Verksamhetsplan 2018-09-30 Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2018-2022 KS 2018/xx Antaget av kommunfullmäktige den XX december 2018. Dokumentet ersätter Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017. Det här dokumentet beskriver Norrköpings kommuns åtgärdsprogram för omgivningsbuller i enlighet med Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG [1][2]. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET (FR.O.M 1/1-2019)
Förord 2 (44)
3 (44) Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 Handlingsplan med åtgärder... 7 Inledning... 8 Syfte... 8 Buller... 9 Hälsoeffekter av buller... 9 Barn och ungas känslighet för buller... 10 Beskrivning av riktvärden... 10 Beräkningsmått för ljudnivåer från buller... 10 Riktvärden för buller från spår- och vägtrafik vid bostadsbyggnader... 11 Riktvärden för buller inomhus... 11 Riktvärden för buller från flygtrafik vid bostadsbyggnader... 12 Riktvärden för buller från IED-anläggningar, skjutbanor och motorsportsbuller... 12 Riktvärden för s.k. tysta områden... 12 Riktvärden för buller från vindkraftverk... 12 Internationella, nationella och lokala mål för buller... 13 Internationellt miljömål... 13 EU-direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller... 13 Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675)... 13 Nationellt miljömål... 13 Lokalt miljömål... 14 Åtgärder... 14 Situationen i Norrköping... 14 Bullerkartläggning 2008... 14 Bullerkartläggning 2011... 15 Bullerkartläggning 2012... 15 Bullerkartläggning 2017... 15 Handlingsplan... 16 Beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudmiljön ansetts utgöra en särskild kvalité... 17 Långsiktig strategi för hantering av buller... 17 Åtgärdspaket 1: Åtgärder vid bostäder... 17
4 (44) Åtgärdspaket 2: Åtgärder vid källan... 18 Åtgärdspaket 3: Utveckla och bevara en god ljudmiljö... 18 Åtgärdspaket 4: Kunskapsuppbyggande och dialog... 19 Samhällsekonomiska kostnader... 19 Analys av kostnaden i förhållande till åtgärdsprogrammets effektivitet och nytta... 19 Kommunens kostnader för åtgärdsprogrammet... 20 Fastighetsägarnas kostnader... 20 Genomförande... 20 Uppföljning och utvärdering... 20 Utvärdering av åtgärdsprogrammets genomförande och resultat... 21 Fortsatt arbete... 21 Framtida faktorer som påverkar ljudmiljön i Norrköping... 21 Förtätning av staden... 21 Etableringar som alstrar trafik... 22 Framtidsplaner för spårvägen... 22 Nordvästra godsspåret... 22 Norrleden... 22 Ostlänken... 23 Ny infrastruktur Malmölandet Kardonbanan... 23 Ny godsbangård Malmölandet avveckling av den centrala godsbangården... 23 Vindkraft... 24 Kartläggning av grönområden för god ljudmiljö... 24 Genomförda åtgärder som påverkat ljudmiljön i Norrköping... 24 Däckvalskampanj... 24 Upphandlingskrav... 24 Åtgärder kopplade till Östra Promenaden... 25 Åtgärder kopplade till Kungsgatan... 25 Andra sätt att resa... 25 Hastighetsöversyn... 25 Bidrag för fönsteråtgärder... 25 Bullergrupp... 26 Spårvägen... 26 Källor... 26
5 (44) Bilaga 1 Beskrivning av källor och sammanställning av bullerkartläggning... 29 Vägtrafik... 29 Järnväg... 30 Spårväg... 31 Industri/hamnar... 32 Flyg... 33 Sammanfattning bullerkartläggning... 34 Bilaga 2 Kartor från bullerkartläggning... 35 Vägtrafik... 35 Spårtrafik... 37 Bilaga 3 Beskrivning av olika åtgärders effekt på buller... 39 Åtgärder vid källan... 39 Tystare beläggning... 39 Sänkta hastigheter... 39 Mindre trafik och trafikstyrning... 39 Däckval... 39 Skyddsåtgärder... 40 Fönsteråtgärder... 40 Fasader... 40 Skärmar och vallar... 40 Fysisk planering... 40 Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogrammet... 42 Bakgrund... 42 Nollalternativ... 42 Hälsoeffekter... 42 Stadsbild och kulturmiljö... 42 Klimat och sårbarhet... 43 Barn och ungas perspektiv... 43 Påverkan på kommande tillstånd och prövningar... 43 Bilaga 5 Sammanställning av synpunkter från samrådet Fel! Bokmärket är inte definierat.
6 (44) Sammanfattning Norrköpings kommun har kartlagt buller från vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik samt industribuller från större industrier och hamnar (IED-anläggningar). Kartläggningen visar att det finns fastigheter som är exponerade för höga bullernivåer från vägtrafiken på hela vägnätet, från järnväg och från spårvagnstrafik. Flest personer exponeras för buller från vägtrafiken. Det finns också personer som är exponerade för störande ljudnivåer från spårvägen och järnvägen. Resultatet av bullerkartläggningen 2017 ligger till grund för detta åtgärdsprogram mot omgivningsbuller. Programmet innehåller beskrivningar av buller i Norrköpings kommun i dagsläget, bullersituationer som behöver förbättras, bullerminskande åtgärder som vidtagits eller planeras fem år framåt och en handlingsplan med åtgärder för att förbättra bullersituationen i kommunen. Åtgärderna i programmet är uppdelade i fyra paket, se nedan. För att samordna arbetet med genomförandet av åtgärderna i åtgärdsprogrammet föreslås att det tillsätts en arbetsgrupp med tjänstemän från tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret, stadsbyggnads- kontoret och näringslivskontoret. Tillsammans ska denna arbetsgrupp arbeta med åtgärdsprogrammet som bas för att kunna uppnå en bättre miljö för alla boende i Norrköpings kommun och bättre klimat för alla som vistas i Norrköpings olika miljöer. Åtgärdsprogrammet ska följas upp årligen och rapporteras till berörd nämnd samt kommunstyrelsen. Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) ställer krav på att åtgärdsprogrammet ska omprövas vart femte år [1]. Vid omprövningen görs förutom uppföljning även en större utvärdering av arbetet och resultaten från de beslutade åtgärderna. Detta blir sedan ett underlag i arbetet för framtida åtgärder.
