Samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

Relevanta dokument
De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP historisk bakgrund.

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

IDPP:s representant i BUF, (Beredning för Utbildning på Forskarnivå), Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet HT 12 VT 13.

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4. Innehåll

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Ämnesblock historia 112,5 hp

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Historieundervisningens byggstenar : grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik PDF ladda ner

Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL Forskningsprogram

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

PDG473. VT 12 Häftet. Upplägg, schema, uppgifter, litteratur m.m. Version 1, GUL. 1 (8) PDG473. vt 12. Häftet v 1

Olof Franck EDUCATION AND PROFESSIONAL EXPERIENCE

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

PDA506, Metod och metodologi, fördjupningskurs, 7,5 högskolepoäng Method and Methodology, advanced course, 7.5 higher education credits

DOCTORAL THESIS PREPARED WITHIN THE FRAMEWORK OF THE GRADUATE SCHOOL CUL

Arbetsplaner en indikator på effekter av Tekniklyftet?

LMS100, MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE 1, 20 poäng. Man, Nature and Society 1, Introductory level.

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Examensbeskrivning Diarienummer MIUN 2011/986

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science education

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp

Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Att undervisa om religion och vetenskap : med grund i ämnesplanen i religionskunskap PDF LÄSA ladda ner

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Ansökan och ärendets hantering. Malmö högskola Rektor

Samhällskunskap (31-52,5 hp)

Mall för ansökan om anställning som professor, lektor eller biträdande lektor vid Försvarshögskolan

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

FRITT FALL ATT JOBBA MED CASE NÄR TEORETISK FÖRSTÅELSE ÄR MÅLET ELIN WIHLBORG STATSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR INDUSTRIELL OCH EKONOMISK UTVECKLING

PRÖVNINGSANVISNINGAR

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

Historia GR (A), Samhällsorientering för lärare åk 1-3, 15 hp. (1-15). Ingår i Lärarlyftet, 15 hp

Översyn av organiseringen av ämnesdidaktisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

Civics Ba, Perspective of Society, 15 credits, Continuing Education for Teachers, 15 Credits

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

Gäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Röstlängd NFRs årsmöte Anders Sjöborg, Uppsala Universitet. Caroline Gustavsson, Teologiska Högskolan. Johan Liljenstrand, Gävle Högskola

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

LMS110, Människa, natur och samhälle för lärare 1 30 högskolepoäng

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Utbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits

Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp

Olof Franck EDUCATION AND PROFESSIONAL EXPERIENCE

LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

Kursplan. RK3041 Religionsvetenskap III för lärarstuderande: inriktning etik, inklusive examensarbete. 30 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

Samhällsorienterande ämnen för grundlärarprogrammet inriktning årskurs 4-6, 30 hp

MATEMATIKEN OCH DEN NYA LÄRARUTBILDNINGEN. Ola Helenius, LUMA 2010

Samhällskunskap GR (A), Samhällsorientering för F-3. Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Ämne Religionskunskap

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Delkurs 1, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning A, 7,5hp

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnet arabiska som modersmål

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

ULFförsöksverksamhet. - uppdrag

PROJEKTPLAN Bedömning för lärande

Transkript:

Samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Denna programförklaring är skriven för att belysa gruppens ämnesdidaktiska utgångpunkter, historik, erfarenheter och inriktning. Den visar de områden gruppen gemensamt önskar framhålla som angelägna och möjliga att utveckla i förhållande till institutionens strategiska plan. Som bas för denna inriktning beskrivs de olika i gruppen ingående personernas forsknings- och utvecklingsinriktade arbeten, uppdrag, nätverk och publikationer. Ämnesdidaktiska utgångpunkter Vi utgår från en ämnesdidaktisk definition som fokuserar det som ibland kallats för brobygget mellan skolans eller de akademiska disciplinernas ämnen och dess funktion /betingelser /överväganden i förhållande till hur dessa får sin utformning i skola och utbildning. Med fagdidaktikk forstår vi overveielser som er knyttet til et fags situasjon i skole og utdanning. Svein Sjöberg Kortfattat kan man säga att ämnesdidaktikens uppgift är att skapa, utveckla och vårda kunnande om betingelser för lärande och undervisning angående olika innehåll och elevgrupper Björn Andersson Eleven lever i samhället och har erfarenheter av och föreställningar om detta samhälle. Uppdraget för skolans lärare är att skapa en arena där elevens egna värderingar, livsfrågor och tänkande står i fokus. Skolans uppgift är att göra världen i vid mening begriplig för dem, utveckla ett kritiskt och nyfiket förhållningssätt och att främja en utveckling till aktiva samhällsmedborgare. Vi vill medverka till att ge förutsättningar för en undervisning där elevernas egna erfarenheter uppmärksammas och där de sedan får möjlighet att bearbeta sina tankar och idéer kritiskt och teoretiskt. Vi intresserar oss för olika aspekter av undervisning och lärande i en skolkontext i de samhällsorienterande ämnena: historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi. Vart och ett av dessa ämnen innehåller en mängd olika områden och. I den delen av programförklaringen som belyser vår inriktning kan man se vilka områden som vi särskilt önskar fokusera. Den samhällsorienterande ämnesdidaktiska inriktningen vid IDPP är på sätt således tydligt praxisorienterad. Vi använder praxis synonymt med praktiknära men förhåller oss också till den definition av begreppet praxis som beskrivits i bokserien Pedagogy, Education and Praxis där ett par medlemmar bidragit: praxis defined as action which is morally - committed, oriented and informed by traditons ( Kemmis & and Smith,2008 p 4) Kort historik Med utgångspunkt i den fackdidaktiska och läroplansteoretiska rörelsen under 70- och 80- talet finns en väldokumenterad forsknings- och skolutvecklingsmiljö. Under 1980-talet startades SODIK-gruppen (SO-didaktik) som en effekt av klassrumsforskning finansierad av dåvarande Skolöverstyrelsen. Denna grupp var en av de första ämnesdidaktiskt orienterande grupperna i Sverige, med ambition att sprida aktuell ämnesdidaktisk forskning inom Soområdet. Detta har bl.a. skett genom de s.k. SO-biennaler som arrangerats där forskare och lärare möts (1985,1987, 1991, 1996, 2000) Under 80- och 90-talet har gruppen deltagit på olika sätt i alla större nationella utvärderingar av skolväsendet, U92, U95, U98 Tema tillståndet i världen och NU03, där gruppen var 1

ansvarig för det sammanhållande So-ämnet och för samhällskunskap. Detta arbete har resulterat i ett flertal rapporter. Förutom de enskilda medlemmarnas olika forsknings-och utvecklingsbidrag (se nedan), har gruppen under 2000-talet bl.a. utmärkt sig genom att vara djupt involverad i ett antal större bedömningsprojekt initierade av Skolverket, och medverkan i kursplanegrupper inom Hi, Re och Sh, för att ta fram nya kurs- och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Aktuella områden De aktuella områden som so-gruppens deltagare arbetar med för närvarande utgör en bas för den inriktning som presenteras under nästa rubrik. Utförligt beskrivs projekten och publikationer som bilagor. 1 Ett stor utmaning just nu innebär uppdraget från skolverket att utforma och samordna nationella prov i so. 2 Projekt inom värdegrund, demokrati och etik 3 Globala utbildningsfrågors historik och genomförande. 4 Religionsdidaktiska studier angående undervisningsval, religionsundervisningens roll etc 6 Historiedidaktiska studier angående undervisningsval 7 Kristoffers lic och dokt. Projekt? 8 Fältstudieområdet 9 Skolans uppdrag i so-fältet, kritiska granskningar 10 Elevers tänkande kring våra ämnen 11 Sex- och samlevnadsundervisningen 2

