UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2014

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2014

2 Uppföljning av verksamhetsplan 2014 (dnr SU FV ) har producerats av Planeringsavdelningen vid Stockholms universitet. Redaktör och handläggare: Ulf Nyman Uppföljning av verksamhetsplan 2014 finns också att ladda ner i pdf-format på adress: 2

3 Förord till intern uppföljning 2014 Under 2014 har Stockholms universitet arbetat med att ta fram nya strategier för universitetet. Om dessa strategier för Stockholms universitet fattade universitetsstyrelsen beslut i december, följt av ett rektorsbeslut om en tvåårig åtgärdsplan för deras implementering i verksamheten. Det betyder också att årets interna uppföljning är baserad på kriterier och indikatorer som i väsentlig grad är under utfasning. Under 2015 kommer de nya strategierna och den nya åtgärdsplanen, under fyra nya rubriker forskning och utbildning, rekrytering och kompetensutveckling, internationell och nationell samverkan, förvaltning och verksamhetsstöd istället att implementeras fullt ut i verksamheten. Visionen sedan ett antal år tillbaka, att merparten av verksamheten vid institutioner och andra enheter inom Stockholms universitet 2015 ska inta en nationellt ledande och en internationellt framstående ställning inom såväl forskning som utbildning, har nu alltså nått sitt slutdatum. Mot bakgrund av olika utvärderingar av verksamheten har vi kunnat konstatera att visionen i de flesta stycken också har uppfyllts. Men den upphör givetvis inte för att vi nått Att Stockholms universitet fortsatt ska vara ett av Sveriges främsta universitet inom utbildning och forskning, med en internationellt framstående ställning, förblir en självklar målsättning. En viktig strävan i det nya strategidokumentet har samtidigt varit att fullfölja den kursändring som initierades under den nya universitetsledningens första år. Ett av de främsta syftena med denna har varit att skapa en bättre integration mellan kärnverksamhet och förvaltning. Det har också inneburit ett fullföljande av flera av de interna genomlysningarna av centrala förvaltningsfunktioner och processer. Som ett led i det, och baserat på en extern utredning, har beslut fattats om inrättandet av en ny samverkansavdelning. Vidare har en ny fastighetsavdelning tillskapats, liksom en ny upphandlingsfunktion inom ramen för ekonomiavdelningen. Slutligen har även personalavdelningen fått i uppdrag att föreslå en omorganisation gällande arbetsmiljöarbetet och arbetet för lika villkor inom organisationen. Fokus har under året legat på att bryta trenden med det ökande myndighetskapitalet. Det har lyckats så till vida att universitetet i sin löpande verksamhet gick med ett underskott På grund av engångseffekter, delvis utanför universitetets kontroll, uppvisade dock universitetet ett betydande överskott även På forskningssidan har universitetet under 2014 varit särskilt framgångsrikt ifråga om externa medel från Riksbankens jubileumsfond; särskilt märks ett stort forskningsprogram om doftsinnet. Den fakultetsöverskridande forskarskolan i internationella relationer har startat. Det nya ämnet för utbildning på forskarnivå folkhälsovetenskap har sjösatts och rekrytering av en professor pågår. Inom ramen för Vetenskapsrådets satsning på internationella ledande forskare har vi fått medel för fyra toppforskare inom fysik, en viktig förstärkning av vår verksamhet som inte varit möjlig inom befintliga basanslag för forskning. Nordita, det nordiska institutet för teoretisk fysik, för vilket SU är värd tillsammans med KTH, har varit av stor betydelse för flera av dessa rekryteringar. SciLifeLab har fortsatt att expandera och universitetet har rekryterat flera unga mycket lovande forskare, SciLifeLab Fellows, som nu bygger upp

4 sina forskargrupper där. Dessa grupper bidrar till att skapa den starka forskningsmiljö som är viktig i sig men som också är nödvändig för att långsiktigt säkra kvaliteten på SciLifeLab som nationell infrastruktur inom molekylär biovetenskap. Systemet för organisation och finansiering av forskningsinfrastruktur i Sverige är statt i förändring. Universitetet har verkat aktivt i forskningsuniversitetens referensgrupp vid Vetenskapsrådet, för att skapa en ny process för Vetenskapsrådets beslut om, och finansiering av, nationell infrastruktur. Samtidigt har universitetet utvecklat den interna processen för hantering och finansiering av infrastruktur. Detta är nödvändigt för att möta det allt större finansiella ansvar för infrastruktur som nu ligger på universiteteten. På utbildningssidan har Stockholms universitet gjort ett ambitiöst analys- och uppföljningsarbete till UKÄ:s nu avslutade utvärderingscykel, framför allt gällande de utbildningar som befunnit sig på gränsen till bristande kvalitet och som nu är föremål för ett internt kvalitetsarbete. Det gäller särskilt en del av våra största utbildningar på grundnivån. Uppföljningsarbetet ger ett underlag för arbetet med det utökade kvalitetsgranskningsansvar som universiteten nu förväntas få. För att utveckla framtidens lärandemiljöer tillsattes en utredning under Denna kommer att ge nödvändig kunskap inför planeringen av Albano liksom för renoveringar i Frescati. Utredningen har att ta ställning till de snabba teknikförändringar som nu sker. Målet är att Stockholms universitet ska erbjuda högkvalitativa utbildningar för alla sina studenter nu och i framtiden. Parallellt med framtagandet av Stockholms universitets centrala strategier och åtgärdsplan har verksamhetsplaner för de kommande två åren utarbetats inom universitetets båda vetenskapsområden. Flera institutionssamgåenden har genomförts för att skapa större och starkare enheter. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området har två mindre språkinstitutioner gått samman i den nya Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, som nu samlar en mycket bred språk- och kulturvetenskaplig kompetens. Vidare har tre institutioner litteraturvetenskap och idéhistoria, konstvetenskap samt musik- och teatervetenskap gemensamt bildat Institutionen för kultur och estetik, en av de största inom området rent utbildningsmässigt men också med stark och profilerad forskning. Inom det naturvetenskapliga området skapades vid årsskiftet ACES, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, genom sammanslagning av tre enheter. ACES samlar större delen av universitetets kemiskt inriktade miljövetenskap och kommer att vara en ledande aktör inom detta för samhället centrala forskningsområde. Som alltid är rekryteringen av lärare biträdande lektorer, lektorer och professorer områdenas viktigaste arbete. På rektors uppdrag har en översyn av rekryteringsprocesserna ägt rum under året, som bland annat lett till inrättandet av fler lärarförslagsnämnder. Under 2014 har det nya tenure-tracksystemet också börjat få genomslag inom universitetet genom att ett antal biträdande lektorer har rekryterats. Astrid Söderbergh Widding

5 1 (8) PM Susanne Thedéen FD, Planeringschef Intern uppföljning av verksamheten 2014 Bakgrund Stockholms universitet följer varje år upp föregående års verksamhetsplan. Uppföljning görs dels av universitetets prioriterade mål, dels av olika verksamhetsindikatorer. Uppföljningen görs både aggregerat och på områdes-, fakultets- och institutionsnivå års verksamhetsplan är det sista året med den föregående verksamhetsplaneringen och följaktligen också den sista gången som uppföljning genomförs med de tidigare gällande prioriterade målen och verksamhetsindikatorerna. Från och med 2015 har universitetet nya strategier som täcker perioden fram till En åtgärdsplan för som syftar till att nå strategierna kommer alltså att tillsammans med ett antal verksamhetsindikatorer vara det som följs upp fr.o.m. nästa år. Verksamhetsplanen för 2014 omfattar sju olika prioriterade mål. De mål som har förts över från verksamhetsplanen för 2013 är: En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Till dessa fyra prioriterade mål har under 2014 tre prioriterade områden som följs upp kvalitativt tillkommit. Det gäller: Kvalitetssäkring av självständiga arbeten Kursvärdering Programutvärdering Beslut har fattats om ett antal åtgärder på central nivå eller på områdes- eller fakultetsnivå. Dessa åtgärder sammanfattas under uppföljning av respektive mål nedan. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Stockholm Universitetsvägen 10A Telefax: E-post:

6 2 (8) Prioriterade mål 2014 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Målet mäts genom indikatorn Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målet får anses uppnått. Antalet inresande gästforskare har totalt ökat från 239 st till 309 st mellan 2011 och Det innebär en ökning med 29 procent. Antalet inresande postdoktorer har också ökat avsevärt från 164 st till 225 st vilket motsvarar en 37-procentig ökning. Åtgärder som sannolikt medverkat i ökningen är: Rektors satsning på internationella postdoktorer/forskare Satsning med ökat stöd för att erbjuda inresande gästforskare bostäder Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Huruvida målet har nåtts mäts dels genom indikatorn Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år, dels genom indikatorn Andel doktorander som har doktorandanställning. Målet har inte nåtts i någon högre utsträckning vare sig när det gäller andelen doktorander som slutför utbildningen inom fyra år eller andelen doktorander som har doktorandanställning. Andelen doktorander som slutför utbildningen inom fyra år har förändrats i ringa omfattning. Endast en blygsam ökning från 34 procent till 39 procent mellan 2008 och 2014 noteras. Andelen doktorander som har doktorandanställning har ökat något mellan 2011 och 2014 från 59 procent till 64 procent. Andelen varierar emellertid kraftigt mellan olika institutioner från Nationalekonomiska institutionen där endast 22 procent av doktoranderna har doktorandanställning till flera institutioner där fler än 90 procent av doktoranderna innehar doktorandanställning. Beslutade åtgärder: Universitetsstyrelsen har beslutat om att alla doktorander som finansieras via fakultetsanslaget fr.o.m. den 1 juli 2015 ska erbjudas doktorandanställning för hela utbildningen på forskarnivå vilket borgar för att andelen doktorander som har doktorandanställning kommer att öka inom en nära framtid En ytterligare åtgärd är beslut av universitetsstyrelsen i december 2014 att fastställa en miniminivå för annan form av studiefinansiering i Antagningsordningen för utbildning på forskarnivå. Denna miniminivå är satt till vad som kunde ha erhållits i form av doktorandanställning efter avdrag för skatt Därtill har rektor i december 2013 beslutat om en reviderad besluts- och delegationsordning där beslut om antagning av doktorand med annan finansiering än doktorandanställning måste fattas på fakultetsnämndsnivå

