UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2012

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2012

Uppföljning av verksamhetsplan 2012 (dnr SU FV-1.1.2-1199-13) har producerats av Planeringsavdelningen vid Stockholms universitet. Redaktör och handläggare: Ulf Nyman Uppföljning av verksamhetsplan 2012 finns också att ladda ner i pdf-format på adress: www.su.se/verksamhetsplan. 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Del 1 Prioriterade mål 2011-2012 4 Fokusområde Utbildning 4 Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer 4 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 6 Fokusområde Forskning 7 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 7 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 8 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 9 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 9 Del 2 Verksamhetsindikatorer 10 Ekonomisk uppföljning 10 Verksamhetsuppföljning 19 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 19 Utbildning på forskarnivå 32 Forskning 34 Gemensamma uppgifter 48 Bilaga 1 Prioriterade mål på institutionsnivå 53 Fokusområde Utbildning 53 Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer 53 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 57 Fokusområde Forskning 59 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 59 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 61 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 65 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 65 Bilaga 2 Verksamhetsuppföljning på institutionsnivå 67 Verksamhetsuppföljning 67 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 67 Utbildning på forskarnivå 79 Forskning 83 Bilaga: Ekonomisk uppföljning 3

Del 1 Prioriterade mål 2011-2012 Fokusområde Utbildning VERKSAMHETSINDIKATORER Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden. Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer Stockholms universitet ska vara en internationellt präglad akademisk miljö. Såväl in- som utresande studenter och lärare bidrar till att förstärka utbildningens kvalitet. Universitetet ska arbeta för ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer. Mot bakgrund av införandet av studieavgifter ska universitetets arbeta med att öka antalet in- och utresande studenter, särskilt till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Mål Andelen/antalet in- och utresande studenter ska öka. Nyckeltal 1 Andelen in- respektive utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter (gäller studenter som omfattas av utbytesavtal). Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med 2011. Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Antalet in- och utresande studenter till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Målvärde 2 Ökat antal 2013 jämfört med 2011. Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 1: Andelen inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Område/Fakultet 2012 2011 2010 HS-området 4,6 % 3,9 % 3,8 % Humanistiska fakulteten 3,3 % 2,9 % 3,5 % Juridiska fakulteten 6,5 % 5,3 % 6,1 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 4,9 % 4,2 % 3,4 % Naturvetenskapliga området 4,5 % 4,3 % 3,9 % Totalt 4,5 % 3,9 % 3,8 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) Tabell 2: Andelen utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Område/Fakultet 2012 2011 2010 HS-området 2,5 % 2,5 % 2,0 % Humanistiska fakulteten 1,0 % 1,2 % 0,8 % Juridiska fakulteten 4,9 % 4,5 % 5,1 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2,9 % 3,0 % 2,1 % Naturvetenskapliga området 0,2 % 0,4 % 0,4 % Totalt 2,2 % 2,3 % 1,8 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 4

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 3: Antalet in- och utresande studenter till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Inresande Utresande 2012 2011 2012 2011 The Australian National University 3 3 3 3 Federal University of Rio de Janeiro 0 0 0 0 Unicamp (Universidade Estadual de Campinas) 0 0 0 0 The University of British Columbia 0 0 0 0 University of Toronto 0 0 0 0 Universidad de Chile 1 4 0 1 University of Delhi 0 0 0 0 Tel Aviv University 0 0 0 1 Kyoto University 4 1 2 4 The University of Tokyo 0 0 0 0 Fudan University 3 4 3 7 Jilin University 11 11 11 11 Peking University 11 5 7 7 Tsinghua University 4 0 3 1 National Autonomous University of Mexico 2 2 1 1 Lomonosov Moscow State University 0 0 0 0 St. Petersburg State University 1 2 0 2 National University of Singapore 8 12 13 11 University of Cape Town 1 1 5 1 Chulalongkorn University 0 0 0 0 Istanbul University 0 0 0 0 Boston University 0 0 0 1 Cornell University 0 0 0 0 University of Florida 2 0 0 0 The University of Michigan 0 0 0 2 New York University 1 1 1 2 Purdue University 0 0 0 0 Vanderbilt University 1 2 1 2 University of Washington (Seattle) 3 2 3 2 University of Wisconsin-Madison 0 0 0 0 Totalt 56 50 53 59 5

VERKSAMHETSINDIKATORER Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö Hög kvalitet i utbildningen förutsätter en god studiemiljö för studenter. I detta innefattas såväl en god fysisk miljö som en god social miljö där studenter upplever delaktighet och bemöts med respekt. Genom att åta sig förtroendeuppdrag och delta i kursvärderingar kan studenterna bidra till att utveckla studiemiljön. En viktig del av studentinflytandet är de studentråd/ämnesråd som finns vid institutionerna. Ett aktivt arbete ska därför bedrivas i syfte att öka antalet studentråd/ämnesråd. Mål Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet Nyckeltal Antal institutioner med ämnesråd/studentråd. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med 2009. Måluppfyllelse Kan ej anges ännu. Tabell 4: Antal institutioner med ämnesråd/studentråd Fakultet 2012 2011 2010 2009 Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd inst.* inst.* inst.* inst.* Humanistiska 19 16 21 15 21 12 21 12 fakulteten Juridiska 1 1 1 1 1 1 1 1 fakulteten Samhällsvetenskapliga 18 14 18 14 19 13 17 14 fakulteten Naturvetenskapliga 21 16 22 15 22 16 23 21 fakulteten Totalt 59 47 62 45 63 42 62 48 * I det totala antalet institutioner inkluderas centra och institut i de fall det bedrivs utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå där. 6

VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Forskning Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående. En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Internationalisering är viktigt för hög kvalitet. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationaliseringen. Detta kan ske genom ökade doktorand-, lärar- och forskarutbyten och genom ökad rekrytering av forskare och studenter från utlandet. Universitetet har därför som målsättning att antalet internationella gästforskare och postdoktorer vid universitetet ska öka, särskilt från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Nyckeltal 1 Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med 2011. Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Antalet inresande gästforskare och postdoktorer från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Målvärde 2 Ökad andel 2013 jämfört med 2011. Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 5: Inresande gästforskare Område/Fakultet 2012 2011 Totalt antal gästforskare Antal fr. prioriterade partneruniversitet Totalt antal gästforskare Antal fr. prioriterade partneruniversitet HS-området 130 10 119 17 Humanistiska fakulteten 42 5 63 7 Juridiska fakulteten 7 1 1 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 81 4 55 10 Naturvetenskapliga området 82 8 120 7 Totalt 212 18 239 24 Tabell 6: Inresande postdoktorer Område/Fakultet 2012 2011 Totalt antal postdoktorer Antal fr. prioriterade partneruniversitet Totalt antal postdoktorer Antal fr. prioriterade partneruniversitet HS-området 43 2 24 2 Humanistiska fakulteten 12 2 8 0 Juridiska fakulteten 2 0 0 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 29 0 16 2 Naturvetenskapliga området 136 8 140 7 Totalt 179 10 164 9 7

Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander VERKSAMHETSINDIKATORER Utvecklingen och bibehållandet av en högkvalitativ och effektiv utbildning på forskarnivå har hög prioritet. Doktorandernas sociala och ekonomiska förutsättningar ska vara goda, vilket främjar hög genomströmning med bibehållen hög kvalitet. Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Nyckeltal 1 Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med 2008. Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Andel doktorander som har doktorandanställning. Målvärde 2 Ökad andel 2013 jämfört med 2011. Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 7: Andel doktorander som slutför utbildning inom fyra år (nettostudietid) Fakultet 2012 2011 2010 2009 2008 Humanistiska fakulteten 27 % 20 % 32 % 27 % 26 % Juridiska fakulteten 20 % 0 % 0 % 33 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 29 % 31 % 38 % 39 % 40 % Naturvetenskapliga fakulteten 42 % 37 % 47 % 48 % 35 % Totalt 35 % 33 % 41 % 41 % 34 % Kommentar till tabell 7: På alla fakulteter utom den juridiska finns det ett antal doktorander med väldigt kort nettostudietid, och det är ibland oklart vad detta beror på. Doktorander som bytt ämne eller har många tillgodoräknade poäng verkar dock kunna förklara de flesta av dessa. Vid varje fakultet finns också ett antal doktorander med nettostudietid på strax över fyra år, dvs som i princip slutfört utbildningen i tid, men som inte finns med i tabellen ovan. Tabell 8: Andel doktorander som har doktorandanställning Område/Fakultet 2012 2011 HS-området 59 % 58 % Humanistiska fakulteten 68 % 60 % Juridiska fakulteten 57 % 56 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 54 % 57 % Naturvetenskapliga området 54 % 61 % Totalt 57 % 59 % 8

VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation. Universitetets utbildningar ska utformas i samverkan med aktörer i det omgivande samhället så att studenterna efter utbildningen på olika vis kan bli en tillgång för samhället. Universitetet ska i större utsträckning än tidigare verka för att förbättra studenternas etableringsmöjligheter genom att redan under studenternas utbildningstid på olika sätt öka deras kontaktytor med näringslivet, den offentliga sektorn och föreningslivet. Det är viktigt att dessa insatser fokuseras såväl på studenter på grundnivå och avancerad nivå som på studenter på forskarnivå. Universitetet bör därmed arbeta för ökad kunskap i det övriga samhället om de forskarutbildades kompetens och för att förbättra deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Universitetet ska även arbeta för att studenter i utbildning på grundnivå och på avancerad nivå i högre grad genomför extern praktik under utbildningen. Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen Nyckeltal Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med 2011. Måluppfyllelse Kan ej anges ännu. Tabell 9: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Område/Fakultet 2012 2011 HS-området 1 253 557 Humanistiska fakulteten 283 201 Juridiska fakulteten 251 226 Samhällsvetenskapliga fakulteten 719 130 Naturvetenskapliga området 62 82 Totalt 1 315 639 Kommentar: Underlaget till tabellen är inhämtat från institutionerna genom respektive områdeskansli. För några av institutionerna är det stor differens mellan siffrorna för 2011 och 2012 (se tabell 50). Olika uppgiftslämnare mellan åren och en otydlighet i vad som ska räknas som extern praktik kan vara en förklaring till dessa stora skillnader. 9

VERKSAMHETSINDIKATORER Del 2 Verksamhetsindikatorer Ekonomisk uppföljning Den ekonomiska redovisningen nedan syftar till att ge en övergripande bild av universitetets ekonomi. I bokslutet i årsredovisningen visas resultatet per verksamhetsgren (utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå) men redovisningen nedan visar var i organisationen över- respektive underskott ligger. Indikator Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet Diagram 1a: Sparat kapital per fakultet (tkr) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) Diagram 1b: Sparat kapital / intäkter per fakultet (%) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 10

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 10: Resultat och sparat kapital (tkr) 2011-2012. Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Intäkter 957 811,8 983 172,5 208 461,7 212 075,4 1 620 922,0 1 622 094,2 1 929 578,4 1 900 926,1 Kostnader -970 546,5-972 347,7-209 688,9-201 239,4-1 650 462,4-1 644 879,4-1 834 840,0-1 867 567,1 Resultat -12 734,7 10 824,8-1 227,1 10 836,0-29 540,4-22 785,2 94 738,4 33 359,0 Sparat kapital Sparat kapital / intäkter (%) 136 879,5 150 556,5 57 342,4 58 569,6 183 290,2 212 791,2 285 098,6 190 464,7 14,3% 15,3% 27,5% 27,6% 11,3% 13,1% 14,8% 10,0% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 11

Indikator Resultat och sparat kapital per institution/motsv VERKSAMHETSINDIKATORER Kommentar till diagrammen 2-5 GRÖNT betyder att sparat kapital är mellan 0 och 10 procent av intäkterna vilket är önskvärt. GULT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital men att årets resultat är negativt (övre vänstra) eller att det inte finns något sparat kapital men att årets resultat är positivt (nedre högra) RÖTT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital och årets resultat är positivt (övre högra) eller att det inte finns något sparat kapital och att årets resultat är negativt (nedre vänstra) Diagram 2: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012, Humanistiska fakulteten* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 12