SO-gruppens inriktning och planerade aktiviteter SO-gruppen planerar att utveckla områden som alla svarar upp mot riktlinjer inom ramen för IDPP :s strategiska plan. Grundutbildning och forskarutbildning A. SO-gruppen avser att bl a med utgångspunkt i forskningsprojekten utveckla ämnesdidaktiska strategier för hur en god, meningsfull och progressionsinriktad undervisning kan utvecklas dels inom ramen för lärarutbildningen och dels med hänsyn till lärande och undervisning i ungdomsskolan. Det handlar om att utveckla kärn- och specialiseringskurser med fokus på SO -ämnena, såväl vart och ett för sig som i ett gemensamt perspektiv (för de lägre åldrarna). Utvärdering av LSO 110 och PDG 473 ( de samhällsorienterande ämnenas didaktik mot yngre åldrar) visar att vi är på god väg att utveckla ett tydligt förhållningssätt som kopplar samman skolämnesstudier med ämnesdidaktiska studier samt med de tre didaktiska frågorna Varför, Vad och Hur. Hur-frågan framträder tydligt men granskas kritiskt och får därmed en annan betydelse än i den gamla metodiklärartraditionen. B. So-gruppen avser också att bidra till den planerade Masterskursen i ämnesdidaktik genom erfarenheter och utveckling av de so-didaktiska magisterkurserna I (PDA 440) och II( PDA 442). Med utgångspunkt i de aktuella forsknings- och utvecklingsarbetena kan dessa kurser få en än tydligare forskningsanknytning. C. So-gruppen önskar också bidra till att en strategi utarbetas för hur lärarstuderandes examensarbete kan knytas till pågående projekt och aktuell forskning på institutionen. D. So-gruppen avser också att på längre sikt skapa forskarutbildningskurser inom det so-didaktiska fältet: fältstudiemetod/etnografisk metod; betyg och bedömning i ungdomsskolan; Global Education (i samverkan med Global Studies) etc Forskning-forskarutbildning E. Ett av IDPP:s prioriterade områden är bedömning. I so-gruppen har som tidigare nämnts ett stort nationellt uppdrag erhållits under ledning av Arne Löfstedt och Annika Lindskog. Uppdraget utgörs av att för Skolverkets räkning utveckla nationella prov för åk 6 i samhällskunskap och religion samt att samordna de nationella proven för hela so- området. (Ansvaret för nationella prov i historia ligger i Karlstad och Malmö och för geografi i Uppsala). Detta arbete är unikt i 3

internationellt hänseende. I arbetet kommer ett stort empiriskt underlag att arbetas fram som har stor potential att utgöra grund för olika forskningsprojekt. So-gruppen har här stora möjligheter att bidra till den kunskapsutveckling baserad på forskning om elevgruppen 10-12 år. Deras kunnande, uttrycksätt, argumenteringsförmåga och möjligheter till måluppfyllelse i skolan är områden som kan studeras. I SOU 2008 En hållbar lärarutbildning påpekas det glömda mellanstadiet som ett prioriterat område för forskning och lärarutbildning. F. Literacy har utvecklats till ett centralt begrepp inom didaktisk forskning. Inom olika fält har begreppet fått varierande tyngdpunkt. Ibland ligger det nära en rent vetenskaplig fostran; att undervisningen ska syfta mot att elever ska förstå världen och mänskliga frågor och angelägenheter på ett vetenskapligt sätt. Andra definitioner ligger nära tanken om fostran av bildade medborgare: att eleven ska förstå ett visst fält som en bildad, icke-specialiserad medborgare. Ett literacybegrepp kan innefatta förmåga att läsa, skriva och använda siffersymboler, att hantera information, att uttrycka ideer och åsikter, att ta beslut och lösa problem som familjemedlemmar, medborgare och i ett livslångt lärande. Även inom historia, religionsvetenskap och samhällsvetenskap har begreppet tagits upp i termer av cultural literacy, historical literacy, religious literacy och political literacy. SO- gruppen på IDPP planerar att skärskåda dessa begrepp inom våra fält. Detta arbete inleds med en inventering av deras bruk i aktuell forskning följt av en diskussion och problematisering. G. Doktorander, nydisputerade, lektorer, docenter och adjunkter har genom den nyskapade So-seminariet en mötesplats och ett diskussionsforum där alla ges möjligheter att bidra och därmed få tillstånd en bättre kritisk massa vilket krävs för en komplett akademisk miljö. Möjligheter att skapa grupper för att utforma forskningsansökningar skapas. Här ser vi framförallt att empirin från projekten kring de nationella proven har potential för sådana ansökningar. H. SO-gruppen planerar produktion av vetenskaplig, populärvetenskaplig och pedagogisk litteratur. Åtta forskare skriver tillsammans bidrag i en kursbok i SOdidaktik för grundlärare (publiceras HT 12) och bidragen i en nedan nämnd konferens om religion och vetenskap publiceras i en kursbok för gymnasielärare HT 12. Olof Franck skriver också en etikdidaktik för gymnasielärare vilken publiceras HT 12. Forskningsprojekt kring etik vetenskap religion förbereds i samverkan med bl a LIR vid Göteborgs universitet. Samverkan även med Teologiska institutionen i Uppsala och Forskningsstiftelsen Existens och Samhälle i Uppsala. 4