7 (44) Handlingsplan med åtgärder Åtgärdspaket 1: Åtgärder vid bostäder Åtgärd Huvudansvarig Medverkande 1. Vidareutveckling och applicering av framtagen rutin för bidrag vid fönsteråtgärder. 2 A. Erbjuda bidrag för fönsteråtgärder vid bullerutsatta fasader, både efter bullerutredning men också på direkt initiativ från Norrköpings kommun. Tekniska kontoret Tekniska kontoret 2 B. Uppföljning av fönsteråtgärder Bygg- och miljökontoret 3. Framtagande av strategi och arbetsrutiner för maximala ljudnivåer från spårtrafik. Åtgärdspaket 2: Åtgärder vid källan Tekniska kontoret Bygg- och miljökontoret Stadsbyggnadskontoret, Bygg- och miljökontoret, Trafikverket Åtgärd Huvudansvarig Medverkande 4. Däckvalskampanj Tekniska kontoret 5. Minska biltrafiken i Norrköpings innerstad Tekniska kontoret och stadsbyggnadskontoret 6. Fortsättning av hastighetsöversyn i ytterområden samt genomföra en utvärdering. 7. Bevaka den tekniska utvecklingen kring till exempel asfalt och spårväg. Tekniska kontoret Tekniska kontoret Åtgärdspaket 3: Utveckla och bevara en god ljudmiljö Åtgärd Huvudansvarig Medverkande 8. Utreda möjligheterna att förbättra ljudmiljön utomhus vid skolor och förskolor 9 A. Utreda ljudmiljön i parker och rekreationsområden 9 B. Ta fram en handlingsplan och prioritering för utredda parker och rekreationsområden baserat på punkt 9 A. Åtgärdspaket 4: Kunskapsuppbyggande och dialog Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Tekniska kontoret Åtgärd Huvudansvarig Medverkande 10. Förstärkning av internt samarbete Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, Bygg- och miljökontoret 11. Förstärkning av kunskapen internt Bygg- och miljökontoret Tekniska kontoret, Stadsbyggnadskontoret 12. Informera allmänheten Tekniska kontoret 13. Uppföljning av åtgärdsprogrammet Bygg- och miljökontoret
8 (44) Inledning År 2011 inleddes den andra fasen i arbetet enligt Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG [1][2]. Då skulle bullernivåer i kommuner med fler än 100 000 invånare, vägar med fler än 3 miljoner fordon per år och järnvägar med fler än 30 000 tåg per år kartläggas. De bullerkällor som ingick i kartläggningen i Norrköpings kommun 2017 var vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik och buller från större industrier och hamnar (så kallade IED-anläggningar). Resultatet av kartläggningen rapporterades till EU 2017 och ligger också till grund för det åtgärdsprogram för Norrköpings kommun som ska vara utarbetat och antaget av kommunfullmäktige till hösten 2018. Åtgärdsprogrammet innehåller beskrivningar av buller i Norrköping i dagsläget, bullersituationer som behöver förbättras, bullerminskande åtgärder som vidtagits eller planeras fem år framåt och en långsiktig strategi för hantering av buller och dess effekter. I förordningen om omgivningsbuller anges att åtgärdsprogrammet även ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet. Detta kan avse till exempel rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturområden. Arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet har letts av en arbetsgrupp med tjänstemän från bygg- och miljökontoret, stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret har varit delaktiga i arbetet med att ta fram åtgärdsprogrammet. Konsultföretaget WSP har också ingått i arbetsgruppen. Konsulten från WSP har haft i uppdrag att granska dokumentet innehållande det tidigare åtgärdsprogrammet, Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017 [3]. Arbetsgruppen: Alexander Persson, trafikplanerare, tekniska kontoret, Norrköpings kommun Toni Rydberg, verksamhetsutvecklare, tekniska kontoret, Norrköpings kommun Martin Berlin, översiktsplanerare, Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Anna Gustavsson, Miljö/hälsoinspektör, Bygg- och miljökontoret, Norrköpings kommun Albin Hedenskog, WSP De föreslagna åtgärderna i programmet är uppdelade i fyra områden eller paket där fjorton åtgärdspunkter ingår. För att bullret ska minska krävs insatser i samband med ny bebyggelse av bostäder och lokaler samt i den redan byggda miljön. För att få en minskning av bullernivåerna krävs också åtgärder vid bullerkällan, det vill säga fordonen, vägbeläggningarna och spåren. De fyra åtgärdspaketen omfattar åtgärder inom flera områden som syftar till att förbättra inomhusmiljön i befintliga bostäder, minska bullret vid källan, utveckla en god ljudmiljö för kommuninvånarna, höja kunskapsnivån bland kommunanställda samt utveckla en bättre dialog med kommunens invånare i bullerfrågan. Syfte Detta åtgärdsprogram är upprättat av Norrköpings kommun i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675)[1].
9 (44) Syftet med åtgärdsprogrammet är att utgöra en grund för den kommunala planeringen för att få ett hållbart samhälle ur bullersynpunkt. Delar av programmet ska också utgöra en rapport till EU, i enlighet med den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675)[1]. Förordningen är den svenska implementeringen av Europaparlamentet och Rådets direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Målsättningen med åtgärdsprogrammet är att minska bullrets negativa påverkan på människors hälsa samt skapa en bättre ljudmiljö för boende och verkande samt besökare i Norrköpings kommun. Buller Buller är oönskat ljud. Det är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Enligt Miljöhälsorapporten 2017 från Folkhälsomyndigheten är trafik, ventilation, grannar och bygg- och renhållningssystem de vanligaste källorna till buller [4]. Ljud mäts i måttet db decibel som är ett mått som följer en logaritmisk skala. Måttet db(a) är anpassat till det mänskliga örats känslighet, vilket innebär att mätinstrumentet filtrerar inkommande ljud så att låga frekvenser dämpas i förhållande till de högre. Enligt arbetsmiljöverket är ekvivalent ljudnivå en medelljudnivå under en given tidsperiod och maximal ljudnivå anger högsta ljudnivån under en viss tidsperiod [5]. De egenskaper som främst påverkar upplevelsen av buller är ljudets styrka samt dess frekvens- och tidskaraktär. Graden av störning ökar vanligtvis med ökande styrka hos ljudet och om ljudet innehåller hörbara toner. Ljud som varierar i nivå eller karaktär upplevs ofta som mer störande än konstanta ljud. Samma ljud kan få skilda effekter i olika situationer och för olika personer. Hälsoeffekter av buller Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Vid planering och byggande är därför frågor som rör ljudmiljön centrala. Längre tids bullerexponering inverkar negativt på hälsan även om vi inte själva upplever oss som störda. Socialstyrelsen har genom en nationell miljöhälsoenkät (MHE) 2007 undersökt vilka störningar som trafikbuller ger upphov till och omfattningen av dessa störningar. Enkäten visar att totalt 14 procent av svenskarna minst en gång i veckan störs av något trafikbuller (väg-, spår- eller flygtrafikbuller). Andelen som upplever sig störda av trafikbuller är störst i storstäder och vanligare i flerbostadshus än i småhus [6]. En ny MHE genomfördes 2015, som redovisas i Miljörapport 2017, påvisar att antalet personer som störs mycket av trafikbuller har sjunkit från 10 % till 8 % jämfört med MHE 2007. Miljörapport 2017 påvisar även att 16 % har sovrumsfönster i bullerutsatt läge, att 2,3 % har sömnstörningar dagligen eller varje vecka men att antalet mycket störda av buller har sjunkit med 12 % jämfört med MHE 2007 [4]. Mycket starka ljud kan orsaka hörselnedsättning och öronsusningar (tinnitus). Samhällsbuller från trafik, grannar, restauranger, fläktar och industrier är sällan hörselskadande, men orsakar en rad andra problem. Några exempel är upplevd
10 (44) störning, försämrad talförståelse, sömnproblem, försämrad inlärning och prestation samt fysiologiska stressreaktioner. Enligt Miljörapport 2017 bidrar även omgivningsbuller till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar [4]. Hur vi påverkas av buller beror på en rad faktorer hos ljudet, i vilken miljö det förekommer och när på dygnet det inträffar. Det finns också en stor individuell variation i hur samma ljud upplevs och hur det påverkar hälsan. Särskilt känsliga grupper är barn, hörselskadade och äldre. Barn och ungas känslighet för buller Barn tillbringar en stor del av sin tid i bostadsområdet, skolan och förskolan. Miljön ute och inne har därför stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Barn och ungdomar utsätts i dag för skadligt buller i en utsträckning som knappast förekommit tidigare. På senare år har de höga ljudnivåerna i förskola och skola uppmärksammats och nya riktvärden har tagits fram jämfört med när föregående åtgärdsprogram mot omgivningsbuller skrevs: Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik [7]. Barns inlärning försämras mer av buller än vuxnas. När buller i skolmiljön stör barnen i deras koncentration och lärande kan det få betydelse för hela livet. Särskild hänsyn till barn kan tas genom att skapa låga bullernivåer inomhus, tysta lekplatser och skolmiljöer. Barn har rätt till en god uppväxtmiljö och att få vara med och bestämma hur den ska utformas. Forskning har även visat buller kan medföra kroniska effekter för barnens minne, läsförståelse och motivation [4]. Beskrivning av riktvärden Arbetsdokumentet miljö och riskfaktorer har arbetats in i översiktsplanen för staden och översiktsplanen för landsbygden. Riktvärdena är vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Norrköpings kommun tillämpar även Boverkets Regler och riktvärden för bullernivåer vid bostadsbyggnader. Dessa regler grundar sig på plan- och bygglagen, miljöbalken och Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Norrköpings kommun förhåller sig även till infrastruktur propositionen, Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (2016/17:21), som antogs 2016. Dessa regler tillämpas till exempel genom byggnadens placering och utformning. Beräkningsmått för ljudnivåer från buller I bullerkartläggningen för Norrköping 2017 (och i enlighet med Europaparlamentet och rådets direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller samt Förordningen (SFS 2004:675) om omgivningsbuller) användes, utöver till exempel LL eeee (ekvivalent ljudnivå) och LL mmmmmm (maximal ljudnivå), även måttet LL dddddd (day, evening, night). LL dddddd är en ekvivalentnivå som tar hänsyn till när på dygnet en bullerhändelse (till exempel en fordonspassage) inträffar. Detta mått beräknas genom att ta den ekvivalenta ljudnivån och räkna upp med 5 db för kväll och 10 db för natt [10]. För ljudnivåer kväll och natt
