Uppföljning av verksamhetsplan 2010 (Dnr SU ) har producerats av Planeringsenheten vid Stockholms universitet.

Transkript

1 Uppföljning av verksamhetsplan 2010

2 Uppföljning av verksamhetsplan 2010 (Dnr SU ) har producerats av Planeringsenheten vid Stockholms universitet. Redaktör och handläggare: Anna Riddarström, Planeringsenheten Grafisk form omslag: Pangea Design Tryck: US-AB, juni 2011 Uppföljning av verksamhetsplan 2010 finns också att ladda ner i pdf-format på adress:

3 Innehållsförteckning Del 1 Prioriterade mål Fokusområde Utbildning 1 Övergripande mål Kvalitet i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå 1 Övergripande mål Lärarutbildning 2 Fokusområde Forskning 3 Övergripande mål - Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå 3 Övergripande mål Utbildningsvetenskap 5 Fokusområde Samverkan och samarbete 7 Övergripande mål Profilering 7 Fokusområde Studenter och anställda 8 Övergripande mål Arbetsmiljö och studiemiljö 8 Övergripande mål Kompetensförsörjning och kompetensutveckling 9 Fokusområde Ekonomi och infrastruktur 10 Övergripande mål Intäkter 10 Del 2 Verksamhetsindikatorer 13 Ekonomisk uppföljning 13 Verksamhetsuppföljning 20 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 20 Utbildning på forskarnivå 30 Forskning 32 Gemensamma uppgifter 45 Bilaga 1 Prioriterade mål på institutionsnivå 50 Fokusområde Forskning 50 Övergripande mål Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå 50 Fokusområde Studenter och anställda 52 Övergripande mål Arbetsmiljö och studiemiljö 52 Fokusområde Ekonomi och infrastruktur 54 Övergripande mål Intäkter 54 Bilaga 2 Verksamhetsuppföljning på institutionsnivå 59 Ekonomisk uppföljning 59 Verksamhetsuppföljning 70 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 70 Utbildning på forskarnivå 82 Forskning 86

4

5 PRIORITERADE MÅL Del 1 Prioriterade mål 2010 Fokusområde Utbildning Övergripande mål Kvalitet i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå En erkänt hög kvalitet i undervisningen medför att motiverade studenter attraheras, att dessa studenter sedan hävdar sig väl på arbetsmarknaden samt att det omgivande samhället ser universitetet som en attraktiv samarbetspartner. Centrala element i ett framgångsrikt kvalitetsarbete är hög kompetensnivå bland lärarna och nära koppling till forskningen. En viktig komponent i utbildningarnas kvalitet är förmedlandet av en korrekt vetenskaplig metod, inklusive förhållningsregler rörande citeringar av andra vetenskapliga verk mm. Delmål Plagiering vid examination ska stävjas, i första hand genom proaktiva insatser. Nyckeltal Målvärde Måluppfyllelse Antalet plagieringsärenden i Disciplinnämnden. Antalet plagieringsärenden i Disciplinnämnden ska minska. Målet har inte uppnåtts. Antalet plagieringsärenden i disciplinnämnden var under stycken och under stycken. Målet är borttaget ur verksamhetsplanen för men kommer att följas upp fortsatt under avsnittet Verksamhetsindikatorer i kommande års uppföljningar. 1

6 PRIORITERADE MÅL Övergripande mål Lärarutbildning Lärarutbildningen vid Stockholms universitet ska utvecklas såväl vad avser kvalitet i undervisningen och den verksamhetsförlagda utbildningen som i forskning och utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Inom lärarutbildningen, liksom inom alla andra utbildningar, är andelen disputerade lärare en central kvalitetsfaktor. Delmål Hög lärarkompetens och forskningsanknytning i utbildningen ska uppnås genom att andelen disputerade lärare vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna ökar Nyckeltal Målvärde Måluppfyllelse Andel disputerade lärare. Under perioden 2008 till 2010 ska andelen disputerade lärare öka från 28 till minst 35 procent. Målet har uppnåtts. Tabell 1: Andel disputerade lärare för perioden Institution 118 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap 161 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling 316 Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete 317 Specialpedagogiska institutionen 318 Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 409 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner Antal lärare Varav disputerade Andel Antal lärare Varav disputerade Andel Antal lärare Varav disputerade Andel 22,9 8,11 35% 23,0 7,4 32% 24,7 7,5 30% 37,4 4,73 13% 35,1 4,5 13% 40,6 11,1 27% 53,5 16,76 31% 52,4 17,6 34% 63,4 23,8 38% 26,3 15,67 60% 25,6 14,1 55% 32,4 16,0 50% 15,9 9,32 59% 16,1 7,6 47% 15,9 10,5 66% 37,9 11,15 29% 37,4 11,2 30% 46,1 14,5 31% 44,4 10,84 24% 44,6 13,9 31% 51,1 18,0 35% Totalt 238,3 76,58 32% 234,0 76,3 33% 274,1 101,4 37% 2

