UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

2 Uppföljning av verksamhetsplan 2013 (dnr SU FV ) har producerats av Planeringsavdelningen vid Stockholms universitet. Redaktör och handläggare: Ulf Nyman Uppföljning av verksamhetsplan 2013 finns också att ladda ner i pdf-format på adress: 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Del 1 Prioriterade mål Fokusområde Utbildning 4 Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer 4 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 5 Fokusområde Forskning 6 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 6 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 7 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 8 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 8 Del 2 Verksamhetsindikatorer 9 Ekonomisk uppföljning 9 Verksamhetsuppföljning 18 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 18 Utbildning på forskarnivå 30 Forskning 32 Gemensamma uppgifter 46 Bilaga 1 Prioriterade mål på institutionsnivå 51 Fokusområde Utbildning 51 Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer 51 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 55 Fokusområde Forskning 57 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 57 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 59 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 63 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 63 Bilaga 2 Verksamhetsuppföljning på institutionsnivå 65 Verksamhetsuppföljning 65 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 65 Utbildning på forskarnivå 77 Forskning 81 Bilaga: Ekonomisk uppföljning 3

4 Del 1 Prioriterade mål Fokusområde Utbildning VERKSAMHETSINDIKATORER Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden. Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer Stockholms universitet ska vara en internationellt präglad akademisk miljö. Såväl in- som utresande studenter och lärare bidrar till att förstärka utbildningens kvalitet. Universitetet ska arbeta för ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer. Mot bakgrund av införandet av studieavgifter ska universitetets arbeta med att öka antalet in- och utresande studenter. Mål Andelen/antalet in- och utresande studenter ska öka. Nyckeltal 1 Andelen in- respektive utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter (gäller studenter som omfattas av utbytesavtal). Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Tabell 1: Andelen inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Område/Fakultet HS-området 4,7 % 4,5 % 3,9 % Humanistiska fakulteten 4,1 % 3,4 % 2,9 % Juridiska fakulteten 6,4 % 6,5 % 5,3 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 4,7 % 4,8 % 4,2 % Naturvetenskapliga området 5,2 % 4,5 % 4,4 % Totalt 4,7 % 4,5 % 3,9 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( Tabell 2: Andelen utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Område/Fakultet HS-området 2,7 % 2,4 % 2,5 % Humanistiska fakulteten 1,1 % 1,0 % 1,2 % Juridiska fakulteten 5,7 % 4,9 % 4,5 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 3,1 % 2,9 % 2,9 % Naturvetenskapliga området 0,5 % 0,2 % 0,4 % Totalt 2,5 % 2,1 % 2,3 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 4

5 VERKSAMHETSINDIKATORER Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö Hög kvalitet i utbildningen förutsätter en god studiemiljö för studenter. I detta innefattas såväl en god fysisk miljö som en god social miljö där studenter upplever delaktighet och bemöts med respekt. Genom att åta sig förtroendeuppdrag och delta i kursvärderingar kan studenterna bidra till att utveckla studiemiljön. En viktig del av studentinflytandet är de studentråd/ämnesråd som finns vid institutionerna. Ett aktivt arbete ska därför bedrivas i syfte att öka antalet studentråd/ämnesråd. Mål Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet Nyckeltal Antal institutioner med ämnesråd/studentråd. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med Tabell 3: Antal institutioner med ämnesråd/studentråd Fakultet Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd inst.* inst.* inst.* inst.* inst.* Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapl fakulteten Naturvetenskapl fakulteten Totalt * I det totala antalet institutioner inkluderas centra och institut i de fall det bedrivs utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå där. 5

6 VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Forskning Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående. En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Internationalisering är viktigt för hög kvalitet. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationaliseringen. Detta kan ske genom ökade doktorand-, lärar- och forskarutbyten och genom ökad rekrytering av forskare och studenter från utlandet. Universitetet har därför som målsättning att antalet internationella gästforskare och postdoktorer vid universitetet ska öka. Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Nyckeltal 1 Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Tabell 4: Inresande gästforskare Område/Fakultet Totalt gästforsk. Totalt gästforsk. Totalt gästforsk. HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt Tabell 5: Inresande postdoktorer Område/Fakultet Antal postdok. Antal postdok. Antal postdok. HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt

7 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander VERKSAMHETSINDIKATORER Utvecklingen och bibehållandet av en högkvalitativ och effektiv utbildning på forskarnivå har hög prioritet. Doktorandernas sociala och ekonomiska förutsättningar ska vara goda, vilket främjar hög genomströmning med bibehållen hög kvalitet. Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Nyckeltal 1 Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Nyckeltal 2 Andel doktorander som har doktorandanställning. Målvärde 2 Ökad andel 2013 jämfört med Tabell 6: Andel doktorander som slutför utbildning inom fyra år (nettostudietid) Fakultet Humanistiska fakulteten 28 % 27 % 20 % 32 % 27 % 26 % Juridiska fakulteten 50 % 20 % 0 % 0 % 33 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 47 % 29 % 31 % 38 % 39 % 40 % Naturvetenskapliga fakulteten 32 % 42 % 37 % 47 % 48 % 35 % Totalt 37 % 35 % 33 % 41 % 41 % 34 % Kommentar till tabellen: På alla fakulteter utom den juridiska finns det ett antal doktorander med väldigt kort nettostudietid, och det är ibland oklart vad detta beror på. Doktorander som bytt ämne eller har många tillgodoräknade poäng verkar dock kunna förklara de flesta av dessa. Vid varje fakultet finns också ett antal doktorander med nettostudietid på strax över fyra år, dvs som i princip slutfört utbildningen i tid, men som inte finns med i tabellen ovan. Tabell 7: Andel doktorander som har doktorandanställning Område/Fakultet HS-området 58 % 59 % 58 % Humanistiska fakulteten 68 % 68 % 60 % Juridiska fakulteten 58 % 57 % 56 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 51 % 54 % 57 % Naturvetenskapliga området 57 % 54 % 61 % Totalt 57 % 57 % 59 % 7

8 VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation. Universitetets utbildningar ska utformas i samverkan med aktörer i det omgivande samhället så att studenterna efter utbildningen på olika vis kan bli en tillgång för samhället. Universitetet ska i större utsträckning än tidigare verka för att förbättra studenternas etableringsmöjligheter genom att redan under studenternas utbildningstid på olika sätt öka deras kontaktytor med näringslivet, den offentliga sektorn och föreningslivet. Det är viktigt att dessa insatser fokuseras såväl på studenter på grundnivå och avancerad nivå som på studenter på forskarnivå. Universitetet bör därmed arbeta för ökad kunskap i det övriga samhället om de forskarutbildades kompetens och för att förbättra deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Universitetet ska även arbeta för att studenter i utbildning på grundnivå och på avancerad nivå i högre grad genomför extern praktik under utbildningen. Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen Nyckeltal Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med Tabell 8: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Område/Fakultet HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt Kommentar: Underlaget till tabellen är inhämtat från institutionerna genom respektive områdeskansli. För några av institutionerna är det stor differens mellan åren (se tabell 49). Olika uppgiftslämnare mellan åren och en otydlighet i vad som ska räknas som extern praktik kan vara en förklaring till dessa stora skillnader. 8

9 VERKSAMHETSINDIKATORER Del 2 Verksamhetsindikatorer Ekonomisk uppföljning Den ekonomiska redovisningen nedan syftar till att ge en övergripande bild av universitetets ekonomi. I bokslutet i årsredovisningen visas resultatet per verksamhetsgren (utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå) men redovisningen nedan visar var i organisationen över- respektive underskott ligger. Indikator Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet Diagram 1a: Sparat kapital per fakultet (tkr) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( Diagram 1b: Sparat kapital / intäkter per fakultet (%) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 9

10 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 9: Resultat och sparat kapital (tkr) Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Intäkter , , , , , , , ,4 Kostnader , , , , , , , ,0 Resultat , ,7 151, , , , , ,4 Sparat kapital Sparat kapital / intäkter (%) , , , , , , , ,6 18,6% 14,3% 25,5% 27,5% 12,3% 11,3% 16,4% 14,8% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 10