11 (44) används måttet LL nnnnnnhtt som är medelljudnivån under natten och ett mått för buller som används för att bedöma sömnstörning på natten. Riktvärden för buller från spår- och vägtrafik vid bostadsbyggnader Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader innefattar riktvärden för spår- och vägtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse och vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Följande riktvärden har angetts: 60 dba ekvivalentnivå vid fasad (65 dba för bostad om högst 35 kvadratmeter) [8]. 50 dba ekvivalentnivå och 70 dba vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden [8]. Som tidigare nämnts har även specifika riktvärden tagits fram för buller på skolgård från spår- och vägtrafik enligt Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik. Följande riktvärden har tagits fram: 50 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå för delar av skolgård avsedd för lek, vila och pedagogisk verksamhet [7]. 55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå (bör inte överskridas mer än 5 gånger per maxtimme under ett årsmedeldygn) för övriga ytor och äldre skolgårdar [7]. Riktvärden för buller inomhus Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13) gäller för bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende. Dessa riktvärden bör tillämpas vid bedömningen av om ett visst buller är en olägenhet för människors hälsa. 30 dba ekvivalent ljudnivå. 45 dba maximal ljudnivå. Riktvärden finns även för lågfrekvent ljud i utrymmen för sömn och vila. Samtliga riktvärden bör beaktas vid bedömning av olägenheter. Tersband (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31,5 56 40 49 50 43 63 42 80 40 100 38
12 (44) 125 36 160 34 200 32 Riktvärden för buller från flygtrafik vid bostadsbyggnader Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader innefattar riktvärden för flygtrafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse och vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Följande riktvärden har angetts: 55 dba FBN 1 och 70 dba vid fasad. Riktvärden för buller från IED-anläggningar, skjutbanor och motorsportsbuller Vid bedömning av ljud från bullrande verksamheter tillämpar Norrköpings kommun Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller, Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder en vägledning (2015:21). Vid bedömning av ljud från skjutbanor och motorsportsanläggningar tillämpar kommunen Naturvårdsverkets allmänna råd Buller från skjutbanor (NFS 2005:15) och Naturvårdsverkets riktvärden för motorsportsbuller (NFS 2004:16). Riktvärden för s.k. tysta områden European Enviroment Agency har tagit fram riktlinjer för ljudnivåer anpassade för s.k. tysta områden vilka skulle kunna vara parker eller andra rekreationsområden. Dessa riktlinjer har delats upp i olika klasser där klass A är det svåraste kravet att uppfylla [11]. Följande klasser finns listade i denna riktlinje: Klass A: 25 dba, varje bullerhändelse om max 2-3 minuter och maximalt 5 minuter per vecka [11]. Klass B: 35 dba, varje bullerhändelse om max 1-2 minuter och maximalt 5 minuter per dygn [11]. Klass C: 45 dba, varje bullerhändelse om max 30-60 sekunder och maximalt 1 timme per dag [11]. Klass D: 45 dba, varje bullerhändelse om max 30-60 sekunder och maximalt 2 timmar per dag [11]. Klass E: 45-50 dba eller 10-20 dba mindre än omgivning oavsett mängd händelser [11]. Riktvärden för buller från vindkraftverk Socialstyrelsen skriver att enligt rättspraxis finns det riktvärden för ljudnivåer från vindkraftverk [12]. Dessa riktvärden baseras på hur stark vinden utomhus är. Ju starkare vindstyrka desto högre ljudnivå[12]. Följande riktvärde finns: 1 FBN: en medelljudnivå för flygtrafik, beräknad som ett frifältsvärde, för årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag, årsmedelkväll och årsmedelnatt med ett tillägg om 5 dba på ljudnivå för kväll och 10 dba på ljudnivå för natt [8].
13 (44) 40 dba ekvivalent ljudnivå vid vindstyrkor på 8 m/s på 10 meters höjd [12]. Internationella, nationella och lokala mål för buller Internationellt miljömål EU-direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller Direktivet är antaget av Europaparlamentet och Europeiska rådet 25 juni 2002. Direktivets syfte är bland annat att få jämförbara uppgifter om situationen för olika bullerkällor, ge en grund för utveckling och komplettering av andra direktiv vars syfte är att minska bullernivån från olika källor (till exempel fordon, däck, arbetsmaskiner), harmonisera mått och bedömningsmetoder för bullerkartläggningar, minska omgivningsbuller där det behövs, särskilt där exponeringsnivåerna kan medföra skadliga effekter på människors hälsa samt förhindra en höjning av bullernivån där den redan är tillfredsställande. Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Förordningen utgör det svenska införandet av EU-direktivet 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. I första etappen berördes Stockholm, Göteborg och Malmö samt Vägverket, Banverket (nu ersatt av Trafikverket) och Luftfartsstyrelsen genom krav på bullerkartläggning och framtagande av åtgärdsprogram. För de statliga verken avsågs endast de allra mest trafikerade trafiklederna. I etapp 2, som påbörjades 2011, omfattas alla städer med fler än 100 000 invånare samt för Trafikverket ytterligare trafikleder och flygplatser. Nationellt miljömål År 1999 antog riksdagen nationella mål för hur miljön ska vara 2020. Målet God Bebyggd miljö omfattar även delmål för buller [13]. Där sägs att antalet människor som utsätts för trafikbuller överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med fem procent till år 2010 jämfört med år 1998, baserat på riktvärdena från den gällande perioden. I uppföljningen av målet 2012 konstaterades att trafikökningen inneburit att väsentligt fler människor exponeras för ljudnivåer strax över riktvärdena som gällde år 2012. Det totala antalet exponerade bedömdes således ha ökat och målet bedömdes inte kunna uppnås. Miljömålssystemet reviderades 2012 och det finns inte längre något specifikt miljömål som omfattar buller även om buller är en del av miljömålet God bebyggd miljö. I naturvårdsverkets uppföljning av miljömålen för 2018 beskriver man situationen med de förhöjda riktvärden för bullernivåer som följer: De senaste årens ändringar för utomhusbuller i lagstiftningen har bland annat inneburit en tydligare och mer förutsägbar tillämpning. Samtidigt har lagstiftning inneburit att det har blivit mer tillåtande att bygga i bullriga miljöer. Möjligheterna att förtäta bebyggelsen i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen har ökat, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. [14]
14 (44) Lokalt miljömål I kommunens myndighetsutövning tillämpar Norrköpings kommun de riktvärden som beslutats i samtliga aktuella förordningar och propositioner, bland annat Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. En ny översiktsplan blev antagen i kommunfullmäktige den 19 juni 2017 och i den finns riktlinjer för hur Norrköpingskommun ska arbeta för att främja en miljö med låga bullernivåer, till exempel minska biltrafik i nära anslutning till parker och andra offentliga miljöer med höga rekreativa värden. Riktlinjer påpekar även att Norrköpings kommun ska sträva efter att samla bullrande verksamheter i några få områden. I befintlig miljö ska Norrköpings kommun verka för att förbättra boendemiljön så att buller från trafik inte överskrider 30 dba som ekvivalent ljudnivå och 45 dba som maximal ljudnivå inomhus. Dessa riktvärden är i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13). Åtgärder Situationen i Norrköping Flera kartläggningar om bullersituationen i Norrköping har genomförts genom åren 1991, 2008, 2011, 2012 och 2017. Norrköping har också arbetat med bullerbegränsande åtgärder sedan en lång tid tillbaka. Kommunen har vissa problem med buller och då framförallt trafikbuller inne i Norrköpings stad. Även spårvägen kan skapa en del problem. Det finns även ett stort tryck på att förtäta Norrköpings stad vilket innebär att man vill bygga i områden som utsätts för höga ljudnivåer från trafik. För en detaljerad beskrivning av bullersituationen i dag, se bilaga 1. Åtgärdsarbetet har bland annat bestått av skyddsåtgärder som förbättrade fönster, ventiler, skärmar och vallar. Hastighetssänkningar har också genomförts på specifikt utvalda platser men det har även genomfört ett stort projekt som inneburit omskyltning av hastigheter i samtliga tätbebyggda områden i Norrköpings kommun. Omskyltningen inkluderade förändrade hastigheter baserat på de nya bashastigheterna i enlighet med Nya hastighetsgränser (prop. 2006/07-73) och startade 2013 i Norrköping tätort och fortsatte 2018 i ytterområdena i Norrköpings kommun. Ombyggnader och trafikreglerande åtgärder har också medfört förbättrad ljudmiljö. Kommunens arbete med fysisk planering för nya områden är också en viktig del för att planera åtgärder för minskat buller. Bullerkartläggning 2008 År 2008 färdigställdes en bullerkartläggning för Norrköpings stad. Utifrån kartläggningen bedrevs ett bullersaneringsprojekt mellan 2008-2011, som utgick från antagna riktlinjer för buller. Målet med projektet var att åtgärda bostadsfastigheter som hade en dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad på 65 db(a) eller högre. För att uppnå målet erbjöds fastighetsägare bidrag för ventilationsoch fönsteråtgärder för rum med fasad mot bullerkällan. Bullersaneringsprojektet omfattade totalt 41 fastigheter med 29 olika fastighetsägare. Fastighetsägare för 10 fastigheter accepterade bidragen och genomförde bullersanerande åtgärder.
