Innehåll. Inledning 3. Del 1 - Prioriterade mål Del 2 - Kvalitetsarbetet på fakultets- och institutionsnivå 21

Transkript

1 Verksamhetsplan 2009

2 Innehåll Inledning 3 Rektors förord 3 Vision 4 Grundläggande värderingar 5 Verksamhetsplanering och kvalitetsarbete 6 Verksamhetsplanen för Uppföljningen av verksamhetsplanen 6 Ansvarsförhållanden 6 Förändringar i verksamhetsplan Del 1 - Prioriterade mål FOKUSOMRÅDE - UTBILDNING 10 Övergripande mål - Kvalitet i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå (2009) 10 Övergripande mål - Internationalisering 11 Övergripande mål - Lärarutbildning (2008) 12 FOKUSOMRÅDE - FORSKNING 14 Övergripande mål - Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå (2009) 14 Övergripande mål - Utbildningsvetenskap (2008) 15 FOKUSOMRÅDE - SAMVERKAN OCH SAMARBETE 16 Övergripande mål - Profilering (2008) 16 FOKUSOMRÅDE - STUDENTER OCH ANSTÄLLDA 17 Övergripande mål - Arbetsmiljö och studiemiljö 17 Övergripande mål - Kompetensförsörjning och kompetensutveckling 18 FOKUSOMRÅDE - EKONOMI OCH INFRASTRUKTUR 19 Övergripande mål - Intäkter 19 Del 2 - Kvalitetsarbetet på fakultets- och institutionsnivå 21 Fakultetsnivå 22 Institutionsnivå 23 Del 3 - Verksamhetsindikatorer 25 2 VERKSAMHETSPLAN 2009

3 Stockholms universitet är ett lärosäte med mycket gott anseende både nationellt och internationellt. Många av våra forskningsmiljöer håller hög internationell klass och våra utbildningar håller mycket god kvalitet. Det finns dock inget gott som inte kan bli bättre. Verksamhetsplanen är ett av två universitetsgemensamma måldokument: en flerårig långsiktig plan och en årlig verksamhetsplan. Dessa dokument har utarbetats i samverkan med företrädare för olika delar av verksamheten och fastställts av universitetsstyrelsen. Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade målen som ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det betyder att ekonomiska medel och arbetsinsatser ska fokusera på dessa mål under det kommande året. Det här betyder inte att andra områden kan läggas åt sidan. Men punkterna är sådana där vi nu behöver intensifiera våra ansträngningar. Under varje delmål finns nyckeltal för utvärdering. Här finns även exempel på praktiska åtgärder som kan vidtas för att målet ska kunna nås. Verksamhetsplanen innehåller även olika verksamhetsindikatorer som följs upp årligen och i största möjliga utsträckning per institution. Dessutom innehåller den anvisningar för arbetet med kvaliteten. Kåre Bremer Rektor VERKSAMHETSPLAN

4 Vision Följande vision gäller för verksamheten vid Stockholms universitet: År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Syftet med visionen är att ange en allmän färdriktning för verksamheten det kommande decenniet. Visionen anger också en ambitionsnivå och ska fungera som en gemensam utgångspunkt för arbetet. 4 VERKSAMHETSPLAN 2009

5 Grundläggande värderingar Stockholms universitets huvuduppgifter är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet samt att samverka med det övriga samhället. Universitetet ska präglas av fritt kunskapssökande, fri forskning och kritiskt tänkande. Det innebär att universitetet ska värna forskningens integritet och självständighet och att ett vetenskapligt förhållningssätt ska genomsyra utbildningen. Universitetet ska också vara kulturbärare, värna demokratiska värden och utgöra en arena för en fri debatt. I sin verksamhet ska universitetet främja individers utveckling och bidra till ett mänskligt och långsiktigt hållbart samhälle. Universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska vila på vetenskaplig grund och karaktäriseras av mångfald och djup. Sambandet mellan utbildningen på dessa nivåer och forskningen ska vara starkt. Studenternas självständighet, kreativitet och förmåga till kritisk granskning ska utvecklas. Utbildningen ska ge en solid kunskapsbas och förbereda för yrkeslivet. Den ska även ge ett internationellt perspektiv samt grundläggande insikter i forskning och därmed förbereda för en eventuell utbildning på forskarnivå. Det pedagogiska utvecklingsarbetet ska vara en naturlig del av verksamheten. Utbildningen på forskarnivå ska frambringa skickliga forskare och generera ny kunskap. Doktorandernas självständighet och förmåga till kritiska bedömningar ska utvecklas. Utbildningen på forskarnivå ska förbereda såväl för fortsatt forskning som för annan kunskapsintensiv yrkesverksamhet. Studenterna på forskarnivå ska kunna fylla samhällets behov av kvalificerade specialister och generalister. Forskningen ska styras av forskarna själva. De ska ges rätt förutsättningar att ta egna initiativ, formulera frågor och fritt bestämma över forskningens inriktning. Flervetenskaplig forskning ska uppmuntras och samarbete mellan olika vetenskapsområden och fakulteter stimuleras. Forskningens internationella karaktär ska betonas och forskningsresultaten spridas såväl nationellt som internationellt. Information om universitetets alla forskningsområden ska föras ut till det omgivande samhället. Stockholms universitet ska vara ett jämställt och jämlikt lärosäte som karaktäriseras av öppenhet. Frågor som rör tillgänglighet, mottagande och bemötande av människor med olika behov och bakgrund ska ges hög prioritet. Vid universitetet ska aktivt lärande betonas, vilket förutsätter studentmedverkan i utbildningen. Studenter och anställda ska ges möjlighet att vara delaktiga i universitetets utveckling. Universitetets utbildnings- och forskningsverksamhet ska kännetecknas av nära samverkan med andra lärosäten i Stockholm-Uppsalaregionen men även i övriga landet och internationellt. Universitetet ska arbeta för goda kontakter med grundskolan och gymnasieskolan för att bidra till kvaliteten i skolundervisningen och breddad rekrytering till högskolan. Samverkan ska också vara stark med övriga aktörer i samhället. Det gäller särskilt i Stockholmsregionen, där universitetet ska eftersträva samverkan med Stockholms stad, närkommunerna, landstingen, statliga myndigheter och det kunskapsbaserade näringslivet. VERKSAMHETSPLAN