11 Indikator Resultat och sparat kapital per institution/motsv VERKSAMHETSINDIKATORER Kommentar till diagrammen 2-5 GRÖNT betyder att sparat kapital är mellan 0 och 10 procent av intäkterna vilket är önskvärt. GULT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital men att årets resultat är negativt (övre vänstra) eller att det inte finns något sparat kapital men att årets resultat är positivt (nedre högra) RÖTT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital och årets resultat är positivt (övre högra) eller att det inte finns något sparat kapital och att årets resultat är negativt (nedre vänstra) Diagrammen har fasta gränser; därför kan enstaka institutioner med extrema värden kan ligga utanför diagrammens ramar. Diagram 2: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013, Humanistiska fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 11

12 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 3: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013, Juridiska fakulteten 200 Juridiska fakultetsnämnden 220 Juridiska institutionen Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 12

13 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 4: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013, Samhällsvetenskapliga fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 13

14 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 5: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013, Naturvetenskapliga fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 14

15 Indikator Resultat och sparat kapital per enhet under Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 6: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2013 (X-axel = institution, Y-axel = tkr) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 500 Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter (t o m 30 juni 2013) 502 Universitetspedagogiskt centrum (under avveckling) 504 Forskningsservice (ingår fr o m 1 januari 2013 i universitetsförvaltningen men bokförs dock i ekonomisystemet inom 5-serien under 2013.) 507 Centrala uppdragsutbildningen (SUCCESS, under avveckling) 519 Kansliet för strategiska partnerskap 525 Stockholms universitetsbibliotek 15

16 Indikator Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 7: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring (X-axel = institution, Y-axel = tkr. Skalan max tkr även om förändringen kan vara större.) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 600 Ledningskansliet 647 IT-avdelningen 656 Byggnadsplaneringen 641 Kommunikationsenheten 652 Områdeskansliet för humaniora, juridik 657 Internrevisionen och samhällsvetenskap 642 Avd. för externa kontakter 653 Områdeskansliet för naturvetenskap 658 Lärarutbildningskansliet/nämnden 643 Planeringsavdelningen 654 Personalavdelningen 670 Studentavdelningen 645 Tekniska avdelningen 655 Ekonomiavdelningen Indikator Totala intäkter fördelat på intäktsslag Diagram 8: Intäkter Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Anslaget 2009 och 2011 minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. medel återbetalades till statsmakterna. 16

17 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 9: Intäkter Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter

18 VERKSAMHETSINDIKATORER Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Indikator Antal förstahandssökande per plats Tabell 10: Genomsnittligt antal förstahandsansökningar per plats till kurser och program höstterminerna HT 2013 HT 2012 HT 2011 Program, grundnivå 2,6 2,3 2,2 Program, avancerad nivå 1,9 1,7 1,3 Kurser, grundnivå 0,7 0,6 0,6 Kurser, avancerad nivå 0,3 0,4 0,3 Indikator Ålderfördelning bland nybörjare Tabell 11: Åldersfördelning bland nybörjare Fakultet Humanistiska fakulteten % 31 % 12 % % 27 % 12 % % 27 % 13 % Juridiska fakulteten % 24 % 6 % % 23 % 4 % % 25 % 3 % Samhällsvetenskaplig fakulteten % 30 % 14 % % 28 % 13 % % 27 % 15 % Naturvetenskapliga fakulteten % 32 % 12 % % 31 % 11 % % 29 % 14 % 18