Samverkan I. SO-gruppen planerar även att genomföra konferenser för externa målgrupper. Under höst och vår genomförs i samverkan mellan IDPP, LIR och KERUB (Kollegiet för Etik och Religion i Undervisning och Bildning) flera föreläsningar på SO-tema: Annika Lindskog om prov och bedömning 24/11 och professor Göran Larsson 19/1 om Religionsfrihet och religionskritik. Därutöver genomförs två fortbildningsdagar för gymnasielärare på temat Religion vetenskap, vilket är ett samarbete mellan IDPP och Teologiska institutionen vid Uppsala universitet med medverkan av forskare från bl a Uppsala universitet och från IDPP:s SO-grupp. En internationell konferens på temat Teaching solidarity planeras under 2012 eller 2013. Forskare från SO-gruppen är också engagerade i en europeisk konferens för lärare i religionskunskap i Malmö i augusti 2013. Vidare undersöks förutsättningar att genomföra konferenser för externa målgrupper lärare och forskare dels på värdegrundstema, dels angående existentiella och naturvetenskapliga perspektiv på evolutionism och kreationism (i samverkan med naturvetenskapligt inriktade forskare vid IDPP). Forskningsprojekt-utvecklingsuppdrag-nätverk-publikationer Forskningsprojekt nyligen avslutade Forskningsprojektet Att undervisa är att välja. Ett treårigt forskningsprojekt Att undervisa är att välja beviljades forskningsmedel fr.o.m. vt 05 av Vetenskapsrådet. Detta var ett samarbetsprojekt mellan Malmö Högskola, Göteborgs universitet och Skövde Högskola. Syftet var att studera didaktisk medvetenhet hos lärarstuderande i det samhällsorienterande fältet med fokus på existentiella spörsmål och den mångkulturella elevgruppen. Grupper av lärarstuderande följdes under utbildningen och som yrkesverksamma lärare genom seminarier, intervjuer och observationer. Projektet avslutades 2008. Aktionsforskande projekt. Aktionsforskningsprojekt har planerats och genomförts (AFCprojektet och ALM-projektet) i samarbete med statsvetenskapliga institutionen med medel från Vetenskapsrådet och UFL, 2003 och 2004. Forskningsprojektet Värdegrunden är under genomförande med Carl E. Olivestam och Magnus Hermansson Adler som projektansvariga. Det äger rum inom grundutbildningen med syfte att utveckla värdegrundsagerandet utifrån att endast vara något som man pratar om till att bli något som ingriper i skolvardagen. SO-avdelningen har varit representerad i institutionens fleråriga projekt kring sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, vilket har varit finansierat av medel från Socialstyrelsen. Magnus Hermansson Adler har svarat för två artiklar i projektrapporten, analys av läroböcker i biologi för åk 7-9 samt frågans funktion i sexoch samlevnadsundervisningen. Hela rapporten finns tillgänglig på institutionens hemsida. 5