7 3 (8) Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras Målet ska enligt verksamhetsplanen mätas genom indikatorn Andel nydisputerade forskare med relevant anställning två år efter examen. Det finns emellertid ingen lämplig och relevant statistik att tillgå varför t.ex. en enkätundersökning bland de som disputerat skulle kunna vara ett sätt att mäta om möjligheterna förbättrats. Under 2014 har någon sådan undersökning inte genomförts men Humanistiska fakulteten gjorde en enkätundersökning 2013 bland de som tog ut sin filosofie doktorsexamen vid Humanistiska fakulteten Rapportens viktigaste slutsatser om etableringen på arbetsmarknaden efter disputation var: - 85 procent av de nydisputerade har anställning - ca 50 procent har tillsvidareanställning - ca 50 procent har tidsbegränsade anställningar (jämfört med övrig arbetsmarknad ca 10 procent) - mer än 50 procent har anställning inom högskolesektorn - annars anställning inom offentlig sektor De åtgärder som bl.a. är aktuella är: Postdoksatsningar Områdena erbjuder framtidsdag för doktorander som snart ska disputera som är mycket välbesökta Stöd från Forskningsservice Innovationskontorets verksamhet med kommersialisering av forskningsresultat Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Antalet studenter som genomför extern praktik under sin utbildning har ökat från 639 st till st mellan 2011 och Det motsvarar en ökning med 69 procent. Målet kan emellertid inte anses vara uppnått då hela förändringen kan hänföras till en ökning inom HS-området och särskilt den samhällsvetenskapliga fakulteten. En annan slutsats som kan dras är att det är ett fåtal institutioner som dessutom ger utbildningar som leder till en yrkesexamen som har det största antalet studenter som genomför extern praktik. Det gäller t.ex. Juridiska institutionen, Psykologiska institutionen och Institutionen för socialt arbete. Ett undantag utgörs av Historiska institutionen som också har ett flertal studenter som genomför praktik.

8 4 (8) Aktuella åtgärder är: Kurser på avancerad nivå med möjlig utveckling till praktikverksamhet som lärosätena i Stockholmsregionen samarbetar kring med Stockholms stad, Länsstyrelsen och Landstinget inom det s.k. OpenLab-samarbetet Utvecklat utnyttjande av alumnkontakter I samband med internationella utbyten (rektors resor samt internationella besök till Stockholms universitet) lyfts numera regelmässigt möjligheten att låta universitetets studenter genomföra extern praktik internationellt, vilket erbjuder en rad hittills outforskade möjligheter Projekt pågår med att möjliggöra internationell verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för lärarstudenter Kvalitetssäkring av självständiga arbeten På central nivå inom universitetet har kvalitetssäkring av självständiga arbeten genomförts riktat inom ramen för GÅR:s (gruppen för åtgärdsredovisningar) uppdrag. Det rör sig dels om de utbildningar som fått bristande kvalitet i UKÄ:s utbildningsutvärderingar, dels om de utbildningar som utgjort s.k. gränsfall för att få bristande kvalitet. Den centrala kvalitetsfunktionen har också gjort en sammanställning över de åtgärder som institutioner har genomfört för att kvalitetssäkra de självständiga arbetena. Sammanställningen kan användas som goda exempel och idébank för framtida behov och för kvalitetsutveckling. De vanligaste åtgärderna kan sammanfattas som: Förbättra kontrollen av utbildningen Förbättra kvalitetssäkringen av examensarbeten (självständiga arbeten) Förstärk metodprogression, metodundervisning och det vetenskapliga hantverket Revidera andra kurser än de som berör examensarbeten och metod Förstärk lärarkompetens och lärarkapacitet samt övrig personalkompetens Inom HS-området har inte områdesnämnden bedrivit något riktat arbete med fokus på att kvalitetssäkra självständiga arbeten under Dock har lite olika typer av projekt med denna målsättning bedrivits på fakultetsnivån. Inom det naturvetenskapliga området tillsatte områdesnämndens grundutbildningsberedning i slutet av 2013 en arbetsgrupp för att se över de gemensamma riktlinjer som finns för självständiga arbeten inom det naturvetenskapliga området. Dessa regler gäller bl.a. minimitid för handledning, bedömningsgrunder och examination. Dessutom har arbetsgruppen diskuterat andra aspekter som förväntade studieresultat och betygskriterier. Arbetsgruppen har vid några tillfällen under 2014 rapporterat till grundutbildningsberedningen. Arbetet är inte slutfört, men som ett första steg föreslog gruppen i slutet av 2014 några ändringar i reglerna kring examination, bland annat ett tydliggörande av när och på vilket underlag betyget sätts. Förslagen har diskuterats på

9 5 (8) områdesnämnden och på studierektorsmöte. Områdesnämnden avser fatta beslut under Kursvärdering På central nivå pågår projektet Utvärderingssystem vid Stockholms universitet. Arbetet leds av en styrgrupp som ska återrapportera sitt arbete till rektor i slutet av Projektet syftar till att underlätta implementeringen av enkätverktyget Survey & Report och att utveckla användbarheten. Projektet har tre mål. Det första är att ta fram goda exempel på delkurs- och kursvärderingar vid institutioner och fakulteter, och här ska även arbetsrutinerna kartläggas vid områdena och fakulteterna. Det andra målet är att pilottesta Survey & Report för olika syften och därmed utveckla användbarheten av verktyget. Det tredje målet är att utveckla, kommunicera och genomföra olika typer av pedagogiskt stöd för arbetet med kurs- och delkursvärderingar. Slutligen rör det sig om att terminsvis rapportera omfattningen av användningen av verktyget inom universitetet. Inom HS-området beslutade områdesnämnden under 2014 om Anvisningar för kvalitetsarbetet med kursvärderingar vid det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Anvisningarna innehåller goda exempel från olika institutioner på hur man kan arbeta för att bedriva kursvärderingsarbetet inom ramarna för de lagar och lokala riktlinjer som finns. Anvisningarna ger även områdesnämndens syn på kursvärderingsarbete. Det som beskrivs i anvisningarna är alltså de mål för kvalitetsarbetet som tillsammans med lärosätes riktlinjer i regelboken gäller för kvalitetsarbetet inom området. Områdesnämnden för naturvetenskap fattade i början av 2010 beslut om gemensamma riktlinjer för kursvärderingar. Grundutbildningsberedningen tog 2013 in ett underlag från institutionerna om hur arbetet med kursvärderingar bedrivs och diskuterade om ytterligare riktlinjer behövdes, men valde att just då inte gå vidare. Frågan togs upp igen i grundutbildningsberedningen i slutet av Man konstaterade då att kursvärderingar är en viktig del av områdets arbete med uppföljning, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Beredningen tillsatte därför en grupp för att arbeta vidare med frågan. Gruppens tankar om möjligheterna med ett gemensamt system och delvis gemensamma utvärderingsfrågor presenterades på ett studierektorsmöte i mars 2015 och kommer att diskuteras vidare av grundutbildningsberedningen. Sannolikt kommer ett förslag att överlämnas till områdesnämnden senare under Programutvärdering Pilotprojekt med programutvärderingar har framförallt initierats inom lärarutbildningarna. Formen har varit enkätundersökningar bland studenterna. Det gäller t.ex. yrkeslärarutbildningen och den kompletterande pedagogiska utbildningen. Beslut finns också om att genomföra årsvisa programutvärderingar för grundlärarutbildningen med inriktning mot F-3 och för ämneslärarutbildningen fr.o.m. vårterminen Även för

10 6 (8) förskollärarutbildningen har ett arbete med att genomföra programutvärderingar påbörjats. Uppföljning av urval av verksamhetsindikatorer Resultat och sparat kapital För HS-området som helhet ökade myndighetskapitalet med ca 5 mnkr trots negativt resultat för både den humanistiska och den juridiska fakulteten. För det naturvetenskapliga området minskade myndighetskapitalet med 29 mnkr. Fakultet Resultat 2014 Sparat kapital 2014 Humanistiska -8,7 mnkr 153,7 mnkr Juridiska -6,5 mnkr 50,9 mnkr Samhällsvetenskapliga 19,8 mnkr 239,4 mnkr Naturvetenskapliga -28,5 mnkr 315,3 mnkr Sparat kapital/intäkter Det sparade kapitalets andel av intäkterna har de senaste sex åren inom HS-området sjunkit marginellt för Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten men ökat från 12 till närmare 15 procent för Humanistiska fakulteten. För det naturvetenskapliga området har det sparade kapitalets andel av intäkterna under motsvarande period ökat från 5 till närmare 15 procent. Ett trendbrott är dock möjligt att notera för 2014 då såväl den humanistiska som den juridiska och naturvetenskapliga fakulteten minskade sin andel sparat kapital. Fakultet Humanistiska 12 % 18,6 % 14,8 % Juridiska 23,5 % 25,5 % 22,5 % Samhällsvetenskapliga 14 % 12,3 % 13,5 % Naturvetenskapliga 5 % 16,4 % 14,8 % Rektor har för universitetsstyrelsen redogjort för ett antal strategiskt betydelsefulla investeringar som är angelägna för verksamheten och som innebär att myndighetskapitalet bör reduceras avsevärt. Det rör sig om: Avsättningar av medel för framtida stora byggprojekt och lokalinvesteringar för att säkra den långsiktiga lokalförsörjningen Investeringar i framtidens lärandemiljöer samt omfattande renoveringar av våra befintliga lokaler Investeringar i forskningsinfrastruktur Satsningar kopplade till att säkra betydelsefulla rekryteringar