6 Verksamhetsplanering och kvalitetsarbete Universitetets vision och övergripande målsättningar samlas sedan 2007 i två universitetsgemensamma planer: en långsiktig plan som består av ett antal övergripande verksamhetsmål vilka bryts ned i konkreta delmål. Av planen framgår i vilken riktning universitetet bör sträva inom olika områden av verksamheten. Planen tar sin utgångspunkt i universitetets vision. en årlig verksamhetsplan som fokuserar på de viktigaste och mest prioriterade av de övergripande målen och delmålen från den långsiktiga planen. Målen i verksamhetsplanen följs upp årligen. Syftet med planerna är att förbättra möjligheterna till strategisk planering och kraftsamling inom olika verksamhetsområden. Planerna är samtidigt de övergripande styrdokumenten för universitetets interna kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet, som omfattar kvalitetsutveckling, kvalitetsuppföljning och kvalitetssäkring, utgör alltså en integrerad del av den allmänna planeringen och uppföljningen av universitetets verksamhet. I planerna samlas och samordnas kontinuerligt aktuella mål, strategier och ambitioner, vilket ska underlätta planeringen på olika nivåer inom universitetet och bidra till ökad kvalitet i verksamheten. Den långsiktiga planen och verksamhetsplanen ska också bidra till en förbättrad uppföljning av universitetets gemensamma mål och strategier. Verksamhetsplanen ger direktiv för uppföljning av måluppfyllelsen samt för en mer generell uppföljning av verksamheten via verksamhetsindikatorer. I verksamhetsplanen finns också riktlinjer för en systematisk och sammanhållen uppföljning av kvalitetssäkringen av verksamheten. Med kvalitetssäkring avses den uppsättning rutiner och processer som finns för att kontrollera och säkra att kvaliteten i verksamheten upprätthålls. Den övergripande målsättningen är att genom strategisk planering och uppställande av ambitiösa men uppnåeliga mål förverkliga universitetets vision. Verksamhetsplanen för 2009 Verksamhetsplanen för 2009 består av tre delar. Planens första del innehåller ett antal övergripande verksamhetsmål för De övergripande målen har valts ut från universitetets långsiktiga plan för där de förklaras och motiveras närmare. Målen redovisas i kronologisk ordning, dvs i samma ordning som i tidigare planer. Nya mål förs in längst ned i ordningen. För varje övergripande mål redovisas också ett eller flera delmål. Dessa har försetts med nyckeltal som visar hur måluppfyllelsen ska följas upp. Varje nyckeltal i sin tur har försetts med ett målvärde som visar hur mycket nyckeltalet förväntas förändras under en viss tidsperiod. För vissa delmål förs också fram förslag på praktiska åtgärder som kan genomföras för att målet ska uppnås. Dessa åtgärder ska ses som exempel på vad som kan göras och utgör inte några bindande direktiv. Det väsentliga är att målen uppnås och institutionerna väljer själva hur de ska arbeta för att uppnå dem. Universitetsförvaltningen har ett särskilt ansvar för att stödja institutionerna i detta arbete. Planens andra del innehåller riktlinjer för universitetets system för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring. Planens tredje del innehåller ett antal indikatorer som ska ge en översiktlig bild av universitetets verksamhet och ekonomi under 2009 samt en mer långsiktig bild av universitetets utveckling i ett antal kvalitetsaspekter. Uppföljningen av verksamhetsplanen En uppföljning med utgångspunkt i nyckeltalen och indikatorerna i verksamhetsplanens olika delar görs efter varje verksamhetsår. Närmare direktiv om innehållet i och tidpunkten för rapporteringen rörande verksamhetsplanen ges av rektor under hösten Grundprincipen är dock att informationsinhämtningen till uppföljningen av verksamhetsplanen samordnas med återrapporteringen till årsredovisningen. En uppföljningsrapport med redovisning av resultat på institutions- och fakultetsnivå sammanställs i januari 2010 och redovisas i samband med universitetsstyrelsens möte i februari samma år. Rapporten görs också tillgänglig för universitetets institutioner. En uppföljning av universitetets kvalitetsarbete med tyngdpunkt på kvalitetssäkringsaspekter i enlighet med planens andra del görs vart tredje år. Ansvarsförhållanden Universitetsstyrelsens roll och ansvar Universitetsstyrelsen fastställer verksamhetsplanen och följer fortlöpande utvecklingen avseende de där ingående målen. Universitetsstyrelsen utövar via den långsiktiga planen och verksamhetsplanen en övergripande styrning av kvalitetsarbetet vid universitetet. Rektors/universitetsledningens roll och ansvar Rektor och övriga universitetsledningen ansvarar för att leda verksamheten så att målen i verksamhetsplanen uppnås. Universitetsledningen utövar dessutom tillsyn över fakulteternas och institutionernas kvalitetsarbete. 6 VERKSAMHETSPLAN 2009

