tillsammans med barnen, vad kastar vi?, hur kastar vi?, vad är det för material vi kastar?, vad är skillnaden mellan olika material?, vad händer med vårt avfall?. Barnen hade många goda tankar kring dessa frågor och kunskapen tog vi med oss då barnen var delaktiga i ordningsställandet av sorteringskärlen på förskolan. Därmed startade vår dagliga källsortering på förskolan. Alla barn är delaktiga genom Sida 2/9
att sortera vårt avfall inne på förskolan samt att tömma avfallet i respektive kärl ute. Till barnens stora förtjusning fick vi en dag besök av källsorteringsbilen. Vi fick se hur sopbilen ser ut och hur den fungerar. I sopbilen finns ett fack för varje fraktion som vi sorterar på förskolan. Vi såg också hur det går till att tömma sorteringstunnorna med en stor hävarm och höjdpunkten var så klart att få provsitta sopbilen. Barnen visade stort intresse och många frågor och funderingar dök upp kring vad som händer med soporna i sopbilen. Detta måste vi ju undersöka! Frågorna fick sitt svar vid ett studiebesökte Ragn Sells i Vara. Vid besöket fick barnen se vart vårt sorterade avfall tar vägen samt hur vi kan återanvända olika meterial och framställa produkter på nytt. Barnen fick också sortera skräp som de tagit med hemifrån som vi inte kan sortera hemma i våra vanliga sopor. Ett inslag i vårt arbete med källsotering är att deltar vid Grön Flaggs Skräpplockardagar då vi ger oss ut i samhället och plockar allt skräp som vi ser utmed gatorna. Tillbaka på förskolan sorterar vi skräpet i respektive kärl, detta är också en rutin vid våra skogbesök. Föräldrarna på förskolan är involverade i vårt miljöarbete genom dokumentation i form av text, bilder och foto. Vid förskolans föräldramöte fick föräldrarna ta del av samma information från Ragn Sells som pedagogerna tidigare fått vid uppstarten av arbetet. Vårt mål var att skapa goda förutsättningar för vårt miljöarbete genom att ge föräldrarna kunskap för att kunna besvara barnens frågor kring källsortering och miljöarbete även i hemmen. Vår förhoppning var också att inspirera familjerna att börja källsortera. Efter några månader ordnade barn och pedagoger en Grön Flagg fest där innehållet var tipspromenad med frågor kring källsortering och miljöarbete, barnen och föräldrar fick hjälpas åt att källsortera skräp, vi bjöd på fika som knöt av till vårt tidigare tema Livsstil & Hälsa (smörgås, mycket gönsaker och frukt). Höjdpunkten var förstås att hiss vår Gröna Flagg! Vi har också haft en loppmarknad som ett led i vårt miljöarbete med kretsloppet och återvinning. Alla familjer fick ta med saker hemifrån för att sälja, barnen bakade muffins och fick hjälpa till att iordningställa ett café med smörgåsar, muffins, kaffe och saft. Vår loppmarknad blev mycket lyckad med många glada, engagerade barn, föräldrar och pedagoger. Pengarna vi fick in användes till en resa som gick till Nordens Ark för de äldsta barnen och till Mössebergs lantgård och lekplats för de yngre. Till båda resorna var föräldrar och syskon medbjudna och vi kan nu blicka tillbaka på två mycket lyckade resor. Genom föräldrar, barn och pedagogers positiva reflektioner och resonemang kan vi utvärdera att vi tillsammans skapat delaktighet och förståelse kring källsortering! Vi är också mycket glada för den miljödag som anordnades genom förskolans initiativ för alla anställda i Samfälligheten. Även denna gång med värdefull information från Ragn Sells vilket resulterade i en källsorterande Samfällighet omfattande 6 församlingar!! Vi är duktiga på att källsortera! Vi studerar sopbilen. Sida 3/9
