IDPP:s representant i BUF, (Beredning för Utbildning på Forskarnivå), Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet HT 12 VT 13.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IDPP:s representant i BUF, (Beredning för Utbildning på Forskarnivå), Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet HT 12 VT 13."

Transkript

1 CV Olof Franck Examina Fil kand 1987 Teol doktor 1989 Docent i religionsfilosofi 1998 Nuvarande anställning vid Göteborgs universitet Universitetslektor i samhällsorienterande ämnen vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) (100%) tills vidare fr o m Viceprefekt för forskning vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession fr o m IDPP:s representant i BUF, (Beredning för Utbildning på Forskarnivå), Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet HT 12 VT 13. Tidigare undervisningsuppdrag vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet Förordnad som gästlärare (universitetslektor) (100%) vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. (Kursledare PDG473 HT 11 och PDG473 VT 12 samt PDA442 (Magisterutbildning) VT 12.) Lärare vid PDG473 ( Samhällsorienterande ämnen i ett didaktiskt perspektiv ), avsnitt Religionskunskap, IDPP, oktober Lärare vid LSO210 ( Samhällsorienterande ämnen i ett didaktiskt perspektiv ), avsnitt Religionskunskap, IDPP, Lärare vid LAU670 (Korta programmet, avsnitt Religionskunskap och etik), IDPP, VT11. Tidigare anställningar i Skövde kommun Lärare i svenska, engelska och religionskunskap vid Kavelbrogymnasiet i Skövde

2 1995. Lektor i filosofi och religionskunskap vid Västerhöjdsgymnasiet i Skövde , med undervisning även i europakunskap och samlevnad samt tidvist ansvar för kultur- och jämställdhetsfrågor. Ämnesansvarig för religionskunskap och filosofi vid Västerhöjdsgymnasiet Samordnare för och lärare vid Global klass vid Västerhöjdsgymnasiet Ansvarig för kontakter med och besök på fältstudieplatser i Indien. Expertuppdrag: Skolverket Expert vid Skolverkets utformande av kursplaner i religionskunskap samt programmål för Samhällsvetenskapliga programmet för Gy 2007 ( ). Ämnesexpert vid Skolverkets utformande av ämnesplan för religionskunskap samt programmål för det Samhällsvetenskapliga programmet för Gy2011 ( ). Expert vid Skolverkets utformande av kursplaner i religionskunskap samt programmål för Samhällsvetenskapliga programmet för Gy 2007 ( ). Ämnesexpert vid Skolverkets utformande av ämnesplan för religionskunskap samt programmål för det Samhällsvetenskapliga programmet för Gy2011 ( ). Ämnesexpert vid Skolverkets implementering av ämnesplan för religionskunskap april - juni Ämnesexpert vid Skolverkets utformande av kursplan för religionskunskap samt kunskapskrav för SO-ämnen för Skola2011 (2009). Ämnesexpert vid Skolverkets lärarkonferenser rörande gymnasiegemensamma ämnen VT Ämnesexpert vid Skolverkets framställning av kommentarmaterial till ny ämnesplan i religionskunskap HT Ämnesexpert: Projekt Provbank i religionsvetenskap för åk 9, Göteborgs universitet Ämnesexpert: Skolverkets arbetsgrupp för framställande av nationella prov i religionskunskap vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet fr o m HT 11. 2

3 Författande av kapitel 4 i Rapport avseende projektet Provbank i religionsvetenskap för åk 9. Med kursplan och ny betygsskala enligt Lgr11, Institutionen för Didaktik och Pedagogisk Profession, Göteborgs universitet juni Expertuppdrag: Integrationsverket Författande av rapport om värdegrundsfrågor med fokus på jämställdhetsperspektiv för Integrationsverket: Den goda människan och värdegrunden. Är en gemensam värdegrund möjlig i det mångkulturella samhället?, tills m Elisabeth Gerle. (Publicerad december 2004.) Författande av rapport om värdegrundsfrågor i ett samhälle präglat av mångfald: Den goda människan och värdegrunden. Demokratins värden och det integrera(n)de medborgarskapet, (2005). Integrationsverkets stencilserie 2005:02. Norrköping: Integrationsverket. Expertuppdrag vid konferenser Svensk representant vid konferens vid Svenska institutet i Alexandria , (arr m hj av medel fr Sv inst, Stockholm, och Kungliga Vitterhetsakademien), på temat Religious education and education on religions, med inbjudan att genomföra en föreläsning: Paradise lost? The quest for objectivity in Swedish education on religion. Svensk representant, utsänd av Skolverket, vid konferens i Barcelona på temat Seminar on Religious Culture at School, arrangerad av Generalitat de Catalunya, med uppdrag att genomföra två föreläsningar: The subject of religion as a compulsory matter of the first and the second compulsory educational cycles, respektive Religious culture at school. The Swedish case. Ledamot av nationell organisationskommitté för EFTRE:s (The European Forum for Teachers of Religious Education) konferens i Malmö på temat Religions and Relationships Dealing with Differences. Konferensbidrag i urval Association for Evaluation and Assessments 14:e årliga konferens vid Sorbonne i Paris 6 9 november (tills m Annika Lindskog): Constructing national tests in Religious Education: challenges concerning assessment and evaluation in relation to knowledge requirements applied to ethics and religious traditions. NOFA4 i Trondheim maj 2013 (tills m Annika Lindskog): Att konstruera nationella prov i religionskunskap: utmaningar rörande bedömning och utvärdering i relation till kunskapskrav med tillämpning på etik och religiösa traditioner 3