7 Dekanernas roll och ansvar Dekanerna tillser att planens innehåll vägs in vid planeringen av verksamheten på fakultetsnivå. Dekanerna ansvarar för uppföljning och sammanställning av resultatet inom den egna fakulteten samt för vidarerapportering av resultatet till rektor. Det åligger också dekanerna att bedriva tillsyn över och stödja sina respektive institutioners kvalitetsarbete. Prefekternas roll och ansvar Prefekterna ansvarar för att, med understöd av dekanerna, vidta åtgärder så att de övergripande målen och delmålen i verksamhetsplanen kan uppnås. Prefekterna tillser att planen sprids bland de anställda och att de målsättningar och ambitioner som den ger uttryck för vägs in i planeringen av verksamheten och dispositionen av ekonomiska resurser vid institutionerna. Varje institution bör göra en relevansanalys av de mål som förekommer i planen för att se i vilken utsträckning dessa behöver hanteras. Prefekterna har det direkta ansvaret för att upprätthålla rutiner för kvalitetssäkring av verksamheten, samt för att utveckla institutionens kvalitetsarbete i enlighet med målen i planerna. Prefekterna ansvarar även för uppföljningen av resultat inom den egna institutionen samt för rapportering av resultaten till fakultetsnämnden. Universitetsförvaltningens och övriga stödfunktioners roll och ansvar Cheferna för universitetets stödfunktioner förvaltning samt fakultetsgemensamma verksamheter ansvarar för att ge dekanerna och prefekterna erforderligt stöd i arbetet. De ska ta del av planen och väga in dess innehåll i planeringen av sin egen verksamhet så att de på bästa sätt kan bistå institutionerna. Universitetsstyrelsen, universitetsledningen och cheferna för stödfunktionerna har också ett särskilt ansvar för att ta initiativ i arbetet med de mål och exempel på åtgärder som förutsätter samlade initiativ ovanför institutionsnivån. nya kvalitetsmål samt revideringar av befintliga mål. Rådet ger också förslag till kvalitetsrelaterade verksamhetsindikatorer samt till särskilda interna kvalitetsgranskningar. Förändringar i verksamhetsplan 2009 Nya mål Följande nya delmål har lagts in i verksamhetsplanen för 2009: I varje ämne ska finnas lärare med rätt kompetens för den aktuella undervisningen. Fast anställda lärare bör vara disputerade och ha genomgått högskolepedagogisk utbildning/motsv. Det ska finnas en strategisk planering för lärarnas kompetensutveckling (övergripande mål Kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå, fokusområde Utbildning) Den pedagogisk/didaktiska delen av lärarutbildningen ska utvecklas med bas i relevant forskning (övergripande mål Lärarutbildning, fokusområde Utbildning) Antal/andel publikationer i ledande tidskrifter ska öka (övergripande mål Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå, fokusområde Forskning) De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras (övergripande mål Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå, fokusområde Forskning) Kommunsamverkan inom lärarutbildningen ska drivas vidare på fortsatt hög nivå och möjliggöra förstärkning av forskningen (övergripande mål Utbildningsvetenskap, fokusområde Forskning) Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet (övergripande mål Arbetsmiljö och studiemiljö, fokusområde Studenter och anställda) Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbätt ras (övergripande mål Kompetensförsörjning och kompetensutveckling, fokusom råde Studenter och anställda) (övergripande mål Arbetsmiljö och studiemiljö, fokusområde Studenter och anställda) Skälen för att ta in dessa mål i verksamhetsplanen redovisas under respektive mål längre fram i detta dokument. Universitetsförvaltningen ansvarar också för den övergripande uppföljningen av relevanta mål i verksamhetsplanen och för att tillhandahålla uppföljningsinformation till universitetsstyrelsen och universitetets institutioner. Som ett stöd till organisationen i kvalitetsfrågor finns ett kvalitetsråd, med prorektor som ordförande och sammansatt av verksamhetsföreträdare från samtliga fakulteter samt representanter för personalorganisationerna och studentkåren. Kvalitetsrådet har en rådgivande funktion och ger förslag till VERKSAMHETSPLAN