11 7 (8) Enskilda satsningar av strategisk karaktär, exempelvis för att främja områdesöverskridande utbildning eller forskning Dimensionering Inom HS-området uppgår andelen studenter på program till 55 procent. Det är en ökning från 46 procent Inom det naturvetenskapliga området är motsvarande andel 43 procent och sedan 2008 har andelen programstudenter sjunkit något från 47 procent. Inom HS-området är dock skillnaderna stora fakulteterna emellan. Humanistiska fakulteten har majoriteten av sina studenter som läser fristående kurser (69 procent). Dock har andelen programstudenter ökat något från 27 till 31 procent sedan Juridiska fakulteten har högst andel programstudenter (86 procent) följt av Samhällsvetenskapliga fakulteten (65 procent) som också har stora yrkesutbildningar inom ramen för program. Vid båda dessa fakulteter har också en ökning av andelen programstudenter skett de senaste åren från 77 procent för Juridiska fakulteten och från 52 procent vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Programutbildningarna vid Stockholms universitet har blivit allt fler under senare år, som svar på studenternas och arbetsmarknadens efterfrågan. Men Stockholms universitet slår också vakt om det fristående kursutbudet med målsättning att erbjuda utbildning med hög kvalitet och mångfald, också i form av kurser för kompetensutveckling, bildning och fortbildning. I en huvudstad med stor tjänstesektor och offentlig förvaltning finns ett betydande bildnings- och fortbildningsbehov. Såväl anställningsbarhet som användningsbarhet måste tas i beaktande. Universitetet utbildar inte bara för arbetsmarknadens omedelbara behov utan för hela samhällets behov. Här har våra fristående kurser en särskild betydelse också inom ramen för det livslånga lärandet, för fortbildning och omställning på arbetsmarknaden. Prestationsgraden Prestationsgraden har ökat något inom HS-området sedan 2010 från 75 till 77 procent. Den har ökat något för Juridiska och Samhällsvetenskapliga fakulteten men legat i stort sett oförändrad för Humanistiska fakulteten. Inom den humanistiska fakulteten är det språkinstitutionerna som generellt har något lägre prestationsgrad men flera institutioner har en positiv trend de två senaste åren. En förklaring till de högre prestationsgraderna inom de juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna är sannolikt de stora yrkesutbildningarna där prestationsgraden brukar vara påtagligt hög. Det gäller också lärarutbildningarna. Inom det naturvetenskapliga området fortsätter trenden med sjunkande prestationsgrad. Sedan 2010 har den sjunkit från 75 till 65 procent. Det är framförallt Institutionen för astronomi och Matematiska institutionen som har låga prestationsgrader och en fortsatt negativ utveckling.

12 8 (8) Problem med genomströmning är fr.o.m en högrisk enligt universitetets riskanalys. Av strategier för Stockholms universitet för samt tillhörande åtgärdsplan för framgår att arbete ska genomföras med att kartlägga och analysera orsakerna till genomströmningsproblematiken. Internationalisering Antalet inresande studenter har minskat något från st till st de tre senaste åren. Samtidigt ökar antalet utresande studenter något från 644 st till 694 st. Skillnaderna är emellertid mycket stora institutioner emellan särskilt när det gäller andelen inresande studenter. Institutionen för organisk kemi och Institutionen för biokemi och biofysik har andelar på 63 respektive 43 procent. Andelen utresande studenter är mer jämnt fördelad och på en mycket blygsam nivå för i stort sett alla institutioner. Juridiska fakulteten har högst andel utresande studenter av fakulteterna med strax över 6 procent. Värt att notera är att antalet studenter som betalar avgift har ökat från 84 st till 139 st mellan 2012 och Samma utveckling med förhållandevis små förändringar för in- och utresande gäller för doktorander. Som framgått ovan ökar antalet inresande postdoktorer och gästforskare väsentligt men inom lägre utbildningsnivåer tycks det vara svårare att stimulera till utbyten. Internationell samverkan utgör ett prioriterat område i universitetets nya strategidokument. Viktiga prioriteringar som har identifierats är bl.a. fokus på lärarutbildningarna internationellt och ett stärkt europeiskt samarbete. Åtgärder för att öka antalet utresande studenter har hittills lämnats till institutionsnivån. Universitetsledningen har emellertid identifierat behovet av att åtgärda det låga antalet utresande studenter genom att via lokalt stöd erbjuda studenterna en bättre paketering av utbyteserbjudanden. Ett problem har varit att det ofta är studenterna själva som måste sköta hela processen men samtidigt vara osäkra på möjligheter till tillgodoräknanden. Om Stockholms universitet erbjuder lösningar på dessa frågor borde antalet utresande studenter kunna öka betydligt. Andel disputerade lärare Andelen disputerade lärare har ökat inom båda områdena sedan Den högsta andelen disputerade lärare har det naturvetenskapliga området där 91 procent av lärarna är disputerade. Inom HS-området är andelen disputerade lärare ca 80 procent. HS-området har också den högsta andelen adjunktsanställningar. En bidragande orsak till att andelen disputerade lärare har ökat är att det sedan april 2008 är rektor som fattar beslut om huruvida en utlysning av en adjunktsanställning får ske. För närvarande pågår dessutom ett arbete med principer för dispenshantering av adjunktsanställningar.

13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Del 1 Prioriterade mål Fokusområde Forskning 4 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 4 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 5 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 6 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 6 Del 2 Verksamhetsindikatorer 7 Ekonomisk uppföljning 7 Verksamhetsuppföljning 15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 15 Utbildning på forskarnivå 28 Forskning 30 Gemensamma uppgifter 43 Bilaga 1 Prioriterade mål på institutionsnivå 48 Fokusområde Utbildning 48 Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer 48 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 51 Fokusområde Forskning 53 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 53 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 55 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 59 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 59 Bilaga 2 Verksamhetsuppföljning på institutionsnivå 61 Ekonomisk uppföljning 61 Verksamhetsuppföljning 65 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 65 Utbildning på forskarnivå 78 Forskning 82 3

14 VERKSAMHETSINDIKATORER Del 1 Prioriterade mål 2014 Fokusområde Forskning Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående. En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Internationalisering är viktigt för hög kvalitet. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationaliseringen. Detta kan ske genom ökade doktorand-, lärar- och forskarutbyten och genom ökad rekrytering av forskare och studenter från utlandet. Universitetet har därför som målsättning att antalet internationella gästforskare och postdoktorer vid universitetet ska öka. Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Nyckeltal 1 Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målvärde 1 Ökad antal 2014 jämfört med Tabell 1: Inresande gästforskare Område/Fakultet Antal gästforskare Antal gästforskare HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten 6 1 Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt Tabell 2: Inresande postdoktorer Område/Fakultet Antal postdok. Antal postdok. HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten 3 5 Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt

15 VERKSAMHETSINDIKATORER Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Utvecklingen och bibehållandet av en högkvalitativ och effektiv utbildning på forskarnivå har hög prioritet. Doktorandernas sociala och ekonomiska förutsättningar ska vara goda, vilket främjar hög genomströmning med bibehållen hög kvalitet. Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Nyckeltal 1 Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år. Målvärde 1 Ökad andel 2014 jämfört med Nyckeltal 2 Andel doktorander som har doktorandanställning. Målvärde 2 Ökad andel 2014 jämfört med Tabell 3: Andel doktorander som slutför utbildning inom fyra år (nettostudietid) Fakultet Humanistiska fakulteten 16 % 28 % 27 % 20 % 32 % 27 % 26 % Juridiska fakulteten 0 % 50 % 20 % 0 % 0 % 33 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 38 % 47 % 29 % 31 % 38 % 39 % 40 % Naturvetenskapliga fakulteten 47 % 32 % 42 % 37 % 47 % 48 % 35 % Totalt 39 % 37 % 35 % 33 % 41 % 41 % 34 % Kommentar till tabellen: På alla fakulteter utom den juridiska finns det ett antal doktorander med väldigt kort nettostudietid, och det är ibland oklart vad detta beror på. Doktorander som bytt ämne eller har många tillgodoräknade poäng verkar dock kunna förklara de flesta av dessa. Vid varje fakultet finns också ett antal doktorander med nettostudietid på strax över fyra år, dvs som i princip slutfört utbildningen i tid, men som inte finns med i tabellen ovan. Tabell 4: Andel doktorander som har doktorandanställning Område/Fakultet HS-området 63 % 58 % 59 % 58 % Humanistiska fakulteten 70 % 68 % 68 % 60 % Juridiska fakulteten 58 % 58 % 57 % 56 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 58 % 51 % 54 % 57 % Naturvetenskapliga området 64 % 57 % 54 % 61 % Totalt 64 % 57 % 57 % 59 % 5

16 VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation. Universitetets utbildningar ska utformas i samverkan med aktörer i det omgivande samhället så att studenterna efter utbildningen på olika vis kan bli en tillgång för samhället. Universitetet ska i större utsträckning än tidigare verka för att förbättra studenternas etableringsmöjligheter genom att redan under studenternas utbildningstid på olika sätt öka deras kontaktytor med näringslivet, den offentliga sektorn och föreningslivet. Det är viktigt att dessa insatser fokuseras såväl på studenter på grundnivå och avancerad nivå som på studenter på forskarnivå. Universitetet bör därmed arbeta för ökad kunskap i det övriga samhället om de forskarutbildades kompetens och för att förbättra deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Universitetet ska även arbeta för att studenter i utbildning på grundnivå och på avancerad nivå i högre grad genomför extern praktik under utbildningen. Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen Nyckeltal Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen. Målvärde Ökat antal 2014 jämfört med Tabell 5: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Område/Fakultet HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt Kommentar: Underlaget till tabellen är inhämtat från institutionerna genom respektive områdeskansli. För några av institutionerna är det stor differens mellan åren (se tabell 48). Olika uppgiftslämnare mellan åren och en otydlighet i vad som ska räknas som extern praktik kan vara en förklaring till dessa stora skillnader. 6

17 VERKSAMHETSINDIKATORER Del 2 Verksamhetsindikatorer Ekonomisk uppföljning Den ekonomiska redovisningen nedan syftar till att ge en övergripande bild av universitetets ekonomi. I bokslutet i årsredovisningen visas resultatet per verksamhetsgren (utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå) men redovisningen nedan visar var i organisationen över- respektive underskott ligger. Indikator Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet Diagram 1a: Sparat kapital per fakultet (tkr) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( Diagram 1b: Sparat kapital / intäkter per fakultet (%) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 7