4 NCRE Reykjavik juni 2013 (tills m Annika Lindskog): Constructing national tests in Religious Education: challenges concerning assessment and evaluation in relation to knowledge requirements applied to ethics and religious traditions. Vetenskapsfestivalen, Göteborg, 28 april 2013 Den mänskliga faktorn. Panelsamtal tillsammans med Paula af Malmborg Ward, Christer Eldh och Jesper Olausson. NERA:s konferens i Reykjavik 7 10 mars 2013 på temat Disruptions and eruptions as opportunities for transforming education, 2013: Educational ethics and the concept of ethical literacy. An inquiry of the representation of ethics in some textbooks with regard to the new syllabus for the subject of religion in compulsory school (Lgr 11) in Sweden. KLÄM - Konferens om lärande, ämnesdidaktik och mediebruk, Umeå universitet maj 2012: Etisk litteracitet - ämnesdidaktiska perspektiv SO-dagarna, Stockholm, 27 mars 2012: Att hantera svåra frågor: vad ska jag göra med etiken? Skolforum, Stockholm, 31 oktober 2012: Kunskapskrav och kunskapssyn i kurs- och ämnesplaner i religionskunskap Lgr11/Gy11. Uppsala University Education 13 mars Genus som möjlighet. Om kön, makt och tro i religionsundervisningen. 4

5 Uppsala University Education 20 november Genus som möjlighet. Om kön, makt och tro i religionsundervisningen. Uppdrag som opponent och ledamot av betygsnämnd vid doktorsdisputationer Opponent vid doktorsdisputation vid Uppsala universitet (K Grönlien-Zetterqvist: Att vara kroppssubjekt: ett fenomenologiskt bidrag till feministisk teori och verklighetsuppfattning, Almqvist & Wiksell International 2002). Ledamot av betygsnämnd vid doktorsdisputation vid Uppsala universitet (K Johannesson: Gud för oss. Om den non-metafysiska realismen och dess konsekvenser för religionsfilosofins uppgift och natur, Thales 2002). Ledamot av betygsnämnd vid doktorsdisputation vid Karlstads universitet (L Gårdfeldt: Hatar Gud bögar? Teologiska förståelser av homo-, bi- och transpersoner. En befrielseteologisk studie, Normal Förlag 2005). Ledamot av betygsnämnd vid doktorsdisputation vid Uppsala universitet (L Edlund: Att fånga det flyktiga. Om existentiell mening och objektivitet, Uppsala universitet 2008). Opponent vid doktorsdisputation vid Uppsala universitet (L Fromm Wikström: Gud och vardagsspråket. En religionsfilosofisk förutsättningsanalys, Teologiska institutionen, Uppsala universitet 2010). Ledamot av betygsnämnd vid doktorsdisputation vid Uppsala universitet (E Kalmykova: Dissolving Dualism. A Tripartite Model of Cognition for Religious Truth, Uppsala universitet 2011). Ledamot av betygsnämnd vid Göteborgs universitet (A Lilja: Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. GÖTEBORG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 338. Göteborgs universitet: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS. Uppdrag som opponent vid licentiatdisputation Opponent vid licentiatdisputation vid Karlstads universitet (D Fällberg: Meningar om meningen: om tre förhållningssätt till frågan om mening, Institutionen för samhällsvetenskap vid Karlstads universitet 2003). Handledare: doktorander och licentiander 5

6 Kristoffer Larsson (bitr handledare) Marie Grice 2012 (huvudhandledare) Mikael R Karlsson 2012 (huvudhandledare) Birgitta Fors 2013 (huvudhandledare). Weronica Ader (2013 (bitr handledare) (Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping) Andra expertuppdrag Ledamot av Nationell referensgrupp inom projektet Kollektivism möter Individualism, Kom In, Uppsala ( ). Utmärkelser/priser Kungliga Vitterhetsakademiens lärarpris EEPG:s (European Educational Publishers Group) läromedelspris (3:e pris) för antologin Unga filosofer (Natur och Kultur 2002) i samband med bokmässan i Frankfurt oktober Skövde kommuns jämställdhetspris Uppdrag: Föreningen Lärare i Religionskunskap (FLR) Ordförande i Föreningen Lärare i Religionskunskap Sedan 2008 ledamot av styrelsen med särskilt ansvar för frågor som rör gymnasieskolans förändring. Redaktör för Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap Redaktör för Religion och Livsfrågor, tidskrift för Föreningen Lärare i Religionskunskap fr o m nr 3/2011. Andra föreningsuppdrag Ledamot av styrelsen för Skövde Humanistiska Förening Ledamot av styrelsen för Röda Korset Skövdekretsen Ledamot av styrelsen för Judisk-kristna samarbetsrådet, Göteborgsavdelningen

7 Föreläsningsuppdrag i urval (etik, värdegrund, jämställdhet, integration, religionsvetenskap, filosofi) vid bl a Karolinska institutet, Karlstads universitet, Karlstads stift, Borås kommun, Uppsala kommun/kom In-projektet, Uppsala universitet, Teologiska institutionen Ulricehamns föräldraförening, Skara stift, Högskolan i Falun, Kiruna kommun, Skolverket/Sida, Mjölby kommun, Socialförvaltningen i Falköping, Socialförvaltningen i Skövde, Omvårdnadsförvaltningen i Skövde, Socialförvaltningen i Mariestad, SLU Skara, SLU Ultuna, SAG (Sveriges Auktoriserade Gestaltterapeuter), Attraktiv skola i Göteborg, Billingsskolan i Skövde, Högskolan i Skövde, Kalmar högskola, Uppsala universitet, Kurssekretariatet Studieförbundet Sensus, Skolforum i Stockholm, Skolmässan i Malmö, Lunds universitet, JämO, Visby kommun/richard Steffengymnasiet, STD-klubben, Svenska läkaresällskapet, SEKO Skåne, Räddningsskolan, Skövde. Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Norrköpings kommun Vetenskapsfestivalen, Göteborgs universitet Fortbildningsarrangemang i urval 7