19 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad En hög prestationsgrad innebär att en stor andel av de registrerade studenterna klarar tentamina och poäng. Skillnaderna i prestationsgrad mellan fakulteterna beror sannolikt till stor del på att andelen studenter som läser program respektive fristående kurser skiljer sig åt. Eftersom programstudenter tenderar att producera fler poäng än studenter som läser fristående kurser kommer fakulteter med många utbildningsprogram att ha en högre prestationsgrad. Med några få men viktiga undantag, t.ex. lärarutbildningar, har dessutom utbildningsprogram som leder till yrkesexamen en ännu något högre prestationsgrad. Föga förvånande är därför prestationsgraden högst inom Juridiska fakulteten, där en stor del av studenterna läser på juristprogrammet. Prestationsgraden påverkas troligen också av faktorer som rör studenternas syfte med att studera samt av arbetsgivarnas avsaknad av intresse för att efterfråga examensbevis när de anställer. Sannolikt bidrar faktorer som dessa också till att Stockholms universitet, i egenskap av huvudstadsuniversitet, har en prestationsgrad som ligger under det nationella genomsnittet. Tabell 12: Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad * Område/Fakultet HS-området Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 76,1% 75,6% 76,6% 74,9% 74,9% Humanistiska fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 68,6% 67,3% 69,3% 68,7% 68,9% Juridiska fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 86,7% 85,5% 89,6% 85,4% 84,7% Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 78,6% 78,8% 78,6% 76,9% 76,8% Naturvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 65,9% 66,9% 73,3% 74,8% 75,9% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 19

20 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 10: Prestationsgrad per område och fakultet * * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 20

21 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Utfall takbelopp Universitetsstyrelsen fastställer interna takbelopp för områdesnämnderna. Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällskunskap fastställer i sin tur takbelopp för sina respektive fakulteter. Värdet av utfall takbelopp i tabellen nedan erhålls genom att helårsstudenter och helårsprestationer multipliceras med den prislapp som anges i regleringsbrevet för respektive utbildningsområde. För varje fakultet är målet att kvoten mellan utfall och intern tilldelning ska vara så nära 1 som möjligt. Tabell 13: Takbelopp (mnkr). Fakultet Humanistiska fakulteten Internt takbelopp 381,3 351,0 340,6 348,8 337,1 Utfall takbelopp 386,3 345,0 333,5 336,6 315,8 Kvot, utfall/tilldelning 1,01 0,98 0,98 0,97 0,94 Juridiska fakulteten Internt takbelopp 118,5 110,0 104,5 104,3 100,9 Utfall takbelopp 130,6 118,5 117,9 108,9 101,1 Kvot, utfall/tilldelning 1,10 1,08 1,13 1,04 1,00 Samhällsvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 780,9 749,9 729,4 741,6 714,1 Utfall takbelopp 520,0 750,0 700,3 714,7 669,4 Kvot, utfall/tilldelning 1,05 1,00 0,96 0,96 0,94 Naturvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 264,1 318,8 326,9 343,9 332,8 Utfall takbelopp 290,8 317,7 314,6 309,9 291,5 Kvot, utfall/tilldelning 1,10 1,00 0,96 0,90 0,88 Lärarutbildningsnämnden Internt takbelopp ,2 3,1 Utfall takbelopp ,0 2,6 Kvot, utfall/tilldelning ,54 0,88 21

22 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på kvällskurser Universitetet ska inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå också bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett sätt att ge sådan utbildning är att ge undervisning på kvällstid. Andel studenter på kvällskurser ger tillsammans med åldersfördelningen bland studenterna (se tabell 38) en bild av omfattningen av fortbildning och vidareutbildning. Tabell 14: Studenter på kvällskurser *. Område/Fakultet HS-området Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % Humanistiska fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 14 % 15 % 15 % 15 % 16 % Juridiska fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 4 % 5 % 5 % 6 % 6 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % Naturvetenskapliga området Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 6 % 5 % 6 % 5 % 7 % *Avser helårsstudenter från Ladok 22

