PROJEKTPLAN Bedömning för lärande

Transkript

1 PROJEKTPLAN Bedömning för lärande

2 Bakgrund Under 2008 har en arbetsgrupp med representanter från Herrljunga, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda kommuner samt Högskolan i Borås diskuterat frågor där elevernas resultat kring nationella prov och betyg stått i fokus. Utgångspunkten är att de fyra kommunerna, trots likheter vad avser storlek, befolkningsstruktur, arbetsmarknad m m uppvisar avsevärda skillnader när det gäller elevernas prestationer. Dessa frågor har bedömts så intressanta att arbeta vidare med att ett samarbetsavtal slutits mellan kommunerna och Högskolan i Borås. Syftet är att inom ett treårigt Forsknings- och utvecklingsprojekt arbeta med dessa frågor för att därigenom utveckla skolornas arbete med frågor som rör lärande och bedömning. Syfte Syftet med projektet är att utforska, förändra och utveckla den pedagogiska verksamheten med avsikt att optimera betingelserna för lärarnas bedömning liksom för elevernas lärande med därpå följande förbättrade elevresultat. Teoretisk ram Projektet vilar på Basil Bernsteins pedagogiska teori, vilken delar centrala utgångspunkter för projektet. I teorin beaktas bland annat villkor för elever som inte har en akademisk bakgrund i sin hemmiljö. Resultat från bernsteinsk forskning sammanfaller dessutom med resultat från annan forskning som inte är sociologisk, men som beaktar vad som är kvalificerande för elever. Viktiga teoretiska begrepp blir horisontell och vertikal diskurs, vilka står för å ena sidan kunskap som är vardaglig och å andra sidan kunskap som är mer specialiserad och meriterande i bedömningssammanhang. Teorin underlättar för resonemang om hur elever kan beredas tillträde till sådan kunskap. Därutöver bidrar teorin med begrepp för analys av undervisning, t. ex. klassifikation och inramning som innehåll i pedagogiska koder. Teorin utmanar också samtida undervisningsideal som i forskning visat sig missgynna elever med en sorts social bakgrund. Ett mer utförligt resonemang återfinns i: Norlund, Anita (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan. Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov. Göteborg Studies in Educational Sciences 273. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Finns nedladdningsbar på kapitel 4, s Assessment for learning är likaså ett viktigt begrepp (se exempelvis Assessment for Learning: Putting it into practice, Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B., and Wiliam, D. (2003), Open University Press, Maidenhead, Buhagiars artikel). Beskrivning Sidan 2 av 7

3 Omfattning Projektet är treårigt och involverar fyra kommuners 7-10-skolor. Delmål -lärarna beskriver, analyserar och kommunicerar val av bedömningsformer utifrån relevant ämnesdidaktisk teori -lärarna beskriver, analyserar och kommunicerar pedagogiska val utifrån relevant ämnesdidaktisk teori -lärarna exemplifierar konsekvenser av olika pedagogiska val och drar slutsatser kring dessa med hänsyn tagen till klass, kön och etnicitet -lärarna beskriver utifrån ämnesdidaktisk teori vad som vanligen uppfattas som ämnesspecifikt och ämnesöverskridande -lärarna drar slutsatser utifrån olika former av bedömning, pedagogiska val och dess konsekvenser i sin egen praxis. Projektet har ett hållbarhetsperspektiv med avseende på att - de aktuella lärarna ges en ökad medvetandegrad för att också kunna bli pionjärer i det kommande mål- och betygssystemet - en ökad medvetandegrad också kan kommuniceras till föräldrar - ett framåtsyftande nätverk kommer till stånd Organisation Under projekttiden kommer förändringar att ske i det nationella mål- och betygssystemet. Det föranleder att projektet byggs upp på det viset att ny kunskap som projektet bidrar med är omsättningsbart i kommande former av pedagogisk verksamhet. Därför löper projektet delvis parallellt med implementeringen av Skola Deltagare Lärare i de fyra kommunerna Herrljunga, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda. Rektorer i de fyra kommunerna Herrljunga, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda. Utvecklingsledarna Roger Jansson, Ulf Jogbratt, Cilla Larsson och Maria Nord. Elever i år 7-10 i de fyra kommunerna Herrljunga, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda. Ulf Jogbratt, kontaktlänk mellan Högskolan och utvecklingsledarna vid behov. Forskare Anita Norlund, lektor, Högskolan i Borås (ingår även i utmanargruppen). Sidan 3 av 7