8 Borttagna mål Följande delmål har lyfts ur verksamhetsplanen inför 2009: Lärarutbildningen ska omstruktureras så att studievägarna blir tydliga och den uppnådda kompetensen klart framgår för såväl blivande studenter som avnämare (övergripande mål Lärarutbildning, fokusområde Utbildning) Andelen vetenskapliga artiklar på annat språk än svenska i tidskrifter och i antologier ska öka (övergripande mål Internationalisering, fokusområde Forskning) Andelen vetenskapliga monografier, inklusive doktorsavhandlingar, på andra språk än svenska ska öka (övergripande mål Internationalisering, fokusområde Forskning) Forskningen och utbildningen på forskarnivå med inriktning mot utbildningsvetenskap ska utökas (övergripande mål Utbildningsvetenskap, fokusområde Forskning) Studenternas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras (övergripande mål Utbildning och övriga samhället, fokusområde Samverkan och samarbete) Studenterna ska ges tillfälle till fler externa praktikplatser och examensjobb (övergripande mål Utbildning och övriga samhället, fokusområde Samverkan och samarbete) Mångfalden bland nyrekryterade studenter på alla nivåer ska fortsätta att utvecklas (övergripande mål Jämställdhet, jämlikhet och likabehandling, fokusområde Studenter och anställda) Intäkterna från fundraising (donationer och sponsring) ska öka (övergripande mål Intäkter, fokusområde Ekonomi och infrastruktur) Två delmål under det övergripande målet Lärarutbildning, fokusområde Utbildning har reviderats, nämligen Lärarutbildningen för samtliga skolans och gymnasiets ålderskategorier ska erbjuda möjligheter till vidare studier på en avancerad nivå Lärarutbildningen för alla kategorier av lärare ska vara påbyggbar och därmed kunna leda till studier på forskarnivå Dessa delmål har slagits samman till delmålet Lärarutbildningen för samtliga skolformer och ålderskategorier ska erbjuda möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och forskarnivå Även två delmål under det övergripande målet Utbildningsvetenskap, fokusområde Forskning har reviderats Den vetenskapliga kompetensen vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna ska byggas ut De utbildningsvetenskapliga institutionernas forskning ska vara konkurrenskraftig Dessa delmål har slagits samman till delmålet Den vetenskapliga kompetensen inom området utbildningsvetenskap ska stärkas både vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna och vid övriga institutioner Dessa mål har tagits bort till följd av att målvärdena nu förutsätts ha uppnåtts. Målen finns dock kvar i den långsiktiga planen. 8 VERKSAMHETSPLAN 2009

9 Del 1 Prioriterade mål 2009

10 F O KUSOMRÅDE UT B I L D N I N G Kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2009) Övergripande mål Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet. En erkänt hög kvalitet i undervisningen medför att motiverade studenter attraheras, att dessa studenter sedan hävdar sig väl på arbetsmarknaden samt att det omgivande samhället ser universitetet som en attraktiv samverkanspartner. Centrala element i ett framgångsrikt kvalitetsarbete är hög kompetensnivå bland lärarna och nära koppling till forskningen. I varje ämne ska finnas lärare med rätt kompetens för den aktuella undervisningen. Fast anställda lärare bör vara disputerade och ha genomgått högskolepedagogisk utbildning/motsv. Det ska finnas en strategisk planering för lärarnas kompetensutveckling. Förekomst av planer för lärarnas kompetensutveckling. Planer för lärarnas kompetensutveckling ska finnas senast vid utgången av VERKSAMHETSPLAN 2009

11 F O KUSOMRÅDE UT B I L D N I N G Internationalisering Övergripande mål Stockholms universitet ska bli ett mer attraktivt universitet för utländska studenter. Studenternas beredskap för den internationella studie- och arbetsmarknaden ska stärkas. Internationaliseringen kan ses som en allmänt kvalitetshöjande åtgärd som dessutom ökar lärosätets konkurrenskraft. Ökad internationalisering av verksamheten är i dag en central fråga inom högskolesektorn. Regeringen betonar att universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete. Även Högskoleverket följer upp och gör kvalitetsgranskningar avseende internationalisering av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt av utbildning på forskarnivå, senast våren Andelen in- och utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ska öka. Andel in- respektive utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter (gäller studenter som omfattas av utbytesavtal). Ökad andel 2009 jämfört med Exempel på åtgärder Ge fler kurser på engelska. Verka för fler och billiga bostäder till inresande studenter. Tillhandahålla information om bostäder på universitetets webbplats. Förbättra den engelskspråkiga marknadsföringen av universitetets utbildningar genom nya broschyrer och webbplatser på Internet. Öka informationen om befintliga utbytesavtal. Upprätta fler bilaterala utbytesavtal på institutionsnivå. Utveckla en uppläggning av studierna med inslag av internationell praktik inom utbildningar där så är möjligt. Överväga att organisera nya utbildningsprogram med ett innehåll som ger en internationell studieinriktning och därmed en förberedelse för internationellt arbete. VERKSAMHETSPLAN

12 F O KUSOMRÅDE UT B I L D N I N G Lärarutbildning (2008) Övergripande mål Lärarutbildningen vid Stockholms universitet ska vara av hög kvalitet och nationellt ledande. Lärarutbildningen vid Stockholms universitet ska utvecklas såväl vad avser kvalitet i undervisningen och den verksamhetsförlagda utbildningen som i forskning och utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Den ämnesteoretiska delen av lärarutbildningen ska utökas så att lärarna uppnår fördjupade teoretiska kunskaper inom minst ett av de ämnen de ska undervisa i. Exempel på åtgärder Med utgångspunkt från förslagen i lärarutbildningsutredningen ska lärarutbildningen mot grundskolans högre åldrar och gymnasiet utvecklas så att mer utrymme finns för studier med inriktning mot skolans ämnen. Andel ämnesstudier i lärarutbildningen mätt i högskolepoäng. Andelen ämnesstudier i lärarutbildningen ska senast 2010 uppgå till mer än det som krävs i den nuvarande examensordningen. Hög lärarkompetens och forskningsanknytning i utbildningen ska uppnås genom att andelen disputerade lärare vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna ökar. Exempel på åtgärder Endast disputerade lärare ska anställas. Adjunkter ska erbjudas vidareutbildning till doktorsexamen. Andel disputerade lärare. Under perioden 2008 till 2010 ska andelen disputerade lärare öka från 28 till minst 35 procent. 12 VERKSAMHETSPLAN 2009