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 3: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012, Juridiska fakulteten* 200 Juridiska fakultetsnämnden 220 Juridiska institutionen * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 13

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 4: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012, Samhällsvetenskapliga fakulteten* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 14

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 5: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012, Naturvetenskapliga fakulteten* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 15

Indikator Resultat och sparat kapital per enhet under Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 6: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012 (X-axel = institution, Y-axel = tkr) 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000 500 502 504 507 525 530 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Övriga 500 Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter 507 Centrala uppdragsutbildningen 502 Universitetspedagogiskt centrum (UPC) (SUCCESS) 504 Forskningsservice 530 Stockholms Resilienscentrum 525 Stockholms universitetsbibliotek 16

Indikator Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 7: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012. (X-axel = institution, Y-axel = tkr) 20 000 15 000 10 000 5 000 0-5 000-10 000-15 000-20 000 600 641 642 643 645 647 652 653 654 655 656 657 658 670 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 600 Ledningskansliet 647 Avdelningen för IT och media 656 Transfereringar vid byggnadsplaneringen 641 Kommunikationsenheten 652 Områdeskansliet för humaniora, juridik 657 Internrevisionen och samhällsvetenskap 642 Avd. för externa kontakter 653 Områdeskansliet för naturvetenskap 658 Lärarutbildningskansliet/nämnden 643 Planeringsenheten 654 Personalavdelningen 670 Studentavdelningen 644 SU-butiken 655 Ekonomiavdelningen 645 Tekniska avdelningen Indikator Totala intäkter fördelat på intäktsslag Diagram 8: Intäkter Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2008-2011 (tkr). 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 - Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter 2008 2009 2010 2011 2012 Anslaget 2008 ökade till följd av sammanslagningen med Lärarhögskolan samt minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. återbetalning. Anslaget 2009 och 2011 minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. medel återbetalades till statsmakterna. 17

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 9: Intäkter Forskning och utbildning på forskarnivå 2008-2012 (tkr). 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 - Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter 2008 2009 2010 2011 2012 18

VERKSAMHETSINDIKATORER Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Indikator Antal förstahandssökande per plats Tabell 11: Genomsnittligt antal förstahandsansökningar per plats till kurser och program höstterminerna 2010-2012 HT 2012 HT 2011 HT 2010 Program, grundnivå 2,0 2,6 2,3 Program, avancerad nivå 4,7 3,2 5,8 Kurser, grundnivå 1,0 1,0 1,0 Kurser, avancerad nivå 0,9 0,9 0,9 Indikator Ålderfördelning bland nybörjare Tabell 12: Åldersfördelning bland nybörjare 2010-2012 Fakultet -24 25-34 35- Humanistiska fakulteten 2012 61 % 27 % 12 % 2011 60 % 27 % 13 % 2010 60 % 27 % 13 % Juridiska fakulteten 2012 73 % 23 % 4 % 2011 72 % 25 % 3 % 2010 70 % 25 % 5 % Samhällsvetenskaplig fakulteten 2012 59 % 28 % 13 % 2011 58 % 27 % 15 % 2010 53 % 29 % 18 % Naturvetenskapliga fakulteten 2012 57 % 31 % 11 % 2011 57 % 29 % 14 % 2010 54 % 29 % 17 % 19

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad En hög prestationsgrad innebär att en stor andel av de registrerade studenterna klarar tentamina och poäng. Skillnaderna i prestationsgrad mellan fakulteterna beror till stor del på att andelen studenter som läser program respektive fristående kurser skiljer sig åt. Eftersom programstudenter tenderar att producera fler poäng än studenter som läser fristående kurser kommer fakulteter med många utbildningsprogram att ha en högre prestationsgrad. Med några få men viktiga undantag, t.ex. lärarutbildningar, har dessutom utbildningsprogram som leder till yrkesexamen en ännu något högre prestationsgrad. Föga förvånande är därför prestationsgraden högst inom Juridiska fakulteten, där en stor del av studenterna läser på juristprogrammet. Prestationsgraden påverkas troligen också av faktorer som rör studenternas syfte med att studera samt av arbetsgivarnas avsaknad av intresse för att efterfråga examensbevis när de anställer. Sannolikt bidrar faktorer som dessa också till att Stockholms universitet, i egenskap av huvudstadsuniversitet, har en prestationsgrad som ligger under det nationella genomsnittet. Tabell 13: Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad 2008-2012* Område/Fakultet 2012 2011 2010 2009 2008 HS-området Helårsstudenter 26 357 26 506 26 835 25 880 24 330 Helårsprestationer 19 937 20 316 20 109 19 376 18 323 Prestationsgrad 75,6% 76,6% 74,9% 74,9% 75,3% Humanistiska fakulteten Helårsstudenter 9 103 9 223 9 352 9 051 8 541 Helårsprestationer 6 130 6 390 6 422 6 233 5 893 Prestationsgrad 67,3% 69,3% 68,7% 68,9% 69,0% Juridiska fakulteten Helårsstudenter 3 001 3 067 2 917 2 791 2 774 Helårsprestationer 2 566 2 747 2 490 2 365 2 284 Prestationsgrad 85,5% 89,6% 85,4% 84,7% 82,3% Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 14 253 14 216 14 566 14 038 13 015 Helårsprestationer 11 241 11 179 11 197 10 778 10 146 Prestationsgrad 78,9% 78,6% 76,9% 76,8% 77,9% Naturvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 4 008 3 454 3 448 3 260 3 117 Helårsprestationer 2 680 2 532 2 578 2 474 2 428 Prestationsgrad 66,9% 73,3% 74,8% 75,9% 77,9% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 20

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 10: Prestationsgrad per fakultet 2009-2012* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 21