7 PRIORITERADE MÅL Fokusområde Forskning Övergripande mål - Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå För att mäta kvaliteten inom forskningen används bland annat publicering av forskningsresultat i ledande tidskrifter efter peer review. För att uppnå målet att forskningen vid flertalet av universitetets institutioner ska vara nationellt ledande och internationellt framstående är det viktigt att följa upp hur utvecklingen ser ut vid universitetet när det gäller denna indikator. En uppgift för fakulteterna under 2010 har varit att identifiera forskningsområden som är eller har potential att bli ledande. Delmål Antalet publikationer i ledande tidskrifter ska öka Nyckeltal Antal publikationer i ledande tidskrifter. Målvärde Ökat antal 2010 jämfört med Måluppfyllelse Måluppfyllelse kan inte anges (se nedan) Tabell 2: Antal artiklar i ledande tidskrifter. Fakultetsnämnd Humanistisk Juridisk 1 4 Samhällsvetenskaplig Naturvetenskaplig Totalt * En publikation med författare från två eller flera av fakultetens institutioner räknas endast en (1) gång på fakultetsnivå, medan varje involverad institution tillgodoräknas publikationen. Ovan redovisas ledande tidskrifter för 2009 och En jämförelse med 2008 enligt det ursprungliga målet är inte möjlig i nuläget eftersom siffrorna för detta år reviderats och kompletterats i efterhand i Opus/Diva. Istället kommer en slutjämförelse att göras för perioden i nästa års interna uppföljning. 3

8 PRIORITERADE MÅL Delmål Ett aktivt arbete ska bedrivas i syfte att identifiera ledande och potentiellt ledande forskningsområden Målvärde Måluppfyllelse Fakultetsnämnderna ska senast 31 december 2010 inkomma med kompletta förteckningar över ledande och potentiellt ledande forskningsområden. Målet har uppnåtts. Följande forskningsområden fastställdes av rektor : Tabell 3: Fastställda ledande och potentiellt ledande forskningsområden. Fakultet Humanistisk Juridisk Samhällsvetenskaplig Naturvetenskaplig Ledande och potentiellt ledande forskningsområde Andraspråk och tvåspråkighet Arkeologi Filmvetenskap Filosofi Historia, särskilt medeltidsstudier Lingvistik Litteraturforskning Romansk språkforskning Europeisk integrationsrätt Finansrätt Immaterialrätt Miljörätt Processrätt Rättsinformatik Kognitivt åldrande Ekonomisk, social och hälsomässig ojämlikhet Demografi Stress, arbete och hälsa Transnationella aktörer och global styrning Politisk ekonomi Utvärdering av ekonomisk-politiska åtgärder Arvsmassans funktion och stabilitet Astrofysik och partikelfysik Atom- och molekylfysik Geometri Biologiska membraner Klimat, hav och miljö Biologisk modellering Materialkemi Katalys i organisk kemi 4

9 PRIORITERADE MÅL Övergripande mål Utbildningsvetenskap Universitetet ska bygga upp och utveckla en framgångsrik och nationellt ledande utbildningsvetenskaplig forskning. Utbildningsvetenskap är en angelägenhet för hela universitetet. I nuläget är emellertid en koppling till lärarutbildningen särskilt aktuell, då det är av central betydelse att denna utbildning ges samma grad av forskningsanknytning som kännetecknar universitetets övriga utbildningar. Delmål Den vetenskapliga kompetensen inom området utbildningsvetenskap ska stärkas både vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna och vid övriga institutioner Nyckeltal Antal beviljade externfinansierade forskningsprojekt med utbildningsvetenskaplig inriktning. Antal nya professorer, gästprofessorer och forskarassistenter - med inriktning mot utbildningsvetenskap. Målvärde Minst 5 nya externfinansierade forskningsprojekt ska beviljas under Antalet professorer, gästprofessorer och forskarassistenter ska öka under Måluppfyllelse Målet för nya externfinansierade forskningsprojekt har uppnåtts. Målet för ökat antal professorer har uppnåtts. Målet för ökat antal gästprofessorer och forskarassistenter har inte uppnåtts. Tabell 4: Antal beviljade externfinansierade forskningsprojekt Institution Antal beviljade projekt 118 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Pedagogiska institutionen Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Specialpedagogiska institutionen Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för data- och systemvetenskap SOFI Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och 1 praktiska kunskapstraditioner 461 Botaniska institutionen 3 Totalt 40 5

10 PRIORITERADE MÅL Tabell 5: Antal professorer, gästprofessorer och forskarassistenter 2009 och 2010*. Institution 118 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap 161 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling 306 Pedagogiska institutionen 316 Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete 317 Specialpedagogiska institutionen 318 Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap 408 Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 409 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner Professor Gäst- Forskarassistent Professor Gästprofessor professor Forskarassistent 0, , , , ,3 0 3,0 15,1 0 3,5 3, , ,7 0 0,8 2, ,6 1 1,0 1,4 1 0,3 2, , , ,1 2 0 Totalt ,8 28,6 6 3,8 *Antalet professorer och forskarassistenter avser årsarbetare medan antalet gästprofessorer avser antal individer. Delmål Kommunsamverkan inom lärarutbildningen ska drivas vidare på fortsatt hög nivå och möjliggöra förstärkning av forskningen Nyckeltal Målvärde Måluppfyllelse Antal antagna kommunfinansierade doktorander med lärarexamen. Antal masterprogram som har utvecklats i samverkan med kommunerna. Minst 10 kommunfinansierade doktorander med lärarexamen ska antas under 2009 och Minst 5 masterprogram ska utvecklas i samverkan med kommunerna under 2009 och Målet för antalet kommunfinansierade doktorander har uppnåtts. Målet för antalet masterprogram har ej uppnåtts. Antalet kommunfinansierade doktorander med lärarexamen som antagits under 2010 är åtta. Även under 2009 antogs åtta doktorander. Totalt under åren 2009 och 2010 har 16 doktorander antagits. Inga masterprogram i samverkan med kommunerna har utvecklats under 2009 och