23 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Universitetet strävar efter att öka graden av internationalisering i verksamheten. Ett viktigt mått på detta är antalet in- och utresande studenter i olika utbytesprogram. Tabell 15: Studerande i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom olika utbytesprogram * Utbytesprogram Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Erasmus Inresande Utresande Nordplus Inresande Utresande Övrigt Inresande Utresande Totalt inresande Totalt utresande * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( Indikator Antal studenter som betalar studieavgift Från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz. Tabell 16: Antal studenter (HST) som betalar studieavgift. Område/Fakultet HS-området 94,6 68,5 24,0 Humanistiska fakulteten 17,7 12,9 6,5 Juridiska fakulteten 19,9 14,1 6,2 Samhällsvetenskapliga fakulteten 57,0 41,5 11,3 Naturvetenskapliga området 16,8 15,6 3,5 Totalt 111,4 84,1 27,5 23

24 Indikator Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå VERKSAMHETSINDIKATORER Vid universitetet ges ett antal yrkesexamina men framför allt generella kandidat-, magister- och masterexamina. Med överföringen av lärarutbildningen tillkom också olika typer av lärarexamina. Masterexamina tillkom med Bolognamodellens införande 2007 och har sedan dess fått tydligt genomslag. En av förklaringarna till att antalet lärarexamina var så högt 2011 var införandet av lärarlegitimation, vilket bidrog till att många tidigare lärarstudenter med nästan avslutade studier såg till att avsluta dem och ta ut examen. Mycket tyder därför på att 2011 var ett undantagsår vad gäller antalet lärarexamina och att det sedan återgått till en mer normal nivå. Tabell 17: Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fakultet Humanistiska fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Juridiska fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Yrkesex Juristexamen/Jur kand Samhällsvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex Civilekonomexamen Yrkesex - Socionomexamen Yrkesex - Psykologexamen Yrkesex - Psykoterapeut Naturvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex - Sjukhusfysiker Lärarutbildning Yrkesex - Lärarexamen Yrkesex - Grundskollärarexamen Yrkesex - Gymnasielärarexamen Yrkesex - Barn- och ungdomspedagogisk examen Yrkesex Speciallärarexamen Yrkesex - Specialpedagogexamen Yrkesex - Studie- och yrkesvägledaremen

25 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel disputerade lärare Utbildning på vetenskaplig grund och förbättrad forskningsanknytning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå åstadkoms lättast om lärarna är vetenskapligt skolade. En hög andel disputerade lärare borgar för hög kvalitet i utbildningen. Tabell 18: Andel disputerade lärare (årsarbetare). Fakultet Humanistiska fakulteten Professor 100 % 99 % 99 % 100 % 95 % 99 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 99 % 97 % 95 % 84 % 86 % 92 % Forskarassistent 100 % 100 % 99 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 6 % 2 % 4 % 6 % 0 % 1 % Totalt 80 % 77 % 75 % 69 % 66 % 67 % Juridiska fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 100 % 97 % 100 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 100 % 78 % 77 % 67 % 68 % 68 % Forskarassistent % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 0 % 2 % 2 % 0 % 0 % 0 % Totalt 83 % 81 % 77 % 71 % 68 % 77 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 99 % 100 % 96 % 98 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 95 % 97 % 96 % 82 % 89 % 92 % Forskarassistent 94 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 7 % 2 % 14 % 8 % 3 % 5 % Totalt 80 % 79 % 81 % 70 % 69 % 69 % Naturvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 100 % 98 % 100 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 98 % 97 % 96 % 84 % 92 % 93 % Forskarassistent 97 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 3 % 2 % 4 % 10 % 4 % 3 % Totalt 91 % 90 % 86 % 81 % 81 % 81 % 25

26 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 11: Andel disputerade lärare % 80% 60% 40% 20% 0% Humfak Jurfak Samfak Natfak 26