13 F O KUSOMRÅDE UT B I L D N I N G Lärarutbildningen för samtliga skolformer och ålderskategorier ska erbjuda möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och forskarnivå. Antal kurser på avancerad nivå inom lärarutbildningen. Antal studenter med lärarexamen som uppfyller fordringarna för att antas till utbildning på forskarnivå. Antalet erbjudna kurspoäng på avancerad nivå, lämpliga för lärarstudenter, ska öka mellan år 2008 och Antalet studenter med lärarexamen som uppfyller fordringarna för att antas till utbildning på forskarnivå ska öka mellan 2008 och Exempel på åtgärder Utforma den avancerade nivåns kursutbud så att den blir meriterande både för arbetslivet inom skolan och för utbildning på forskarnivå. Utveckla kurser på avancerad nivå anpassade till de nya profilområdena och ålderskategorierna inom lärarprogrammet. Utforma studiegångar i utbildningsplanen så att de leder till behörighet för utbildning på forskarnivå i undervisningsämnen och/eller utbildningsvetenskap. Utveckla program/kurser på avancerad nivå och forskarnivå som bygger på lärarexamen. Den pedagogisk/didaktiska delen av lärarutbildningen ska utvecklas med bas i relevant forskning. Antal institutioner som medverkar i undervisning inom det allmänna utbildningsområdet. Exempel på åtgärder Främja samarbetet mellan de ämnesdidaktiska institutionerna och universitetets renodlade ämnesinstitutioner. Utveckla kursplaner för den delen av det allmänna utbildningsområdet som från och med hösten 2008 integrerats i profilområdet (den ämnesinriktning som inleder studenternas studiegång). Antalet institutioner som medverkar i undervisning inom det allmänna utbildningsområdet ska öka mellan 2009 och VERKSAMHETSPLAN

14 F O KUSOMRÅDE forskn i n g Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå (2009) Övergripande mål Forskningen vid flertalet av universitetets institutioner ska vara nationellt ledande och internationellt framstående. Inom forskningen säkerställer externa mekanismer, som tilldelning av forskningsmedel i konkurrens och publicering av forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter efter peer review, att verksamheten håller en hög kvalitet. Universitetets interna kvalitetsarbete på forskningssidan inriktas på att identifiera forskningsområden med potential att bli ledande och göra riktade strategiska satsningar på dessa. Antal/andel publikationer i ledande tidskrifter ska öka. Antal/andel publikationer i ledande tidskrifter. Ökad andel 2010 jämfört med De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Exempel på åtgärder Framställande av strategiska planer för hur doktorander ska tillförsäkras goda villkor (centralt och lokalt). Översyn av bruket av stipendier och övrig annan finansiering. Andel doktorander som slutför utbildningen inom fyra år. Ökad andel 2011 jämfört med VERKSAMHETSPLAN 2009

15 F O KUSOMRÅDE forskn i n g Utbildningsvetenskap (2008) Övergripande mål Universitetet ska bygga upp och utveckla framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning som är nationellt ledande. Utbildningsvetenskap är en angelägenhet för hela universitetet. Med anledning av att lärarutbildningen förts över till Stockholms universitet och organiseras i nya former är emellertid en koppling till lärarutbildningen särskilt aktuell i nuläget. Den vetenskapliga kompetensen inom området utbildningsvetenskap ska stärkas både vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna och vid övriga institutioner. Antal beviljade externfinansierade forskningsprojekt med utbildningsvetenskaplig inriktning. Antal nya professorer, gästprofessorer och forskarassistenter - med inriktning mot utbildningsvetenskap. Exempel på åtgärder Analysera och kartlägga institutionernas potential för forskningsutveckling bl a genom att ta fram en genomarbetad och god bild av institutionens ansvars- och kompetensområde. Stimulera och underlätta ett ökat antal ansökningar om externa forskningsanslag från institutionerna vid universitetets alla fakulteter. Erbjuda attraktiva kringresurser och i övrigt god forskningsmiljö. Minst 5 nya externfinansierade forskningsprojekt ska beviljas under Antalet professorer, gästprofessorer och forskarassistenter ska öka under Kommunsamverkan inom lärarutbildningen ska drivas vidare på fortsatt hög nivå och möjliggöra förstärkning av forskningen. Antal antagna kommunfinansierade doktorander med lärarexamen. Antal masterprogram som har utvecklats i samverkan med kommunerna. Exempel på åtgärder Samverkan mellan universitetet och länets kommuner inom ramen för Lärarutbildningens forskningsutskott ska konkretiseras i utbildning på forskarnivå/forskarskolor, masterprogram, uppdragsforskning från kommunerna och öppna föreläsningar. Minst 10 kommunfinansierade doktorander med lärarexamen ska antas under 2009 och Minst 5 masterprogram ska utvecklas i samverkan med kommunerna under 2009 och VERKSAMHETSPLAN

16 F O KUSOMRÅDE sa mv e r k a n och sa m a r b e t e Profilering (från 2008) Övergripande mål Kunskapen om Stockholms universitets identitet ska stärkas. Kunskapen om universitetet identitet är otillräcklig. För att stärka universitetets position i samhället och på utbildningsmarknaden ska universitetets kommunikationsarbete intensifieras och samordningen av kommunikationsaktiviteter riktade till potentiella studenter, utifrån en universitetsgemensam kommunikationsplattform, ska utökas. Kommunikationsarbetet ska öka kännedomen och framförallt kunskapen om vad Stockholms universitet kan erbjuda potentiella studenter.. Kännedomen om och attityden till Stockholms universitet ska förbättras bland universitetets målgrupper. Andel potentiella studenter som känner väl till och är positiva till Stockholms universitet. Förbättrad kännedom och attityd till universitetet år 2010 jämfört med Exempel på åtgärder Genomförande av en universitetsövergripande, varumärkesbyggande, samordnad rekryteringskampanj utifrån universitetets gemensamma kommunikationsplattform våren 2008 samt våren Användning av kommunikationsplattformen och manualen för visuell identitet i informations- och kommunikationsarbetet. Samordning av kommunikationsaktiviteterna inom universitetet. 16 VERKSAMHETSPLAN 2009