11 PRIORITERADE MÅL Fokusområde Samverkan och samarbete Övergripande mål Profilering Kunskapen om Stockholms universitets identitet och om vad universitetet kan erbjuda ska öka, i synnerhet inom målgruppen potentiella studenter. Detta ska ske genom intensifiering av universitetets kommunikationsarbete samt genom utökad samordning av kommunikationsaktiviteter riktade till potentiella studenter. Kommunikationsarbetet ska samordnas utifrån en universitetsgemensam kommunikationsplattform. Delmål Kännedomen om och attityden till Stockholms universitet ska förbättras bland universitetets målgrupper. Nyckeltal Andel potentiella studenter som känner väl till och är positiva till Stockholms universitet Målvärde Förbättrad kännedom och attityd till universitetet 2010 jämfört med Måluppfyllelse Målet har uppnåtts. Varumärkesmätning 2010 visar att kännedomen om och attityden till universitetet, bland befintliga och presumtiva studenter, boende i Mälardalen, har stärkts sedan inledningen av den universitetsgemensamma rekryterings- och imagekommunikationen Enligt mätningen utgör Stockholms universitet 2010 förstahandsvalet för fler presumtiva studenter än tidigare. Kännedomen om Stockholms universitet och kunskapen om vad universitetet erbjuder har kraftigt förbättrats såväl bland befintliga som presumtiva studenter. Universitetet uppfattas dock inte ha någon unik image och uppfattningen om hög kvalitet i utbildningarna och forskningen är relativt svag. Ett arbete kvarstår därför med att fördjupa kunskapen Stockholms universitets erbjudande på en djupare nivå. Under 2010 har universitetet fortsatt arbetet med att samordna den universitetsgemensamma rekryterings- och imagekommunikation för målgruppen student. Detta har åstadkommits genom ett integrerat arbete mellan ett flertal förvaltningsenheter och institutioner. Utvärderingar, genom kvantitativa och kvalitativa mätningar i målgruppen, samt konkurrentanalys, har använts som underlag för urval av aktiviteter, fortsatt arbete med samordning av aktiviteter och ett gemensamt uttryck för dessa: utbildningskatalog, tidningsannonsering, kollektivtrafik, pressarbete, Internet, sökmarknadsföring, chatt, Öppet hus, Välkomstdagar, mässor, Forskardagarna, Forskarfredag och Inspirationsdagar. Resultatet vid kampanjmätning, visar en ökad uppmärksamhet och igenkänning av universitetet i kommunikationen i kollektivtrafik, tidningar och Internet. Fler ur målgruppen har uppmärksammat universitetets kommunikation under 2010 än tidigare. Samtidigt som fler har uppfattat att det är universitetet som är avsändare av kommunikationen, har andelen som tror att avsändaren är någon annan, minskat. Bland de befintliga studenterna har det skett en markant ökning av de som ger ett positivt helhetsbetyg till universitetets kommunikation. 7

12 PRIORITERADE MÅL Fokusområde Studenter och anställda Övergripande mål Arbetsmiljö och studiemiljö För att lyckas skapa en framstående utbildningsmiljö är det viktigt att värna studentinflytandet. Studenternas synpunkter är betydelsefulla för institutionerna i deras arbete för att inta en nationellt ledande ställning när det gäller utbildning. En viktig del av studentinflytandet är de studentråd som verkar på institutionerna. Sådana studentråd saknas emellertid i stor utsträckning idag, och ett aktivt arbete bör därför bedrivas i syfte att öka antalet institutioner där sådana råd finns. För att skapa en framstående utbildningsmiljö är det är också viktigt att doktoranderna får goda förutsättningar att genomföra sin utbildning och forskning på ett så effektivt sätt som möjligt. En indikator på detta är den tid doktoranderna behöver för att genomföra sin utbildning. Delmål Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet Nyckeltal Antal institutioner med studentråd. Målvärde Antalet institutioner med studentråd ska öka mellan 2009 och Måluppfyllelse Kan ej anges ännu Tabell 6: Antal institutioner med studentråd 2009 och 2010 Fakultetsnämnd Totalt antal institutioner* Institutioner med studentråd Totalt antal institutioner* Institutioner med studentråd Humanistiska Juridiska Samhällsvetenskapliga Naturvetenskapliga Totalt * I det totala antalet institutioner inkluderas centra och institut i de fall det bedrivs grundutbildning där. 8