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Utfall takbelopp Universitetsstyrelsen fastställer fr.o.m. 2003 årligen ett internt takbelopp för fakultetsnämnderna. Värdet av utfall takbelopp i tabellen nedan erhålls genom att helårsstudenter och helårsprestationer multipliceras med den prislapp som anges i regleringsbrevet för respektive utbildningsområde. För varje fakultet är målet att kvoten mellan utfall och intern tilldelning ska vara så nära 1 som möjligt. Tabell 14: Takbelopp 2008-2012 (mnkr). Fakultet 2012 2011 2010 2009 2008 Humanistiska fakulteten Internt takbelopp 351,0 340,6 348,8 337,1 330,9 Utfall takbelopp 345,0 333,5 336,6 315,8 300,3 Kvot, utfall/tilldelning 0,98 0,98 0,97 0,94 0,91 Juridiska fakulteten Internt takbelopp 110,0 104,5 104,3 100,9 99,1 Utfall takbelopp 118,5 117,9 108,9 101,1 97,4 Kvot, utfall/tilldelning 1,08 1,13 1,04 1,00 0,98 Samhällsvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 749,9 729,4 741,6 714,1 701,0 Utfall takbelopp 750,0 700,3 714,7 669,4 622,3 Kvot, utfall/tilldelning 1,00 0,96 0,96 0,94 0,89 Naturvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 318,8 326,9 343,9 332,8 326,8 Utfall takbelopp 317,7 314,6 309,9 291,5 277,7 Kvot, utfall/tilldelning 1,00 0,96 0,90 0,88 0,85 Lärarutbildningsnämnden Internt takbelopp - - 22,2 3,1 8,6 Utfall takbelopp - - 12,0 2,6 4,2 Kvot, utfall/tilldelning - - 0,54 0,88 0,49 22

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på kvällskurser Universitetet ska inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå också bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett sätt att ge sådan utbildning är att ge undervisning på kvällstid. Andel studenter på kvällskurser ger tillsammans med åldersfördelningen bland studenterna (se tabell 38) en bild av omfattningen av fortbildning och vidareutbildning. Tabell 15: Studenter på kvällskurser 2007-2012*. Område/Fakultet 2012 2011 2010 2009 2008 2007 HS-området Helårsstudenter 26 349 25 856 26 220 25 251 23 722 19 503 Varav studenter på kvällskurser 1 784 1 697 1 826 1 856 1 768 1 745 Andel studenter på kvällskurser 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % 9 % Humanistiska fakulteten Helårsstudenter 9 096 8 915 9 029 8 750 8 248 6 640 Varav studenter på kvällskurser 1 406 1 310 1 383 1 371 1 258 1 173 Andel studenter på kvällskurser 15 % 15 % 15 % 16 % 15 % 18 % Juridiska fakulteten Helårsstudenter 3 001 3 067 2 917 2 791 2 774 2 605 Varav studenter på kvällskurser 144 161 166 178 180 170 Andel studenter på kvällskurser 5 % 5 % 6 % 6 % 6 % 7 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter 14 253 13 874 14 274 13 710 12 700 10 258 Varav studenter på kvällskurser 234 226 277 307 330 402 Andel studenter på kvällskurser 2 % 2 % 2 % 2 % 3 % 4 % Naturvetenskapliga området Helårsstudenter 4 004 4 077 4 062 3 890 3 732 2 280 Varav studenter på kvällskurser 207 230 206 282 231 256 Andel studenter på kvällskurser 5 % 6 % 5 % 7 % 6 % 11 % *Avser helårsstudenter från Ladok 23

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Universitetet strävar efter att öka graden av internationalisering i verksamheten. Ett viktigt mått på detta är antalet in- och utresande studenter i olika utbytesprogram. Tabell 16: Studerande i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom olika utbytesprogram 2010-2012* Utbytesprogram 2012 2011 2010 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Erasmus Inresande 588 348 936 482 314 796 491 292 783 Utresande 199 84 283 249 100 349 200 89 289 Nordplus Inresande 98 27 125 108 19 127 105 22 127 Utresande 9 8 17 14 10 24 13 10 23 Övrigt Inresande 217 186 403 188 162 350 126 93 219 Utresande 216 126 342 176 120 296 129 89 218 Totalt inresande 903 561 1 464 778 495 1 273 722 407 1 129 Totalt utresande 424 218 642 439 230 669 342 188 530 * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS (https://ivs.su.se) 24

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter som betalar studieavgift Från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz. Tabell 17: Antal studenter (HST) som betalar studieavgift. Område/Fakultet 2012 2011 HS-området 68,5 24,0 Humanistiska fakulteten 12,9 6,5 Juridiska fakulteten 14,1 6,2 Samhällsvetenskapliga fakulteten 41,5 11,3 Naturvetenskapliga området 15,6 3,5 Totalt 84,1 27,5 25

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid universitetet ges ett antal yrkesexamina men framför allt generella kandidat-, magister- och masterexamina. Med överföringen av lärarutbildningen tillkom också olika typer av lärarexamina. Masterexamina tillkom med Bolognamodellens införande 2007 och börjar nu få tydligt genomslag. En av förklaringarna till att antalet lärarexamina var så högt 2011 var införandet av lärarlegitimation, vilket bidrog till att många tidigare lärarstudenter med nästan avslutade studier såg till att avsluta dem och ta ut examen. Mycket tyder därför på att 2011 var ett undantagsår vad gäller antalet lärarexamina och att det nu återgått till en mer normal nivå. Tabell 18: Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2007-2012 Fakultet 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Humanistiska fakulteten Kandidatexamen 512 476 388 346 289 308 Magisterexamen 112 153 182 178 168 180 Masterexamen 84 85 53 31 2 - Juridiska fakulteten Kandidatexamen 0 0 2 1 0 0 Magisterexamen 91 65 102 84 80 36 Yrkesex Juristexamen/Jur kand 439 470 328 345 402 410 Samhällsvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen 1 298 1 211 975 816 800 723 Magisterexamen 345 426 485 515 595 560 Masterexamen 274 284 198 124 1 - Yrkesex Civilekonomexamen 232 186 86 - - - Yrkesex - Socionomexamen 229 205 273 213 208 207 Yrkesex - Psykologexamen 68 62 72 46 71 59 Yrkesex - Psykoterapeut 33 29 20 18 - Naturvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen 164 172 131 84 67 33 Magisterexamen 94 133 167 212 190 168 Masterexamen 168 138 94 40 9 2 Yrkesex - Sjukhusfysiker 10 8 9 6 9 8 Lärarutbildning Yrkesex - Lärarexamen 1 056 1 591 1 342 1 063 1085 - Yrkesex - Grundskollärarexamen - - - 218 - Yrkesex - Gymnasielärarexamen - - - 69 - Yrkesex - Barn- och ungdomspedagogisk 3 2 - - 12 - examen Yrkesex Speciallärarexamen 19 26 8 - - - Yrkesex - Specialpedagogexamen 53 68 50 48 116 - Yrkesex - Studie- och yrkesvägledaremen 80 61 56 77 58-26