27 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antagna studenters betygsnivå Nivån på gymnasiebetygen för de studenter som sist antagits till kurser och program kan betraktas som ett mått på lärosätets attraktionsvärde och på kompetensnivån bland de studenter som läser vid universitetet. Tabell 19: Program med högst antagningspoäng höstterminen 2013 Program Betyg Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning tjeckiska 22,50 Psykologprogrammet 22,00 Matematik, fysik och teknik för åk ,00 Kemi och matematik för gymnasiet 22,00 Journalistprogrammet - kandidatprogram 21,60 Juristprogrammet 21,30 Biologi och kemi för gymnasiet 21,10 Kandidatprogrammet i oceanografi 20,90 Ämneslärarprogram inr. mot arbete i gymnasieskolan, Svenska, Historia 20,90 Ämneslärarprogram inr. mot arbete i gymnasieskolan, Spanska, Svenska som andraspråk 20,80 Tabell 20: Kurser med högst antagningspoäng höstterminen 2013 Kurs Betyg Hållbar utveckling och miljöpolitik 22,40 Hållbar konsumtion 22,30 Ekosystemtjänstförvaltning 21,50 Journalistisk produktion och tillämpning 1 21,35 Franska, hörförståelse och muntlig produktion 21,20 Reklam och PR I 21,00 Arbetslivets juridik 20,99 Att hantera konflikter i arbetslivet 20,96 Demokrati och medborgarskap i Latinamerika 20,90 Praktisk retorik 20,83 27

28 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal/andel studenter på avancerad nivå Ett uttalat önskemål är att många studenter ska gå vidare och läsa på avancerad nivå för att ta ut högre examina inom utbildningarna. Det blir då naturligt att följa upp hur stor andel av studenterna som läser på denna nivå. Tabell 21: Antal/andel studenter på avancerad nivå Område/Fakultet Helårsstudenter* Varav studenter på avancerad nivå Andel studenter på avancerad nivå HS-området % % % % % Humanistiska fakulteten % % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % % Naturvetenskapliga området % % % % % * Avser helårsstudenter från Ladok. 28

29 Indikator Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå VERKSAMHETSINDIKATORER Att studenter som inte tidigare läst vid Stockholms universitet väljer att läsa kurser på avancerad nivå vid universitetet kan ses som ett mått på universitetets kvalitet och allmänna attraktionsvärde. Tabell 22: Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå Område/Fakultet Antal förstahandssökande Därav externa sökande Andel externa sökande HS-området % % % % % % Humanistiska fakulteten % % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % % Naturvetenskapliga området % % % % % % 29

30 VERKSAMHETSINDIKATORER Utbildning på forskarnivå Indikator Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Tabell 23: Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Område/Fakultet HS-området Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 124, ,5 Varav doktorsexamina* 104,5 106, ,5 120,5 99,5 Humanistiska fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 43, ,5 Varav doktorsexamina* 29 51, ,5 47,5 Juridiska fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* Varav doktorsexamina* Samhällsvetenskapliga fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* Varav doktorsexamina* 73, , Naturvetenskapliga området Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 128,5 137,5 128,5 Varav doktorsexamina* , ,5 *En doktorsexamen räknas som en examen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen. En licentiatexamen räknas som en halv examen. 30

31 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Ett ökat internationellt utbyte ger studenter på forskarnivå goda kontakter och erfarenheter som är till nytta för framtiden och som bidrar till universitetets internationalisering. Tabell 24: Studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Område/Fakultet HS-området Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 3 % 3 % 2 % 3 % 6 % 4 % Andel utresande 8 % 6 % 8 % 5 % 7 % 7 % Humanistiska fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 4 % 3 % 3 % 3 % 10 % 5 % Andel utresande 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % 10 % Juridiska fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 7 % 3 % 2 % 2 % 2 % 0 % Andel utresande 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 1 % 3 % 2 % 2 % 4 % 4 % Andel utresande 9 % 5 % 10 % 4 % 9 % 5 % Naturvetenskapliga området Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 3 % 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % Andel utresande 9 % 9 % 10 % 10 % 9 % 8 % 31

32 VERKSAMHETSINDIKATORER Forskning Indikator Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier Publicering i tidskrifter, och då särskilt tidskrifter med peer review-granskning, brukar användas som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Här gäller att en jämförelse kan göras inom varje fakultet, däremot inte mellan fakulteterna eftersom möjligheterna att publicera forskningsresultat i tidskrifter varierar. Nedan redovisas alla typer av publiceringar för att ge en helhetsbild över fakulteternas skiftande publiceringsformer. Tabell 25: Vetenskapliga publiceringar, Humanistiska fakulteten Humanistiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 32