17 F O KUSOMRÅDE sa STUmv D Ee Nr Tk Ea R n OCH och ANSTÄ sa m alr Lb DA e t e Arbetsmiljö och studiemiljö Övergripande mål Den miljö i vilken arbete och studier bedrivs ska förbättras och utvecklas så att den i ökande utsträckning främjar studenters och anställdas utveckling och hälsa. Studentinflytande är en viktig komponent i utformningen av utbildningar av hög kvalitet. En viktig del av studentinflytandet är de ämnesråd som verkar på institutionerna. Sådana ämnesråd saknas emellertid i stor utsträckning idag, och ett aktivt arbete bör därför bedrivas i syfte att öka antalet institutioner där sådana råd finns. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet. Antal institutioner med ämnesråd. Antalet institutioner med ämnesråd ska öka mellan 2009 och VERKSAMHETSPLAN

18 F O KUSOMRÅDE STU D E N T E R OCH ANSTÄ L L DA Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Övergripande mål Universitetet ska genom medveten rekrytering sträva mot en fortsatt hög kompetens för att kunna hantera de kommande pensionsavgångarna och vara konkurrenskraftig som arbetsgivare. Frågan om studenternas anställningsbarhet har fått stor uppmärksamhet under senare tid, till stor del beroende på Bolognaprocessen. Även vid universitetet har denna fråga uppmärksammats och åtgärder har vidtagits för att förbättra studenternas möjligheter att få en relevant anställning efter studierna. Det är emellertid viktigt att dessa insatser inte enbart omfattar studenter på grundnivå och avancerad nivå utan också studenter på forskarnivå. Universitetet bör därför i större utsträckning än tidigare fokusera även på forskarstudenternas anställningsbarhet och arbeta för att näringslivet och den offentliga sektorn ska få en ökad förståelse för de forskarutbildades kompetens. Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras. Exempel på åtgärder Stärka kontakterna och informationsutbytet mellan doktorander och presumtiva arbetsgivare. Regelbundet följa upp anställningsbarheten bland f d doktorander. Andel nydisputerade forskare med relevant anställning två år efter examen. Ökad andel 2011 jämfört med VERKSAMHETSPLAN 2009

19 F O KUSOMRÅDE Eko n omi och i n f r a st r u ktu r Intäkter Övergripande mål Intäkterna från externa källor ska öka. Stockholms universitet har en låg andel externa intäkter jämfört med många andra lärosäten. Även om denna låga andel i viss mån beror på universitetets utbildnings- och forskningsstruktur, bör en ökning av mängden externa medel vara en prioriterad fråga. En sådan ökning är universitetets främsta möjlighet att kompensera för de låga pris- och löneomräkningarna av de statliga anslagen. De kan också bidra till att skapa balans mellan storleken på utbildning och forskning. I och med regeringens forskningsproposition kommer externa medel att användas som en indikator vid fördelning av nya medel och direkta anslag till universitet och högskolor, vilket gör det än mer angeläget att prioritera detta mål. Intäkterna från uppdragsutbildning ska öka. Totala intäkterna från uppdragsutbildning. Ökade intäkter 2010 jämfört med Bidragsintäkterna för forskning ska öka. Totala bidragsintäkterna för forskning. Ökade intäkter 2010 jämfört med VERKSAMHETSPLAN

20 F O KUSOMRÅDE Eko n omi och i n f r a st r u ktu r Intäkterna av forskningsmedel från EU ska öka. Exempel på åtgärder Utveckla informationen och utbildningen rörande ansökningar om EU-stöd (Forskningsservice). Totala intäkterna av EU-medel. Ökade intäkter 2010 jämfört med VERKSAMHETSPLAN 2009