15 (44) Bullerkartläggning 2011 En bullerkartläggning 2011 visade att större, sammanhängande och av samhällsbuller opåverkade områden återfanns i kommunens yttre delar. Etableringar av bullrande verksamheter, som exempelvis vindkraft, inom dessa områden kommer att dominera ljudbilden och kan ge stor negativ inverkan på områdets egenskaper. Enligt kommunens tematiska tillägg för vindkraft kommer tysta områden som sammanfaller med utvalda intresseområden för rörligt friluftsliv, samt områden som geografiskt sammanfaller med områden som har höga natur- och kulturvärden, i stor utsträckning att undantas från vindkraftsetableringar. Bullerkartläggning 2012 De bullerkällor som ingår i kommunens kartläggning och i detta åtgärdsprogram är vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik samt industribuller från IPPC-anläggningar och större hamnar. Se bilaga 1. Vägtrafikens bullerkällor består dels av det väg- och gatunät där staden själv är väghållare och dels av de statliga vägarna där Trafikverket är väghållare. För spårtrafiken finns två ansvariga huvudmän i Norrköping. Trafikverket ansvarar för järnvägsnätet med pendel-, regional- och fjärrtåg och kommunen ansvarar för spårvägsnätet. Tekniska kontoret i Norrköping kommun ansvarar för spårvagnstrafiken och är också kommunens väghållare. Norrköpings flygplats ingår också i bullerkartläggning. Kartläggningen 2012 visar att det fortfarande finns fastigheter som är exponerade för höga bullernivåer från vägtrafiken. Boende exponerade för höga bullernivåer från de statliga vägarna är få i förhållande till antal exponerade för det totala vägnätet. För spårtrafiken är det fler som är exponerade för störande ljudnivåer från spårvägen än från järnvägen. Ljudnivåer inom de högsta intervallerna kommer emellertid från järnvägstrafiken. Enligt förordningen (SFS 2004:675) ingår större industrianläggningar samt större hamnar i kartläggningen (IPPC-anläggningar). Av 24 stycken anläggningar har 20 stycken tillstånd med villkor som anses klaras med avseende på ekvivalent ljudnivå. För resterande pågår tillståndsprövning eller avveckling. För närvarande är bedömningen att ingen boende exponeras för ekvivalenta ljudnivåer över villkoren från industrianläggningarna och de större hamnarna i Norrköping. Kartläggningen har således endast omfattat ekvivalenta ljudnivåer. Sedan kartläggningen genomfördes har Norrköpings kommun uppmärksammat att det inte endast är maximala ljudnivåer som ger upphov till störning från hamnverksamheten. Pågående tillsynsärende som drivs av Länsstyrelsen i Östergötland kommer att bevakas och tillhörande bullerutredningar kommer att beaktas i kommande uppdatering av kartläggningen. Bullerkartläggning 2017 De bullerkällor som ingår i kommunens kartläggning och i detta åtgärdsprogram är vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik samt industribuller från IED-anläggningar (f.d. IPPC) och större hamnar. Se bilaga 1.
16 (44) Vägtrafikens bullerkällor består dels av det väg- och gatunät där staden själv är väghållare och dels av de statliga vägarna där Trafikverket är väghållare. För spårtrafiken finns två ansvariga huvudmän i Norrköping. Trafikverket ansvarar för järnvägsnätet med pendel-, regional- och fjärrtåg och kommunen ansvarar för spårvägsnätet. Tekniska kontoret i Norrköping kommun ansvarar för spårvagnstrafiken och är också kommunens väghållare. Norrköpings flygplats ingår också i bullerkartläggning [17]. Bullerkartläggningen 2017 påvisar att det fortfarande finns fastigheter med boende som utsätts för bullernivåer som överskrider de riktvärden som finns vad gäller bullernivåer vid fasad. Det står även fast, likt bullerkartläggningen 2012, att andelen fastigheter utsätts av höga bullernivåer från det statliga vägnätet är låg jämfört med det totala vägnätet [17]. Spårtrafiken påverkar också boende med höga bullernivåer där andelen bullernivåer från den statliga järnvägen är ca en tredjedel av totala antalet boende som blir exponerade för höga bullernivåer. Vidare är det fortfarande, likt bullerkartläggningen 2012, så att majoriteten av antal boende som störst av bullernivåer inom de högsta bullernivåintervaller orsakas av buller från det statliga järnvägsnätet [17]. Industrier och hamnar som ingår i bullerkartläggningen är s.k. IED-anläggningar, dessa ingår i enlighet med förordningen (SFS 2004:675). Av dessa har flertalet bullervillkor men ingen av dessa anses orsaka ekvivalenta bullernivåer som överskrider riktvärdet 55 db(a) vid några bostäder [17]. Norrköpings flygplats publicerade 2010 en miljörapport med bullerberäkningar och det var denna som användes vid bullerkartläggningen 2017 dock med uppdaterade trafiksiffror från 2011. Då det är begränsade mängder flygningar under nattetid innebär det ingen blir exponerad för bullernivåer över LL nnnnnnhtt 55 db(a). Enligt bullerberäkningen orsakades enbart ett boende av bullernivåer på gränsen för LL dddddd 55 dba. Detta innebär att tre personer eventuellt exponeras för LL dddddd 55-60 dba i vilket genom avrundning till närmaste 100-tal avrundas till 0 [17]. Handlingsplan Enligt Infrastrukturpropositionen (SFS 1996/97:53) bör åtgärder i första hand omfatta befintlig bostadsmiljö med bullernivåer från vägtrafik överstigande 65 dba som ekvivalent ljudnivå vid fasad och bullernivåer från spårtrafik överstigande 55 dba maximal ljud inomhus [15]. Av detta skäl har Norrköpings kommun valt att prioritera åtgärder för bostäder med 65 dba och uppåt vid fasad från vägtrafik. Förslagen till åtgärder i programmet är uppdelade i fyra paket som inkluderar ett antal åtgärdspunkter. Åtgärderna ska genomföras inom programtiden till 2022. I bilaga 3 beskrivs mer om olika åtgärders effekt på buller uppdelade på åtgärder vid källan, skyddsåtgärder inklusive fysisk planering och upphandling. I nästa åtgärdsprogram planeras att gå vidare med förslag på åtgärder baserade på utredningarnas resultat. Den långsiktiga ambitionen i kommunen är att kunna planera och bygga på sådant sätt att förtätning av staden och byggande på nya platser är möjligt samtidigt som en bra boendemiljö kan uppnås.