8 Medansvarig för KERUB:s (Kollegiet för Etik och Religion, Undervisning och Bildning) fortbildningstillfällen vid Göteborgs universitet. (Tre föreläsningar/workshops per termin för lärare i religionskunskap sedan VT 11.) Ansvarig för fortbildningsserie på temat Bilder av Palestinakonflikten (2002) med medverkan av bl a Michael Schulz och Henry Ascher, i samarrangemang med Högskolan i Skövde, Sensus och Skara stift. Ansvarig för fortbildning (föreläsningsserie) för skolpersonal på temat Människovärder i mångfaldens skola (2002) med medverkan av Hédi Fried, Elisabeth Mueller Nylander, Katrin Goldstein-Kyaga och Maria Borgström, i samarrangemang med Sensus, Skara stift och Skövde församling. Ansvarig för fortbildning (föreläsningsserie) för lärare på temat Värdegrunden och det kristna arvet (2003) med medverkan av Inger Enkvist, Helle Klein och Lars Collmar, i samarrangemang med Högskolan i Skövde, Sensus och Skara stift. Ansvarig för fortbildning (föreläsningsserie) för skolpersonal på temat Gränslösa möten? Om kultur, identitet och integration (2004) med medverkan av Peter Nobel, Sonia Sherefay och Theodor Kallifatides, i samarrangemang med Sensus, Skara stift och Skövde församling. Ansvarig för fortbildning för lärare på temat Etiken, identiteten och EU (2005) med medverkan av Anita Gradin, i samarrangemang med Sensus, Skara stift och Skövde församling. Ansvarig för fortbildning för lärare på temat Att våga se mot framtiden med medverkan av Göran Greider (2005), i samarrangemang med Sensus, Skara stift och Skövde församling. Ansvarig för Filosofiskt Rum på varierande ämnesteman vid Västerhöjdsgymnasiet ett tillfälle per termin mellan 2000 och Publikationer Monografier Mystik och verklighet. En festskrift till Hans Hof (1987). Bjärnum: ÅSAK. (Red tills m E Herrmann, M Holmberg & P Thalén). The criteriologic problem. A critical study with special regard to theories presented by Antony Flew, D Z Phillips, John Hick, Basil Mitchell, Anders Jeffner and Hans Hof, (1988). Studia Philosophiae Religionis 15. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 8

9 Postsekulariserat interregnum? Från tro och vetande till vetenskap och mystik, (1990). Delsbo: ÅSAK. (Red tills m B Sahlin & P Thalén). Argument om tro. Fyra skisser till frågan om den religiösa trons sanning, (1993). Tro & Tanke 1993:6. Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. Etik, moral och mening. En introduktion, (1993). Stockholm: RUNA förlag. Tro och transcendens i Ulf Ekmans och Kristina Wennergrens författarskap. Om teologisk realism och referentiell identifikationsteori i två samtida trosuppfattningar, (1999). Studia Philosophiae Religionis 20. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Heliga skrifter, (2000). Malmö: Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap. (Red). Kvinnligt, manligt, barnsligt. Kön, kärlek och föräldraskap i tjugohundratalets Sverige, (2001). Malmö: Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap. (Red). Leva med Gud. En bok om kristen tro i livet, (2001). Falköping: Skara stift. (Red). Unga filosofer, (2002). Stockholm: Natur och Kultur. (Red). Djurens liv och vårt om att värdera liv, (2002). Stockholm: RUNA förlag. Förtryckets grundvalar. Norm och avvikelse i argument om homosexuellas, invandrares och kvinnors rättigheter, (2002). Studia Philosophiae Religionis 22. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Mellan vidskepelse och vetenskap. Att tro, att tvivla och att veta, (2002). Malmö: Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap. (Red). Domens eller hjärtats etik? Om skolmoral och människosyn, (2003). Lund: Studentlitteratur. Liksom värden, typ. Moral och mening med fokus på skolan, (2003). Malmö: Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap. (Red). Om stora barn och små. Barnkonventionen i skola och samhälle, (2004). Malmö: Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap. (Red). Om det som djupast angår Tro och identitet: förankring och förändring, (2005). Malmö: Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap. (Red). 9