Pågående avhandlings- och forskningsprojekt Doktoranden Annika Lindskog studerar 13 religionskunskapslärare utifrån deras sätt att förhålla sig till religionskunskapsämnet i ett longitudinellt perspektiv. Doktoranden Anna-Lena Lilliestam studerar undervisning och lärande i historia. Med teoretiska utgångspunkter i den brittisk-amerikanska historical thinkingtraditionen och fenomenografi- variationsteori studerar hon undervisningssekvenser med frågeställningen Vad blir möjligt att lära? och autentiska provsvar med frågeställningen: Vilka kunskaper och förmågor manifesteras i elevernas texter? Doktoranden Kristoffer Larsson studerar elevers kritiska tänkande inom samhällskunskap. Teoretiskt angrips detta ur ett fenomenografiskt perspektiv. Fokus läggs på hur sättet att uppfatta problem/uppgifter som kräver kritiskt tänkande påverkar komplexiteten i det kritiska tänkande som blir möjligt i relation till dessa problem/uppgifter. Detta knyts även till en möjlig pedagogiska tillämpning. Doktoranden Ola Strandler studerar (Ola) Etikdidaktik för gymnasielärare i religionskunskap (kursbok som publiceras HT 2012). Att undervisa om religion och vetenskap (kursbok som publiceras HT 2012 med medverkan av Olof Franck och Annika Lindskog samt forskare knutna till bl a Uppsala universitet) Bilder av etik i läromedel för grundskolans SO-undervisning. (Denna studie aktualiseras genom skrivningar i SO-ämnenas nya kursplaner. Ansökan om forskningsbidrag lämnas till Läromedelsförfattarnas förening under våren 2012.) Cold Knowledge Fiery Values. Teaching on Truth and Tenability in Relation to Fundamentalistic Truth-Claims in Religious and Moral Contexts: A Critical Study with Special Regard to Phenomenographic, Sociocultural and Analytical Philosophical Perspectives. (Denna studie är tänkt att inbegripa en kritiskt konstruktiv analys av fenomenografiska och sociokulturella perspektiv på lärande, och en undersökning av på vilket sätt samtida analytisk-filosofisk debatt kring realism och anti-realism skulle kunna bidra till att kunskapsteoretiskt och ontologiskt förankra en läranderelevant metod för undervisning om hur fundamentalistiska sanningsanspråk kan och bör tolkas och hanteras.) Att undervisa om etik i enlighet med kursplanen i religionskunskap (Lgr11). Planen är att under tre år följa ett mindre antal lärare i grundskolan i deras utvecklande av en undervisning med förankring i den nya kursplanen i religionskunskap och det centrala innehåll som där faller under rubriken Etik och livsfrågor. Magnus Hermansson Adler med att sammanställa en handledning i praktiskt demokratiarbete. Den bygger på fleråriga studier av det så kallade Toleransprojektet i Kungälv. En första 6

rapport kring projektet finns i form av boken Christer Mattsson/Magnus Hermansson Adler: Ingen blir nazist över en natt. Natur och Kultur, 2009 Global education Utvecklingsprojektet Kenya Uganda Utvecklingsarbeten och uppdrag Ulrikas projekt? Prov och bedömningsbank uppdrag av Skolverket Mellan 2006 och 20111 har So-gruppen i olika konstellationer genomfört två större bedömningsprojekt finansierade av Skolverket. Efter en inledande pilotstudie (Arne Löfstedt och Magnus Hermansson Adler) fick vi ansvaret att göra Sveriges första bedömningsbank inom SO (Samhällskunskap 2008-2010, Projektledare Arne Löfstedt, deltagare inom inst Elisabeth Hesslefors, PO Hansson och Annika Lindskog), efter detta genomförde vi Bedömningsstödet i Religionskunskap (Projektledare Arne Löfstedt, biträdande Annika Lindskog) Båda de senare projekten involverade ett stort antal lärare och varit vetenskapligt handledda av doc. Gudrun Eriksson och prof. Jan-Eric Gustafsson. De är avrapporterade till Skolverket och är publicerade genom Skolverkets hemsida och på egna hemsidor (shbedömning.se och rebedömning.se) Nationella prov Från ht 2011 har gruppen ansvaret för framtagandet av hälften av de nya nationella proven inom So (Sh åk 9+6, Re åk9+6, ämnesansvariga Arne Löfstedt resp. Annika Lindskog). Löfstedt är också nationell samordnare för samtliga universitet som medverkar inom framtagandet av nationella prov för So-ämnena. Till gruppen har knutits lärare verksamma i grundskolan för att få provens relevans och validitet testade. Den praktiknära inriktningen är här tydlig. Nationella utvärderingar Flera personer i vår forskningsmiljö har varit delaktiga i Skolverkets nationella utvärderingar av SO-ämnena sedan 1989 (1989, 1992, 1998 samt 2003). Under våren 2005 har tre rapporter presenterats dels i Skolverkets egen serie, dels i rapportserien på institutionen IPD. De ger en ingående beskrivning av kunskaper, färdigheter och attityder hos elever och lärare i grundskolans samhällsorienterande undervisning. Expertuppdrag vid skolreformer 1980-1986 var Arne Löfstedt ämnesexpert vid Skolöverstyrelsen och medverkade till att ta fram den reviderade kursplanen inom samhällskunskap för gymnasiet 1995-1996 så var Arne Löfstedt ämnesexpert i samhällskunskap vid Skolverket och medverkade till att ta fram den nya kursplanen i samhällskunskap gymnasiet inom Lpo94 1998-2003 var Magnus Hermansson Adler tjänstledig på deltid för att medverka som ämnesdidaktisk konsult vid statsrådsberedningen i uppbyggnaden av Forum levande historia 7