13 PRIORITERADE MÅL Delmål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras Nyckeltal Andel doktorander som slutför utbildningen inom fyra år. Målvärde Ökad andel 2011 jämfört med Måluppfyllelse Kan ej anges ännu. Tabell 7: Andel doktorander med en nettostudietid på 4 år eller kortare. Fakultetsnämnd Humanistisk 26% 27% 32% Juridisk 0% 33% 0% Samhällsvetenskaplig 40% 39% 38% Naturvetenskaplig 35% 48% 47% Totalt 34% 41% 41% Övergripande mål Kompetensförsörjning och kompetensutveckling De senaste årens diskussioner kring anställningsbarhet har i stor utsträckning handlat om studenter med examen på grundnivå och avancerad nivå. Det är viktigt att även lyfta fram anställningsbarheten för studenter på forskarnivå i syfte att öka kännedomen om dessa studenters kompetens utanför den akademiska världen och på så sätt skapa en större och bättre arbetsmarknad. Delmål Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras Nyckeltal Andel nydisputerade forskare med relevant anställning två år efter examen. Målvärde Ökad andel 2011 jämfört med Måluppfyllelse Kan ej anges ännu. Statistik för uppföljningen av detta mål tas in genom specialkörningar från SCB och presenteras samlat i uppföljningen av verksamhetsplanen för

14 PRIORITERADE MÅL Fokusområde Ekonomi och infrastruktur Övergripande mål Intäkter I mitten av 00-talet vände den tidigare positiva intäktsutvecklingen för externa medel vid universitetet nedåt. Den utvecklingen uppmärksammades genom införandet av särskilda intäktsmål för perioden Utvecklingen vände uppåt igen redan under 2006 och tendensen uppåt har som framgår nedan fortsatt de senaste åren. Delmål Intäkterna från uppdragsutbildning ska öka Nyckeltal Totala intäkter från uppdragsutbildning. Målvärde Ökade intäkter 2010 jämfört med Måluppfyllelse Målet har inte uppnåtts Diagram 1: Intäkter från uppdragsutbildning (tkr). SMMMM RMMMM QMMMM PMMMM OMMMM NMMMM M eìãñ~â gìêñ~â p~ãñ~â k~íñ~â üêommu üêommv üêomnm Avser intäkter från uppdragsutbildning för privata och offentliga finansiärer andra än universitet och högskolor. Totalt för universitetet har intäkterna från uppdragsutbildning minskat med cirka 6 mnkr. För Juridiska och Naturvetenskapliga fakulteten har dock intäkterna från uppdragsutbildning ökat medan intäkterna för Samhällsvetenskapliga och Humanistiska fakulteten har minskat. 10

15 PRIORITERADE MÅL Delmål Bidragsintäkterna för forskning ska öka Nyckeltal Totala bidragsintäkter för forskning. Målvärde Ökade intäkter 2010 jämfört med Måluppfyllelse Målet har uppnåtts. Diagram 2: Bidragsintäkter för forskning (tkr). RMMMMM QMMMMM PMMMMM OMMMMM NMMMMM M eìãñ~â gìêñ~â p~ãñ~â k~íñ~â üêommu üêommv üêomnm De totala bidragsintäkterna för universitetet har ökat med 159 mnkr mellan 2008 och Juridiska fakulteten har något mindre intäkter 2010 jämfört med 2008 medan de övriga fakulteterna alla har högre intäkter 2010 jämfört med

16 PRIORITERADE MÅL Delmål Intäkterna av forskningsmedel från EU ska öka Nyckeltal Totala intäkter av EU-medel. Målvärde Ökade intäkter 2010 jämfört med Måluppfyllelse Målet har uppnåtts. Diagram 3: Intäkter av forskningsmedel från EU (tkr) Humfak Jurfak Samfak Natfak År 2008 År 2009 År 2010 Avser intäkter från bidragsforskning med EU som finansiär (finansiärskod ). De totala intäkterna av forskningsmedel från EU för universitetet har ökat med drygt 19 mnkr mellan 2008 och Humanistiska fakulteten har mindre intäkter 2010 jämfört med 2008 medan Samhällsvetenskapliga och Naturvetenskapliga fakulteten har högre intäkter 2010 jämfört med

17 Del 2 Verksamhetsindikatorer Ekonomisk uppföljning VERKSAMHETSINDIKATORER Den ekonomiska redovisningen nedan syftar till att ge en övergripande bild av universitetets ekonomi. I bokslutet i årsredovisningen visas resultatet per verksamhetsgren (utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå) men redovisningen nedan visar var i organisationen över- respektive underskott ligger. Indikator Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet Diagram 4: Fördelning av myndighetskapital per på organisatorisk huvudenhet (mnkr) Humfak Jurfak Samfak Natfak Gem.nämnden Förv UB 2009 UB

18 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 8: Ekonomiskt utfall för Stockholms universitet (tkr) Enhet IB 2007 Justerat resultat 2007 Justerat resultat 2008 Justerat resultat 2009 Resultat 2010 UB 2010 Humanistisk fakultet Juridisk fakultet Samhällsvetenskaplig fakultet Naturvetenskaplig fakultet Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter (Gemensamma nämnden) Universitetsförvaltningen, Lärarutbildningsnämnden SUCCESS, Stockholm Resilience Centre, Donationsförvaltningen, Högskoleförbundet, Akademiskt forum, NUAS, Teckenspråk Delsumma Intäkts- och fördelningsinstitutioner Summa Justerat resultat innebär att resultatet har justerats till följd av organisationsförändringar eller pga av att medel har flyttats från en enhet till en annan. Intäkts- och fördelningsinstitutioner är tekniska lösningar för att transferera pengar. Ingen verksamhet är kopplad till dessa institutioner. 14