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel disputerade lärare Utbildning på vetenskaplig grund och förbättrad forskningsanknytning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå åstadkoms lättast om lärarna är vetenskapligt skolade. En hög andel disputerade lärare borgar för hög kvalitet i utbildningen. Tabell 19: Andel disputerade lärare 2007-2012 (årsarbetare). Fakultet 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Humanistiska fakulteten Professor 99 % 99 % 100 % 95 % 99 % 97 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 97 % 95 % 84 % 86 % 92 % 86 % Forskarassistent 100 % 99 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 2 % 4 % 6 % 0 % 1 % 4 % Totalt 77 % 76 % 69 % 66 % 67 % 76 % Juridiska fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 97 % 100 % 98 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 78 % 77 % 67 % 68 % 68 % 66 % Forskarassistent 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 2 % 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 81 % 77 % 71 % 68 % 77 % 75 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 99 % 100 % 96 % 98 % 97 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 97 % 96 % 82 % 89 % 92 % 89 % Forskarassistent 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 2 % 14 % 8 % 3 % 5 % 5 % Totalt 79 % 81 % 70 % 69 % 69 % 75 % Naturvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 98 % 100 % 99 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 97 % 96 % 84 % 92 % 93 % 95 % Forskarassistent 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 2 % 4 % 10 % 4 % 3 % 9 % Totalt 90 % 86 % 81 % 81 % 81 % 96 % 27

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 11: Andel disputerade lärare 2002-2012. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Humfak Jurfak Samfak Natfak 28

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antagna studenters betygsnivå Nivån på gymnasiebetygen för de studenter som sist antagits till kurser och program kan betraktas som ett mått på lärosätets attraktionsvärde och på kompetensnivån bland de studenter som läser vid universitetet. Tabell 20: Program med högst antagningspoäng höstterminen 2012. Program Betyg Psykologprogrammet 22,30 Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning nederländska 22,00 Juristprogrammet 21,30 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, samhällskunskap, svenska 20,80 Kandidatprogrammet i global utveckling 20,60 Kandidatprogram i företagsekonomi och statvetenskap 20,25 Kandidatprogrammet i företagsekonomi 20,00 Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning engelska 19,71 Kandidatprogrammet i marknadskommunikation och IT 19,70 Personal, arbete och organisation 19,60 Tabell 21: Kurser med högst antagningspoäng höstterminen 2012 Kurs Betyg Praktisk retorik, halvfart 21,70 Rättspsykologi I 21,60 Franska, hörförståelse och muntlig produktion 21,50 Reklam och PR I 21,20 Arbetslivets juridik 21,08 Juridisk introduktionskurs, helfart 21,00 Delaktighet, identitet och makt konstruktion av normalitet, genus och etnicitet 20,98 Hållbar utveckling och miljöpolitik 20,91 Naturresurser och hållbar utveckling 20,90 Populärkulturen och samhället 20,85 29

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal/andel studenter på avancerad nivå Ett uttalat önskemål är att många studenter ska gå vidare och läsa på avancerad nivå för att ta ut högre examina inom utbildningarna. Det blir då naturligt att följa upp hur stor andel av studenterna som läser på denna nivå. Tabell 22: Antal/andel studenter på avancerad nivå 2008-2012 Område/Fakultet Helårsstudenter* Varav studenter på avancerad nivå Andel studenter på avancerad nivå HS-området 2012 26 031 4 882 19 % 2011 25 856 4 864 19 % 2010 26 220 4 413 17 % 2009 25 251 3 924 16 % 2008 23 722 2 338 10 % Humanistiska fakulteten 2012 9 054 1 017 11 % 2011 8 915 939 11 % 2010 9 029 887 10 % 2009 8 750 936 11 % 2008 8 248 735 9 % Juridiska fakulteten 2012 2 918 926 32 % 2011 3 067 919 30 % 2010 2 917 668 23 % 2009 2 791 569 20 % 2008 2 774 134 5 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 14 059 2 939 21 % 2011 13 874 3 006 22 % 2010 14 274 2 858 20 % 2009 13 710 2 419 18 % 2008 12 700 1 469 12 % Naturvetenskapliga området 2012 4 005 922 23 % 2011 4 077 955 23 % 2010 4 062 1 002 25 % 2009 3 890 954 25 % 2008 3 732 420 11 % * Avser helårsstudenter från Ladok. 30

Indikator Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå VERKSAMHETSINDIKATORER Att studenter som inte tidigare läst vid Stockholms universitet väljer att läsa kurser på avancerad nivå vid universitetet kan ses som ett mått på universitetets kvalitet och allmänna attraktionsvärde. Tabell 23: Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå 2008-2012. Område/Fakultet Antal förstahandssökande Därav externa sökande Andel externa sökande HS-området 2012 5 304 2 109 40 % 2011 4 782 2 064 43 % 2010 4 108 1 609 39 % 2009 1 949 700 36 % 2008 821 365 44 % Humanistiska fakulteten 2012 1 872 635 34 % 2011 1 362 489 36 % 2010 976 304 31 % 2009 444 213 48 % 2008 183 91 50 % Juridiska fakulteten 2012 114 53 46 % 2011 107 41 38 % 2010 110 37 34 % 2009 113 42 37 % 2008 83 21 25 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 3 318 1 421 43 % 2011 3 313 1 534 46 % 2010 3 022 1 268 42 % 2009 1 392 445 32 % 2008 555 253 46 % Naturvetenskapliga området 2012 1 099 353 32 % 2011 770 273 35 % 2010 757 379 50 % 2009 292 110 38 % 2008 239 132 55 % 31