I arbetet med Lgr11 så har Olof Franck medverkat som ämnesexpert inom religionskunskap, Annika Lindskog har medverkat i den s.k. inre referensgruppen. Arne Löfstedt har medverkat inom den inre referensgruppen inom samhällskunskap Annika Lindskog och Olof Franck har i egenskap av ämnesexperter vid Skolverket arbetat med att utforma underlag för den nya ämnesplanen i religionskunskap för gymnasieskolan. De har även tagit fram kommentarmaterialet till denna ämnesplan. Inom framtagandet av kommentarmaterial för bedömning inom samhällskunskap så medverkar Löfstedt som expert. 8

Publikationer (utöver avhandlingar enbart efter 2000) Avhandlingar och rapporter Hesslefors-Arktoft, Elisabeth (1996): I ord och handling, Innebörder av att anknyta till elevers erfarenheter, uttryckta av lärare (1996) Göteborg Studies in Educational Science nr 110 ACTA Gothoburgensis Universitatis von Brömssen Kerstin, (2003): Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet Göteborg Studies in Educational Science nr 201 ACTA Gothoburgensis Universitatis. Severin Roland (2002): Dom vet vad dom talar om En intervjustudie om elevers uppfattningar av begreppen makt och samhällsförändring Göteborg Studies in EducationalScience nr 182 ACTA Gothoburgensis Universitatis. Oscarsson, V. och Svingby, G. (2005): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 samhällsorienterande ämnen. Skolverket. Oscarsson, Vilgot (2005): Elevers demokratiska kompetens Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan NU03 samhällsorienterande ämnen nr 2005:04. Oscarsson, Vilgot (2005): Elevers syn på globala förhållanden och framtiden Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan NU03 samhällsorienterande ämnen nr 2005:05. Olivestam, CE. (2006): Kulturmöte i centralafrikansk kontext med kyrkan som arena. Fältarbete i République Centrafricaine. Medförfattare: Thornell, C. Artiklar Hesslefors- Arktoft, Elisabeth (2000): Vad är en bra lärare och kan man bli en bra lärare?, I Tibelius-Claesson (red) Skolan i centrum, Studentlitteratur Lund. Hesslefors - Arktoft Elisabeth ( 2008) Deliberative Communication between University and Schools through Action Research in Rönnerman m fl eds Nurturing Praxis Sense Publishers Rotterdam Hesslefors Arktoft, Elisabeth & Lindskog, Annika ( 2008) Connecting Theory and Praxis in Mattsson m fl Examining Praxis Sense Publishers Rotterdam Olivestam, CE. (2005): Ämnesdidaktisk modell Artikel byggd på paper presenterat vid Lärarutbildningskonferensen i Vasa september 2004. Publicerat i Åbo universitets pedagogiska tidskrift. Vasa. Konferensbidrag Franck, Olof: Ethical literacy, Forskningsstiftelsen Existens och Samhälle, Uppsala, 21 januari 2011. Franck, Olof: Att hantera svåra frågor: vad ska jag göra med etiken?, SO-dagarna, Stockholm, Teknologisk institut 27 mars 2011. 9