4 Utmanare Jörgen Dimenäs, lektor. Utmanare Kerstin Kolback, adjunkt. Utmanare Christer Wede, adjunkt. Samtliga från Högskolan i Borås. Professor Bengt Persson, Högskolan i Borås, senior adviser. Masterstudenter från Högskolan i Borås. Lärarna är huvudaktörer. Styrgruppen består av utvecklingsledare, utmanare och forskare. Utmanare arbetar nära utvecklingsledare. Ansvarsområden Lärargrupper Rektorer Diskuterar med varandra och med utmanare Prövar/Prövar ut elevmeriterande material och aktiviteter i undervisning För dialog med utvecklingsledaren och kommunernas representant i styrgruppen om hur arbetet fortlöper Ansvarar och ger förutsättningar för genomförandet enligt projektplanen Utvecklingsledare Är kommunernas representant och språkrör mot högskolan Förankrar beslut mot rektorer Utmanare Diskuterar med och utmanar grupper av lärare fackdidaktisk kompetens Forskare och projektledare teori som vägleder pedagogiska val inom projektet Planerar, följer upp projektplanen och dokumenterar Följer, analyserar och utvärderar projektet Masterstudente Bistår lärarna i at samla in information Bistår lärare i interventionsarbe kan sammanställ och observera Samlar information, gräver djupt i sin undervisning, analyserar Hjälper rektorer att skapa förutsättningar Fungerar som en referensgrupp för forskare och utmanare Håller projektets riktning begrepp egna och andras texter teori bakom bedömning Tillhandahåller fackdidaktisk kompetens begrepp egna och andras texter Sidan 4 av 7

5 dokument Bistår forskare och utmanare ifråga om utvärdering och skrivande av slutrapport lämplig litteratur för diskussioner konkreta uppgifter och för eleverna meriterande material och aktiviteter Bidrar till att knyta ihop teori och praktik specifika och systematiska frågor Ansvarar för var sitt tema teori bakom bedömning lämplig litteratur för diskussioner konkreta uppgifter och för eleverna meriterande material och aktiviteter Bidrar till att knyta ihop teori och praktik specifika och systematiska frågor Skriver slutrapport Ansvarar för en digital projektplats Ansvarar för webbsida och webbplattform Övriga resurser Gemensam digital plattform. Genomförande Etapp 1: Frågor ställs. Exempel på frågor som uppstått i praxis lyder: Sidan 5 av 7

6 Hur kan vi ge elever bättre förutsättningar? Vilka förväntningar har vi på eleverna? Bedömer vi rätt? Etapp 2A: Historisk analys Etapp 2B: Nuvarande empirisk analys. Vid projektets början finns dokument tillgängliga i form av - av lärardiskussioner från tidigare kompetensutvecklingsdagar - konkretiserade kursplaner - kvalitetsrapporter - betygsstatistik Etapp 3-7 Etapp 3-7 bygger på Postholm och Moens (2009) modell (figur 2.6, s. 41) och kännetecknas av flexibilitet Start av projektet Den 13 augusti 2009 arrangeras en kompetensutvecklingsdag. Då presenteras och implementeras projektet. Inför denna dag bildas arbetsgrupper. Med små förändringar kommer dessa att vara identiska med tidigare formade grupper. Kompetensutvecklingsdagen innehåller följande delar: Kl 9.30-ca10.30 Professor Bengt Persson föreläser om kommande utmaningar det svenska utbildningssystemet står inför i samband med de mest omfattande förändringarna sedan decennier. Rast Kl Projektet presenteras Kl Lektor Ann-Sofie Holm föreläser. Lunch Kl Workshop arrangeras för involverade lärare med innehåll sammanställt av projektets forskare och utmanare. Workshopen benämns The Survival K onsdag den 12 augusti 2009it. Deletapper Tidigt under treårsperioden: Fokus på praktiskt och handfast didaktiskt inriktat arbete. Senare under treårsperioden: Problematisering av möjliga konsekvenser av lågt ställda förväntningar på elevresultat. Fortsatt praktiskt arbete. Större fokus på resonemang om Sidan 6 av 7

7 kön, klass, etnicitet och andra kulturella skillnader. Mot slutet allt större utrymme för frågor som lärarna eventuellt inte upplever vara besvarade. Uppföljning/ Rapportering En projektrapport färdigställs. Forskningsartiklar skrivs successivt. En didaktiskt inriktad bok ges eventuellt ut tillsammans med lärarna, exempelvis i antologiform. Förslag på övrigt innehåll under projektets pågående Utvecklingsledare, rektorer och/eller lärare bjuds in till föreläsningar på Högskolan, t. ex. i samband med internationella gästföreläsningar. Utvecklingsledare deltar i konferenser med relevant innehåll t. ex. i forskarkonferens kring bedömning den oktober. Implementeringskonferens Skola 2011 länkas till projektet. Förslag på andra kommande föreläsningar: Jörgen Dimenäs föreläser om diskussionen kring ämnesinnehåll i en målrelaterad verksamhet. Kerstin Kolback föreläser om reflektioner kring elevengagemang och bedömning utifrån arbete med Storyline. Christer Wede föreläser om skolutveckling, bedömning, utvärdering etc Anita Norlund föreläser om didaktiska val, och valens relation till samtliga elevers möjligheter att få tillträde till den kunskap som värderas högt. Nyckelantaganden Ett viktigt grundantagande för projektet är att problemställningar genereras så kallat nedifrån och inifrån. Lärarna är huvudaktörer och forskare bidrar till att staka ut riktningen för handlingar i praxisarbetet. Kunskapen som utvecklas är ömsesidig; medan villkoren för elevernas lärande synliggörs för skolverksamma, utvecklas forskarnas insikter kring praktiken (Postholm & Moen, 2009). Projektet tar som sin utgångspunkt relationen mellan undervisning, elevers fördjupade lärande och bedömning, dvs inte bedömningsföreteelsen isolerad. Lärares kollektiva kompetens är överordnad lärarnas individuella kompetens. Sidan 7 av 7