17 (44) Beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudmiljön ansetts utgöra en särskild kvalité Arbete för en god bullermiljö i bostäder är viktigt, men arbete pågår också med att se över andra ljudmiljöer med avseende på bullerbelastning. Barn och ungas ljudmiljö kommer att prioriteras då de är extra känsliga för buller. Som ett första steg, som redan påbörjats mellan åren 2013-2017, kommer ljudmiljön utomhus vid skolor och förskolor att utredas under den här perioden. I ett andra steg kommer även eventuella åtgärder att utredas och i förlängningen även genomföras. Möjligheterna att förbättra ljudmiljön i parker och rekreationsområden kommer att utredas. Utifrån genomförda utredningar ska bedömningar av lämpliga bulleråtgärder göras. Vilka åtgärder som ska genomföras ska baseras på hur tyst miljö som Norrköpings kommun vill åstadkomma på varje specifik plats i enlighet med Good practice guide on quiet areas [11]. Långsiktig strategi för hantering av buller Norrköpings kommuns arbete med långsiktig strategi för hantering av buller sker genom ordinarie samhällsbyggnadsprocesser vid samhällsplanering. Genom att ha ett kontinuerligt arbete med nedanstående fyra åtgärdspaket tar Norrköpings kommun tag i källan till störningarna samt skyddar de mest utsatta. Åtgärdspaket 1: Åtgärder vid bostäder Åtgärd Beskrivning Huvudansvarig Medverkande Tidpunkt 1. Vidare utveckling och applicering av framtagen rutin för bidrag vid fönsteråtgärder. 2 A. Erbjuda bidrag för fönsteråtgärder vid bullerutsatta fasader, både efter bullerutredning men också på direkt initiativ från Norrköpings kommun. 2 B. Uppföljning av fönsteråtgärder En rutin för hur Norrköpings kommun ska hantera fönsteråtgärder har tagits fram men ska uppdateras enligt nuvarande riktvärden och appliceras i verkligheten. Arbeta med fönsteråtgärder hos fastigheter som utsätts för trafikbuller över 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad, både efter bullerutredning men också på direkt initiativ från Norrköpings kommun. Uppföljning enligt miljöbalken hos de fastigheter som utsätts för trafikbuller över 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad och som idag saknar skydd men där man avstått från kommunens bidrag för att vidta åtgärder. Tekniska kontoret Bygg- och miljökontoret 2019-2020 Tekniska kontoret 2019-2022 Bygg- och miljökontoret 2020-2022
18 (44) 3. Framtagande av strategi och arbetsrutiner för maximala ljudnivåer för spårtrafik. Ta fram en plan för hur kommunen ska arbeta med att minska antalet invånare som utsätts för höga maximala ljudnivåer från spårtrafik. Tekniska kontoret Stadsbyggnadskontoret, Bygg- och miljökontoret, Trafikverket 2019-2022 Åtgärdspaket 2: Åtgärder vid källan Åtgärd Beskrivning Huvudansvarig Medverkande Tidpunkt 5. Minska biltrafiken i Norrköpings innerstad 6. Fortsättning av hastighetsöversyn i ytterområden samt genomföra en utvärdering. 7. Bevaka den tekniska utvecklingen kring till exempel asfalt och spårväg. Genom kampanjer informera allmänheten om nyttan med att göra ett aktivt val av däck Arbeta för att öka användandet av kollektivtrafik samt gångoch cykeltrafik. Färdigställa hastighetsöversynen i samtliga ytterområden samt göra en utvärdering. Baserat på utvärderingen ska eventuella brister åtgärdas. Öka kunskapen om den tekniska utvecklingen inom bullerdämpande åtgärder. Tekniska kontoret 2018-2022 Tekniska kontoret Åtgärdspaket 3: Utveckla och bevara en god ljudmiljö 4.Däckvalskampanj Stadsbyggnadskontoret 2018-2022 Tekniska kontoret 2019-2020 Tekniska kontoret 2019-2022 Åtgärd Beskrivning Huvudansvarig Medverkande Tidpunkt 8. Utreda möjligheterna att förbättra ljudmiljön utomhus vid skolor och förskolor 9 A. Utreda ljudmiljön i parker och rekreationsområden 9 B. Ta fram en handlingsplan och prioritering för utredda parker och rekreationsområden baserat på punkt 9 A. Kommunen har fokus på barnperspektivet, därför ska ljudmiljön utomhus vid skolor och förskolor utredas. Inklusive genomföra eventuella åtgärder. Fortsätta utreda hur ljudmiljön ser ut i dag i parker och rekreationsområden inom kommunen. Rangordna de parker och rekreationsområden som tagits fram i punkt 9 A och ta fram en handlingsplan för hur dessa ska förbättras. Tekniska kontoret och ansvarig fastighetsägare Stadsbyggnadskont oret 2019-2022 Tekniska kontoret 2019-2022 Tekniska kontoret 2019-2022
19 (44) Åtgärdspaket 4: Kunskapsuppbyggande och dialog Åtgärd Beskrivning Huvudansvarig Medverkande Tidpunkt 10. Förstärkning av internt samarbete 11. Förstärkning av kunskapen internt 12. Informera allmänheten 13. Uppföljning av åtgärdsprogrammet Personer från samtliga kontor (gemensamt kontor efter 1/1-19) ska samlas och tillsammans arbeta mot förbättrad miljö i Norrköpingskommun baserat på åtgärdsprogrammet. Intern utbildning av tjänstemän som är berörda av arbete med buller eller bullerrelaterade frågor Uppdatera hemsidan kontinuerligt för att informera allmänheten om bullersituationen i kommunen, planerade och genomförda åtgärder samt annat som kan vara av intresse eller aktuellt inom bullerområdet Årlig och slutgiltig uppföljning av arbetet och resultaten från de beslutade åtgärderna. Tekniska kontoret Bygg- och miljökontoret Bygg- och miljökontoret Bygg- och miljökontoret Bygg- och miljökontoret Tekniska kontoret, Stadsbyggnadsko ntoret Tekniska kontoret, Stadsbyggnadskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Trafikverket 2019-2022 2019-2022 2019-2022 2019-2022 Samhällsekonomiska kostnader Analys av kostnaden i förhållande till åtgärdsprogrammets effektivitet och nytta De mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska buller i samhället är att förhindra att bullerkällan uppstår, vilket det arbetas dagligen med i Norrköpings kommuns fysiska planering vid nyetablering och vid upphandling. Utredningarna i programmets åtgärdsförslag kommer att innehålla en analys av kostnaden i förhållande till åtgärdens effektivitet. Buller innebär huvudsakligen kostnader för samhället i form av störningar för individen (sömn, samtal, rekreation) och försämrad hälsa. Omgivningsbuller kan även påverka människan i form av försämrad inlärning och prestation samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar [4]. SIKA (Staten Institut för Kommunikations Analys) värderade 2005 den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden av buller från vägtrafiken i Sverige till storleksordningen 5-10 miljarder kronor per år [16]. Inom EU bedöms samhällsbullret orsaka kostnader motsvarande 2 procent av BNP, kostnader som i
20 (44) huvudsak kan hänföras till sämre hälsa. Kostnader för uppförande av åtgärder för förhindra uppkomst, spridning och skydda människor blir en direkt kostnad för samhället. Dessa siffror kan anses som föråldrade men får ligga som faktagrund i denna rapport på grund av brist på nyare information. Skärmar och vallar är ur samhällsekonomisk synvinkel lönsamt om de kan skärma flera fastigheter och minska bullernivåerna tillräckligt mycket. Detta beror på skärmen utformning och storlek vilket också påverkar skärmens kostnad. För enstaka fastigheter är det mer samhällsekonomiskt lönsamt att utföra fönster- eller fasadåtgärder. Kommunens kostnader för åtgärdsprogrammet Kostnaden för detta åtgärdsprogram och åtgärdsförslag ligger på tjänstemännens tid för utredningar, konsultkostnader samt kostnader för specifika bulleråtgärder. Programmet finansieras genom medel som förvaltas av tekniska kontoret, till exempel genom specifika investeringskonton. Fastighetsägarnas kostnader Fastighetsägare kan beröras av kostnader för fönsteråtgärder, för att förbättra ljudreducerande ventilationsgenomföringar, genomföra fasadåtgärder samt eventuellt uppföra bullerskärmar. Vid fönsteråtgärder vid fastighet kan fastighetsägaren söka bidrag hos kommunen. Genomförande För att samordna arbetet med genomförandet av åtgärderna i åtgärdsprogrammet föreslås att det tillsätts en arbetsgrupp med tjänstemän från tekniska kontoret, bygg- och miljökontoret, stadsbyggnads- kontoret och näringslivskontoret. Tillsammans ska denna arbetsgrupp arbeta med åtgärdsprogrammet som bas för att kunna uppnå en bättre miljö för alla boende i Norrköpings kommun och bättre klimat för alla som vistas i Norrköpings olika miljöer. Uppföljning och utvärdering Åtgärdsprogrammet kommer att följas upp årligen och rapporteras till berörd nämnd och kommun styrelsen. Vid uppföljningen kontrolleras bland annat följande punkter för att få en bild av utfallet från några av de utredningar som genomförs. Antal förskolor där riktvärdet utomhus klaras Antal kvadratkilometer i parker som klarar ljudnivån motsvarande de olika klasserna för tyst område. Antal aktiva informationskampanjer om däckval Antal möten med bullergruppen Antal internutbildningar som ges av bullergruppen till kommunalanställda Vidare kommer även ett antal indikatorer att följas upp. Dessa kan ge en indikation på om åtgärder som inriktas på kunskapshöjning och information till allmänheten, genom till exempel kampanjer och webbplatsen, ger någon effekt. Även antalet fastigheter där ljudreducerande åtgärder vidtagits kommer att följas upp.