Vi är duktiga på att källsortera. Mål 3: Kompostering. Vi skall lära oss att kompostera Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Samtalen kring vår källsortering och olika typer av material resulterade i att barn och pedagoger såg möjligheter att kompostera visst avfall. Inköpet av en varmkompost till förskolan blev en naturlig fortsättning i vårt arbete med källsortering. Tillsammans monterade vi komposten och därefter började vi söka information och kunskap genom litteratur och internet kring kompostering. Då barnen är delaktiga i komposteringsarbetet vidgarde sin kunskap ytterligare kring kretsloppet. Barnen har utvecklat en förståelse för kompostprocessen, avfall-jord. De uppmärksammade att avfallet förändras i komposten efter tid och att förmultningsprocessen varierar beroende på avfallets material/konsistens. Den färdiga kompostjorden används i förskolans trädgårdsland där vi odlar morötter, sallad, potatis och i år även havre, råg, korn och vete för att knyta an till jordbruksprocessen. Sida 4/9
Vi tömmer fruktskal i komposten. Allt vårt avfall ska bli jord. Mål 4: Miljömärkta varor. Vi skall lära oss mer om miljömärkta varor. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Barnens uppmärksamhet kring miljömärken har väckts genom att barn och pedagoger på förskolan har studerat ett flertal miljömärken till utseende och dess betydelse. Barnen har fått i uppgift att hålla utkik efter miljömärken i sin hemmiljö och att ta med märken de hittar till förskolan. I samlingar har vi samtalat kring var de hittat sina miljömärken dess form och färg, betydelse och varför de sitter på respektive produkt. Alla miljömärken som barnen tagit med till förskolan samlades på ett kollage, tillsammans samlade barnen ca 100 miljömärken av några olika sorter. Vi får positiva reaktioner från föräldrar som berättar om barnens kunskap som ger sig uttryck bl.a. i matbutiker. Vi har även gått på miljömärkesjakt på förskolan för att se vilka miljömärken vi hittar på produkter som finns i förskolan. Vi hittade svanmärket, änglamark, ekologiskt odlat samt krav & rättvisemärkta varor. Sida 5/9
Förskolan har tagit ställning för krav & rättvisemärkta varor då vi styr våra inköp efter miljömärkningar. Vi samlar miljömärken. Vi hittar miljömärkta varor på förskolan. Mål 5: Jordbruk-odling. Vi skall bli delaktiga i jordbruksprocessen. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Jordbruksprocessen har vi arbetat med över en längre tid på förskolan, vi har alla upplevt arbetet mycket roligt och intressant! Tillsammans har vi följt bondens arbete på åkrarna från vår till vinter. Vårt arbete med jordbruksprocessen startade på våren med samtal om vad bonden måste göra för att kunna så? Jo, först måste man plöja och harva åkern efter det kan man så.vi införskaffade en stor genomskinlig plastlåda med ben på hjul. Tillsammans har vi med små spadar och krattor gjort motsvarande arbete som bonden gör på åkrarna.därefter har barnen med stort intresse och engagemang sått havre, vete, korn och råg i vår "sålåda". Sida 6/9
Vi samtalade om vikten av regn och sol för att säden ska börja gro och växa. Detta löste barnen genom att hämta små vattenkannor och vattna på alla frön, lådan placerades vid ett fönster för att få solljus. Till vår stora förtjusning började små gröna strån sticka upp efter bara några dagar! Genom den genomskinliga sålådan har vi även kunnat följa utvecklingen av rotsystemet. Barnen uppmärksammade att rötterna skiljer sig åt beroende på växt. Vi skötte noga om vår "sålåda" men efter några veckor kunde vi se att säden började vissna och efter flera samtal kring orsaken kom vi fram till att flytta ut lådan, säden behövde nog mera ljus. Vi gjorde om processen, harvade, sådde och vattnade, denna gång med bättre resultat! Då det blev varmare ute arbetade vi med jordbruksprocessen även i vårt trädgårdsland vilket resulterade i att vi under sommaren kunde följa hur alla fyra