Franck, Olof: Att undervisa om religion och vetenskap. Fortbildningsdagar för gymnasielärare i Uppsala (2012-01-31) och i Göteborg (2012-02-02) på temat Att undervisa om religion och vetenskap i gymnasieskolan: filosofiska och pedagogiska perspektiv med hänsyn till den nya ämnesplanen i religionskunskap, (ansvarig tillsammans med prof Mikael Stenmark, Uppsala, samt medverkande). IDPP, Teologiska institutionen vid Uppsala universitet och Föreningen Lärare i Religionskunskap Franck, Olof: Religionsfilosofi och den nya ämnesplanen i religionskunskap. Religionsfilosofisk konferens, Teologiska institutionen, Uppsala universitet 21 maj 2012. Hesslefors-Arktoft, Elisabeth (2004): Lärarutbildning som mötesplats för förändring och delaktighet Paper presenterat vid Lärarutbildningskonferensen i Vasa september 2004. Larsson K. (2011). Kritiskt tänkande i samhällskunskap. En studie som ur ett fenomenografiskt perspektiv belyser manifesterat kritiskt tänkande bland elever i grundskolans år 9. Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, nr 7. Karlstad University Press. Larsson K. (2012). Elevers kritiska tänkande i grundskolans samhällskunskap. Artikel i ännu ej publicerad antologi. Karlstads universitet. Lindskog, Annika Löfstedt, Arne ( Nationella nätverket för ämnesdidaktik (Oslo + flera (Arne skriv) Tedeborg, Bengt O (2005): Three Chords Against Oppression? On Freedom and Revolutionary Potential in the Works of Bruce Springsteen. Paper presenterat vid konferensen Glory Days: A Bruce Springsteen Symposium, Monmouth University, West Long Branch, NJ. USA sept 2005. Arrangör: Penn State University. Tedeborg, Bengt O (2007): Interdisciplinary Understanding of Gothenburg. Paper presenterat tillsammans med Ulrika Holmgren vid ETEN-konferensen (European Teachers Education Network) i Porto, april 2007. Tedeborg, Bengt O (2007) An American in Sweden. On Bruce Springsteen's relevance for Swedish listeners. Paper till IASA's (The International American Studies Association) World Congress i Lissabon, september 2007. Pedagogiska och populärvetenskapliga böcker, artiklar och presentationer Hermansson Adler, Magnus (2004): Historieundervisningens byggstenar -grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Hesslefors-Arktoft, Elisabeth (2000): Projektverkarutbildning i Stadsdelen Centrum. Ett aktionsforskande projekt. Rapport från Trygghetsfonden för kommuner och landsting. Hesslefors Arktoft Elisabeth (red) Erfarande och synvändor - en rapport om so-didaktik Publiceras i IPD:s rapportserie våren 2006. Franck, Olof (2011) Lika och unika. Religionskunskap 1 och 2. Lund: Studentlitteratur. 10