21 Del 2 Kvalitetsarbetet på fakultets- och institutionsnivå

22 Fakultetsnivå Fakultetsnämnderna ska ha utvecklade rutiner och processer för granskning och uppföljning av kvalitetssäkringsarbetet vid institutionerna. Även om skillnader kan finnas i fråga om hur rutinerna på fakultetsnivå är utformade och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan fakultet och institution, ska följande rutiner finnas i någon form och omfattning vid samtliga fakulteter. Utbildning Handläggning och granskning av förslag om inrättande av huvudområden (utifrån riktlinjer för huvudområde vid fakulteten). Handläggning och granskning av förslag om inrättande av nya ämnen i utbildning på forskarnivå. Handläggning och granskning av utbildningsplaner för program på grund- och avancerad nivå. Handläggning och granskning av allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå (utifrån framtagen mall för allmän studieplan på forskarnivå vid fakulteten). Utarbetande och revidering av styrdokument och riktlinjer för all utbildning vid fakulteten (t ex riktlinjer för utbildning på forskarnivå, riktlinjer rörande disputation, obligatoriska formuleringar i kursplaner etc). Utarbetande och revidering av mallar för individuella studieplaner för utbildning på forskarnivå vid fakulteten. Uppföljning av individuella studieplaner i utbildning på forskarnivå vid fakulteten. Uppföljning av institutionernas rutiner för utbildning på forskarnivå (t ex rörande antagning, handledning, granskning av avhandlingsmanus etc). Uppföljning av institutionernas kursplaner. Uppföljning av institutionernas samlade kursutbud. Uppföljning av institutionernas rutiner kring examensarbeten. Löpande information och rådgivning rörande regelverk till institutionsledningarna. Klassificering av kurser till olika utbildningsnivåer stöd och uppföljning. Kontroll av betygsnämnders sammansättning i enlighet med högskoleförordningen och fakultetens regler, kontroll av opponentens kompetens och lämplighet kvalitetssäkring av utbildningsresultatet som ju det offentliga försvarandet innebär. Uppföljning av före detta studenter alumner. Fastställande av riktlinjer; för examination, praktikkurser, betygskriterier samt etiska riktlinjer. Handledarutbildning. Lärarutbildning Lärarutbildningsnämnden har ett särskilt ansvar för att följa upp kvalitetsarbetet inom lärarutbildningen. Lärarutbildningsnämnden ska, när det gäller kvalitet och uppföljning ta initiativ till utveckling och förändringar, ansvara för övergripande planering, uppföljning och kvalitetssäkring av lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Anställningsproceduren rörande lärare; professorer, universitetslektorer och forskarassistenter samt docentantagning och befordran Omfattande kvalitetsgranskning av lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetens. Handläggning och granskning av förslag till anställningsprofiler (för överensstämmelse med reglerna i högskolelagen, högskoleförordningen, universitetets anställningsordning samt fakultetens egna riktlinjer). Handläggning och granskning av förslag på sakkunniga. Granskning/tillseende av att lärarförslagsnämndens ledamöter är informerade och uppdaterade på reglerna i högskoleförordningen, universitetets anställningsordning och övriga riktlinjer inför beslut om kandidater för anställning som professor, lektor och forskarassistent. Ledamöter i lärarförslagsnämnderna och prefekter får fortlöpande information och rådgivning rörande regelverk. Antagning av docenter Handläggning och granskning av docentansökningar sker för att tillse att ansökan överensstämmer med fakultetens riktlinjer. Handläggning och granskning av förslag till sakkunniga görs för att tillse att fakultetens riktlinjer för antagning av docent uppfylls. Befordran till professor Handläggning och granskning sker på samma sätt som vid ansökan till anställning. 22 VERKSAMHETSPLAN 2009

23 Institutionsnivå Utöver den årliga uppföljningen av verksamhetsplanen och fakulteternas rutiner för löpande tillsyn av institutionernas kvalitetsarbete sker en regelbunden kartläggning och uppföljning av institutionernas processer, rutiner och strategier avseende kvalitetssäkring av verksamheten. Detta sker genom en enkät utformad av Kvalitetsrådet, vilken revideras vart tredje år. Enkätsvaren redovisar hur institutionen uppfyller, eller avser att uppfylla, de krav och målsättningar avseende kvalitetssäkring som ges i de centrala planerna. Genom enkätsvaren synliggörs och tydliggörs institutionernas rutiner och strategier för kvalitetssäkring samtidigt som universitetsledningen och fakultetsledningarna kan följa utvecklingen av det fortlöpande kvalitetsarbetet och dess resultat. Rutiner som efterfrågas i enkäten avser följande: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Behörighet och antagning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Institutionens rutiner för att säkerställa att studenterna uppfyller behörighetskraven vid lokal antagning. Institutionens överväganden vid beslut om behörighetsgrund. Ingångsresurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Andelen disputerade lärare vid institutionen. Institutionens strategier för att säkerställa en jämn könsfördelning inom samtliga personalkategorier. Fördelningen av den undervisande personalen på olika tjänstekategorier. Institutionens åtgärder för att lektorerna ska kunna ägna sig åt forskning/kompetensutveckling till minst 30 % inom tjänsten. Institutionens åtgärder för att få adjunkter och ev andra odisputerade lärare att disputera, samt övriga åtgärder som vidtas för att öka andelen disputerade lärare vid institutionen. Institutionens rutiner för att upptäcka behov av kompetensutveckling bland lärarna, samt åtgärder som vidtas för att tillgodose behoven av kompetensutveckling. Andel av lärarna vid institutionen som genomgått högskolepedagogisk utbildning. Vilken introduktion som ges till nya lärare vid institutionen, samt vilka dokumenterade rutiner som finns för den nya läraren att ta del av. Genomförande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Institutionens rutiner för uppföljning och revidering av kursplaner. På vilken nivå (institution eller fakultet) initiativ tas till uppföljning och revidering av utbildningsplaner. Rutiner för kursutvärderingar och tillvaratagande av resultaten av dessa. Institutionens rutiner för att ge alla kurser forskningsanknytning. Institutionens rutiner för att involvera studenterna i uppföljningen av kurser/utbildningar. Examination av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Om lärandemål och betygskriterier är formulerade för alla kurser och delkurser. Vilka överväganden/principer institutionen utgår från vid formulerandet av lärandemål och betygskriterier. Vilka former för examination som förekommer vid institutionen, samt hur valet av examinationsform motiveras. Vilka rutiner institutionen har för att säkerställa kvaliteten på examensgrundande självständiga arbeten. Resultat av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Om uppföljning av utexaminerade studenter sker, utöver vad som initieras på fakultetsnivå, samt omfattningen av eventuell uppföljning på institutionsnivå. Om uppföljningarna omfattar examinerade på grundnivå och/eller avancerad nivå. Vilka slutsatser institutionen har kunnat dra av uppföljningarna, samt eventuella vidtagna åtgärder med anledning av dem. Studentstöd inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omfattningen av studievägledningen vid institutionen, samt studievägledarens/studievägledarnas kompetens. Förekomsten av karriärvägledning vid institutionen, samt dess eventuella omfattning och kompetensen hos den/dem som fungerar som karriärvägledare. VERKSAMHETSPLAN