18 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 6: Resultat och sparat kapital (tkr) Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Intäkter , , , , , , , ,7 Kostnader , , , , , , , ,0 Resultat , , ,6 151, , , , ,7 Sparat kapital Sparat kapital / intäkter (%) , , , , , , , ,3 14,8% 18,6% 22,5% 25,5% 13,5% 12,3% 14,8% 16,4% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 8

19 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Resultat och sparat kapital per institution/motsv Kommentar till diagrammen 2-5 GRÖNT betyder att sparat kapital är mellan 0 och 10 procent av intäkterna vilket är önskvärt. GULT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital men att årets resultat är negativt (övre vänstra) eller att det inte finns något sparat kapital men att årets resultat är positivt (nedre högra) RÖTT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital och årets resultat är positivt (övre högra) eller att det inte finns något sparat kapital och att årets resultat är negativt (nedre vänstra) Diagrammen har fasta gränser; därför kan enstaka institutioner med extrema värden kan ligga utanför diagrammens ramar. Diagram 2: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014, Humanistiska fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 9

20 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 3: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014, Juridiska fakulteten 200 Juridiska fakultetsnämnden 220 Juridiska institutionen Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 10

21 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 4: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014, Samhällsvetenskapliga fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 11

22 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 5: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2014, Naturvetenskapliga fakulteten Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 12

23 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet Diagram 6: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring (X-axel = institution, Y-axel = tkr. Skalan max tkr även om förändringen kan vara större.) 600 Ledningskansliet 652 Områdeskansliet för humaniora, juridik 658 Lärarutbildningskansliet/nämnden och samhällsvetenskap 641 Kommunikationsenheten 653 Områdeskansliet för naturvetenskap 662 Forskningsservice 642 Avd. för externa kontakter 654 Personalavdelningen 670 Studentavdelningen 643 Planeringsavdelningen 655 Ekonomiavdelningen 525 Stockholms universitetsbibliotek 645 Tekniska avdelningen 656 Fastighetsavdelningen 647 IT-avdelningen 657 Internrevisionen Indikator Totala intäkter fördelat på intäktsslag Diagram 7: Intäkter Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr). 13

24 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 8: Intäkter Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr). 14

25 VERKSAMHETSINDIKATORER Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Indikator Antal förstahandssökande per plats Tabell 7: Genomsnittligt antal förstahandsansökningar per plats till kurser och program höstterminerna HT 2014 HT 2013 HT 2012 Program, grundnivå 2,8 2,6 2,3 Program, avancerad nivå 1,9 1,9 1,7 Kurser, grundnivå 0,9 0,7 0,6 Kurser, avancerad nivå 0,4 0,3 0,4 Indikator Ålderfördelning bland nybörjare Tabell 8: Åldersfördelning bland nybörjare Fakultet Humanistiska fakulteten % 31 % 12 % % 31 % 12 % % 27 % 12 % Juridiska fakulteten % 19 % 6 % % 24 % 6 % % 23 % 4 % Samhällsvetenskaplig fakulteten % 29 % 15 % % 30 % 14 % % 28 % 13 % Naturvetenskapliga fakulteten % 33 % 13 % % 32 % 12 % % 31 % 11 % 15

26 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad En hög prestationsgrad innebär att en stor andel av de registrerade studenterna klarar tentamina och poäng. Skillnaderna i prestationsgrad mellan fakulteterna beror sannolikt till stor del på att andelen studenter som läser program respektive fristående kurser skiljer sig åt. Eftersom programstudenter tenderar att producera fler poäng än studenter som läser fristående kurser kommer fakulteter med många utbildningsprogram att ha en högre prestationsgrad. Med några få men viktiga undantag, t.ex. lärarutbildningar, har dessutom utbildningsprogram som leder till yrkesexamen en ännu något högre prestationsgrad. Föga förvånande är därför prestationsgraden högst inom Juridiska fakulteten, där en stor del av studenterna läser på juristprogrammet. Prestationsgraden påverkas troligen också av faktorer som rör studenternas syfte med att studera samt av arbetsgivarnas avsaknad av intresse för att efterfråga examensbevis när de anställer. Sannolikt bidrar faktorer som dessa också till att Stockholms universitet, i egenskap av huvudstadsuniversitet, har en prestationsgrad som ligger under det nationella genomsnittet. Tabell 9: Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad * Område/Fakultet HS-området Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 77,0% 76,1% 75,6% 76,6% 74,9% Humanistiska fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 68,1% 68,6% 67,3% 69,3% 68,7% Juridiska fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 88,9% 86,7% 85,5% 89,6% 85,4% Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 80,1% 78,6% 78,8% 78,6% 76,9% Naturvetenskapliga området Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 64,5% 65,9% 66,9% 73,3% 74,8% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 16

27 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 9: Prestationsgrad per område och fakultet * * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 17

28 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Utfall takbelopp Universitetsstyrelsen fastställer interna takbelopp för områdesnämnderna. Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällskunskap fastställer i sin tur takbelopp för sina respektive fakulteter. Värdet av utfall takbelopp i tabellen nedan erhålls genom att helårsstudenter och helårsprestationer multipliceras med den prislapp som anges i regleringsbrevet för respektive utbildningsområde. För varje fakultet är målet att kvoten mellan utfall och intern tilldelning ska vara så nära 1 som möjligt. Tabell 10: Takbelopp (mnkr). Fakultet Humanistiska fakulteten Internt takbelopp 385,2 381,3 351,0 340,6 348,8 Utfall takbelopp 382,8 386,3 345,0 333,5 336,6 Kvot, utfall/tilldelning 0,99 1,01 0,98 0,98 0,97 Juridiska fakulteten Internt takbelopp 119,7 118,5 110,0 104,5 104,3 Utfall takbelopp 127,8 130,6 118,5 117,9 108,9 Kvot, utfall/tilldelning 1,07 1,10 1,08 1,13 1,04 Samhällsvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 794,3 780,9 749,9 729,4 741,6 Utfall takbelopp 833,3 520,0 750,0 700,3 714,7 Kvot, utfall/tilldelning 1,05 1,05 1,00 0,96 0,96 Naturvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 263,7 264,1 318,8 326,9 343,9 Utfall takbelopp 287,4 290,8 317,7 314,6 309,9 Kvot, utfall/tilldelning 1,09 1,10 1,00 0,96 0,90 Lärarutbildningsnämnden Internt takbelopp ,2 Utfall takbelopp ,0 Kvot, utfall/tilldelning ,54 18

29 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på utbildningsprogram respektive fristående kurs Tabell 11: Studenter på utbildningsprogram respektive fristående kurs 2014* Område/Fakultet 2014 HS-området Helårsstudenter Andel studenter på program 55 % Andel studenter på kurser 45 % Humanistiska fakulteten Helårsstudenter Andel studenter på program 31 % Andel studenter på kurser 69 % Juridiska fakulteten Helårsstudenter Andel studenter på program 86 % Andel studenter på kurser 14 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Andel studenter på program 65 % Andel studenter på kurser 35 % Naturvetenskapliga området Helårsstudenter Andel studenter på program 43 % Andel studenter på kurser 57 % *Avser helårsstudenter från Ladok 19

30 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på kvällskurser Universitetet ska inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå också bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett sätt att ge sådan utbildning är att ge undervisning på kvällstid. Andel studenter på kvällskurser ger tillsammans med åldersfördelningen bland studenterna (se tabell 36) en bild av omfattningen av fortbildning och vidareutbildning. Tabell 12: Studenter på kvällskurser *. Område/Fakultet HS-området Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 6 % 7 % 7 % 7 % 7 % Humanistiska fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 15 % 14 % 15 % 15 % 15 % Juridiska fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 4 % 4 % 5 % 5 % 6 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % Naturvetenskapliga området Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 6 % 6 % 5 % 6 % 5 % *Avser helårsstudenter från Ladok 20

31 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Universitetet strävar efter att öka graden av internationalisering i verksamheten. Ett viktigt mått på detta är antalet in- och utresande studenter i olika utbytesprogram. Tabell 13: Studerande i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom olika utbytesprogram * Utbytesprogram Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Erasmus Inresande Utresande Nordplus Inresande Utresande Övrigt Inresande Utresande Totalt inresande Totalt utresande * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( Indikator Antal studenter som betalar studieavgift Från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz. Tabell 14: Antal studenter (HST) som betalar studieavgift. Område/Fakultet HS-området 116,5 94,6 68,5 Humanistiska fakulteten 20,7 17,7 12,9 Juridiska fakulteten 19,9 19,9 14,1 Samhällsvetenskapliga fakulteten 75,9 57,0 41,5 Naturvetenskapliga området 22,8 16,8 15,6 Totalt 139,4 111,4 84,1 21

32 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid universitetet ges ett antal yrkesexamina men framför allt generella kandidat-, magister- och masterexamina. Med överföringen av lärarutbildningen tillkom också olika typer av lärarexamina. Masterexamina tillkom med Bolognamodellens införande 2007 och har sedan dess fått tydligt genomslag. En av förklaringarna till att antalet lärarexamina var så högt 2011 var införandet av lärarlegitimation, vilket bidrog till att många tidigare lärarstudenter med nästan avslutade studier såg till att avsluta dem och ta ut examen. Mycket tyder därför på att 2011 var ett undantagsår vad gäller antalet lärarexamina och att det sedan återgått till en mer normal nivå. Tabell 15: Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fakultet Humanistiska fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Juridiska fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Yrkesex Juristexamen/Jur kand Samhällsvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex Civilekonomexamen Yrkesex - Socionomexamen Yrkesex - Psykologexamen Yrkesex - Psykoterapeut Naturvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex - Sjukhusfysiker Lärarutbildning Yrkesex - Lärarexamen Yrkesex - Barn- och ungdomspedagogisk examen Yrkesex Speciallärarexamen Yrkesex - Specialpedagogexamen Yrkesex - Studie- och yrkesvägledaremen

