De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP historisk bakgrund.

Transkript

1 De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP historisk bakgrund. Nedan ges en historisk bakgrund till den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för intresseområde De samhällsorienterande ämnenas didaktik. Ämnesdidaktiska utgångpunkter Vi utgår från en ämnesdidaktisk definition som fokuserar det som ibland kallats för brobygget mellan skolans eller de akademiska disciplinernas ämnen och dess funktion /betingelser /överväganden i förhållande till hur dessa får sin utformning i skola och utbildning. Med fagdidaktikk forstår vi overveielser som er knyttet til et fags situasjon i skole og utdanning. Svein Sjöberg Kortfattat kan man säga att ämnesdidaktikens uppgift är att skapa, utveckla och vårda kunnande om betingelser för lärande och undervisning angående olika innehåll och elevgrupper Björn Andersson Eleven lever i samhället och har erfarenheter av och föreställningar om detta samhälle. Uppdraget för skolans lärare är att skapa en arena där elevens egna värderingar, livsfrågor och tänkande står i fokus. Skolans uppgift är att göra världen i vid mening begriplig för dem, utveckla ett kritiskt och nyfiket förhållningssätt och att främja en utveckling till aktiva samhällsmedborgare. Vi har genom intresseområdets historia velat medverka till att ge förutsättningar för en undervisning där elevernas egna erfarenheter uppmärksammas och där de sedan får möjlighet att bearbeta sina tankar och idéer kritiskt och teoretiskt. Vi intresserar oss för olika aspekter av undervisning och lärande i en skolkontext i de samhällsorienterande ämnena: historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi. Vart och ett av dessa ämnen innehåller i sin tur en mängd olika områden. Den samhällsorienterande ämnesdidaktiska inriktningen vid IDPP har varit tydligt praxisorienterad. Vi använder praxis synonymt med praktiknära men förhåller oss också till den definition av begreppet praxis som beskrivits i bokserien Pedagogy, Education and Praxis där ett par medlemmar av gruppen bidragit: praxis defined as action which is morally - committed, oriented and informed by traditons ( Kemmis & and Smith (2008). Pedagogy, education and practice: Vol. 1. Enabling praxis: Challenges for education. Rotterdam s 4). Kort historik Med utgångspunkt i den fackdidaktiska och läroplansteoretiska rörelsen under 70- och 80-talet finns en väldokumenterad forsknings- och skolutvecklingsmiljö. Under 1980-talet startades SODIK-gruppen (SO-didaktik) som en effekt av klassrumsforskning finansierad av dåvarande Skolöverstyrelsen. Denna grupp var en av de första ämnesdidaktiskt orienterande grupperna i Sverige, med ambition att sprida aktuell ämnesdidaktisk forskning inom So-området. Detta har bl.a. skett genom de s.k. SO-biennaler som arrangerats där forskare och lärare möts (1985,1987, 1991, 1996, 2000). Under 80- och 90-talet deltog gruppen på olika sätt i alla större nationella utvärderingar av skolväsendet, U92, U95, U98 Tema tillståndet i världen och NU03, där gruppen var 2

2 ansvarig för det sammanhållande So-ämnet och för samhällskunskap. Detta arbete har resulterat i ett flertal rapporter.