24 Hur institutionen säkerställer tillgången till ändamålsenliga lokaler och erforderlig utrustning (datorer, bibliotekstjänster etc). Förekomsten av introduktionsprogram för nya studenter. Förekomsten av rutiner för att tidigt upptäcka studenter som inte kommer att uppnå förväntade studieresultat (early warning system). Forskning och utbildning på forskarnivå Ingångsresurser för forskning och utbildning på forskarnivå Andelen handledare som har genomgått handledarutbildning. Genomförande av forskning och utbildning på forskarnivå Processen vid institutionen avseende upprättande och revidering av individuella studieplaner. Hur institutionen säkerställer en hög kvalitet i seminarieverksamheten inom utbildningen på forskarnivå. Förekomsten av kontinuerliga seminariebedömningar av doktorandernas arbete. Hur institutionen säkerställer en hög kvalitet på kursutbud och kursinnehåll inom utbildningen på forskarnivå. Hur kursvärderingar sker, samt hur resultaten av dem tillvaratas. Hur institutionen säkerställer doktoranders deltagande i konferenser. Kompetensförsörjning inom forskning Rutiner och åtgärder för att så långt som möjligt säkerställa att de bästa forskarna anställs. Samverkan och samarbete Samverkan och samarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Hur institutionen, om praktikinslag förekommer, anskaffar praktikplatser, hur bedömningen av studenternas prestationer under praktiken går till samt hur kvalitetssäkring av praktiken sker. Vilka åtgärder institutionen vidtar för att kunna införa praktikinslag, om sådana inte förekommer i dagsläget. Institutionens rutiner för att säkerställa kvaliteten på examensarbeten genomförda hos externa samarbetspartners (företag, myndigheter etc). Institutionens åtgärder för att öka antalet gästlärare och adjungerade lärare från näringsliv och offentlig sektor. Samverkan och samarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå Institutionens åtgärder för att öka omfattningen av samarbeten inom utbildning på forskarnivå (kurser, forskarskolor etc). Examination av forskning och utbildning på forskarnivå Institutionens rutiner för att säkerställa kvaliteten på licentiatuppsatser respektive doktorsavhandlingar inför examinationen. Resultat av forskning och utbildning på forskarnivå Om uppföljning sker av vid institutionen examinerade licentiater och doktorer (med avseende på sysselsättning, nytta av utbildningen etc), utöver vad som initieras på fakultetsnivå, samt omfattningen av eventuell uppföljning på institutionsnivå. Vilka slutsatser institutionen har kunnat dra av uppföljningarna, samt eventuella vidtagna åtgärder med anledning av dem. 24 VERKSAMHETSPLAN 2009

25 Del 3 Verksamhetsindikatorer

26 Nedan listas ett antal indikatorer som syftar till att ge en allmän bild av utvecklingen och kvalitetsnivån i verksamheten vid universitetet. I den mån uppföljningen av indikatorerna visar på problem eller brister i verksamheten (t ex minskande söktryck, minskande andel disputerade lärare, växande ekonomiska underskott) finns möjligheten att definiera mål för områden med problem vilka sedan kan lyftas in i verksamhetsplanens första del och ägnas särskild uppmärksamhet. Statistiken ska i största möjliga utsträckning redovisas per institution. Ekonomi Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet (fakultetsnämnder, Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter, förvaltning) Resultat och sparat kapital per institution/motsv Resultat och sparat kapital per enhet under Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet Totala intäkter fördelat på intäktsslag monografier m m) totalt och i förhållande till antal lärare Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt Intäkter för uppdragsforskning Antal professorsbefordringar (normerade i förhållande till antal lärare) Andel professorer av lärarkåren Antal docentutnämningar Antal forskare från SU som deltar som bedömare/experter i EU-projekt Gemensamma uppgifter Åldersfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Åldersfördelning bland nyanställda lärare och administratörer Könsfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antal förstahandssökande per plats Antal helårsstudenter och helårsprestationer Prestationsgrad Andel studenter som fullföljer programutbildningar (s k drop-out rates) Andel studenter på kvällskurser Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Andel disputerade lärare Antagna studenters betygsnivå Antal/andel studenter på kandidat- och magisternivå alternativt avancerad nivå Andel externa sökande till kurser på högre nivå Utbildning på forskarnivå Antal sökande per plats Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Antal forskarstuderande i internationellt utbyte Forskning Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier (artiklar, 26 VERKSAMHETSPLAN 2009

27 Foto: sid Institutionen för lingvistik, övriga Orasis foto. Grafisk form omslag: Pangea Design. Tryck: Universitetsservice US-AB. Produktion: Planeringsenheten, Stockholms universitet VERKSAMHETSPLAN

28 I denna verksamhetsplan för 2009 samlas alla prioriterade mål för Stockholms universitet under det kommande året. Beslut om planen fattades vid universitetsstyrelsens möte i december Ytterligare information finns på hemsidan Stockholms universitet Stockholm Tfn