VERKSAMHETSINDIKATORER Utbildning på forskarnivå Indikator Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Tabell 24: Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå 2007-2012. Område/Fakultet 2012 2011 2010 2009 2008 2007 HS-området Nyantagna 177 160 153 142 142 130 Aktiva 1 017 1 013 993 1 028 950 955 Forskarexamina* 113 106,5 124,5 127 107,5 133 Varav doktorsexamina* 106,5 92 115,5 120,5 99,5 129 Humanistiska fakulteten Nyantagna 56 59 40 53 47 43 Aktiva 379 390 395 393 387 371 Forskarexamina* 53 35,5 43,5 46 48,5 58,5 Varav doktorsexamina* 51,5 30 42 43,5 47,5 56 Juridiska fakulteten Nyantagna 12 14 13 9 6 6 Aktiva 68 62 62 62 61 66 Forskarexamina* 5 1 2 3 3 6,5 Varav doktorsexamina* 5 1 2 3 3 6,5 Samhällsvetenskapliga fakulteten Nyantagna 109 87 100 80 89 81 Aktiva 570 561 536 573 502 518 Forskarexamina* 55 70 79 78 56 68 Varav doktorsexamina* 50 61 71,5 74 49 66,5 Naturvetenskapliga området Nyantagna 155 164 148 144 170 113 Aktiva 817 821 826 825 840 751 Forskarexamina* 113 127,5 128,5 137,5 128,5 169 Varav doktorsexamina* 87 90,5 94 96 89,5 119,5 *En doktorsexamen räknas som en examen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen. En licentiatexamen räknas som en halv examen. 32

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Ett ökat internationellt utbyte ger studenter på forskarnivå goda kontakter och erfarenheter som är till nytta för framtiden och som bidrar till universitetets internationalisering. Tabell 25: Studenter på forskarnivå i internationellt utbyte 2007-2012. Område/Fakultet 2012 2011 2010 2009 2008 2007 HS-området Forskarstuderande 1 017 1 013 993 950 1 028 955 Inresande 33 25 27 56 40 23 Utresande 58 86 46 66 69 35 Andel inresande 3 % 2 % 3 % 6 % 4 % 2 % Andel utresande 6 % 8 % 5 % 7 % 7 % 4 % Humanistiska fakulteten Forskarstuderande 379 390 395 387 393 371 Inresande 17 12 13 37 18 12 Utresande 27 28 23 23 39 13 Andel inresande 3 % 3 % 3 % 10 % 5 % 3 % Andel utresande 7 % 7 % 6 % 6 % 10 % 4 % Juridiska fakulteten Forskarstuderande 68 62 62 61 62 66 Inresande 0 1 1 1 0 0 Utresande 2 0 0 0 0 0 Andel inresande 3 % 2 % 2 % 2 % 0 % 0 % Andel utresande 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Forskarstuderande 570 561 536 502 573 518 Inresande 16 12 13 18 22 11 Utresande 29 58 23 43 30 22 Andel inresande 3 % 2 % 2 % 4 % 4 % 2 % Andel utresande 5 % 10 % 4 % 9 % 5 % 4 % Naturvetenskapliga området Forskarstuderande 817 821 826 840 825 751 Inresande 38 45 38 50 49 46 Utresande 77 86 80 77 70 40 Andel inresande 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % 6 % Andel utresande 9 % 10 % 10 % 9 % 8 % 5 % 33

VERKSAMHETSINDIKATORER Forskning Indikator Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier Publicering i tidskrifter, och då särskilt tidskrifter med peer review-granskning, brukar användas som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Här gäller att en jämförelse kan göras inom varje fakultet, däremot inte mellan fakulteterna eftersom möjligheterna att publicera forskningsresultat i tidskrifter varierar. Nedan redovisas alla typer av publiceringar för att ge en helhetsbild över fakulteternas skiftande publiceringsformer. Tabell 26: Vetenskapliga publiceringar, Humanistiska fakulteten 2009-2012. Humanistiska fakulteten 2012 2011 2010 2009 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 221 173 132 118 - övrigt vetenskapligt 37 44 39 36 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 24 26 27 30 - övrigt vetenskapligt 50 48 51 44 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 121 118 100 66 - på andra språk 207 187 165 156 Konferensbidrag 2 90 95 70 65 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 14 21 18 31 - på andra språk 20 21 15 14 Doktorsavhandlingar - på svenska 15 20 20 22 - på andra språk 34 18 21 19 Licentiatsavhandlingar 1 13 2 0 Antologier (redaktör för) 55 42 26 33 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 156 126 145 241 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 17 19 20 21 Övrigt (inklusive populärt) 40 23 26 34 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 34

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 27: Vetenskapliga publiceringar, Juridiska fakulteten 2009-2012. Juridiska fakulteten 2012 2011 2010 2009 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 9 14 6 5 - övrigt vetenskapligt 4 8 10 4 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 13 11 6 6 - övrigt vetenskapligt 24 23 22 20 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 15 12 18 14 - på andra språk 21 15 19 6 Konferensbidrag 2 2 5 2 1 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 8 18 14 5 - på andra språk 3 2 0 0 Doktorsavhandlingar - på svenska 3 1 2 2 - på andra språk 2 1 0 1 Licentiatsavhandlingar 0 0 0 0 Antologier (redaktör för) 3 3 4 2 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 39 35 33 48 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 3 6 5 4 Övrigt (inklusive populärt) 7 5 6 20 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 35