10 Genusperspektiv i skolan - om kön, kärlek och makt, (2007). Lund: Studentlitteratur. (Red och medförf). Motståndets möjligheter. Filosofiska repliker till Eberhard Herrmann (2011). Skellefteå: Artos & Norma Bokförlag. (Red tills m L Edlund, K Johannesson och M Stenmark). Lika och unika. Om mening, värde och tro, Religionskunskap 1 och 2, (2011). Lund: Studentlitteratur. Att undervisa om religion och vetenskap. Med grund i ämnesplanen i religionskunskap (2012) (Red tills m Mikael Stenmark). Lund: Studentlitteratur Samhällsämnenas didaktik. Åk 4 6. (2013) (Red). Lund: Studentlitteratur. Samhällsämnenas didaktik F åk 3 (2013) (Red tills m Inger Björneloo och Magnus Hermansson Adler). Lund: Studentlitteratur. (Under tryckning.) Rapport/utredning Demokratins värdegrund och värdekonflikter. Demokratins värden och det integrera(n)de medborgarskapet", i Gemensam värdegrund i mångfaldens demokrati, (2004). Integrationsverkets rapportserie 2004:06 s Norrköping: Integrationsverket. (Red L Sahlberg) Den goda människan och värdegrunden. Demokratins värden och det integrera(n)de medborgarskapet, (2005). Integrationsverkets stencilserie 2005:02. Norrköping: Integrationsverket. Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring familjevärderingar, tills m Lise-Lotte Gustafsson (2008). Flyktingfondsprojekt Kom In, Uppsala kommun, Uppsala. (Även publicerad i internetversion på samt (se nedan!)) Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring värderingar om makt, religion och politik, tills m Lise-Lotte Gustafsson, (2008). Flyktingfondprojekt Kom In, Uppsala kommun. (Även publicerad i internetversion på (se nedan!)). Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring värderingar om 10

11 känslan för det allmänna, tills m Lise-Lotte Gustafsson, (2008). Flyktingfondprojekt Kom In, Uppsala kommun, Uppsala. (Även publicerad i internetversion på (se nedan!)). Rapport avseende projektet Provbank i religionsvetenskap för åk 9. Med kursplan och ny betygsskala enligt Lgr11, Institutionen för Didaktik och Pedagogisk Profession, Göteborgs universitet juni 2011 (kap 4). Monografier: fackgranskning/redaktionella bidrag Hellman, Lotta (2001). Etik eller man måste känna efter före. Stockholm: BILDA förlag. Sjöquist, Steve (2004). Innanför. Stockholm: Noaks Ark Röda korset. Woolfolk, Anita (2012). Educational Psychology, (12th ed), Ohio: Pearson. Fackgranskning av sv övers på uppdrag av Pearson UK Scandinavian Programme. Uppslagsverk Nationalencyklopedin Biografisk artikel: Karen Armstrong (2011) Biografisk artikel: Ann Heberlein (2011) Ämnesartikel: Privatreligiositet (2012) Encyclopedia of Sciences and Religions, Springer förlag, P Brugger, A Runehov, P H Duran, R F Paloutzian och R J Seitz (Red): The Criteriologic Problem (2012) Artiklar Vetenskap och humanism. Om vetenskaplig sanningssträvan, Intervju med prof Georg Klein, Postsekulariserat interregnum. Från tro och vetande till vetenskap och mystik (red O. Franck m fl: ÅSAK, Delsbo 1990) s Om barn i dödens gränsland, (rec av M Morse: Närmare ljuset. Om barns nära döden-upplevelser, Natur och Kultur 1991), Religion och Livsfrågor 1992:2 s 22. Den livsviktiga döden, (Rec av E Kübler-Ross: Döden är livsviktig. Om livet, döden och 11

12 livet efter döden, Natur och Kultur 1991), Religion och Livsfrågor 1992:2 s Behovet av praktisk etik en reflexion, Religion och Livsfrågor 1993:4 s Blir var och en salig på sin tro? Kristna sanningsanspråk i vår tid, Årsbok för lärare i religionskunskap 1994 s Tro i kursformat, (rec av C grenholm m fl: Vad tror du på?, (1994). Utbildningsradion. Religion och Livsfrågor 1994:3 s Biologi och livsåskådning, (Rec av A Jeffner och N Uddenberg (red): Biologi och livsåskådning, Natur och Kultur 1994), Religion och Livsfrågor 1995:2 s Den mänskliga naturen. Miljö och moral, (Rec av T Anderberg: Den mänskliga naturen. En essä om miljö och moral, Norstedts 1994), Religion och Livsfrågor 1995:2 s 23. Nya religiösa rörelser (medförf), i B Arvidsson m fl: Tema tro i tid och rum, (1996). Arlöv: Gleerups förlag s Etik, pedagogik och tro, Religion och Livsfrågor 1996:2 s 6 8. Att mötas är möjligt, Religion och Livsfrågor 1996:3 4 s Polarisering som livshållning, (Rec av V Annala: Tro eller veta eller bådadera? (1995). A & V-förlaget), Religion och Livsfrågor 1996:3 4 s Att möta ungdomars sökande, Religion och Livsfrågor 1997:1 2 s Om lusten in i döden, (Rec av I Alfvén: Berget dit fjärilarna flyger för att dö, Bonniers förlag 1996), Religion och Livsfrågor 1997:3 s 22. Om vinkeln i Guds mungipa, (Rec av T Anderberg: Guds moral. En essä om lidandets och ondskans problem, (1997). Bokförlaget Nya Doxa), Religion och Livsfrågor 1997:3 s 23. Guds verklighet eller verklighetens Gud?, Filosofisk tidskrift 1998:4 s Måste någon tro på Gud för att han ska finnas?, Religion och Livsfrågor 1999:2 s Att ta den svagares parti, Religion och Livsfrågor 1999:3 s Bränd av solens skugga, Religion och Livsfrågor 2000:2 s