33 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel disputerade lärare Utbildning på vetenskaplig grund och förbättrad forskningsanknytning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå åstadkoms lättast om lärarna är vetenskapligt skolade. En hög andel disputerade lärare borgar för hög kvalitet i utbildningen. Tabell 16: Andel disputerade lärare (årsarbetare). Fakultet Humanistiska fakulteten Professor 100 % 100 % 99 % 99 % 100 % 95 % Universitetslektor 100 % 99 % 97 % 95 % 84 % 86 % Meriteringsanställningar* 99 % (Forskarassistent och Bitr. lektor) Universitetsadjunkt 8 % 6 % 2 % 4 % 6 % 0 % Totalt 80 % 80 % 77 % 75 % 69 % 66 % Juridiska fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 97 % Universitetslektor 100 % 100 % 78 % 77 % 67 % 68 % Meriteringsanställningar* (Forskarassistent och Bitr. lektor) Universitetsadjunkt 12 % 0 % 2 % 2 % 0 % 0 % Totalt 77 % 83 % 81 % 77 % 71 % 68 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 99 % 100 % 96 % Universitetslektor 99 % 95 % 97 % 96 % 82 % 89 % Meriteringsanställningar* 93 % (Forskarassistent och Bitr. lektor) Universitetsadjunkt 13 % 7 % 2 % 14 % 8 % 3 % Totalt 83 % 80 % 79 % 81 % 70 % 69 % Naturvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 98 % Universitetslektor 99 % 98 % 97 % 96 % 84 % 92 % Meriteringsanställningar* 99 % (Forskarassistent och Bitr. lektor) Universitetsadjunkt 6 % 3 % 2 % 4 % 10 % 4 % Totalt 91 % 91 % 90 % 86 % 81 % 81 % * Meriteringsanställningar är en ny indelningskategori från och med Därför finns inga jämförelsetal för tidigare år. 23

34 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 10: Andel disputerade lärare

35 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antagna studenters betygsnivå Nivån på gymnasiebetygen för de studenter som sist antagits till kurser och program kan betraktas som ett mått på lärosätets attraktionsvärde och på kompetensnivån bland de studenter som läser vid universitetet. Tabell 17: Program med högst antagningspoäng höstterminen 2014 Program Betyg Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning tyska 22,50 Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning finska 22,05 Psykologprogrammet 21,90 Ämneslärarprogrammet i matematik, naturvet. ämnen och teknik, matematik och biologi för gymnasieskolan 21,70 Journalistprogrammet - kandidatprogram 21,30 Juristprogrammet 21,30 Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Samhällskunskap, Historia 21,30 Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Samhällskunskap, Matematik 21,15 Kandidatprogram i global management med inriktning mot engelska 20,85 Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning franska 20,56 Tabell 18: Kurser med högst antagningspoäng höstterminen 2014 Kurs Betyg Naturresurser och hållbar utveckling 21,88 Demokrati och medborgarskap i Latinamerika 21,80 Hållbar utveckling och miljöpolitik 21,80 Hållbar konsumtion 21,70 Ekosystemtjänstförvaltning 21,50 Franska, hörförståelse och muntlig produktion 21,57 Ojämlikheter, genus och makt i Latinamerika 21,20 Arbetslivets juridik 21,00 Globalisering och nya strategier för ekonomiska utveckling i Latinamerika 21,00 Kulturhistoria 20,75 Geografi I 20,50 25

36 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal/andel studenter på avancerad nivå Ett uttalat önskemål är att många studenter ska gå vidare och läsa på avancerad nivå för att ta ut högre examina inom utbildningarna. Det blir då naturligt att följa upp hur stor andel av studenterna som läser på denna nivå. Tabell 19: Antal/andel studenter på avancerad nivå Område/Fakultet Helårsstudenter* Varav studenter på avancerad nivå Andel studenter på avancerad nivå HS-området % % % % % Humanistiska fakulteten % % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % % Naturvetenskapliga området % % % % % * Avser helårsstudenter från Ladok. 26

37 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå Att studenter som inte tidigare läst vid Stockholms universitet väljer att läsa kurser på avancerad nivå vid universitetet kan ses som ett mått på universitetets kvalitet och allmänna attraktionsvärde. Tabell 20: Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå Område/Fakultet Antal förstahandssökande Därav externa sökande Andel externa sökande HS-området % % % % % % Humanistiska fakulteten % % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % % Naturvetenskapliga området % % % % % % 27

38 VERKSAMHETSINDIKATORER Utbildning på forskarnivå Indikator Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Tabell 21: Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Område/Fakultet HS-området Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 124,5 127 Varav doktorsexamina* 118,5 104,5 106, ,5 120,5 Humanistiska fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* 41, ,5 43,5 46 Varav doktorsexamina* 38, , ,5 Juridiska fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* Varav doktorsexamina* Samhällsvetenskapliga fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* 81, Varav doktorsexamina* 76 73, ,5 74 Naturvetenskapliga området Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 128,5 137,5 Varav doktorsexamina* , *En doktorsexamen räknas som en examen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen. En licentiatexamen räknas som en halv examen. 28

39 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Ett ökat internationellt utbyte ger studenter på forskarnivå goda kontakter och erfarenheter som är till nytta för framtiden och som bidrar till universitetets internationalisering. Tabell 22: Studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Område/Fakultet HS-området Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 5 % 3 % 3 % 2 % 3 % 6 % Andel utresande 8 % 8 % 6 % 8 % 5 % 7 % Humanistiska fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 5 % 4 % 3 % 3 % 3 % 10 % Andel utresande 6 % 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % Juridiska fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 7 % 7 % 3 % 2 % 2 % 2 % Andel utresande 4 % 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 5 % 1 % 3 % 2 % 2 % 4 % Andel utresande 10 % 9 % 5 % 10 % 4 % 9 % Naturvetenskapliga området Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 7 % 3 % 5 % 5 % 5 % 6 % Andel utresande 7 % 9 % 9 % 10 % 10 % 9 % 29

40 VERKSAMHETSINDIKATORER Forskning Indikator Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier Publicering i tidskrifter, och då särskilt tidskrifter med peer review-granskning, brukar användas som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Här gäller att en jämförelse kan göras inom varje fakultet, däremot inte mellan fakulteterna eftersom möjligheterna att publicera forskningsresultat i tidskrifter varierar. Nedan redovisas alla typer av publiceringar för att ge en helhetsbild över fakulteternas skiftande publiceringsformer. Tabell 23: Vetenskapliga publiceringar, Humanistiska fakulteten Humanistiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 30

41 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 24: Vetenskapliga publiceringar, Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 31

42 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 25: Vetenskapliga publiceringar, Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 32

43 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 26: Vetenskapliga publiceringar, Naturvetenskapliga fakulteten * Naturvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) * Stockholm Resilience Centre (SRC) tillhör den naturvetenskapliga fakulteten från och med SRC:s publiceringar redovisas dock tillsammans med den naturvetenskapliga fakultetens även för 2011 och Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 33

44 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser En relativt stor del av universitetets forskning finansieras med externa medel. Bland de externa intäkterna intar rådsmedlen en särställning eftersom de söks i konkurrens med andra forskare och ansökan bedöms av forskare. En hög andel rådsmedel brukar användas som en indikation på hög kvalitet på forskningen. Detsamma gäller i stor utsträckning medel från de offentliga forskningsstiftelserna som också redovisas här. Tabell 27: Externa medel från forskningsråd och stiftelser (tkr). Fakultet Totala forskningsmedel * Varav rådsmedel** Andel rådsmedel Varav medel från offentliga forskn.stiftelser*** Andel medel från offentliga forskningsstiftelser Humanistiska fakulteten ,4 % 346 0,1 % ,3 % 253 0,1 % ,6 % 715 0,2 % ,7 % ,3 % ,1 % ,3 % ,6 % 936 0,3 % Juridiska fakulteten ,6 % 0 0,0 % ,5 % 0 0,0 % ,0 % 0 0,0 % ,7 % 292 0,5 % ,1 % 386 0,7 % ,5 % 0 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten ,6 % ,7 % ,7 % ,6 % ,9 % ,2 % ,9 % ,5 % ,7 % ,0 % ,6 % ,8 % Naturvetenskapliga fakulteten ,7 % ,0 % ,6 % ,5 % ,8 % ,7 % ,7 % ,5 % ,3 % ,3 % ,0 % ,0 % * Anslag enligt "Rektors beslut om fördelning av anslagsmedel". Intäkter av avgifter, bidrag samt finansiella intäkter enligt utfall. ** Avser finansiärerna Vetenskapsrådet, Forte (fd FAS), FORMAS, Vinnova, Rymdstyrelsen, Cancerfonden och Riksbankens jubileumsfond. *** Avser finansiärerna KK-stiftelsen, STINT, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och Vårdalsstiftelsen. 34

45 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 11: Andel rådsmedel

46 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt Liksom för rådsmedlen gäller att en hög andel forskningsmedel från EU kan ses som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Till detta kommer att arbetet med att koordinera EU-projekt är en krävande men prestigefylld uppgift som också kan betraktas som en kvalitetsstämpel. Tabell 28: Antal EU-projekt som Stockholms universitet har deltagit i under Fakultet Totalt antal projekt FP7-projekt (som koordinator) Varav FP6-projekt (som koordinator) * Andra EU-program Humanistiska fakulteten (1) (1) (1) Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (9) (9) (8) (7) (5) 8 (1) 10 Naturvetenskapliga fakulteten (15) (13) (11) (9) (11) 17 (1) 9 Övriga** (1) FP Forskningsprogram * Alla FP6-projekt avslutades under ** Stockholms Resilienscentrum samt Forskningsservice 36

47 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 29: Nytecknade EU-projekt Fakultet FP7-projekt (som koordinator) Sammanlagt kontrakterat belopp Humanistiska fakulteten (1) Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (1) (2) (1) (2) (2) Naturvetenskapliga fakulteten (2) (2) (3) (3) (4) Övriga (1) FP Forskningsprogram 1 Varav ett ERC-projekt Varav fyra ERC-projekt (2 Sam, 2 Nat) 3 Varav två ERC-projekt (1 Sam, 1 Nat) 4 Varav tre ERC-projekt (2 Sam, 1 Nat). 5 Stockholms Resilienscentrum 6 Varav två ERC-projekt 2012 (1 Nat, 1 Övriga) 2013 var sista året för ansökningar till FP7. De första utlysningarna till Horizon 2020 öppnades 2014, och de första projekten inom Horizon 2020 startar under