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 28: Vetenskapliga publiceringar, Samhällsvetenskapliga fakulteten 2009-2012. Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 2011 2010 2009 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 651 635 502 374 - övrigt vetenskapligt 28 21 19 25 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 23 30 32 24 - övrigt vetenskapligt 31 38 23 12 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 158 149 81 72 - på andra språk 145 148 140 121 Konferensbidrag 2 246 358 354 217 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 28 20 24 19 - på andra språk 17 27 28 22 Doktorsavhandlingar - på svenska 17 20 19 27 - på andra språk 42 46 49 26 Licentiatsavhandlingar 2 13 1 5 Antologier (redaktör för) 31 29 24 17 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 55 92 55 95 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 84 97 80 69 Övrigt (inklusive populärt) 16 33 25 19 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 36

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 29: Vetenskapliga publiceringar, Naturvetenskapliga fakulteten 2009-2012. Naturvetenskapliga fakulteten 2012 2011 2010 2009 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 1 390 1 436 1 323 1 082 - övrigt vetenskapligt 6 14 15 57 Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 2 2 5 2 - övrigt vetenskapligt 1 3 1 0 Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 4 18 4 1 - på andra språk 23 45 34 33 Konferensbidrag 2 49 74 108 124 Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 0 2 1 0 - på andra språk 3 4 4 0 Doktorsavhandlingar - på svenska 1 1 1 1 - på andra språk 116 132 135 115 Licentiatsavhandlingar 38 42 23 21 Antologier (redaktör för) 3 5 7 2 Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 20 13 17 62 Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 27 7 25 11 Övrigt (inklusive populärt) 7 14 14 29 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 37

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 30: Vetenskapliga publiceringar, Stockholms Resilienscentrum 2009-2012. Stockholms Resilienscentrum 2012 2011 2010 2009 Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review 86 111 70 - - övrigt vetenskapligt 1 1 0 - Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review 1 0 1 - - övrigt vetenskapligt 1 0 1 - Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska 0 1 1 - - på andra språk 23 54 32 - Konferensbidrag 2 2 10 10 - Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska 0 0 0 - - på andra språk 1 4 1 - Doktorsavhandlingar - på svenska 0 0 0 - - på andra språk 0 0 0 - Licentiatsavhandlingar 0 0 1 - Antologier (redaktör för) 3 6 1 - Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) 4 5 10 17 - Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) 17 21 13 - Övrigt (inklusive populärt) 4 11 11-1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 38

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser En relativt stor del av universitetets forskning finansieras med externa medel. Bland de externa intäkterna intar rådsmedlen en särställning eftersom de söks i konkurrens med andra forskare och ansökan bedöms av forskare. En hög andel rådsmedel brukar användas som en indikation på hög kvalitet på forskningen. Detsamma gäller i stor utsträckning medel från de offentliga forskningsstiftelserna som också redovisas här. Tabell 31: Externa medel från forskningsråd och stiftelser 2007-2012 (tkr). Fakultet Totala forskningsmedel * Varav rådsmedel** Andel rådsmedel Varav medel från forskningsstiftelser*** Andel medel från forskningsstiftelser Humanistiska fakulteten 2012 411 853 68 287 16,6 % 715 0,2 % 2011 405 592 63 856 15,7 % 1 088 0,3 % 2010 397 832 60 122 15,1 % 1 286 0,3 % 2009 371 852 50 639 13,6 % 936 0,3 % 2008 328 972 47 592 14,5 % 568 0,2 % 2007 297 076 41 080 13,8 % 715 0,2 % Juridiska fakulteten 2012 60 746 3 673 6,0 % 0 0,0 % 2011 53 636 3 604 6,7 % 292 0,5 % 2010 53 011 2 173 4,1 % 386 0,7 % 2009 49 092 2 223 4,5 % 0 0,0 % 2008 50 334 3 771 7,5 % 0 0,0 % 2007 48 269 2 923 6,1 % 0 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 702 115 195 941 27,9 % 22 247 3,2 % 2011 682 655 209 547 30,7 % 17 242 2,5 % 2010 658 848 202 129 30,7 % 26 635 4,0 % 2009 593 413 169 429 28,6 % 22 325 3,8 % 2008 534 081 141 219 26,4 % 12 203 2,3 % 2007 449 612 119 987 26,7 % 5 005 1,1 % Naturvetenskapliga fakulteten 2012 1 320 467 247 794 18,8 % 22 751 1,7 % 2011 1 257 421 259 992 20,7 % 19 184 1,5 % 2010 1 260 468 268 458 21,3 % 16 195 1,3 % 2009 1 153 153 242 111 21,0 % 11 100 1,0 % 2008 1 159 463 252 404 21,8 % 15 345 1,3 % 2007 1 091 070 231 186 21,2 % 8 285 0,8 % * Anslag enligt "Rektors beslut om fördelning av anslagsmedel". Intäkter av avgifter, bidrag samt finansiella intäkter enligt utfall. ** Avser finansiärerna Vetenskapsrådet, FAS, FORMAS, Vinnova, Rymdstyrelsen, Cancerfonden och Riksbankens jubileumsfond (finansiär = 205-215, konto 3600-3611). *** Avser finansiärerna KK-stiftelsen, STINT, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och Vårdalsstiftelsen. 39

VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 12: Andel rådsmedel 2009-2012 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 2009 2010 2011 2012 0% Humanstisk Samhällsvetenskaplig Juridisk Naturvetenskaplig 40