19 Indikator Resultat och sparat kapital per institution Humanistiska fakulteten VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 5: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2010 (X-axel institution, Y-axel tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 100 Humanistiska fakultetsnämnden 116 Strindbergsprojektet 157 Slaviska institutionen 102 Filosofiska institutionen 117 Institutionen för musik- och 158 Institutionen för baltiska språk, 103 Institutionen för etnologi, religions- teatervetenskap finska och tyska historia och genusvetenskap 118 Institutionen för utbildningsveten- 159 Institutionen för spanska, portu- 104 Historiska institutionen skap med inriktning mot humaniora gisiska och latinamerikastudier 105 Konstvetenskapliga institutionen och samhällsvetenskap 161 Institutionen för utbildningsve- 106 Institutionen för litteratur- 120 JMK tenskap med inriktning mot vetenskap och idéhistoria 150 Engelska institutionen språk och språkutveckling 108 Institutionen för arkeologi och 153 Institutionen för lingvistik 170 Centrum för tvåspråkighetsantikens kultur 154 Institutionen för nordiska språk forskning 110 Filmvetenskapliga institutionen 155 Tolk- och översättarinstitutet 172 Institutionen för orientaliska 112 Osteologi 156 Institutionen för franska/italienska och klassiska språk språk 15

20 Juridiska fakulteten VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 6: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2010 (X-axel institution, Y-axel tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större) Juridiska fakultetsnämnden 220 Juridiska institutionen ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUM M A KAPITALFÖRÄNDRING På grund av försenade faktureringar stämmer inte institutions- och nämndkapitalet. Beloppen för fakultetsnämnden ska korrigeras med plus mnkr på UGA och mnkr på FUF samt minskas med motsvarande belopp på institutionen. Samhällsvetenskapliga fakulteten Diagram 7: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2010 (X-axel institution, Y-axel tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 300 Samhällsvet. fakultetsnämnd 310 Sociologiska institutionen 320 Statsvetenskapliga institutionen 301 Ekonomisk-historiska institutionen 311 Statistiska institutionen 321 SCORE 302 Företagsekonomiska institutionen 312 Kriminologiska institutionen 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 303 Institutet för internationell ekonomi 314 Institutionen för socialt arbete 326 CEIFO 304 Kulturgeografiska institutionen 316 Institutionen för didaktik och 327 Institutionen för reklam och PR 305 Nationalekonomiska institutionen pedagogiskt arbete 328 SOFI 306 Pedagogiska institutionen 317 Specialpedagogiska institutionen 329 SoRAD 308 Psykologiska institutionen 318 Institutionen för barn- och ung- 330 CHESS 309 Socialantropologiska institutionen domsvetenskap 331 Stressforskningsinstitutet 16

21 Naturvetenskapliga fakulteten VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 8: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2010 (X-axel institution, Y-axel tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 400 Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 413 Manne Siegbahnlaboratoriet 466 Institutionen för molekylärbiologi 401 Institutionen för astronomi 430 Institutionen för analytisk kemi och funktionsgenomik 402 Fysikum 431 Institutionen för biokemi och 467 Wenner-Grens institut 403 Matematiska institutionen biofysik 468 Zoologiska institutionen 404 Meteorologiska institutionen 432 Institutionen för material- och 469 Institutionen för miljökemi 405 Internationella meteorologiska institut. miljökemi 470 Institutionen för genetik, mikrobiologi 406 AlbaNova 433 Institutionen för organisk kemi och toxikologi 408 Institutionen för matematikämnets och 460 Institutionen för biologisk grund- 473 Systemekologiska institutionen naturvetenskapsämnenas didaktik utbildning 474 Institutionen för biovetenskaper och 409 Institutionen för utbildningsvetenskap 461 Botaniska institutionen näringslära med inriktning mot tekniska, estetiska 463 Institutionen för naturgeografi och 478 Institutionen för neurokemi och praktiska kunskapstraditioner kvartärgeologi 483 Bergianska botaniska trädgården 412 Institutionen för numerisk analys och 464 Institutionen för geologiska veten- 485 Institutionen för tillämpad miljödatalogi skaper vetenskap 17

22 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Resultat och sparat kapital per enhet under Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Diagram 9: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2010 (X-axel institution, Y-axel tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Övriga 500 Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter 507 Centrala uppdragsutbildningen 502 Universitetspedagogiskt centrum (UPC) (SUCCESS) 504 Forskningsservice 530 Stockholm Resilience Centre 525 Stockholms universitetsbibliotek Indikator Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet Förvaltningen Diagram 10: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2010 (X-axel institution, Y-axel tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 600 Ledningskansliet 650 Juridiska fakultetskansliet 656 Transfereringar vid byggnadsplaneringen 641 Kommunikationsenheten 651 Humanistiska fakultetskansliet 657 Internrevisionen 643 Planeringsenheten 652 Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet 658 Lärarutbildningskansliet/nämnden 644 SU-butiken 653 Naturvetenskapliga fakultetskansliet 670 Studentavdelningen 645 Tekniska avdelningen 654 Personalavdelningen 647 Avdelningen för IT och media 655 Ekonomiavdelningen 18