sädesslagen, sallad, morötter och potatis växte fram i vårt trädgårdsland. Barnen har utvecklat en god förståelse king jordbruksprocessen då de varit delaktiga i allt arbete som jordbruket innebär.under hösten kunde vi till barnens förtjusning skördat vår säd, potatis och goda grönsaker och det smakade mycket gott. Under höstterminen har vi också studerat skörden på åkrarna och gjort ett mycket uppskattat och intressant studiebesök på Lagerhuset i Vara. Där fick vi titta på när traktorerna tömde sina kärror fulla av säd. Vi fick också studera varje sädesslag och utvidga vår kunskap om hur säden används t.ex. till foder, mjöl o.s.v. Besöket avslutades med att krättra upp i ett av "tornen" och titta på utsikten! Vi har gjort fler spännande studiebesök hemma hos några av barnen i förskolan. Där studerade vi förutom alla djur även olika maskiner och andra redskap som används i jordbruket. Eftersom förskolan är belägen på landsbyggden med jordbrukskultur visar barnen stor kunskap och vet hur många av maskinerna används! Vi har även haft besök på förskolan av en STOR traktor med en STOR harv som barnen fick studera. Höjdpunkten var att få provsitta traktorn och styra med ratten. Vi har även följt jordbruksprocessen på åkrarna runtomkring förskolan, vilket främjar barnens förmåga att utveckla och befästa kunskap. Barn och pedagoger har på en av våra väggar målat en bondgårdsmiljö med hus,ladugård och hagar för kor, hästar, grisar och får. Med varierande material och tekniker har vi tillverkat bondgårdsdjur. De äldre barnen har tillverkat sin egen ladugård av en skolåda. Vi har med olika tekniker målat och skapat djur i varierande material och naturmaterial som fått flytta in i ladugården, ett litet hönsrede med ägg har också fått sin plats. Alla stolta barn fick i samband med vårt midsommarfirande göra en utställning med sina alster, ladugårdar och traktor med kärra tillverkat av mjölkkartonger, återvinning! Vi kan konstatera att barnen på förskolan är mycket kunniga inom temat Jordbruksprocesser eftersom vi dagligen kommer i kontakt med jordbruket. Genom barnens samtal, resonemang, nyfikenhet och engagemang kan vi konstatera att barnen vidgat sin kunskap och att vi har haft mycket roligt. Mycket positivt är också det stora föräldraengagemang och positiva respons som vi fått i vårt arbetet. Sida 7/9
Vi studerar hur traktorn kör hem halmbalar. Här är vår fina sålåda! 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vårt mål var att inspirera hela Samfälligheten till att börja källsortera och som ni kan läsa i vår rapport har det förverkligats! Vi känner oss mycket nöjda och stolta! Sida 8/9
4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi har vid varje terminstart delgett föräldrarna ett verksamhetsblad med information kring vårt arbete med Grön Flagg. Vi dokumenterar varje vecka med foto och tillhörande text som synliggörs på förskolan. Vi har vid flera tillfällen bl.a. vid vår Grön Flaggfest och Loppmarkand bjudit in lokaltidningarna som gjort artiklar om vårt arbete. Grön Flagg arbetet har även synliggjorts i Kyrknytt (Vara Kyrkliga Samfällighets häfte/tidning) som skickas ut till alla hushåll i Vara kommun 4 gnr/år. Information om Grön Flagg arbetet finns också på vår hemsida. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vi tycker det är mycket roligt, stimulerande och utvecklande att arbeta med Grön Flagg. Vi upplever inte några delar speciellt svåra utan anpassar arbetet utifrån barnens ålder och erfarenheter. Allt eftersom vårt arbete fortskrider kommer flera idéer och uppslag från barn och pedagoger hur vi kan utveckla arbetet. Vi är också mycket glada över föräldrarnas intresse och engagemang genom att t.ex.erbjuda sin hjälp vid studiebesök, mycket positivt! Sida 9/9