Indikator Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt VERKSAMHETSINDIKATORER Liksom för rådsmedlen gäller att en hög andel forskningsmedel från EU kan ses som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Till detta kommer att arbetet med att koordinera EU-projekt är en krävande men prestigefylld uppgift som också kan betraktas som en kvalitetsstämpel. Tabell 32: Antal EU-projekt som Stockholms universitet har deltagit i under 2008-2012. Fakultet Totalt antal projekt FP7-projekt (som koordinator) Varav FP6-projekt (som koordinator) * Andra EU-program Humanistiska fakulteten 2012 8 3 (1) - 5 2011 7 4 0 3 2010 8 4 0 4 2009 9 2 2 (1) 5 (1) 2008 8 2 2 (1) 4 Juridiska fakulteten 2012 3 1-2 2011 3 1 0 2 2010 3 0 0 3 2009 0 0 0 0 2008 0 0 0 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 33 26 (8) - 7 2011 28 18 (7) 2 8 2010 33 15 (5) 8 (1) 10 2009 29 13 (3) 13 (2) 3 2008 23 5 (1) 14 (2) 4 Naturvetenskapliga fakulteten 2012 53 45 (11) - 8 2011 56 46 (9) 6 4 2010 70 44 (11) 17 (1) 9 2009 71 31 (10) 34 (2) 6 2008 79 18 (1) 56 (5) 5 Övriga** 2012 4 3 (1) - 1 2011 3 2 0 1 2010 2 1 0 1 2009 1 1 0 0 2008 0 0 0 0 FP Forskningsprogram * Alla FP6-projekt avslutades under 2011. ** Stockholms Resilienscentrum samt Forskningsservice 41

VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 33: Nytecknade EU-projekt 2008-2012. Fakultet FP7-projekt (som koordinator) Sammanlagt kontrakterat belopp Humanistiska fakulteten 2012 1 (1) 181 418 2011 0 0 2010 2 521 833 2009 0 0 2008 2 270 651 Juridiska fakulteten 2012 0 0 2011 1 408 000 2010 0 0 2009 0 0 2008 0 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 7 (1) 3 178 814 2011 5 (2) 1 3 695 419 2010 3 (2) 2 2 242 775 2009 8 (2) 3 4 123 192 2008 5 (1) 2 1 549 114 Naturvetenskapliga fakulteten 2012 5 (3) 5 742 477 2011 13 (3) 1 7 766 004 2010 9 (4) 2 4 037 912 2009 13 (4) 3 4 265 176 2008 17 (6) 2 5 041 350 Övriga 4 2012 1 (1) 5 1 284 748 2011 1 285 636 2010 0 0 2009 - - 2008 - - FP - Forskningsprogram 1 Varav fyra ERC-projekt (2 Sam, 2 Nat) 2 Varav två ERC-projekt (1 Sam, 1 Nat) 3 Varav tre ERC-projekt (2 Sam, 1 Nat). 4 Stockholms Resilienscentrum 5 Varav två ERC-projekt 2012 (1 Nat, 1 Övriga) 42

Indikator Antal forskare från Stockholms universitet som deltar som bedömare/experter i EU-projekt VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 34: Antal forskare som deltar som bedömare/experter i EU-projekt 2007-2011* Fakultet Antal forskare som deltagit som bedömare av FP7 projekt** Humanistiska fakulteten 2011 2 2010 3 2009 1 2008 0 2007 0 Juridiska fakulteten 2011 0 2010 1 2009 0 2008 0 2007 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 2011 11 2010 6 2009 4 2008 3 2007 4 Naturvetenskapliga fakulteten 2011 15 2010 6 2009 7 2008 7 2007 4 * Uppgifterna för 2012 har ännu inte presenterats. ** FP - Forskningsprogram 43

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Intäkter för uppdragsforskning Omfattningen av intäkterna för uppdragsforskning är ett mått på hur attraktivt universitetet är som forskningsutförare för aktörer i det omgivande samhället andra än de etablerade forskningsfinansiärerna. Diagram 13: Intäkter för uppdragsforskning 2010-2012 (tkr). 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Humfak Jurfak Samfak Natfak 2010 2011 2012 44

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal professorsbefordringar (i förhållande till antal lärare årsarbetare) Tabell 35: Antal professorsbefordringar 2007-2012 Område/Fakultet HS-området Antal professorsbefordringar Antal lärare* Andel professorsbefordringar i förhållande till antal lärare 2012 12 1 000 1,2 % 2011 31 1 208 2,6 % 2010 16 1 062 1,5 % 2009 18 931 1,9 % 2008 17 898 1,9 % 2007 18 813 2,2 % Humanistiska fakulteten 2012 9 382 2,4 % 2011 8 444 1,8 % 2010 7 394 1,8 % 2009 9 368 2,4 % 2008 8 354 2,3 % 2007 6 333 1,8 % Juridiska fakulteten 2012 0 54 0 % 2011 1 66 1,5 % 2010 1 55 1,8 % 2009 0 51 0 % 2008 2 48 4,2 % 2007 1 45 2,2 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 3 564 0,5 % 2011 22 698 3,2 % 2010 8 613 1,3 % 2009 9 512 1,8 % 2008 7 496 1,4 % 2007 11 435 2,5 % Naturvetenskapliga området 2012 9 338 2,7 % 2011 19 460 4,1 % 2010 13 420 3,1 % 2009 9 372 2,4 % 2008 10 379 2,6 % 2007 7 349 2,0 % *Professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter (årsarbetare). 45

VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel professorer av lärarkåren Tabell 36: Andel professorer av lärarkåren 2007-2012. Område/Fakultet Antal lärare* Andel professorer HS-området** 2012 1 000 28 % 2011 1 202 27 % 2010 1 062 25 % 2009 931 25 % 2008 897 25 % 2007 812 29 % Humanistiska fakulteten 2012 382 26 % 2011 438 27 % 2010 394 25 % 2009 368 25 % 2008 353 25 % 2007 332 29 % Juridiska fakulteten 2012 54 54 % 2011 66 49 % 2010 55 47 % 2009 51 49 % 2008 48 55 % 2007 45 54 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012 564 27 % 2011 698 25 % 2010 613 23 % 2009 512 23 % 2008 496 22 % 2007 435 26 % Naturvetenskapliga fakulteten 2012 338 52 % 2011 460 46 % 2010 420 43 % 2009 372 43 % 2008 379 40 % 2007 349 49 % * Professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter (årsarbetare). ** För HS-området är andelen professorer uppskattat för åren 2007-2011 utifrån sifforna för de humanistiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. 46