13 Människan en sökare, Att leda skola 5/2000 s Om vetande och religionskunskap, Att leda skola 6/2000 s Den kluvna människan och värdegrunden. Några synpunkter på pedagogik och jämställdhetsarbete i skolan, Att leda skola 1/2001. Värdegrund eller värdegrunder? Läraranteckningar från ett källarhål, Att leda skola 2/2001. Den kluvne, den svage och den andre: om spegelns pedagogik och lärandes människor, Att leda skola 5/2001. Ömsesidighetens öga muslimer och kristna på besök i varandras heliga rum, Minaret 2/2001 s Liksom värden, typ. Om skolmoral och människosyn, Att leda skola 6/2001 s Döden som utmaning. Om modet att söka där livet flyr, artikelserie i Västgötatidningar sommar/höst Varför eller varför inte? Om tro som vidgar verkligheten, Nya Dagen 27/ Kärlek på lika villkor, artikelserie i Västgötatidningar sommar/höst Därför kan man tro på Gud, artikelserie i Västgötatidningar höst/vinter Evangelium enligt Lejonkungen, artikelserie i Västgötatidningar höst/vinter Ömsesidighetens öga muslimer och kristna på besök i varandras heliga rum, Religion och Livsfrågor 2001:3. Domens eller hjärtats etik? Om vedergällning och empati inför terrorismens ansikten, Religion och Livsfrågor 2001:3 Befrielse att älska: om behovet av queerpedagogik i skolan, Religion och Livsfrågor 2002:1. Memento mori värdegrundens hörnsten, Att leda skola 2/2002 s 32 34, samt Religion och Livsfrågor 2/2002. Värdegrunden och forskningen, Religion och Livsfrågor 2/

14 Vilse i Spegellandet. Om utanförskap och människooffer på trons altare, i Mellan vidskepelse och vetenskap. Att tro, att tvivla och att veta, (2002). Malmö: Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap. (Red: O. Franck). Att förnya och vidga religionskunskapsämnet, Religion och Livsfrågor 4/2002 s Mellan flummighet och fundamentalism, Religion och Livsfrågor 4/2002 s Vem talar om kärleken i skolan?, Religion og Livssyn. Tidsskrift for Religionslaererforeningen i Norge, 2/2002 s Gör det någon skillnad att jag finns? Om livet, döden och människovärdet, Liksom värden, typ. Moral och mening med fokus på skolan, Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap, Malmö Möten om tro och möten i tro, Vi har ju mötts förr (2003). (Red U Andersson, G Elisson och D Thurfjell). Lidköping: Västergötlands museum s Norm och avvikelse, Å Morberg och G Fransson (red): Första steget, (2004). Lund: Studentlitteratur s (ur O Franck: Domens eller hjärtats etik? Om skolmoral och människosyn, (2003). Lund: Studentlitteratur.). Betyget och hjärtat, K Nordenfalk (Red): Etik i princip & praktik en antologi om lärares yrkesetik, Studentlitteratur, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, Värnamo 2004 s Tolkning som utmaning, Religion och Livsfrågor 3/2004 s 6 7. Jämställdhet som vidgat livsutrymme om kärlek, kön och genus i skolan, Sophia, Nr 1, mars 2005 s Ansvarets pedagogik om demokrati och sexualitet, Religion och Livsfrågor 2/2005 s Om religionskunskap i den mångkulturella demokratins gymnasium och sex kategorimisstag, Religion och Livsfrågor 3/2005 s Demokratisk religionsundervisning, religiös oskuld och den patetiska trons offer, i Om det som djupast angår Tro och identitet: förankring och förändring, Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap, Malmö 2005 s På spaning efter en icke konfessionell religionsundervisning, Religion och Livsfrågor 14

15 4/2005 s "Tro, värde och identitet i framtidens gymnasieskola", i RPI-nätet. Organ för RPI Arbetsgemenskapen för Religionspedagogik, 12/2006 s 1-5. "Om religionskunskapens riktning - en kommentar till Carl Eber Olivestam", Religion och Livsfrågor 3/2006 s "Det osynliga Eden - om religionsblindhet och skola", i S A Flodell (Red): Religionsblindhet, Stiftelsen Sverige och kristen tro, Bromma 2006 s "Kan man tro på Gud och vara demokrat?", i J Modée och H Strandberg (Red): Frihet och gränser. Filosofiska perspektiv på religionsfrihet och tolerans, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2006 s "Kärlekslärare - utkast till en existentiell relationspedagogik", i O Franck (Red): Genusperspektiv i skolan - om kön, kärlek och makt, (2007). Lund: Studentlitteratur s "Att fånga ett tilltal. Om case som metod för undervisning om tro och värde", Religion och Livsfrågor 2/2007 s "L assignatura de religió dins les matèries obligatòries del primer i el segon cicles educatius obligatoris", i Cultura religiosa a l escola. Jornades internacionals sobre una assignatura aconfessional, Barcelona, 20 i 21 de juny de 2005, Generalitat de Catalunya, Departament de la Vicepresidència, Katalansk övers. av föreläsningen "The subject of religion as a compulsory matter of the first and the second compulsory educational cycles" genomförd vid konferens, "Seminar on Religious Culture at School", i Barcelona 20-21/ av M Forteza Gonzáles och Joan Gómez, Generalitat de Catalunya, Barcelona 2005 s Upptäcka eller bedöma? Värdegrundsprocesser som dynamiserande metoder i integrativ undervisning i religionskunskap, i J Gustafsson Lundberg och B Liljefors Persson (Red): religionskunskap.nu, Årsbok för Lärare i Religionskunskap, Malmö 2008 s Om praktisk kunskap, ett vidgat vetande och det goda livet, (rec av J Bornemark och F Svenaeus (red): Vad är praktisk kunskap?, Södertörn Studies in Practical Knowledge 1, Stockholm 2009), Religion och Livsfrågor 3/2009 s Tema Religionsfilosofi, Religion och Livsfrågor 1/2010 (red). Religionskunskap, religion och filosofi, Religion och Livsfrågor 1/2010 s 6 7. Att gå på värdegrund, Pedagogiska magasinet 1/2010 s