23 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Totala intäkter fördelat på intäktsslag Diagram 11: Intäkter Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Anslaget 2007 minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. återbetalning. Anslaget 2008 ökade till följd av sammanslagningen med Lärarhögskolan samt minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. återbetalning. Anslaget 2009 och 2010 minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. medel återbetalades till statsmakterna. Diagram 12: Intäkter Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finasiella intäkter

24 VERKSAMHETSINDIKATORER Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Indikator Ålderfördelning bland nybörjare Tabell 9: Åldersfördelning bland nybörjare 2010 Fakultetsnämnd Humanistisk % 27% 13% Juridisk % 25% 5% Samhällsvetenskaplig % 29% 18% Naturvetenskaplig % 29% 17% 20

25 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad En hög prestationsgrad innebär att en stor andel av de registrerade studenterna klarar tentamina och poäng. Prestationsgraden varierar mellan olika utbildningar. En hög prestationsgrad är inte självklart positiv; det är naturligt att inte alla antagna till en utbildning omedelbart klarar tentamina och poäng. Stockholms universitet har normalt sett en jämförelsevis låg prestationsgrad eftersom många av våra studenter läser på fristående kurser där genomströmningen inte är lika hög som inom programutbildningar. Den genomsnittliga prestationsgraden ökade något med tillkomsten av lärarutbildningen 2008, men har minskat sedan dess. Tabell 10: Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad Fakultetsnämnd Humanistisk Helårsstudenter* Helårsprestationer Prestationsgrad 69% 66% 68% 68% 67% Juridisk Helårsstudenter* Helårsprestationer Prestationsgrad 85% 86% 82% 85% 85% Samhällsvetenskaplig Helårsstudenter* Helårsprestationer Prestationsgrad 74% 72% 78% 76% 77% Naturvetenskaplig Helårsstudenter* Helårsprestationer Prestationsgrad 74% 73% 78% 76% 74% *Som helårsstudent räknas här endas takbeloppsstudenter. 21

26 Indikator Utfall takbelopp VERKSAMHETSINDIKATORER Universitetsstyrelsen fastställer fr.o.m årligen ett internt takbelopp för fakultetsnämnderna. Värdet av utfall takbelopp i tabellen nedan erhålls genom att helårsstudenter och helårsprestationer multipliceras med den prislapp som anges i regleringsbrevet för respektive utbildningsområde. För varje fakultet är målet att kvoten mellan utfall och intern tilldelning ska vara så nära 1 som möjligt. Tabell 11: Takbelopp (mnkr). Fakultetsnämnd Humanistisk Internt takbelopp 232,7 243,8 330,9 337,1 348,8 Utfall takbelopp 203,4 218,8 300,3 315,8 336,6 Kvot, utfall/tilldelning 0,87 0,90 0,91 0,94 0,97 Juridisk Internt takbelopp 91,1 95,9 99,1 100,9 104,3 Utfall takbelopp 87,5 89,5 97,4 101,1 108,9 Kvot, utfall/tilldelning 0,96 0,93 0,98 1,00 1,04 Samhällsvetenskaplig Internt takbelopp 471,3 487,9 701,0 714,1 741,6 Utfall takbelopp 435,3 452,4 622,3 669,4 714,7 Kvot, utfall/tilldelning 0,92 0,93 0,89 0,94 0,96 Naturvetenskaplig Internt takbelopp 194,8 198,6 326,8 332,8 343,9 Utfall takbelopp 171,2 169,7 277,7 291,5 309,9 Kvot, utfall/tilldelning 0,88 0,85 0,85 0,88 0,90 Lärarutbildningsnämnden Internt takbelopp - - 8,6 3,1 22,2 Utfall takbelopp - - 4,2 2,6 12,0 Kvot, utfall/tilldelning - - 0,49 0,88 0,54 22

27 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på kvällskurser Universitetet ska inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå också bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett sätt att ge sådan utbildning är att ge undervisning på kvällstid. Andel studenter på kvällskurser ger tillsammans med åldersfördelningen bland studenterna (se tabell 34) en bild av omfattningen av fortbildning och vidareutbildning. Tabell 12: Studenter på kvällskurser *. Fakultetsnämnd Humanistisk Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 17% 18% 15% 16% 15% Juridisk Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 7% 7% 6% 6% 6% Samhällsvetenskaplig Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 4% 4% 3% 2% 2% Naturvetenskaplig Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 13% 11% 6% 7% 5% *Avser helårsstudenter från Ladok 23

28 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Universitetet strävar efter att öka graden av internationalisering i verksamheten. Ett viktigt mått på detta är antalet in- och utresande studenter i olika utbytesprogram. Tabell 13: Studerande i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom olika utbytesprogram Utbytesprogram Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Erasmus Inresande Utresande Nordplus Inresande Utresande Övrigt Inresande Utresande Totalt inresande Totalt utresande