3 Förutom de enskilda medlemmarnas olika forsknings-och utvecklingsbidrag (se nedan), har gruppen under 2000-talet bl.a. utmärkt sig genom att vara djupt involverad i ett antal större bedömningsprojekt initierade av Skolverket, och medverkan i kursplanegrupper inom historia, religionskunskap och samhällskunskap, för att ta fram nya kurs- och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Forskningsprojekt avslutade: Forskningsprojektet Att undervisa är att välja. Ett treårigt forskningsprojekt Att undervisa är att välja beviljades forskningsmedel fr.o.m. vt 05 av Vetenskapsrådet. Detta var ett samarbetsprojekt mellan Malmö Högskola, Göteborgs universitet och Skövde Högskola. Syftet var att studera didaktisk medvetenhet hos lärarstuderande i det samhällsorienterande fältet med fokus på existentiella spörsmål och den mångkulturella elevgruppen. Grupper av lärarstuderande följdes under utbildningen och som yrkesverksamma lärare genom seminarier, intervjuer och observationer. Projektet avslutades Aktionsforskande projekt. Aktionsforskningsprojekt planerades och genomfördes (AFCprojektet och ALM-projektet) i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen med medel från Vetenskapsrådet och UFL, 2003 och Forskningsprojektet Värdegrunden genomfördes med Carl E. Olivestam och Magnus Hermansson Adler som projektansvariga. Det ägde rum inom grundutbildningen med syfte att utveckla värdegrundsagerandet utifrån att endast vara något som man pratar om till att bli något som ingriper i skolvardagen. SO-avdelningen var representerad i institutionens fleråriga projekt kring sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, vilket har varit finansierat av medel från Socialstyrelsen. Magnus Hermansson Adler svarade för två artiklar i projektrapporten, analys av läroböcker i biologi för åk 7-9 samt frågans funktion i sex- och samlevnadsundervisningen. Hela rapporten finns tillgänglig på institutionens hemsida. Prov och bedömningsbank på uppdrag av Skolverket Mellan 2006 och 2011 har So-gruppen i olika konstellationer genomfört två större bedömningsprojekt finansierade av Skolverket. Efter en inledande pilotstudie (Arne Löfstedt och Magnus Hermansson Adler) gavs uppdraget att genomföra Sveriges första bedömningsbank inom SO i samhällskunskap med Arne Löfstedt som projektledare. Medverkande inom institutionen var Elisabeth Hesslefors, PO Hansson och Annika Lindskog. Senare genomfördes arbete med ett bedömningsstöd i religionskunskap med Arne Löfstedt som projektledare och Annika Lindskog som biträdande. Båda de senare projekten involverade ett stort antal lärare och var vetenskapligt handledda av docent Gudrun Ericksson och professor Jan-Eric Gustafsson. De avrapporterades till Skolverket och är publicerade på Skolverkets hemsida och på egna hemsidor (shbedömning.se och rebedömning.se). Nationella utvärderingar Flera personer i vår forskningsmiljö har varit delaktiga i Skolverkets nationella utvärderingar av SO-ämnena sedan 1989 (1989, 1992, 1998 samt 2003). Under våren 2005 presenterades tre rapporter dels i Skolverkets egen serie, dels i rapportserien på institutionen IPD. De ger en ingående beskrivning av kunskaper, färdigheter och attityder hos elever och lärare i grundskolans samhällsorienterande undervisning.

4 Expertuppdrag vid skolreformer var Arne Löfstedt ämnesexpert vid Skolöverstyrelsen och medverkade i arbetet med att utveckla den reviderade kursplanen inom samhällskunskap för gymnasiet var Arne Löfstedt ämnesexpert i samhällskunskap vid Skolverket och medverkade i arbetet med att utveckla den nya kursplanen i samhällskunskap gymnasiet inom Lpo medverkade Magnus Hermansson Adler som ämnesdidaktisk konsult vid statsrådsberedningen i uppbyggnaden av Forum levande historia 8. Olof Franck var ämnesexpert i Skolverkets arbete med att utveckla kurs- och ämnesplan i religionskunskap respektive programmål/examensmål för det samhällsvetenskapliga programmet inom ramen för reformerna Gy07 och Gy11, med att utveckla kursplan i religionskunskap inom ramen för Lgr11 och med att utveckla ämnesplan i religionskunskap inom ramen för Gymnasiesärskolans reform Annika Lindskog var ämnesexpert i Skolverkets arbete med att utveckla ämnesplan i religionskunskap respektive examensmål för det samhällsvetenskapliga programmet inom ramen för Gy11, samt ingick i referensgruppen för arbetet med att utveckla kursplan i religionskunskap inom ramen för Lgr11.