48 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal forskare från Stockholms universitet som deltar som bedömare/experter i EU-projekt Tabell 30: Antal forskare som deltar som bedömare/experter i EU-projekt * Fakultet Antal forskare som deltagit som bedömare av FP7 projekt** Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten * De tillgängliga uppgifterna för 2013 är inte kompletta. De redovisade siffrorna kan därför komma att justeras uppåt. ** FP - Forskningsprogram 38

49 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Intäkter för uppdragsforskning Omfattningen av intäkterna för uppdragsforskning är ett mått på hur attraktivt universitetet är som forskningsutförare för aktörer i det omgivande samhället andra än de etablerade forskningsfinansiärerna. Diagram 12: Intäkter för uppdragsforskning (tkr). 39

50 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal professorsbefordringar (i förhållande till antal lärare årsarbetare) Tabell 31: Antal professorsbefordringar Område/Fakultet HS-området Antal professorsbefordringar Antal lärare* Andel professorsbefordringar i förhållande till antal lärare ,7 % ,5 % ,2 % ,6 % ,5 % ,9 % Humanistiska fakulteten , ,8 % ,4 % ,8 % ,8 % ,4 % Juridiska fakulteten ,1 % ,7 % % ,5 % ,8 % % Samhällsvetenskapliga fakulteten ,3 % ,3 % ,5 % ,2 % ,3 % ,8 % Naturvetenskapliga området ,0 % ,7 % ,7 % ,1 % ,1 % ,4 % *Professorer, lektorer, adjunkter, biträdande lektorer, forskarassistenter och gästlärare (årsarbetare). 40

51 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel professorer av lärarkåren (årsarbetare) Tabell 32: Andel professorer av lärarkåren * * Tabellen är hämtad från beslutsstödsverktyget IVS ( 41

52 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal docentutnämningar Tabell 33: Antal docentutnämningar Område/Fakultet Antal docentutnämningar HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området

53 VERKSAMHETSINDIKATORER Gemensamma uppgifter Indikator Åldersfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Åldersfördelningen inom utbildningen säger något om hur den utnyttjas av de studerande. En hög andel äldre kan betyda att fortbildning och vidareutbildning är betydelsefull men kan också vara en avspegling av konjunkturen och möjligheterna att förvärvsarbeta. Inom utbildningen på forskarnivå är situationen tydligare; här är det nästan alltid en fördel att andelen yngre är hög eller ökar. Åldersfördelningen bland lärare, forskare och administratörer visar bland annat behovet av nyrekrytering de kommande åren. Tabell 34 Åldersfördelning studenter på grundnivå och avancerad nivå 2014* Kategori Fakultet Ålderskategori Student GN & AN HS-området 46 % 37 % 17 % Humanistiska fakulteten 41 % 39 % 20 % Juridiska fakulteten 58 % 36 % 6 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 46 % 37 % 17 % Naturvetenskapliga fakulteten 41 % 40 % 19 % * Beräkningarna baseras på helårsstudenter hämtade från Ladok. Tabell 35 Åldersfördelning studenter på forskarnivå 2014* Kategori Fakultet Ålderskategori Forskarstuderande HS-området 16 % 48 % 36 % Humanistiska fakulteten 13 % 44 % 43 % Juridiska fakulteten 18 % 46 % 35 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 18 % 51 % 31 % Naturvetenskapliga fakulteten 46 % 45 % 10 % * Beräkningarna baseras på forskarstuderande individer. 43

54 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 36: Åldersfördelning lärare och administratörer 2014* Kategori Fakultet Ålderskategori Professor Humanistiska fakulteten 0 % 6 % 27 % 39 % 29 % Juridiska fakulteten 0 % 6 % 39 % 27 % 29 % Samhällsvetenskapliga fak. 0 % 9 % 32 % 38 % 21 % Naturvetenskapliga fakulteten 0 % 5 % 36 % 42 % 17 % Universitetslektor Humanistiska fakulteten 4 % 27 % 39 % 25 % 6 % Juridiska fakulteten 5 % 25 % 40 % 22 % 8 % Samhällsvetenskapliga fak. 6 % 31 % 33 % 24 % 6 % Naturvetenskapliga fakulteten 5 % 37 % 28 % 23 % 6 % Meriteringsanst. (bitr. lektor och forskarass.) Humanistiska fakulteten 3 % 61 % 32 % 3 % 0 % Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fak. 0 % 78 % 7 % 15 % 0 % Naturvetenskapliga fakulteten 5 % 91 % 4 % 0 % 0 % Adjunkt Humanistiska fakulteten 5 % 26 % 30 % 29 % 10 % Juridiska fakulteten 29 % 30 % 23 % 18 % 0 % Samhällsvetenskapliga fak. 6 % 19 % 19 % 43 % 13 % Naturvetenskapliga fakulteten 1 % 24 % 36 % 33 % 6 % Administrativ personal Humanistiska fakulteten 31 % 35 % 20 % 11 % 3 % Juridiska fakulteten 45 % 35 % 15 % 3 % 2 % Samhällsvetenskapliga fak. 40 % 31 % 16 % 9 % 3 % Naturvetenskapliga fakulteten 53 % 23 % 12 % 9 % 3 % Universitetsförvaltningen 17 % 27 % 28 % 23 % 4 % *Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 44

55 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 13: Andel 55 år och äldre fördelat per tjänstekategori 2013 Diagram 14: Andel professorer 55 år och äldre

56 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Åldersfördelning bland nyanställda lärare och administratörer Universitetet är för närvarande inne i en fas där en relativt stor andel av de anställda går i pension. Det är därför angeläget att inte bara följa åldersfördelningen bland befintlig personal utan också bland nyanställda. Tabell 37: Åldersfördelning nyanställda lärare och administratörer 2014*. Kategori Fakultet Ålderskategori Professor Humanistiska fakulteten 0 % 25 % 0 % 50 % 25 % Juridiska fakulteten 0 % 0 % 0 % 0 % 100 % Samhällsvetenskapliga fak. 0 % 0 % 50 % 13 % 38 % Naturvetenskapliga fakulteten 0 % 0 % 25 % 42 % 33 % Universitetslektor Humanistiska fakulteten 15 % 46 % 24 % 9 % 6 % Juridiska fakulteten 0 % 50 % 50 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fak. 13 % 51 % 23 % 10 % 4 % Naturvetenskapliga fakulteten 40 % 30 % 10 % 10 % 10 % Meriteringsanst. (bitr. lektor och forskarass.) Humanistiska fakulteten 0 % 100 % 0 % 0 % 0 % Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fak. 0 % 100 % 0 % 0 % 0 % Naturvetenskapliga fakulteten 25 % 75 % 0 % 0 % 0 % Adjunkt Humanistiska fakulteten 23 % 39 % 23 % 10 % 6 % Juridiska fakulteten 60 % 20 % 0 % 20 % 0 % Samhällsvetenskapliga fak. 25 % 25 % 20 % 15 % 15 % Naturvetenskapliga fakulteten 100 % 0 % 0 % 0 % 0 % Administrativ personal Humanistiska fakulteten 51 % 31 % 16 % 2 % 1 % Juridiska fakulteten 71 % 24 % 6 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fak. 65 % 24 % 7 % 2 % 2 % Naturvetenskapliga fakulteten 71 % 19 % 7 % 2 % 2 % Universitetsförvaltningen 34 % 32 % 22 % 12 % 0 % *Avser antal årsarbetare som har anställning vid Stockholms universitet för första gången Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 46

57 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Könsfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Tabell 38: Könsfördelning studenter på grundnivå och avancerad nivå samt studenter på forskarnivå 2014* Student Fakultet Kön Grundnivå och avancerad nivå Forskarnivå Humanistiska fakulteten 66 % 34 % Juridiska fakulteten 63 % 37 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 63 % 37 % Naturvetenskapliga fakulteten 53 % 47 % Humanistiska fakulteten 63 % 37 % Juridiska fakulteten 54 % 46 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 56 % 44 % Naturvetenskapliga fakulteten 44 % 56 % * Beräkningarna för grundnivå och avancerad nivå baseras på helårsstudenter hämtade från Ladok. För forskarnivå baseras beräkningarna på forskarstuderande individer. K M Tabell 39: Könsfördelning lärare och administratörer 2014 Kategori Fakultet Kön K M Professor Humanistiska fakulteten 42 % 58 % Juridiska fakulteten 18 % 82 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 27 % 73 % Naturvetenskapliga fakulteten 22 % 78 % Universitetslektor Humanistiska fakulteten 59 % 41 % Juridiska fakulteten 47 % 53 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 49 % 51 % Naturvetenskapliga fakulteten 34 % 66 % Meriteringsanst. (bitr. lektor och forskarass.) Humanistiska fakulteten 68 % 32 % Juridiska fakulteten - - Samhällsvetenskapliga fakulteten 56 % 44 % Naturvetenskapliga fakulteten 45 % 55 % Adjunkt Humanistiska fakulteten 65 % 35 % Juridiska fakulteten 56 % 44 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 65 % 35 % Naturvetenskapliga fakulteten 73 % 27 % Administrativ personal Humanistiska fakulteten 64 % 36 % Juridiska fakulteten 70 % 30 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 60 % 40 % Naturvetenskapliga fakulteten 48 % 52 % Universitetsförvaltningen 62 % 38 % 47