Franck, Olof (2011) Motståndets möjligheter. Filosofiska repliker till Eberhard Herrmann. Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag. (Red tills m L Edlund, K Johannesson och M Stenmark). Franck, Olof (2011): Om konsten att vara realist: defensiva vs offensiva vägar till filosofisk religionskritik, i Motståndets möjligheter. Filosofiska repliker till Eberhard Herrmann (red tills m L Edlund, K Johannesson och M Stenmark), Artos & Norma Bokförlag, Skellefteå 2011 s 191-216. Franck, Olof (2011): Fundamentalismer som utmanar, i Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor, etik. (Red M Löfstedt). Lund: Studentlitteratur s 65 78. Franck, Olof (2010): Tema Tro, värde och politik, Religion och Livsfrågor 1/2011 (red). Franck, Olof (2010) Att gå på värdegrund, Pedagogiska magasinet 1/2010 s 27 31. Franck, Olof (tills m Lise-Lotte Gustafsson) (2008): Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring familjevärderingar. Flyktingfondsprojekt Kom In, Uppsala kommun, Uppsala. (Även publicerad i internetversion på www.dialogvardegrund.nu samt www.kom-in.eu.) Franck, Olof (tills m Lise-Lotte Gustafsson) (2008): Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring värderingar om makt, religion och politik. Flyktingfondprojekt Kom In, Uppsala kommun. (Även publicerad i internetversion på www.kom-in.eu.) Franck, Olof (tills m Lise-Lotte Gustafsson) (2008): Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring värderingar om känslan för det allmänna. Flyktingfondprojekt Kom In, Uppsala kommun, Uppsala. (Även publicerad i internetversion på www.kom-in.eu.) Franck, Olof (2007) Genusperspektiv i skolan : om kön, kärlek och makt Franck, Olof (2005) Den goda människan och värdegrunden. Demokratins värden och det integrera(n)de medborgarskapet. Integrationsverkets stencilserie 2005:02. Norrköping: Integrationsverket. Franck, Olof (2005): "L assignatura de religió dins les matèries obligatòries del primer i el segon cicles educatius obligatoris", i Cultura religiosa a l escola. Jornades internacionals sobre una assignatura aconfessional, Barcelona, 20 i 21 de juny de 2005, Generalitat de Catalunya, Departament de la Vicepresidència, Katalansk övers. av föreläsningen "The subject of religion as a compulsory matter of the first and the second compulsory educational cycles" genomförd vid konferens, "Seminar on Religious Culture at School", i Barcelona 20-21/6 2005 av M Forteza Gonzáles och Joan Gómez, Generalitat de Catalunya, Barcelona 2005 s 21-40. 11

Franck, Olof (2004) Demokratins värdegrund och värdekonflikter. Demokratins värden och det integrera(n)de medborgarskapet", i Gemensam värdegrund i mångfaldens demokrati. Integrationsverkets rapportserie 2004:06 s 59 94. Norrköping: Integrationsverket. (Red L Sahlberg) Franck, Olof (2003) Domens eller hjärtats etik? Franck, Olof (2002) Djurens liv och vårt - Om att värdera liv Franck, Olof (2002) Förtryckets grundvalar. Norm och avvikelse i argument om homosexuellas, invandrares och kvinnors rättigheter. Studia Philosophiae Religionis 22. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Knutsson, Beniamin, Curriculum in the Era of Global Development Historical Legacies and Contemporary Approaches (2012) Larsson, Kristoffer, Kritiskt tänkande i samhällskunskap ett utfallsrum, dess design och tillkomst. Föredrag vid konferens för Nätverket för fenomenografi och variationsteori, 9-10 november 2010, Göteborgs universitet. Lilliestam (2009): Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod. Konferensen i ämnesdidaktik Middelfart maj 2009. Historieweb.dk Lilliestam (2012): Historisk kunskap: både innehåll och förmågor. En fenomenografisk analys av elevers skriftliga svar på en provfråga. Ur Historiedidaktik i Norden 9. Del 2: Historisk kunskap, Malmö. Löfstedt Arne (2009) Bedömningsstöd i Samhällskunskap Skolverket www.shbedömning.se Löfstedt Arne Lindskog, Annika (2011) Bedömningsstöd i Religionskunskap Skolverket www.rebedömning.se Personer som ingår i den SO-didaktiska gruppen vid IDPP Anna-Lena Lilliestam Olof Franck Annika Lindskog Elisabeth Hesslefors Ulrika Holmgren Magnus Hermansson Adler Kristoffer Larsson PO Hansson Rune Romhed Lars-Åke Kernell Sten Bååth Ola Strandler Per Sönnerby Arne Löfstedt Anette Johansson Lisbeth Mårdstedt Anders Hellqvist Carl Wåke 12

Beniamin Knutsson 13