33 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 26: Vetenskapliga publiceringar, Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 33

34 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 27: Vetenskapliga publiceringar, Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 34

35 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 28: Vetenskapliga publiceringar, Naturvetenskapliga fakulteten * Naturvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) * Stockholm Resilience Centre (SRC) tillhör den naturvetenskapliga fakulteten från och med För tidigare år redovisas SRC:s publiceringar separat. 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 35

36 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 29: Vetenskapliga publiceringar, Stockholms Resilienscentrum * Stockholms Resilienscentrum Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) * Stockholm Resilience Centre (SRC) tillhör den naturvetenskapliga fakulteten från och med För tidigare år redovisas SRC:s publiceringar separat. 1. Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 36

37 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser En relativt stor del av universitetets forskning finansieras med externa medel. Bland de externa intäkterna intar rådsmedlen en särställning eftersom de söks i konkurrens med andra forskare och ansökan bedöms av forskare. En hög andel rådsmedel brukar användas som en indikation på hög kvalitet på forskningen. Detsamma gäller i stor utsträckning medel från de offentliga forskningsstiftelserna som också redovisas här. Tabell 30: Externa medel från forskningsråd och stiftelser (tkr). Fakultet Totala forskningsmedel * Varav rådsmedel** Andel rådsmedel Varav medel från forskningsstiftelser*** Andel medel från forskningsstiftelser Humanistiska fakulteten ,3 % 253 0,1 % ,6 % 715 0,2 % ,7 % ,3 % ,1 % ,3 % ,6 % 936 0,3 % ,5 % 568 0,2 % Juridiska fakulteten ,5 % 0 0,0 % ,0 % 0 0,0 % ,7 % 292 0,5 % ,1 % 386 0,7 % ,5 % 0 0,0 % ,5 % 0 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten ,7 % ,6 % ,9 % ,2 % ,9 % ,5 % ,7 % ,0 % ,6 % ,8 % ,4 % ,3 % Naturvetenskapliga fakulteten ,6 % ,5 % ,8 % ,7 % ,7 % ,5 % ,3 % ,3 % ,0 % ,0 % ,8 % ,3 % * Anslag enligt "Rektors beslut om fördelning av anslagsmedel". Intäkter av avgifter, bidrag samt finansiella intäkter enligt utfall. ** Avser finansiärerna Vetenskapsrådet, Forte (fd FAS), FORMAS, Vinnova, Rymdstyrelsen, Cancerfonden och Riksbankens jubileumsfond. *** Avser finansiärerna KK-stiftelsen, STINT, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och Vårdalsstiftelsen. 37

38 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 12: Andel rådsmedel % 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Humanstisk Juridisk 38

39 Indikator Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt VERKSAMHETSINDIKATORER Liksom för rådsmedlen gäller att en hög andel forskningsmedel från EU kan ses som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Till detta kommer att arbetet med att koordinera EU-projekt är en krävande men prestigefylld uppgift som också kan betraktas som en kvalitetsstämpel. Tabell 31: Antal EU-projekt som Stockholms universitet har deltagit i under Fakultet Totalt antal projekt FP7-projekt (som koordinator) Varav FP6-projekt (som koordinator) * Andra EU-program Humanistiska fakulteten (1) (1) (1) 5 (1) Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (9) (8) (7) (5) 8 (1) (3) 13 (2) 3 Naturvetenskapliga fakulteten (13) (11) (9) (11) 17 (1) (10) 34 (2) 6 Övriga** (1) FP Forskningsprogram * Alla FP6-projekt avslutades under ** Stockholms Resilienscentrum samt Forskningsservice 39