16 Sanningsfrågan, (Rec av L Fromm Wikström: Gud och vardagsspråket. En religionsfilosofisk förutsättningsanalys, Uppsala universitet 2010), Svensk Kyrkotidning (SKT) 22/2010 s Att hålla fast vid sanningen: tro, kunskap och vetande i undervisning i religionskunskap, i E Hall och Bodil Liljefors Persson (red): Religionsdidaktik - i teori och praktik, Årsbok för Lärare i Religionskunskap 2010 s Tema Tro, värde och politik, Religion och Livsfrågor 1/2011 (red). Tro, värde och politik, Religion och Livsfrågor 1/2011 s 6-8. Om konsten att vara realist: defensiva vs offensiva vägar till filosofisk religionskritik, i Motståndets möjligheter. Filosofiska repliker till Eberhard Herrmann (red tills m L Edlund, K Johannesson och M Stenmark), Artos & Norma Bokförlag, Skellefteå 2011 s Att älska livet, att leva i det svåra och att öppna för försoning, (Rec av S. Sjöquist: Fotspår. Om hiv och om att leva, Bilda förlag, Stockholm 2011), Religion och Livsfrågor 2/2011 s 23. Om feministisk teologi och etik, (Rec av M Jansdotter Samuelson, J Gustafsson Lundberg och A Borg (red): Kön, teologi och etik. En introduktion, Studentlitteratur, Malmö 2011), Religion och Livsfrågor 3/2011 s Fundamentalismer som utmanar, i Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor, etik, (2011). (Red M Löfstedt). Lund: Studentlitteratur s Vad är religionskunskap?, (Rec av A-L Eriksson: Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy, Lund: Arcus 2012), Religion och Livsfrågor 2/2012 s Att undervisa om religion och vetenskap utmaningar och möjligheter, i Att undervisa om religion och vetenskap. Med grund i ämnesplanen i religionskunskap (2012). (Red O Franck & M Stenmark). Lund: Studentlitteratur s Nationella prov i religionskunskap, Religion och livsfrågor, Volym 2013, Nummer/häfte 1, 2013 (Red). Om nationella prov i religionskunskap. Intervju med undervisningsråd Mats Olsson, Skolverket. Religion och livsfrågor 1/2013 s (O)mätbarhet? om nationella prov. Religion och livsfrågor 1/2013 s

17 Veta rätt och göra gott etik som didaktiskt kunskapsområde, i Samhällsämnenas didaktik. Åk 4 6. (2013) (Red: Olof Franck). Lund: Studentlitteratur s ). "Etisk litteracitet - om filosofiska förutsättningar för att utveckla ämnesdidaktiska perspektiv med hänsyn till kursplanen i religionskunskap (Lgr11)", i Marner, Anders & Örtegren, Hans (red): KLÄM. Konferenstexter om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk.(2013) ~Tilde - skriftserie nr. 1, Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet, s ). Etiken i hjärtat, i tanken och i kroppen: att arbeta med etiska frågor tillsammans med barn i yngre åldrar, i Samhällsämnenas didaktik F åk 3 (2013) (Red tills m Inger Björneloo och Magnus Hermansson Adler). Lund: Studentlitteratur s (Under tryckning.) Kunskapskrav och bedömning, i Samhällsämnenas didaktik F åk 3 (2013) (Red tills m Inger Björneloo och Magnus Hermansson Adler). Lund: Studentlitteratur s (Under tryckning.) Tema: Religious literacy. Religion och livsfrågor 3/2013. Red. Den tredje vägen: mellan objektivistiska och subjektivistiska bilder av tro i undervisning i religionskunskap. Religion och livsfrågor 3/2013 s Religionsundervisning med förankring i ett sekulärt religionsbegrepp. Recension av Andreassen, Bengt-Ove (2012). Religionsdidaktikk. En innføring. Oslo: Universitetsforlaget, s Internetpublikationer Case på webben, uppgifter i etik, (Även i bokform i Case i religionskunskap respektive Case i rättskunskap, Studentlitteratur, Lund 2006.) Samtal kring familjevärderingar, tills m Lise-Lotte Gustafsson, samt (Även i bokform: Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring familjevärderingar, tills m Lise-Lotte Gustafsson, 17

18 Flyktingfondsprojekt Kom In, Uppsala kommun, Uppsala 2008(Se ovan!).) Samtal kring makt, religion och politik, tills m Lise-Lotte Gustafsson, (Även i bokform: Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring värderingar om makt, religion och politik, tills m Lise-Lotte Gustafsson, Flyktingfondsprojekt Kom In, Uppsala kommun, Uppsala 2008 (Se ovan!)). Samtal kring känslan för det allmänna, tills m Lise-Lotte Gustafsson, (Även i bokform: Personer från religiösa samfund (kristna och muslimer), tjänstemän från Uppsala kommun, ungdomar som läser mediaprogram och SFI-studerande för samtal kring värderingar om känslan för det allmänna, tills m Lise-Lotte Gustafsson, Flyktingfondsprojekt Kom In, Uppsala kommun, Uppsala 2008 (Se ovan!)). 18

Olof Franck EDUCATION AND PROFESSIONAL EXPERIENCE

Olof Franck EDUCATION AND PROFESSIONAL EXPERIENCE Olof Franck A EDUCATION AND PROFESSIONAL EXPERIENCE 1. Education 2 Current positions at the University of Gothenburg 3. Previous teaching positions at the University of Gothenburg 4. Other teaching experience