21 (44) Andel fordon med friktionsdäck respektive dubbdäck mellan månaderna oktober och mars. Mätning av trafikmängder vid centrumsnittet Antal sökningar på webbplatsen angående bullerinformation. Antal fastigheter där ljudreducerande åtgärder vidtagits Vissa av åtgärderna kommer man dock inte kunna se resultatet av förrän efter några års arbete med åtgärdsprogrammet, till exempel kan det ta ett tag innan informationskampanjer och utbildning ger resultat i lägre bullernivåer. I enlighet med förordningen (SFS 2004:675) om omgivningsbuller kommer åtgärdsprogrammet att omprövas vart femte år efter den tidpunkt då det först fastställdes. Vid omprövningen görs förutom uppföljning även en större utvärdering av arbetet och resultaten från de beslutade åtgärderna. Detta blir sedan ett underlag i arbetet för framtida åtgärder. Utvärdering av åtgärdsprogrammets genomförande och resultat För att kunna genomföra de föreslagna åtgärderna kommer mer resurser att behöva överföras till arbete med bullerfrågor. Åtgärdsprogrammet kommer att följas upp årligen genom indikatorer knutna till de olika åtgärderna. Uppföljningen kommer att rapporteras årligen till berörd nämnd samt kommunstyrelsen. Inför nästa åtgärdsprogram kommer en större utvärdering av programmet att genomföras. Fortsatt arbete Många åtgärder i detta åtgärdsprogram innebär fortsatt utredning av olika frågor. Tanken är att, med detta åtgärdsprogram som bas, ta fram en aktivitetsplan för innevarande period, och som visar på de åtgärder som behöver göras för att hantera befintliga bullerproblem. Den långsiktiga ambitionen i kommunen är att kunna planera och bygga på sådant sätt att förtätning av staden och byggande på nya platser är möjligt samtidigt som en bra boendemiljö kan uppnås. Framtida faktorer som påverkar ljudmiljön i Norrköping Norrköping är en av Sveriges ledande kommuner för etablering och tillväxt av både nya och gamla företag inom olika verksamhetsområden. Norrköping har också ett unikt stadsrum med stenstaden, industrilandskapet och de grönskande parkerna. Staden med sitt omland utvecklas hela tiden, en utveckling som ska ske med bevarande av de goda boendemiljöerna. Förtätning av staden Norrköping har en uttalad ambition att förtäta staden. Den framtida ljudmiljön i Norrköping kan påverkas av förtätningen genom detaljplanering för nya bostäder men även planering för handels- och verksamhetsområden som skapar förbättrade möjligheter till att i högre utsträckning gå, cykla och använda kollektivtrafik. En förtätning av staden leder troligen till ett lägre resbehov då ett större utbud av till
22 (44) exempel arbetsplatser och service finns i närområdet och därmed sammantaget sannolikt även leder till en lägre bullernivå från trafik. Etableringar som alstrar trafik Etablering av nya verksamheter och då framförallt verksamheter med stora transportbehov kan leda till ökat buller och en förändrad framtida ljudmiljö. Nya etableringar av bland annat logistikföretag är planerat på södra Malmölandet och i Herstadbergs arbetsområde, liksom på lite längre sikt även i Bråvalla. Trafikalstringen i dessa områden kommer sannolikt inte leda till ökade bullerstörningar då de nya etableringarna främst kommer att ske i områden där få personer bor. Framtidsplaner för spårvägen Spårvägsnätet planeras för att byggas ut i framtiden. I översiktsplaner, program och detaljplaner är nya sträckor utpekade. De som ligger närmast i tiden är en direktförbindelse mellan Ljura centrum och Söder tull, samt en ny linje till Vrinnevisjukhuset. Vid framtida spårbyten i det befintliga nätet prövas ifall bullersituationen behöver förbättras, och då kan det bli aktuellt med dämpande åtgärder. Vid ett spårbyte på Värmlandsgatan kommer man att prova en ny byggmetod med längsgående slipers för att få en ökad stabilitet i spåret, vilket förväntas sänka ljudnivån. Utvärdering kommer att ske under 2019. Nordvästra godsspåret Ytterligare en faktor som kan påverka den framtida ljudmiljön är det Nordvästra godsspåret, som är i ett idé- och förstudieskede för att eventuellt kunna genomföras. Om det genomförs kommer bullernivån att minska i de centrala delarna av Norrköping genom att merparten av järnvägsgodset då kommer att transporteras på det Nordvästra godsspåret. Då detta spår delvis kommer att byggas inom befintlig infrastruktur vid och norr om Ingelsta, kommer i stort sett inga bostäder där att utsättas för buller. Detta skapar även en möjlighet för förbipasserande persontåg, som inte har ett stopp i Norrköping, att i framtiden slippa passera genom de centrala delarna av Norrköping, vilket ytterligare kan sänka antalet tågpassager (och därmed buller) genom staden. Norrleden Norrleden är en planerad ny väg från E4 till E22 som tillsammans med Söderleden skapar en omslutande ringled kring Norrköping. Genomfartstrafik från E4, väg 51 och väg 55 till E22 sker idag i stor utsträckning genom Norrköpings innerstad. För en långsiktigt hållbar stads- och trafikmiljö bör trafiken ledas runt innerstaden. Syftet med Norrleden är att minska genomfartstrafiken och förbättra bullersituationen i innerstaden. Trafikverket har gjort en vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning för E22, förbifart Norrköping (Norrleden). Miljökonsekvensbeskrivningen har godkänts av länsstyrelsen i Östergötland. I december 2012 tog Trafikverket ställning för att projektet ska, efter beslut om finansiering, drivas vidare enligt alternativ Tunnel väst, östligt läge.