40 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 32: Nytecknade EU-projekt Fakultet FP7-projekt (som koordinator) Sammanlagt kontrakterat belopp Humanistiska fakulteten (1) Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (2) (1) (2) (2) (2) Naturvetenskapliga fakulteten (2) (3) (3) (4) (4) Övriga (1) FP Forskningsprogram 1 Varav ett ERC-projekt Varav fyra ERC-projekt (2 Sam, 2 Nat) 3 Varav två ERC-projekt (1 Sam, 1 Nat) 4 Varav tre ERC-projekt (2 Sam, 1 Nat). 5 Stockholms Resilienscentrum 6 Varav två ERC-projekt 2012 (1 Nat, 1 Övriga) 40

41 Indikator Antal forskare från Stockholms universitet som deltar som bedömare/experter i EU-projekt VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 33: Antal forskare som deltar som bedömare/experter i EU-projekt * Fakultet Antal forskare som deltagit som bedömare av FP7 projekt** Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten * Uppgifterna för 2013 har ännu inte presenterats. ** FP - Forskningsprogram 41

42 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Intäkter för uppdragsforskning Omfattningen av intäkterna för uppdragsforskning är ett mått på hur attraktivt universitetet är som forskningsutförare för aktörer i det omgivande samhället andra än de etablerade forskningsfinansiärerna. Diagram 13: Intäkter för uppdragsforskning (tkr) Humfak Jurfak Samfak Natfak

43 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal professorsbefordringar (i förhållande till antal lärare årsarbetare) Tabell 34: Antal professorsbefordringar Område/Fakultet HS-området Antal professorsbefordringar Antal lärare* Andel professorsbefordringar i förhållande till antal lärare ,5 % ,2 % ,6 % ,5 % ,9 % ,9 % Humanistiska fakulteten ,8 % ,4 % ,8 % ,8 % ,4 % ,3 % Juridiska fakulteten ,7 % % ,5 % ,8 % % ,2 % Samhällsvetenskapliga fakulteten ,3 % ,5 % ,2 % ,3 % ,8 % ,4 % Naturvetenskapliga området ,7 % ,7 % ,1 % ,1 % ,4 % ,6 % *Professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter och gästlärare (årsarbetare). 43

44 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel professorer av lärarkåren (årsarbetare) Tabell 35: Andel professorer av lärarkåren * HS-området Naturvetenskapliga området Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Naturvetenskapliga fakulteten Antal lärare Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Antal lärare Antal professorer Andel professorer (av lärare) Antal kvinnliga professorer Andel kvinnliga professorer (av professorer) Andel kvinnliga professorer (av professorer) ,8 389,4 372,8 369,5 98,0 100,4 94,7 92,3 25,3% 25,8% 25,4% 25,0% 38,3 43,3 40,5 37,7 39,1% 43,1% 42,7% 40,8% 59,3 61,9 53,1 50,3 28,9 29,5 27,1 25,1 48,7% 47,6% 51,0% 49,8% 5,1 5,3 4,8 4,8 17,7% 18,1% 17,7% 19,0% 544,6 559,3 552,7 544,9 145,2 152,7 145,4 131,6 26,7% 27,3% 26,3% 24,2% 35,7 43,3 41,3 39,1 24,6% 28,3% 28,4% 29,7% 990, ,6 978,5 964,7 272,0 282,6 267,3 249,0 27,5% 28,0% 27,3% 25,8% 79,1 91,9 86,6 81,5 29,1% 32,5% 32,4% 32,7% 346,2 316,6 327,5 327,3 176,1 164,3 161,9 151,6 50,9% 51,9% 49,4% 46,3% 41,2 36,7 36,1 31,2 23,4% 22,3% 22,3% 20,6% 346,2 316,6 327,5 327,3 176,1 164,3 161,9 151,6 50,9% 51,9% 49,4% 46,3% 41,2 36,7 36,1 31,2 23,4% 22,3% 22,3% 20,6% 1 337, , , ,0 448,2 446,9 429,2 400,6 33,5% 33,7% 32,9% 31,0% 120,4 128,6 122,7 112,8 26,9% 28,8% 28,6% 28,1% * Tabellen är hämtad från beslutsstödsverktyget IVS ( 44

45 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal docentutnämningar Tabell 36: Antal docentutnämningar Område/Fakultet Antal docentutnämningar HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området