Läs mer

Olof Franck EDUCATION AND PROFESSIONAL EXPERIENCE

Olof Franck EDUCATION AND PROFESSIONAL EXPERIENCE Olof Franck A EDUCATION AND PROFESSIONAL EXPERIENCE 1. Education 2 Current positions at the University of Gothenburg 3. Previous teaching positions at the University of Gothenburg 4. Other teaching experience

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska

Läs mer

Samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

Samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Denna programförklaring är skriven för att belysa gruppens ämnesdidaktiska utgångpunkter, historik, erfarenheter och inriktning. Den visar

Läs mer

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion

Läs mer

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Religious Studies 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Att undervisa om religion och vetenskap : med grund i ämnesplanen i religionskunskap PDF LÄSA ladda ner

Att undervisa om religion och vetenskap : med grund i ämnesplanen i religionskunskap PDF LÄSA ladda ner Att undervisa om religion och vetenskap : med grund i ämnesplanen i religionskunskap PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Olof Franck. Den nya ämnesplanen i religionskunskap lyfter

Läs mer

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP historisk bakgrund.

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP historisk bakgrund. De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP historisk bakgrund. Nedan ges en historisk bakgrund till den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för intresseområde De samhällsorienterande ämnenas

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Civics Ba, Perspective of Society, 15 credits, Continuing Education for Teachers, 15 Credits

Civics Ba, Perspective of Society, 15 credits, Continuing Education for Teachers, 15 Credits 1 (5) Course Syllabus: Civics Ba, Perspective of Society, 15 credits, Continuing Education for Teachers, 15 Credits General data Code Subject/Main field Cycle Progression Credits Progressive specialisation

Läs mer

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med

Läs mer

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 08 LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Religious Studies 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Religious Studies 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Religionsdidaktik : mångfald, livsfrågor och etik i skolan PDF ladda ner

Religionsdidaktik : mångfald, livsfrågor och etik i skolan PDF ladda ner Religionsdidaktik : mångfald, livsfrågor och etik i skolan PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Jenny Berglund. Religionskunskapen i skolan ska behandla de stora världsreligionerna, sekulära

Läs mer

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Ämne Religionskunskap

Ämne Religionskunskap Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4. Innehåll

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4. Innehåll UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG473, Samhällsorienterade ämnen i ett didaktiskt perspektiv, 30,0 högskolepoäng Social Science in a Didactical Perspective, 30.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPP11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPQ11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6SO10 Samhällsorienterande ämnen för lärare årskurs 4-6, 30 högskolepoäng Social Science for Teachers Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, SE-901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Kursplan 2011-10-24 Sid 1 (5) Sociology of churches,

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Röstlängd NFRs årsmöte Anders Sjöborg, Uppsala Universitet. Caroline Gustavsson, Teologiska Högskolan. Johan Liljenstrand, Gävle Högskola

Röstlängd NFRs årsmöte Anders Sjöborg, Uppsala Universitet. Caroline Gustavsson, Teologiska Högskolan. Johan Liljenstrand, Gävle Högskola Röstlängd NFRs årsmöte 2016 Anders Sjöborg, Uppsala Universitet Caroline Gustavsson, Teologiska Högskolan Johan Liljenstrand, Gävle Högskola Lars Naeslund Signild Risenfors, Högskolan Väst David Lifmark,

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG200. SO för grundlärare 4-6: Historia och religion, 15 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper för undervisning i ämnena historia och religionskunskap i årskurserna 4-6. Lärandemål

Läs mer

Delkurs 1, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning A, 7,5hp

Delkurs 1, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning A, 7,5hp Delkurs 1, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning A, 7,5hp Geografi : Biesta, Gert (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber [utdrag, 15 sidor] [256 sidor i urval] Mikkelsen,

Läs mer

Identitet, sexualitet och jämställdhet - att arbeta med och möta nyanlända elever i skolan

Identitet, sexualitet och jämställdhet - att arbeta med och möta nyanlända elever i skolan Identitet, sexualitet och jämställdhet - att arbeta med och möta nyanlända elever i skolan Teresa Fernández Long Undervisningsråd, Skolverket Program 09.15 Att arbeta med sexualitet, identitet och jämställdhet

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng LRE 110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

BOKAFTON. Nicolaisalen, Själagårdsgatan 13, Gamla stan 19.00-20.30. Inträde: 100 kr

BOKAFTON. Nicolaisalen, Själagårdsgatan 13, Gamla stan 19.00-20.30. Inträde: 100 kr BOKAFTON Inträde: 100 kr 19 februari H Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, Karolinska Institutet, psykiater, författare. Samtalsledare: Hanna Stenström 19 mars I skuggan av Nathan Omi Söderblom

Läs mer

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Tommy Eriksson Lärare, konsult och sexualupplysare Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/467 HUMANISTISKA FAKULTETEN Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng Theological Programme, Programkod: H1RKT 1. Fastställande Utbildningsplanen är

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE10 Religionskunskap I för Gymnasielärare, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng

PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills,15 higher education credits Avancerad nivå/ Second Cycle 1. FASTSTÄLLANDE

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisningen

Sex- och samlevnadsundervisningen Sex- och samlevnadsundervisningen En ny tid med många perspektiv! Agneta Nilsson, undervisningsråd agneta.nilsson@skolverket.se Handledningar är en spegling av sin tid 1994 en ny läroplan, nu målorienterad