23 (44) Trafikprojektet finns för närvarande inte med i den nationella planen över viktiga projekt som ska byggas, och saknar därmed finansiering. Genomförandet kan komma att delas upp flera delprojekt varav Händelöleden förmodas kunna bli den första delen att byggas. Ostlänken Ostlänken är en planerad järnväg mellan Järna och Linköping via Norrköping. Trafikverket har tagit fram en järnvägsutredning och riksdagen har beslutat om finansiering samt byggstart av järnvägsprojektet. Den 29 augusti 2012 kom beskedet att den 15 mil långa dubbelspåriga järnvägen ska byggas. Den nya järnvägen kommer att förstärka kopplingen till Linköping samt till Stockholms arbetsmarknadsregion med en restid på omkring 55 minuter mellan Norrköping och Stockholm. I samband med detaljplanearbetet för Ostlänken kommer bullerfrågan att utredas närmare. Ny infrastruktur Malmölandet Kardonbanan Kardonbanan är ett projekt för en förbättrad anslutning mellan befintlig infrastruktur, via Malmölandet till, den på Händelö placerade, Pampushamnen. Projektet innefattar två delar - en ny järnväg som sträcker sig mellan Södra stambanan och Pampushamnen samt byggnation av ett nytt vägnät på Malmölandet. Detta för att bättre kunna hantera de logistikfrågor kopplade till den ovan nämnda företagsetableringen på Malmölandet samt Händelö. Järnvägen ansluter i norr till stambanan i Åby. Den sträcker sig sedan via Malmölandet och Kardonbron för att på Händelö ansluta till kommunens sidospår Händelöbanan, som leder ner till Pampushamnen. Det resulterar i att godstrafiken till Pampushamnen via Händelöbanan, som idag utgår från den centralt placerade godsbangården, därmed kommer att få ett annat flöde då den i framtiden istället kommer att gå via Kardonbanan. Detta resulterar i att bullret från godstågstrafiken kraftigt kommer att reduceras i de centrala delarna av Norrköping och förflyttas till delar utanför centrum som präglas av industrilandskap och där antalet boende är lågt. Byggnationen av det nya vägnätet möjliggör direkt anslutning till E4 vilket på så sätt reducerar lastbilstrafiken via de centrala delarna av Norrköping till Malmölandet och Händelö. Kardonbanan är under pågående byggnation och beräknas vara i full drift 2021. Ny godsbangård Malmölandet avveckling av den centrala godsbangården Som ett komplement till Kardonbanan kommer även en ny godsbangård för tågtrafik att byggas på Malmölandet, vilken kommer att ersätta den centralt placerade godsbangården. Arbetet med godsvagnar flyttas därmed från de centrala delarna av staden till industrilandskapet på Malmölandet där antalet boende är lågt. Den nya godsbangården ansluter till den ovan nämnda Kardonbanan. Arbetet är i planeringsskedet och beräknas vara i full drift 2023. Efter driftsättning av bangården kommer den centrala godsbangården att avvecklas samt demonteras
24 (44) och därmed elimineras bullret från arbete med tåggodstrafik i de centrala delarna av Norrköping. Vindkraft I Norrköpings kommuns tillägg till översiktsplanen för Vindkraft pekas ett antal områden ut som särskilt lämpliga för placering av större vindkraftsområden. I dessa områden väger vindkraftsintresset tyngre än andra intressen. I resterande delen av kommunen kan det också bli aktuellt med vindkraftsetablering, men här vägs vindkraftsintresset jämnt mot andra intressen. Vindkraftverk alstrar en del buller. Hur bullret ska hanteras avgörs vid prövningen av enskilda vindkraftsärenden. Mer vägledning finns i Norrköpings kommuns tillägg till översiktsplanen för vindkraft. Sex stycken områden med sammanlagt 16 verk i Norrköpings kommun är under behandling för uppförande av vindkraftverk. Största parken är nordväst om Kvarsebo med 10 stycken verk. Utbyggnaden av vindkraftverk, i enlighet med förslaget till tillägget till översiktsplanen för vindkraft, kan i framtiden också leda till något ökade bullernivåer och då särskilt i ett vindkraftsverks närhet. Kartläggning av grönområden för god ljudmiljö Norrköpings kommun arbetar med att ta fram en grönstrukturplan för staden Norrköping. Arbetet innebär en konkretisering av översiktsplanen för staden som antogs 2017. Grönstrukturplanen ska ge underlag för ställningstaganden och inriktningar i exempelvis detaljplaneprocessen. Grönstrukturplanen kommer också vara ett underlag för nästa översiktsplan. Som underlag till grönstrukturarbetet genomförs olika analyser, bland annat av ljudmiljön i stadens grönområden (parker och naturområden som ägs av Norrköpings kommun). Syftet är att ta reda på vilka grönområden som har en god ljudmiljö eftersom det är en viktig kvalité att ta hänsyn till. I ett första steg jämförs Norrköpings trafikbullerkartläggning med grönområdenas utbredning. Arbetet pågår och målet är att få fram vilka grönområden som har sin huvudsakliga utbredning i områden som inte berörs av trafikbuller över en viss nivå. Genomförda åtgärder som påverkat ljudmiljön i Norrköping Däckvalskampanj Kampanjer med syfte att göra invånarna medvetna om dubbdäckens miljöpåverkan, har kontinuerligt drivits sedan 2008 och är fortsatt pågående. Kampanjen uppmanar invånarna till att göra ett aktivt val av däck med lägre ljudnivå istället för att slentrianmässigt välja dubbade vinterdäck. Upphandlingskrav Fortsatt skärpta upphandlingskrav för kommunala tjänstefordon. Odubbade vinterdäck prioriteras genom att de är standardvalet vid beställning och dubbdäck
25 (44) beställs endast vid särskilda önskemål. Detta tillvägagångssätt har praktiserats sedan 2008 och är formaliserat i en riktlinje för dubbfria däck. Åtgärder kopplade till Östra Promenaden Ombyggnad har skett i korsningen mellan Sjötullsgatan och Östra Promenaden för att styra trafiken från Östra Promenaden till Sjötullsgatan, som går via ett industriområde. Trafikmätningar på Östra Promenaden visar att antalet fordon per dygn har minskat. Samtidigt har trafiken ökat något på Sjötullsgatan. Trafikmätningar visar att åtgärden har givit effekt. År 2013 genomfördes en hastighetsöversyn för Norrköpings kommun. Hastigheten på Östra Promenaden ändrades då från 50 km/h till 40 km/h. Åtgärder kopplade till Kungsgatan För att få ner trafikflödena på Kungsgatan har flera åtgärder genomförts. Korsningen mellan Kungsgatan, Bredgatan, Dragsgatan och Västgötegatan byggdes om till en upphöjd torgyta, Skvallertorget, i början av 2000-talet. Busstrafiken prioriteras genom att hållplatserna byggdes om så att biltrafik inte har möjlighet att köra om bussarna. I anslutning till Bergsbron har en gatudel höjts upp. Trenden visar att trafikmängderna minskar på Kungsgatan. Andra sätt att resa Under flera år har Norrköpings kommun arbetat med att få fler att välja andra sätt att resa än bilen för att främja de mer hållbara transportsätten. Satsningar har gjorts för att fler ska åka kollektivtrafik, gå och cykla. Hastighetsöversyn 2008 tog riksdagen beslut om nya hastighetsgränser i 10-steg. I samband med det tog Sveriges kommuner och landsting (SKL) fram en handbok, Rätt fart i staden, som stöd för kommuner som vill förnya sitt hastighetssystem. Det långsiktiga målet är att enbart använda gränserna 30, 40, 60 och 80 km/t inom tättbebyggt område. Norrköpings kommun beslutar, genom tekniska nämnden, om hastighetsgränser inom tättbebyggt område. Under 2009 och 2010 analyserade tekniska kontoret samtliga tättbebyggda områden och kommer under 2012-2013 att skylta om till de nya hastighetsgränserna. I början av 2013 genomfördes hastighetsöversyn för Norrköpings tätort där hastigheten ändrades från 50 km/h till 30km/h, 40 km/h och 60km/h på olika delsträckor. Arbetet är under pågående och man kommer nu att fortsätta med stadens ytterområden och kringliggande samhällen. Bidrag för fönsteråtgärder Kommunen har tidigare erbjudit, och kommer att erbjuda, ett bidrag för fönsteråtgärder för de bostäder som ligger i zoner med förhöjt omgivningsbuller. Syftet är att få fastighetsägare att öka ljudisoleringen av befintliga fönster, eller även byta fönster till fönster med högre ljudisolering, för att på så sätt få ljudnivån inomhus.