29 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid universitetet ges ett antal yrkesexamina men framför allt generella kandidat- och magisterexamina. Med införandet av Bolognamodellen 2007 introducerades masterexamen som en ny generell examen. Med överföringen av lärarutbildningen tillkommer också olika typer av lärarexamina. Det är därför särskilt angeläget att följa upp den kvantitativa utvecklingen för olika examenstyper de kommande åren. Tabell 14: Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fakultetsnämnd Humanistisk Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Juridisk Kandidatexamen Magisterexamen Yrkesex Juristexamen/Jur kand Samhällsvetenskaplig Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex - Civilekonomexamen Yrkesex - Socionomexamen Yrkesex - Psykologexamen Yrkesex - Psykoterapeut Naturvetenskaplig Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex - Sjukhusfysiker Lärarutbildning Yrkesex - Lärarexamen Yrkesex - Grundskollärarexamen Yrkesex - Gymnasielärarexamen Yrkesex - Barn- och ungdomspedagogisk examen Yrkesex Speciallärarexamen Yrkesex - Specialpedagogexamen Yrkesex - Studie- och yrkesvägledarexamen Kandidatexamen Magisterexamen

30 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel disputerade lärare Utbildning på vetenskaplig grund och förbättrad forskningsanknytning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå åstadkoms lättast om lärarna är vetenskapligt skolade. En hög andel disputerade lärare borgar för hög kvalitet i utbildningen. Tabell 15: Andel disputerade lärare (årsarbetare). Fakultetsnämnd Humanistisk Professor 99% 97% 99% 95% 100% Universitetslektor inkl. biträdande lektor 87% 86% 92% 86% 84% Forskarassistent 100% 100% 100% 100% 100% Universitetsadjunkt 2% 4% 1% 0% 6% Totalt 76% 76% 67% 66% 69% Juridisk Professor 100% 98% 100% 97% 100% Universitetslektor inkl. biträdande lektor 69% 66% 68% 68% 67% Forskarassistent 100% 100% 100% 100% 100% Universitetsadjunkt 3% 0% 0% 0% 0% Totalt 79% 75% 77% 68% 71% Samhällsvetenskaplig Professor 97% 97% 98% 96% 100% Universitetslektor inkl. biträdande lektor 91% 89% 92% 89% 82% Forskarassistent 100% 100% 100% 100% 100% Universitetsadjunkt 4% 5% 5% 3% 8% Totalt 75% 75% 69% 69% 70% Naturvetenskaplig Professor 100% 99% 100% 98% 100% Universitetslektor inkl. biträdande lektor 97% 95% 93% 92% 84% Forskarassistent 100% 100% 100% 100% 100% Universitetsadjunkt 14% 9% 3% 4% 10% Totalt 96% 96% 81% 81% 81% 26

31 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 14: Andel disputerade lärare % 80% 60% 40% 20% 0% Humfak Jurfak Samfak Natfak Indikator Antagna studenters betygsnivå Nivån på gymnasiebetygen för de studenter som sist antagits till kurser och program kan betraktas som ett mått på lärosätets attraktionsvärde och på kompetensnivån bland de studenter som läser vid universitetet. Tabell 16: Program med högst antagningspoäng höstterminen 2010*. Program Betyg Psykologprogrammet 22,25 Juristprogrammet 21,10 Socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik 20,44 Civilekonomprogrammet 20,38 Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen, ingång psykologi 20,05 Kandidatprogram i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och management 19,85 Socionomprogrammet 19,50 Kandidatprogram i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och finansiering 19,33 Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen, ingång religionshistoria 19,30 Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen, ingång biologi 19,00 * Program med fler än 1 antagna i urvalsgruppen sökande med gymnasiebetyg utan komplettering 27

32 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 17: Kurser med högst antagningspoäng höstterminen 2010*. Kurs Betyg Rättspsykologi I 21,60 Nationalekonomi I 21,30 Reklam och PR I 21,12 Juridisk introduktionskurs fristående kurs 20,50 Journalistikvetenskap I 20,40 Medie- och kommunikationsvetenskap I 20,00 Arbetslivets juridik 19,95 Grundkurs i Handelsrätt, Juridisk översiktskurs 19,50 Kinesiska I 19,45 Praktisk retorik 19,40 * Kurser med fler än 1 antagna i urvalsgruppen sökande med gymnasiebetyg utan komplettering Indikator Antal/andel studenter på avancerad nivå Ett uttalat önskemål är att många studenter ska gå vidare och läsa på avancerad nivå för att ta ut högre examina inom utbildningarna. Det blir då naturligt att följa upp hur stor andel av studenterna som läser på denna nivå. Tabell 18: Antal/andel studenter på avancerad nivå Fakultetsnämnd Helårsstudenter Varav studenter på avancerad nivå Andel studenter på avancerad nivå Humanistisk % % % Juridisk % % % Samhällsvetenskaplig % % % Naturvetenskaplig % % % * Uppgifterna är framtagna på olika sätt 2008 respektive 2009 och

33 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal/andel externa sökande till kurser på avancerad nivå Att studenter som inte tidigare läst vid Stockholms universitet väljer att läsa kurser på avancerad nivå vid universitetet kan ses som ett mått på universitetets kvalitet och allmänna attraktionsvärde. Tabell 19: Antal/andel externa sökande till kurser på avancerad nivå Fakultetsnämnd Antal förstahandssökande Därav externa sökande Andel externa sökande Humanistisk % % % Juridisk % % % Samhällsvetenskaplig % % % Naturvetenskaplig % % % 29

