JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES

Transkript

1 JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES Johan Liljestrand

2 HUR KAN RELIGIONSDIDAKTISKA KÄRNOMRÅDEN FÖRSTÅS UTIFRÅN DET AKTUELLA MATERIALET? Inte en religionsdidaktisk tidskrift Sökning på religion respektive religious gav (endast) fem artiklar: 1997, 2006, 2010, 2011, 2015 Inte så religionsdidaktiska artiklar = sätter inte ett religionsämne, elever i RE eller utbildning av religionslärare i fokus. Vad är då syftet med JCS?

3 OM TIDSKRIFTEN Översättning: JCS publicerar begreppsligt väl underbyggda bidrag inom alla läroplans- (hädanefter: skolkunskaps)teorins områden, med empiriska, filosofiska, sociologiska eller policyrelaterade studier. Tidskriften välkomnar innovativa bidrag som analyserar de sätt på vilka sociala och institutionella förutsättningar inom utbildning och skola formar skolkunskap och inbegriper studier av politik, samhälle och kultur; utbildningspolicy, skolreformer och skolledning, undervisning, lärarutbildning, läroplansutveckling, samt bedömning och utvärdering. JCS är inte riktad mot någon särskild metodologi eller teori. Som den främsta internationella källan för skolkunskapsforskning publicerar tidskriften bidrag tillgängliga för alla de nationella, kulturella och disciplinära grupperingar som utgör dess läsare (Mina kursiveringar och parenteser)

4 ARTIKLARNA Tan (1997) The Rise and Fall of religious knowledge in Singapore secondary school hur regeringen försökte implementera religion som motkraft till västerländska värderingar, top-down, och analys av hur detta misslyckas. Exempel på komplexiteten i utbildningsreformer i relation till kultur och samhällsstrukturer i Singapore Lester (2006) [Recensionsessay av In Good faith Parker Jenkins et al] Education, religion and deliberative democray. Skolans roll som formare av deliberativ demokrati. Behov av utbildningspolitik där den sociala sammahållningen och meningsutbyte mellan elever med olika religiös bakgrund, gynnas. Religion och religiösa olikheter bör ingå i deliberativ utbildning

5 Durrani & Dunne (2010) Curriculum and national identity: exploring the link between religion and nation in Pakistan. Hur nationalistisk skolkunskap i (klassrummet och läromedel) konstruerar enhetlig Islam/Pakistanidentitet vs. Dem andra/hinduer. Diskursanalys Foucault > konflikter ökar i samhället Burke & Segali (2011) Christianity and its legacy in education. Religionens, läs kristedomens, outtalade närvaro i US-skolor. Även om religion inte undervisas kultur och diskurser varigenom eleven blir elev kalendern (organisering av kristen tid, t ex jul); ord fyllda med innebörder; disciplin/bikt. Poäng: De naturalisering av religionens specifika närvaro

6 Al-Fartousi (2015) Enhancing contextualized curriculum: integrated identity in young Sh i Muslim Arabic-Canadian students social worlds. Unga shiitiska kvinnors erfarenheter av att vara kulturell minoritet i det kanadensiska skolsystemet(s kultur), t ex kalendern. Att omformulera skolkunskapen och lärarutbildningen genom inkludering, där religionen är närvarande men inte hegemonisk.

7 VETENSKAPLIGA BIDRAG UTIFRÅN AKTUELLA KÄRNOMRÅDEN Kärnoråden i RE som berörs, utan att adresseras: kultur, t ex didaktiska vem-frågor; religionen i skolan som nationsprojekt, t ex medborgarskap kopplat till kristendom och pluralism (se BJRE-diskussioner) Religionens kulturella närvaro utanför RE som implicit men stark (starkare än RE?) utbildning/edukation Den kultur som eleverna REDAN är en del av genom sociala krafter som överskrider skolämnet och enskilda lärares val, t ex kalender-tid; reaktioner på moskébyggen vs kyrkbyggen eller halalmat i skolan, slöjor på rasten Syftet inte att informera om religion, jfr mediers eller RE s roll för s.k. kunskap om religion

8 RELIGIONSLÄRAREN OCH DET STÖRRE KUNSKAPSSAMMANHANGET Synen på den sekulära eleven som religiöst icke literat var börja? Vilket kunskapsinnehåll/val i RE inom ramen för kursplanen? Hur kan svensk RE bli allsidig, som policy hävdar, om vi inte förstår dess kulturella inbäddning i hegemonier utanför skolämnet? Jenny Berglunds forskning: synliggörande genom tjeckisk katolsk student; lokal etnografi Egen forskning om elevers syn på Sverige och religion Diskursen om immigranter som religiösa utmaningar (Andersson & Sander 2015)

9 RELIGION SOM DEL AV DEN ALLMÄNNA DIDAKTIKEN För alla lärare som vill förstå betydelsen av genus, klass etc., OCH religionens kulturella och sociala betydelse..