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS 4-6 KURSKOD: CH01SL KURSBESKRIVNING Delkursen i religionskunskap DELKURSENS INNEHÅLL ENLIGT KURSPLANEN Fokus i de fyra momenten ligger på elevers begreppsutveckling

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Historia GR (A), Samhällsorientering för lärare åk 1-3, 15 hp. (1-15). Ingår i Lärarlyftet, 15 hp

Historia GR (A), Samhällsorientering för lärare åk 1-3, 15 hp. (1-15). Ingår i Lärarlyftet, 15 hp 1 (8) Kursplan för: Historia GR (A), Samhällsorientering för lärare åk 1-3, 15 hp. (1-15). Ingår i Lärarlyftet, 15 hp Civics Ba, Perspective of Society, 15 credits, Continuing Education for Teachers, 15

Läs mer

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30. Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare B, 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (B) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

RAPPORT FRÅN SAMTIDEN

RAPPORT FRÅN SAMTIDEN RAPPORT FRÅN SAMTIDEN 23 september Islamska staten (IS) hot mot världsfreden? Per Jönsson, Mellanösternanakytiker, redaktör på Utrikespolitiska institutet (UI). Yasri Khan, generalsekreterare, Svenska

Läs mer

Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp

Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp Civics Ba (B) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng SH008G Samhällskunskap

Läs mer

Kursplan. RK3041 Religionsvetenskap III för lärarstuderande: inriktning etik, inklusive examensarbete. 30 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursplan. RK3041 Religionsvetenskap III för lärarstuderande: inriktning etik, inklusive examensarbete. 30 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Kursplan RK3041 Religionsvetenskap III för lärarstuderande: inriktning etik, inklusive examensarbete 30 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Religious Studies III for Teacher Students: Ethics, Including Degree

Läs mer

SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren Lärarhandledning: SEKULÄR HUMANISM Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU41118 Ämnen: Samhällskunskap/Religion/Historia Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid: 8 min Produktionsår: 2018

Läs mer

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (11) Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument 2011-11-17 2 (11) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 1 SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPGIFTER... 5 Grundläggande värden... 5 Förståelse

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Sid 1 (7) Religionsvetenskap II, fortsättningskurs,

Läs mer

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits

PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG420, Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15,0 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits

SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASSG, Masterprogram i genusstudier, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Social Studies of Gender, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav och med

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018

Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018 1(5) Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018 Litteratur tillhörande ämnesdidaktiken tillkommer, se Lisam Berg, Gunnar (2003) Att förstå skolan. En teori om skolan som

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

LMS100, MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE 1, 20 poäng. Man, Nature and Society 1, Introductory level.

LMS100, MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE 1, 20 poäng. Man, Nature and Society 1, Introductory level. , MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE 1, 20 poäng. Man, Nature and Society 1, Introductory level. Kursnivå: 1-20 poäng. Introductory level 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är interimistiskt fastställd av 2001-11-15

Läs mer

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet SåSant Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet http://www.youtube.com/watch?v=g691gtddjx4 SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Torbjörnsson, Tomas (2015). Geografiämnets didaktik i Jan Wiklund och Tomas Torjörnsson Geografi 4-6 lärarbok. Falköping: Capensis Förlag [21 sidor]

Torbjörnsson, Tomas (2015). Geografiämnets didaktik i Jan Wiklund och Tomas Torjörnsson Geografi 4-6 lärarbok. Falköping: Capensis Förlag [21 sidor] Geografi Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos [256 sidor i urval] Artiklar: Fridfeldt, Anders & Molin, Lena (2010). Modern geografi i skola och gymnasium

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA SEX PÅ KARTAN Handtecknad upplysningsfilm som bygger på ungdomars frågor. Nio års undervisning på en halvtimme, sa en lärare om filmen.

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Samhällskunskap GR (A), Samhällsorientering för åk 1-3. Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

Samhällskunskap GR (A), Samhällsorientering för åk 1-3. Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Samhällskunskap GR (A), Samhällsorientering för åk 1-3. Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp Civics Ba, Perspective of Society, 15 Credits, Continuing Education for Teachers Allmänna data

Läs mer

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds universitet. Kursen omfattar första terminen av sammanlagt tre.

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds universitet. Kursen omfattar första terminen av sammanlagt tre. Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN01, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Samhällskunskap GR (A), Samhällsorientering för F-3. Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

Samhällskunskap GR (A), Samhällsorientering för F-3. Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Samhällskunskap GR (A), Samhällsorientering för F-3. Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp Civics Ba, Perspective of Society, 15 Credits, Continuing Education for Teachers Allmänna data om

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och insikter i de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, religion, historia och

Läs mer

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng Social science for Teachers in Primary School 1, 30 higher education credits Grundnivå / First cycle 1. Fastställande

Läs mer

Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals

Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals Kursplan PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå Educational leadership for principals 7.5 Higher Education Credits *), Graduate Level Mål Det övergripande målet är att den

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6SO10 Samhällsorienterande ämnen för lärare årskurs 4-6, 30 högskolepoäng Social Science for Teachers Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Humanistiska och teologiska fakulteterna FLRA01, Modersmålsundervisning och studiehandledning, 60 högskolepoäng Mother Tongue Instruction and Multilingual Study Guidance, 60 credits Grundnivå / First Cycle

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22. KURSPLAN KPU 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori PDF ladda ner

Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori PDF ladda ner Vetenskapligt tänkande : från kunskapsteori till metodteori PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Jan Hartman. Det vetenskapliga arbetet och dess resultat blir alltmer betydelsefulla i det

Läs mer