58 BILAGA 1 Bilaga 1 Fokusområde Utbildning Prioriterade mål på institutionsnivå Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer Mål Andelen/antalet in- och utresande studenter ska öka Tabell 40: Andel inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå i relation till antalet helårsstudenter* Institution Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,3 % 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 2,1 % 2,9 % 1,7 % 104 Historiska institutionen 1,1 % 2,5 % 3,8 % 105 Konstvetenskapliga institutionen 1,4 % 2,7 % 3,0 % 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 1,2 % 2,1 % 0,7 % 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 1,5 % 1,4 % 0,9 % 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 5,1 % 5,7 % 6,3 % 120 Institutionen för mediestudier 5,0 % 5,4 % 4,9 % 150 Engelska institutionen 6,2 % 7,3 % 4,9 % 153 Institutionen för lingvistik 5,5 % 3,0 % 1,7 % 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 4,5 % 6,0 % 6,0 % 157 Slaviska institutionen 1,5 % 1,2 % 2,3 % 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 9,7 % 7,5 % 9,1 % 161 Institutionen för språkdidaktik 4,8 % 4,9 % 2,0 % 165 Romanska och klassiska institutionen 2,8 % 4,3 % 4,4 % 172 Institutionen för orientaliska språk 0,0 % 0,1 % 0,3 % Humanistiska fakulteten totalt 3,4 % 4,1 % 3,4 % Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 5,6 % 6,4 % 6,5 % Juridiska fakulteten totalt 5,6 % 6,4 % 6,5 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 2,6 % 1,5 % 0,9 % 302 Företagsekonomiska institutionen 10,8 % 9,6 % 9,3 % 304 Kulturgeografiska institutionen 16,2 % 17,9 % 15,2 % 305 Nationalekonomiska institutionen 5,1 % 5,0 % 5,1 % 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 1,2 % 1,8 % 2,6 % 308 Psykologiska institutionen 1,9 % 1,8 % 1,1 % 309 Socialantropologiska institutionen 5,4 % 7,0 % 6,2 % 310 Sociologiska institutionen 1,0 % 1,9 % 2,2 % 311 Statistiska institutionen 0,3 % 0,6 % 0,7 % 312 Kriminologiska institutionen 0,7 % 0,6 % 0,0 % 314 Institutionen för socialt arbete 1,6 % 2,3 % 3,0 % 317 Specialpedagogiska institutionen 4,9 % 6,2 % 5,8 % 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 1,1 % 0,7 % 0,7 % 320 Statsvetenskapliga institutionen 9,2 % 6,6 % 7,9 % 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 6,2 % 5,2 % 4,7 % 328 SOFI 0,0 % 0,6 % 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 5,1 % 4,7 % 4,8 % Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 4,1 % 0,0 % 0,0 % 402 Fysikum 7,3 % 5,5 % 8,3 % 403 Matematiska institutionen 3,3 % 3,9 % 3,5 % 404 Meteorologiska institutionen 4,9 % 5,4 % 1,9 % 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 1,5 % 1,3 % 1,9 % 430 Institutionen för analytisk kemi 0,0 % 6,9 % 2,9 % 431 Institutionen för biokemi och biofysik 43,3 % 53,4 % 24,4 % 48

59 BILAGA Institutionen för material- och miljökemi 4,5 % 6,5 % 9,2 % 433 Institutionen för organisk kemi 62,5 % 46,4 % 44,0 % 460 Institutionen för biologisk grundutbildning 4,7 % 6,2 % 5,5 % 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 3,0 % 3,2 % 3,3 % 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 4,2 % 3,0 % 1,8 % 478 Institutionen för neurokemi 25,8 % 19,7 % 6,9 % 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 14,4 % 3,5 % 9,1 % Naturvetenskapliga fakulteten totalt 5,1 % 5,2 % 4,5 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 49

60 BILAGA 1 Tabell 41: Andel utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå i relation till antalet helårsstudenter* Institution Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,0 % 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 0,0 % 0,2 % 0,1 % 104 Historiska institutionen 1,5 % 1,2 % 1,0 % 105 Konstvetenskapliga institutionen 0,3 % 0,6 % 1,7 % 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 0,0 % 0,2 % 0,4 % 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 0,0 % 0,0 % 0,0 % 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 0,3 % 0,7 % 0,4 % 120 Institutionen för mediestudier 1,1 % 0,8 % 0,6 % 150 Engelska institutionen 4,4 % 3,7 % 2,6 % 153 Institutionen för lingvistik 0,7 % 0,6 % 0,6 % 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 0,2 % 0,3 % 0,1 % 157 Slaviska institutionen 1,1 % 0,8 % 0,0 % 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 1,3 % 0,7 % 1,4 % 161 Institutionen för språkdidaktik 0,0 % 0,0 % 0,5 % 165 Romanska och klassiska institutionen 1,3 % 0,7 % 0,9 % 172 Institutionen för orientaliska språk 6,2 % 5,6 % 5,3 % Humanistiska fakulteten totalt 1,3 % 1,2 % 1,0 % Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 6,3 % 5,7 % 4,9 % Juridiska fakulteten totalt 6,3 % 5,7 % 4,9 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 2,3 % 3,7 % 0,9 % 302 Företagsekonomiska institutionen 7,2 % 10,0 % 8,8 % 304 Kulturgeografiska institutionen 6,6 % 5,5 % 3,8 % 305 Nationalekonomiska institutionen 1,3 % 2,2 % 1,8 % 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 0,9 % 1,0 % 1,4 % 308 Psykologiska institutionen 0,2 % 0,0 % 0,3 % 309 Socialantropologiska institutionen 3,7 % 3,3 % 3,6 % 310 Sociologiska institutionen 0,8 % 0,6 % 0,5 % 311 Statistiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,2 % 312 Kriminologiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,0 % 314 Institutionen för socialt arbete 1,3 % 1,3 % 4,6 % 317 Specialpedagogiska institutionen 0,0 % 0,0 % 0,0 % 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 0,1 % 0,1 % 0,2 % 320 Statsvetenskapliga institutionen 6,4 % 4,2 % 2,7 % 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 1,6 % 1,7 % 0,6 % 328 SOFI 0,0 % 0,0 % 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 2,7 % 3,1 % 2,9 % Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 1,0 % 0,0 % 0,0 % 402 Fysikum 0,0 % 0,4 % 0,4 % 403 Matematiska institutionen 0,0 % 0,1 % 0,0 % 404 Meteorologiska institutionen 1,6 % 0,0 % 0,0 % 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 0,7 % 0,9 % 0,0 % 430 Institutionen för analytisk kemi 0,0 % 3,5 % 2,9 % 431 Institutionen för biokemi och biofysik 0,0 % 1,6 % 0,0 % 432 Institutionen för material- och miljökemi 0,0 % 0,0 % 0,0 % 433 Institutionen för organisk kemi 5,7 % 0,0 % 6,8 % 460 Institutionen för biologisk grundutbildning 0,6 % 0,8 % 0,2 % 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 1,1 % 0,6 % 0,2 % 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 0,0 % 0,3 % 0,1 % 478 Institutionen för neurokemi 0,0 % 0,0 % 0,0 % 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 2,9 % 0,0 % 0,0 % Naturvetenskapliga fakulteten totalt 0,4 % 0,5 % 0,2 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 50

61 BILAGA 1 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö Mål Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet Tabell 42: Antal institutioner med ämnesråd/studentråd Institution Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen Ja Ja Ja 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Ja Ja Ja 104 Historiska institutionen Ja Ja Ja 105 Konstvetenskapliga institutionen Ja Ja Nej 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Nej Ja Ja 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur Ja Ja Ja 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap Ja Ja Ja 120 Institutionen för mediestudier Nej Nej Ja 150 Engelska institutionen Ja Ja Ja 153 Institutionen för lingvistik Ja Ja Ja 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet Ja Ja Ja 157 Slaviska institutionen Ja Ja Ja 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nej Ja Ja 161 Institutionen för språkdidaktik Ja Ja Ja 165 Romanska och klassiska institutionen Ja Ja Ja 172 Institutionen för orientaliska språk Ja Ja Ja Humanistiska fakulteten totalt Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen Ja Ja Ja Juridiska fakulteten totalt Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen Nej Ja Ja 302 Företagsekonomiska institutionen Ja Ja Ja 304 Kulturgeografiska institutionen Ja Ja Ja 305 Nationalekonomiska institutionen Ja Ja Ja 306 Institutionen för pedagogik och didaktik Ja Ja Nej 308 Psykologiska institutionen Ja Ja Ja 309 Socialantropologiska institutionen Ja Ja Ja 310 Sociologiska institutionen Ja Ja Ja 311 Statistiska institutionen Ja Ja Ja 312 Kriminologiska institutionen Ja Ja Ja 314 Institutionen för socialt arbete Ja Ja Ja 317 Specialpedagogiska institutionen Nej Nej Nej 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Ja Ja Ja 320 Statsvetenskapliga institutionen Ja Ja Ja 323 Institutionen för data- och systemvetenskap Ja Ja Ja 328 SOFI Nej Ja Nej 330 CHESS Ja Nej Nej Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi Nej Ja Ja 402 Fysikum Ja Ja Ja 403 Matematiska institutionen Ja Ja Ja 404 Meteorologiska institutionen Ja Ja Ja 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas Ja didaktik Nej Ja 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi Nej Ja Nej 430 Institutionen för analytisk kemi Nej Nej Nej 431 Institutionen för biokemi och biofysik Ja Nej Nej 432 Institutionen för material- och miljökemi Ja Nej Nej 433 Institutionen för organisk kemi Ja Nej Ja 51

62 BILAGA Institutionen för biologisk grundutbildning Ja Ja Ja 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Ja Ja Ja 464 Institutionen för geologiska vetenskaper Ja Ja Ja 465 Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut Ja Ja Ja 468 Zoologiska institutionen Ja Ja Ja 473 Institutionen för ekologi, miljö och botanik Ja Ja Nej 478 Institutionen för neurokemi Ja Ja Ja 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap Ja Ja Ja Naturvetenskapliga fakulteten totalt

63 BILAGA 1 Fokusområde Forskning En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Tabell 43: Antalet inresande gästforskare och postdoktorer Institution Gästforskare Totalt antal 2014 Totalt antal 2013 Postdoktorer Totalt Totalt antal antal Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Historiska institutionen Konstvetenskapliga institutionen Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Institutionen för arkeologi och antikens kultur Institutionen för musik- och teatervetenskap Institutionen för mediestudier Engelska institutionen Institutionen för lingvistik Institutionen för svenska och flerspråkighet Slaviska institutionen Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Institutionen för språkdidaktik Romanska och klassiska institutionen Institutionen för orientaliska språk Humanistiska fakulteten totalt Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen Juridiska fakulteten totalt Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen Företagsekonomiska institutionen Institutet för internationell ekonomi (IIES) Kulturgeografiska institutionen Nationalekonomiska institutionen Institutionen för pedagogik och didaktik Psykologiska institutionen Socialantropologiska institutionen Sociologiska institutionen Statistiska institutionen Kriminologiska institutionen Institutionen för socialt arbete Specialpedagogiska institutionen Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen SCORE Institutionen för data- och systemvetenskap SOFI SoRAD CHESS Stressforskningsinstitutet Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt

64 BILAGA 1 Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi Fysikum Matematiska institutionen Meteorologiska institutionen Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi Institutionen för analytisk kemi Institutionen för biokemi och biofysik Institutionen för material- och miljökemi Institutionen för organisk kemi Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Institutionen för geologiska vetenskaper Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut 468 Zoologiska institutionen Institutionen för ekologi, miljö och botanik Institutionen för neurokemi Institutionen för tillämpad miljövetenskap Naturvetenskapliga fakulteten totalt

65 BILAGA 1 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras Tabell 44: Andel doktorander som slutför utbildningen inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år (nettostudietid) Institution Totalt antal doktorsexamen 2014 Andel 2014 Andel 2013 Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 1 0% Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 7 29% 33% 104 Historiska institutionen 6 0% 50% 105 Konstvetenskapliga institutionen 1 0% 0% 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 4 0% 0% 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 3 33% 0% 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 1 0% 50% 120 Institutionen för mediestudier 3 33% 67% 150 Engelska institutionen 2 0% 0% 153 Institutionen för lingvistik 1 100% Institutionen för svenska och flerspråkighet 1 0% 33% 157 Slaviska institutionen 2 0% Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 3 0% Institutionen för språkdidaktik 1 0% 0% 165 Romanska och klassiska institutionen 0-0% 172 Institutionen för orientaliska språk 1 100% 50% Humanistiska fakulteten totalt 37 16% 28% Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 4 0% 50% Juridiska fakulteten totalt 4 0% 50% Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 3 0% Företagsekonomiska institutionen 4 50% 0% 304 Kulturgeografiska institutionen 4 0% 0% 305 Nationalekonomiska institutionen 7 0% 8% 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 11 27% 73% 308 Psykologiska institutionen 12 58% 75% 309 Socialantropologiska institutionen 2 0% 100% 310 Sociologiska institutionen 12 50% 3% 311 Statistiska institutionen 2 50% 80% 312 Kriminologiska institutionen 0-0% 314 Institutionen för socialt arbete 4 0% 100% 317 Specialpedagogiska institutionen 1 100% 100% 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 2 100% Statsvetenskapliga institutionen 6 17% 50% 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 8 88% 57% Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 78 38% 47% Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 0-25% 402 Fysikum 6 33% 15% 403 Matematiska institutionen 7 100% 50% 404 Meteorologiska institutionen 10 30% 25% 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas 1 0% - didaktik 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi 2 50% Institutionen för analytisk kemi 3 33% 33% 431 Institutionen för biokemi och biofysik 17 53% 10% 432 Institutionen för material- och miljökemi 13 54% 50% 433 Institutionen för organisk kemi 7 86% 50% 55

66 BILAGA Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 5 20% 33% 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 3 33% 100% 465 Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner % 45% Grens institut 468 Zoologiska institutionen 7 29% 50% 473 Institutionen för ekologi, miljö och botanik 13 46% 25% 478 Institutionen för neurokemi 0-0% 481 Stockholm Resilience Centre 3 67% 0% 485 Institutionen för tillämpad miljövetenskap 3 67% 22% Naturvetenskapliga fakulteten totalt % 32% Kommentar till tabellen: På flera institutioner finns det doktorander med väldigt kort nettostudietid, och det är ibland oklart vad detta beror på. Doktorander som bytt ämne eller har många tillgodoräknade poäng verkar dock kunna förklara de flesta av dessa. Vid flera institutioner finns också doktorander med nettostudietid på strax över fyra år, dvs som i princip slutfört utbildningen i tid, men som inte finns med i tabellen ovan. 56

67 BILAGA 1 Tabell 45: Andel doktorander som har doktorandanställning Institution Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen 92 % 83 % 93 % 75 % 103 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 65 % 85 % 92 % 64 % 104 Historiska institutionen 61 % 64 % 57 % 68 % 105 Konstvetenskapliga institutionen 64 % 64 % 59 % 75 % 106 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 55 % 58 % 66 % 58 % 108 Institutionen för arkeologi och antikens kultur 65 % 59 % 62 % 52 % 117 Institutionen för musik- och teatervetenskap 67 % 50 % 81 % 58 % 120 Institutionen för mediestudier 95 % 90 % 58 % 58 % 150 Engelska institutionen 84 % 79 % 67 % 53 % 153 Institutionen för lingvistik 94 % 89 % 73 % 60 % 154 Institutionen för svenska och flerspråkighet 75 % 74 % 71 % 53 % 157 Slaviska institutionen 50 % 45 % 50 % 46 % 158 Institutionen för baltiska språk, finska och tyska 58 % 69 % 71 % 73 % 161 Institutionen för språkdidaktik 55 % 50 % 47 % 36 % 165 Romanska och klassiska institutionen 69 % 62 % 62 % 58 % 172 Institutionen för orientaliska språk 71 % 82 % 78 % 92 % Humanistiska fakulteten totalt 70 % 68 % 68 % 60 % Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen 58 % 58 % 57 % 56 % Juridiska fakulteten totalt 58 % 58 % 57 % 56 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen 67 % 69 % 90 % 82 % 302 Företagsekonomiska institutionen 71 % 77 % 77 % 58 % 304 Kulturgeografiska institutionen 84 % 74 % 70 % 74 % 305 Nationalekonomiska institutionen 22 % 14 % 15 % 27 % 306 Institutionen för pedagogik och didaktik 43 % 39 % 44 % 57 % 308 Psykologiska institutionen 58 % 39 % 55 % 72 % 309 Socialantropologiska institutionen 58 % 44 % 50 % 57 % 310 Sociologiska institutionen 96 % 94 % 98 % 83 % 311 Statistiska institutionen 75 % 100 % 100 % 75 % 312 Kriminologiska institutionen 50 % 50 % 65 % 87 % 314 Institutionen för socialt arbete 64 % 56 % 61 % 71 % 317 Specialpedagogiska institutionen 77 % 47 % 56 % 44 % 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 87 % 69 % 69 % 68 % 320 Statsvetenskapliga institutionen 51 % 51 % 66 % 64 % 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 50 % 43 % 33 % 27 % Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt 58 % 51 % 54 % 57 % Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi 88 % 55 % 48 % 43 % 402 Fysikum 73 % 45 % 38 % 56 % 403 Matematiska institutionen 85 % 78 % 76 % 88 % 404 Meteorologiska institutionen 94 % 77 % 72 % 73 % 408 Inst. för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 48 % 50 % 59 % 53 % 412 Institutionen för numerisk analys och datalogi 100 % 71 % 88 % 100 % 430 Institutionen för analytisk kemi 44 % 53 % 33 % 50 % 431 Institutionen för biokemi och biofysik 43 % 48 % 48 % 61 % 432 Institutionen för material- och miljökemi 61 % 56 % 48 % 52 % 433 Institutionen för organisk kemi 47 % 45 % 48 % 67 % 463 Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 96 % 87 % 82 % 76 % 464 Institutionen för geologiska vetenskaper 73 % 77 % 73 % 81 % 465 Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut 46 % 46 % 45 % 49 % 468 Zoologiska institutionen 65 % 39 % 37 % 56 % 57

68 BILAGA Institutionen för ekologi, miljö och botanik 48 % 49 % 56 % 62 % 478 Institutionen för neurokemi 39 % 21 % 24 % 42 % 481 Stockholm Resilience Centre 100 % 100 % Institutionen för tillämpad miljövetenskap 80 % 77 % 80 % 79 % Naturvetenskapliga fakulteten totalt 64 % 57 % 54 % 61 % 58

69 BILAGA 1 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildingen Tabell 46: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Institution Humanistiska fakulteten 102 Filosofiska institutionen Inst. för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Historiska institutionen Konstvetenskapliga institutionen Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria Institutionen för arkeologi och antikens kultur Institutionen för musik- och teatervetenskap Institutionen för mediestudier* Engelska institutionen Institutionen för lingvistik Institutionen för svenska och flerspråkighet Slaviska institutionen Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Institutionen för språkdidaktik Romanska och klassiska institutionen Institutionen för orientaliska språk Humanistiska fakulteten totalt Juridiska fakulteten 220 Juridiska institutionen Juridiska fakulteten totalt Samhällsvetenskapliga fakulteten 301 Ekonomisk-historiska institutionen Företagsekonomiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Nationalekonomiska institutionen Institutionen för pedagogik och didaktik Psykologiska institutionen Socialantropologiska institutionen Sociologiska institutionen Statistiska institutionen Kriminologiska institutionen Institutionen för socialt arbete Specialpedagogiska institutionen Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för data- och systemvetenskap SOFI CHESS Samhällsvetenskapliga fakulteten totalt Naturvetenskapliga fakulteten 401 Institutionen för astronomi Fysikum

70 BILAGA Matematiska institutionen Meteorologiska institutionen Inst. för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Institutionen för numerisk analys och datalogi Institutionen för analytisk kemi Institutionen för biokemi och biofysik Institutionen för material- och miljökemi Institutionen för organisk kemi Institutionen för biologisk grundutbildning Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Institutionen för geologiska vetenskaper Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut Zoologiska institutionen Institutionen för ekologi, miljö och botanik Institutionen för neurokemi Institutionen för tillämpad miljövetenskap Naturvetenskapliga fakulteten totalt * Institutionen för mediestudier är en ny institution från 2012, efter en sammanslagning av JMK, Filmvetenskapliga institutionen och Centrum för modevetenskap. Därför finns inga jämförelsesiffror för Kommentartill tabellen: Underlaget är inhämtat från institutionerna genom respektive områdeskansli. För några av institutionerna är det stor differens mellan åren. Olika uppgiftslämnare mellan åren och en otydlighet i vad som ska räknas som extern praktik kan vara en förklaring till dessa stora skillnader. 60

71 61 BILAGA 2

72 62 BILAGA 2

73 63 BILAGA 2

74 64 BILAGA 2