26 (44) Bullergrupp En kommunorganisationsintern grupp finns sedan tidigare för att kontinuerligt och på ett strukturerat sätt arbeta med bullerfrågor inom kommunen. Gruppen är sammansatt av personer från tekniska kontorets utvecklings- samt driftavdelningar, stadsbyggnadskontoret samt bygg- och miljökontoret. Spårvägen I samband med planerat spårbyte i Klockartorpet och Trozelligatan gjordes även bullerdämpande åtgärder vilket resulterade i en minskning med 5 db. Källor [1] Sveriges Riksdag, Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. [online] Hämtad: 2018-09-24, Tillgänglig från: http://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2004675-omomgivningsbuller_sfs-2004-675/ [2] Europa parlamentet och rådet, direktiv 2001/49/EG. [online] Hämtad: 2018-09-24, Tillgänglig från: https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/sv/txt/html/?uri=celex:32002l0049&from=sv [3] Norrköpings kommun, Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017. [online] Hämtad: 2018-09-24, Tillgänglig från: http://www.norrkoping.se/download/18.3ef6b1d158f1bd46e1163f2/14860284956 01/atgardsprogram_omgivningsbuller.pdf [4] Folkhälsomyndigheten, Miljöhälsorapport 2017. [online] Hämtad: 2018-09- 24, Tillgänglig från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c44fcc5df7454b64bf256545 4bbdf0e3/miljohalsorapport-2017-02096-2016-webb.pdf [5] Arbetsmiljöverket, Fördjupning om buller och ljud. [online] Hämtad: 2018-09- 24, Tillgänglig från: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/buller/fordjupning-ombuller-och-ljud/#1 [6] Karolinska institutet och Socialstyrelsen, Miljöhälsorapport 2009. [online] Hämtad: 2018-09-24, Tillgänglig från: https://ki.se/sites/default/files/mhr2009_0.pdf [7] Naturvårdsverket, Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik. [online] Hämtad: 2018-09-25, Tillgänglig från:
27 (44) https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-imiljoarbetet/vagledning/buller/buller-skolgard/vagledning-riktvarden-bullerskolgard-2017-08-28.pdf [8] Sveriges Riksdag, Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. [online] Hämtad: 2018-09-25, Tillgänglig från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-2015216-om-trafikbuller-vid_sfs-2015-216 [9] Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13). [online] Hämtad: 2018-09-26, Tillgänglig från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/66c03ed04e244b92a9165705 ef3ac3c2/fohmfs-2014-13.pdf [10] European Enviroment Agency, Lden. [online] Hämtad: 2018-09-26, Tillgänglig från: https://www.eea.europa.eu/help/glossary/eea-glossary/lden [11] European Enviroment Agency, Good practice guide on quiet areas. [PDF] Hämtad: 2018-09-26, Tillgänglig från: https://www.eea.europa.eu/publications/quiet-areas-in-europe [12] Socialstyrelsen, Buller, höga ljudnivåer och buller inomhus. [online] Hämtad: 2018-09-26, Tillgänglig från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ad862888cbd54496b6aa8ec7 1247bd75/buller-hoga-ljudnivaer-inomhus.pdf [13] Sveriges Riksdag, God bebyggd miljö. [online] Hämtad: 2018-09-26, Tillgänglig från: https://www.regeringen.se/49bbb3/contentassets/faeedead72ae4bb9a59d085bda05 ec31/kapitel-18---23 [14] Naturvårdsverket, Miljömålen (årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018). [online] Hämtad: 2018-09-26, Tillgänglig från: https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6833- 2.pdf?pid=22054 [15] Sveriges Riksdag, Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop. 1996/97:53). [online] Hämtad: 2018-09-26, Tillgänglig från: https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/proposition/infrastrukturinriktning-for-framtidatransporter_gk0353/html
28 (44) [16] SIKA, Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne. [online] Hämtad: 2018-09-27, Tillgänglig från: https://www.miljomal.se/global/27- samhallsekonomiska%20analyser/den%20samh%c3%a4llsekonomiska%20kalk ylen.pdf [17] Sweco, Bullerkartläggning Norrköpings kommun 2017. [PDF] Hämtad: 2018-09-27
29 (44) Bilaga 1 Beskrivning av källor och sammanställning av bullerkartläggning Vägtrafik Vägtrafikens bullerkällor består dels av det väg- och gatunät där staden själv är väghållare dels av de statliga vägarna inom stadens gränser där Trafikverket är väghållare. Samtliga rödmarkerade vägar är inkluderade i bullerkartläggningen som genomfördes 2017. Statliga vägar som är med i kartläggningen är E22, E4, 51, 55, 209, 215, 903, 904, 905, 906, 907, 909, 899. Övriga vägar som Trafikverket är ansvarigt för ingår inte i kartläggningen. Figur 1 - Vägnät som är inkluderat i bullerkartläggning.
30 (44) Järnväg Trafikverket ansvarar för det rödmarkerade järnvägsnätet nedan med pendel-, regional- och fjärrtåg. Figur 2 - Järnväg markerat i rött.
31 (44) Spårväg Tekniska kontoret i Norrköpings kommun ansvarar för blåmarkerad spårvagnstrafik nedan. Spårvagnslinje 2 och 3 ingår i utredningen. Figur 3 - Spårvagnslinjerna i Norrköping.
32 (44) Industri/hamnar Industrier och hamnar som ingår i bullerkartläggningen är s.k. IED-anläggningar, dessa ingår i enlighet med förordningen (SFS 2004:675). Av dessa har flertalet bullervillkor men ingen av dessa anses orsaka ekvivalenta bullernivåer som överskrider riktvärdet 55 db(a) vid några bostäder. Norrköpings hamn Fiskeby Board AB (Fiskeby bruk) Händelöverket Kimstad kraftverk Navestad HVC Brink Förnicklingsfabriken AB Svenska Lantmännen Ek för Cementa IED-anläggningar BillerudKorsnäs Sweden AB Skärblacka Bruk Freudenberg Home and Cleaning Solutions AB Häradsuddens avfallsanläggning Lantmännen Agroetanol AB Trinseo Sverige AB Hällaupplaget Skeppsdockan Norstel AB Västerbyholm, kolaskeupplag Bergrum 1-6 Hagelstad 4:4 Össby 1:21 Konungsund-Väsby 11:2 och 13:1 Figur 4 - IED-anläggningar som omfattas av bullerkartläggning.
33 (44) Flyg Norrköping flygplats ingår i kommunens bullerkartläggning. Det nya måttet L den är i stort sett identiskt med dagens FBN-kurvor (Flygbullernivå-kurvor). Norrköpings flygplats publicerade 2010 en miljörapport med bullerberäkningar och det var denna som användes vid bullerkartläggningen 2017 dock med uppdaterade trafiksiffror från 2011. Då det är begränsade mängder flygningar under nattetid innebär det ingen blir exponerad för bullernivåer över LL nnnnnnhtt 55 db(a). Enligt bullerberäkningen orsakades enbart ett boende av bullernivåer på gränsen för LL dddddd 55 db(a). Detta innebär att tre personer eventuellt exponeras för LL dddddd 55-60 db(a) i vilket genom avrundning till närmaste 100-tal avrundas till 0. Figur 5 - Bullernivågränser Norrköpings flygplats.
34 (44) Sammanfattning bullerkartläggning Tabell 1 visar resultatet för boende som blivit störda av buller från bullerkartläggningen som genomfördes 2017. Tabell 1 - Antalet boende störda av buller, resultat från bullerkartläggning 2017. db(a) Statliga vägnätet Totala vägnätet Tåg LL dddddd LL nnnnnnhtt LL dddddd LL nnnnnnhtt LL dddddd LL nnnnnnhtt 75 0 0 0 0 0 0 70 74 0-900 - 100 200 ( 70) 65 69 200 0 5700 500 500 600 60 64 1700 100 10000 4500 1700 2200 55 59 4100 1000 15700 9000 3900 4600 50 54 3600 13600 9200 Som framgår av tabellerna är det betydligt fler boende som exponeras för ljudnivåer från vägtrafik än tågtrafik. För vägtrafik framgår att antal exponerade från de statliga vägarna är få i förhållande till antal bullerexponerade från det totala vägnätet. Det ska dock poängteras att antal exponerade från det kommunala vägnätet inte framgår ur tabellerna då antal exponerade från det totala vägnätet omfattar adderade ljudnivåer från det kommunala och statliga vägnätet. Exempel: En bostadsfasad exponeras för 54 db(a) från det statliga vägnätet och antal exponerade från denna bostad hamnar inom intervall 50-54 db(a). Samma fasad exponeras för 52 db(a) från det kommunala vägnätet. När dessa bidrag adderas i resultaten för det totala vägnätet exponeras således fasaden för 56 db(a) och antal exponerade från denna bostad hamnar i det i högre bullerintervallet 55-59 db(a). För de IED-anläggningar som omfattas av den bullerutredning som genomfördes ansågs inte någon IED-anläggning överskrida några gränsvärden så att några boende exponeras för ekvivalenta bullernivåer över gränsvärdena för bullernivåer. Vad gäller Norrköpings flygplats ansågs tre stycken boende exponeras för bullernivåer som överskrider de gränsvärden som finns, vid avrundning till närmaste hundratal avrundades värdet nedåt till 0.
35 (44) Bilaga 2 Kartor från bullerkartläggning Vägtrafik Dygnekvivalent ljudnivå 2 m över marken från vägtrafik (hela kommunen). Figur 6 - Dygnekvivalent ljudnivå 2 m över marken från vägtrafik (hela kommunen).
36 (44) Dygnekvivalent ljudnivå 2 m över marken från vägtrafik (tätort). Figur 7- Dygnekvivalent ljudnivå 2 m över marken från vägtrafik (tätort).
37 (44) Spårtrafik Dygnekvivalent ljudnivå från spårtrafik (hela kommunen). Figur 8 - Dygnekvivalent ljudnivå från spårtrafik (hela kommunen).
38 (44) Dygnekvivalent ljudnivå från spårtrafik (tätort). Figur 9 - Dygnekvivalent ljudnivå från spårtrafik (tätort).