34 VERKSAMHETSINDIKATORER Utbildning på forskarnivå Indikator Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Tabell 20: Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnd Humanistisk Nyantagna Aktiva* Forskarexamina** 47,5 58,5 48, ,5 Varav doktorsexamina** ,5 43,5 42 Juridisk Nyantagna Aktiva* Forskarexamina** 6 6, Varav doktorsexamina* 6 6, Samhällsvetenskaplig Nyantagna Aktiva* Forskarexamina** Varav doktorsexamina** 72 66, ,5 Naturvetenskaplig Nyantagna Aktiva* Forskarexamina** ,5 137,5 128,5 Varav doktorsexamina** ,5 89, *Med aktiva menas forskarstuderande med minst 1 % aktivitetsgrad. **En doktorsexamen räknas som en examen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen. En licentiatexamen räknas som en halv examen. 30

35 Indikator Antal studenter på forskarnivå i internationellt utbyte VERKSAMHETSINDIKATORER Den ökade internationaliseringen är särskilt påtaglig inom utbildningen på forskarnivå. Ett ökat internationellt utbyte ger studenter på forskarnivå goda kontakter och erfarenheter som är till nytta för framtiden, oavsett om den innebär fortsatt verksamhet vid universitetet eller på annat håll. Tabell 21: Studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Fakultetsnämnd Humanistisk Forskarstuderande* Inresande Utresande Andel inresande 2% 3% 5% 10% 3% Andel utresande 8% 4% 10% 6% 6% Juridisk Forskarstuderande* Inresande Utresande Andel inresande 3% 0% 0% 2% 2% Andel utresande 0% 0% 0% 0% 0% Samhällsvetenskaplig Forskarstuderande* Inresande Utresande Andel inresande 2% 2% 4% 4% 2% Andel utresande 2% 4% 5% 9% 4% Naturvetenskaplig Forskarstuderand*e Inresande Utresande Andel inresande 6% 6% 6% 6% 5% Andel utresande 4% 5% 8% 9% 10% *Med forskarstuderande menas studenter på forskarnivå med minst 1 % aktivitetsgrad. 31

36 VERKSAMHETSINDIKATORER Forskning Indikator Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier Publicering i tidskrifter, och då särskilt tidskrifter med peer review-granskning, brukar användas som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Här gäller att en jämförelse kan göras inom varje fakultet, däremot inte mellan fakulteterna eftersom möjligheterna att publicera forskningsresultat i tidskrifter varierar. Nedan redovisas alla typer av publiceringar för att ge en helhetsbild över fakulteternas skiftande publiceringsformer. Såväl Naturvetenskapliga som Samhällsvetenskapliga fakulteten har avsevärt fler publikationer 2010 jämfört med Huvudförklaringen till detta är den import av SU-publikationer (artiklar och forskningsöversikter) från Web of Science till DiVA som universitetsbiblioteket genomför med början Tabell 22: Vetenskapliga publiceringar, Humanistiska fakulteten Humanistiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 2 Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 3 Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 4 För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 32

37 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 23: Vetenskapliga publiceringar, Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 2 Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 3 Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 4 För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 33

38 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 24: Vetenskapliga publiceringar, Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 2 Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 3 Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 4 För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 34

39 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 25: Vetenskapliga publiceringar, Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 2 Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 3 Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 4 För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 35

40 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 26: Vetenskapliga publiceringar, Stockholm Resilience Centre Stockholm Resilience Centre Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 2 Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 3 Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). 4 För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 36

41 Indikator Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser VERKSAMHETSINDIKATORER En relativt stor del av universitetets forskning finansieras med externa medel. Bland de externa intäkterna intar rådsmedlen en särställning eftersom de söks i konkurrens med andra forskare och ansökan bedöms av forskare. En hög andel rådsmedel brukar användas som en indikation på hög kvalitet på forskningen. Detsamma gäller i stor utsträckning medel från de offentliga forskningsstiftelserna som också redovisas här. Tabell 27: Externa medel från forskningsråd och stiftelser (tkr). Fakultet Totala forskningsmedel * Varav rådsmedel** Andel rådsmedel Varav medel från forskningsstiftelser*** Andel medel från forskningsstiftelser Humanstisk ,1% ,3% ,6% 936 0,3% ,5% 568 0,2% ,8% 715 0,2% Juridisk ,1% 386 0,7% ,5% 0 0,0% ,5% 0 0,0% ,1% 0 0,0% Samhällsvetenskaplig ,7% ,0% ,6% ,8% ,4% ,3% ,7% ,1% Naturvetenskaplig ,3% ,3% ,0% ,0% ,8% ,3% ,2% ,8% * Anslag enligt "Rektors beslut om fördelning av anslagsmedel". Intäkter av avgifter, bidrag samt finansiella intäkter enligt utfall. ** Avser finansiärerna Vetenskapsrådet, FAS, FORMAS, Vinnova, Rymdstyrelsen, Cancerfonden och Riksbankens jubileumsfond (finansiär , konto ). *** Avser finansiärerna KK-stiftelsen, STINT, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och Vårdalsstiftelsen. 37