5 Publikationer: ett urval t o m 2010 Avhandlingar och rapporter Hesslefors-Arktoft, Elisabeth (1996): I ord och handling, Innebörder av att anknyta till elevers erfarenheter, uttryckta av lärare (1996) Göteborg Studies in Educational Science nr 110 ACTA Gothoburgensis Universitatis von Brömssen Kerstin, (2003): Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet Göteborg Studies in Educational Science nr 201 ACTA Gothoburgensis Universitatis. Severin Roland (2002): Dom vet vad dom talar om En intervjustudie om elevers uppfattningar av begreppen makt och samhällsförändring Göteborg Studies in EducationalScience nr 182 ACTA Gothoburgensis Universitatis. Oscarsson, V. och Svingby, G. (2005): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 samhällsorienterande ämnen. Skolverket. Oscarsson, Vilgot (2005): Elevers demokratiska kompetens Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan NU03 samhällsorienterande ämnen nr 2005:04. Oscarsson, Vilgot (2005): Elevers syn på globala förhållanden och framtiden Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan NU03 samhällsorienterande ämnen nr 2005:05. Olivestam, CE. (2006): Kulturmöte i centralafrikansk kontext med kyrkan som arena. Fältarbete i République Centrafricaine. Medförfattare: Thornell, C. Artiklar Hesslefors- Arktoft, Elisabeth (2000): Vad är en bra lärare och kan man bli en bra lärare?, I Tibelius-Claesson (red) Skolan i centrum, Studentlitteratur Lund. Hesslefors - Arktoft Elisabeth ( 2008) Deliberative Communication between University and Schools through Action Research in Rönnerman m fl eds Nurturing Praxis Sense Publishers Rotterdam Hesslefors Arktoft, Elisabeth & Lindskog, Annika ( 2008) Connecting Theory and Praxis in Mattsson m fl Examining Praxis Sense Publishers Rotterdam Olivestam, CE. (2005): Ämnesdidaktisk modell Artikel byggd på paper presenterat vid Lärarutbildningskonferensen i Vasa september Publicerat i Åbo universitets pedagogiska tidskrift. Vasa. Konferensbidrag Hesslefors-Arktoft, Elisabeth (2004): Lärarutbildning som mötesplats för förändring och delaktighet Paper presenterat vid Lärarutbildningskonferensen i Vasa september Tedeborg, Bengt O (2005): Three Chords Against Oppression? On Freedom and Revolutionary Potential in the Works of Bruce Springsteen. Paper presenterat vid konferensen Glory Days: A Bruce Springsteen Symposium, Monmouth University, West Long Branch, NJ. USA sept Arrangör: Penn State University.

6 Tedeborg, Bengt O (2007): Interdisciplinary Understanding of Gothenburg. Paper presenterat tillsammans med Ulrika Holmgren vid ETEN-konferensen (European Teachers Education Network) i Porto, april Tedeborg, Bengt O (2007) An American in Sweden. On Bruce Springsteen's relevance for Swedish listeners. Paper till IASA's (The International American Studies Association) World Congress i Lissabon, september Pedagogiska och populärvetenskapliga böcker, artiklar och presentationer: ett urval t o m Hermansson Adler, Magnus (2004): Historieundervisningens byggstenar -grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Hesslefors-Arktoft, Elisabeth (2000): Projektverkarutbildning i Stadsdelen Centrum. Ett aktionsforskande projekt. Rapport från Trygghetsfonden för kommuner och landsting. Hesslefors Arktoft Elisabeth (red) Erfarande och synvändor - en rapport om so-didaktik Publiceras i IPD:s rapportserie våren 2006.

7 Franck, Olof (2004) Demokratins värdegrund och värdekonflikter. Demokratins värden och det integrera(n)de medborgarskapet", i Gemensam värdegrund i mångfaldens demokrati. Integrationsverkets rapportserie 2004:06 s Norrköping: Integrationsverket. (Red L Sahlberg) Franck, Olof (2003) Domens eller hjärtats etik? Franck, Olof (2002) Djurens liv och vårt - Om att värdera liv Franck, Olof (2002) Förtryckets grundvalar. Norm och avvikelse i argument om homosexuellas, invandrares och kvinnors rättigheter. Studia Philosophiae Religionis 22. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Larsson, Kristoffer, Kritiskt tänkande i samhällskunskap ett utfallsrum, dess design och tillkomst. Föredrag vid konferens för Nätverket för fenomenografi och variationsteori, 9-10 november 2010, Göteborgs universitet. Lilliestam (2009): Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod. Konferensen i ämnesdidaktik Middelfart maj Historieweb.dk Löfstedt Arne (2009) Bedömningsstöd i Samhällskunskap Skolverket