Innehåll. Inledning 3. Del 1 - Prioriterade mål Del 2 - Kvalitetsarbetet på fakultets- och institutionsnivå 21

Transkript

1 Verksamhetsplan 2010

2 Innehåll Inledning 3 Rektors förord 3 Vision 4 Verksamhetsidé 5 Verksamhetsplanering och kvalitetsarbete 6 Verksamhetsplanen för Uppföljningen av verksamhetsplanen 6 Ansvarsförhållanden 7 Förändringar i verksamhetsplan Del 1 - Prioriterade mål FOKUSOMRÅDE - UTBILDNING 10 Övergripande mål - Kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 10 Övergripande mål - Lärarutbildning 11 FOKUSOMRÅDE - FORSKNING 13 Övergripande mål - Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå 13 Övergripande mål - Utbildningsvetenskap 14 FOKUSOMRÅDE - SAMVERKAN OCH SAMARBETE 16 Övergripande mål - Profilering 16 FOKUSOMRÅDE - STUDENTER OCH ANSTÄLLDA 17 Övergripande mål - Arbetsmiljö och studiemiljö 17 Övergripande mål - Kompetensförsörjning och kompetensutveckling 18 FOKUSOMRÅDE - EKONOMI OCH INFRASTRUKTUR 19 Övergripande mål - Intäkter 19 Del 2 - Kvalitetsarbetet på fakultets- och institutionsnivå 21 Fakultetsnivå 22 Institutionsnivå 23 Del 3 - Verksamhetsindikatorer 25 2 VERKSAMHETSPLAN 2010

3 Stockholms universitet är ett lärosäte med mycket gott anseende både nationellt och internationellt. Många av våra forskningsmiljöer håller hög internationell klass och våra utbildningar håller mycket god kvalitet. Det finns dock inget gott som inte kan bli bättre. Verksamhetsplanen är ett av två universitetsgemensamma måldokument: en flerårig långsiktig plan och en årlig verksamhetsplan. Dessa dokument har utarbetats i samverkan med företrädare för olika delar av verksamheten och fastställts av universitetsstyrelsen. Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade målen som ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det betyder att ekonomiska medel och arbetsinsatser ska fokusera på dessa mål under det kommande året. Det här betyder inte att andra områden kan läggas åt sidan. Men punkterna är sådana där vi nu behöver intensifiera våra ansträngningar. Under varje delmål finns nyckeltal för utvärdering. Här finns även exempel på praktiska åtgärder som kan vidtas för att målet ska kunna nås. Verksamhetsplanen innehåller även olika verksamhetsindikatorer som följs upp årligen och i största möjliga utsträckning per institution. Dessutom innehåller den anvisningar för arbetet med kvaliteten. Kåre Bremer Rektor VERKSAMHETSPLAN

4 Vision Följande vision gäller för verksamheten vid Stockholms universitet: År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Syftet med visionen är att ange en allmän färdriktning för verksamheten de kommande åren. Visionen anger också en ambitionsnivå och ska fungera som en gemensam utgångspunkt för arbetet. 4 VERKSAMHETSPLAN 2010

5 Verksamhetsidé Visionen för verksamheten vid Stockholms universitet är ambitiös men fullt realistisk. En förutsättning för dess förverkligande är givetvis att samtliga institutioner och enheter vid universitetet under de kommande åren gör ansträngningar och prioriteringar för att forskningen och utbildningen ska utvecklas så gynnsamt som möjligt. Utgångsläget får betraktas som gott. Forskningen håller mycket hög nivå och är inom många områden i forskningsfronten i Sverige och i flera fall även internationellt. Utbildningen bedrivs inom de flesta områden i nära kontakt med forskningen vilket garanterar att den ges på vetenskaplig grund. Universitetet har landets största fakulteter inom naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Det finns en stor bredd i universitetets verksamhet och därmed också en tillräcklig bas för fortsatt utveckling av excellent utbildning och ledande forskningsområden. Universitetet har också goda förutsättningar genom sitt läge i Sveriges huvudstad med närhet till myndigheter, flera andra universitet och högskolor och ett omfattande näringsliv. Arbetsmarknadsregionen kännetecknas av hög utbildningsnivå såväl inom industri som inom offentlig och privat tjänstesektor. Samtliga vetenskapsområden representerade vid Stockholms universitet har idag flera internationellt framstående forskningsmiljöer. I dagsläget har femton forskningsområden vid universitetet identifierats som nationellt ledande och internationellt framstående, i några fall i den internationella forskningsfronten. Dessutom har ett antal framtidsområden identifierats där forskningen redan idag är framgångsrik och inom den kommande femårsperioden kan förväntas uppnå en ledande ställning såväl nationellt som internationellt. Universitetet kommer att intensifiera sina ansträngningar för att för att identifiera potentiellt starka forskningsmiljöer och stimulera deras utveckling. Stockholms universitet har och ska även fortsatt ha ett brett utbud av utbildningar. Dessa ska hålla högsta kvalitet och ha stark anknytning till universitetets forskning. Forskningsanknytningen blir naturlig genom att universitetets lärare samtidigt är aktiva forskare. I synnerhet på den avancerade nivån kopplas utbildningarna i hög grad till aktuell forskning inom ämnet. Universitetets masterutbildningar ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på universitetets styrkeområden inom forskningen. Utbildningarnas potential ska bedömas. Ämnen som bedöms ha särskild potential ska förstärkas. Professionsutbildningarnas forskningsanknytning ska förstärkas. Vetenskaplig metod ska ingå i utbildningen för alla studenter. Utbildningen ska genomsyras av en mångfald av perspektiv vad gäller såväl metod som teori. Förmågan att söka, kritiskt granska och hantera vetenskaplig information ska utgöra en del av undervisningen. Lärandemiljön ska vara studentcentrerad och stimulera till aktivitet och samarbete. Klimatet ska präglas av ömsesidig respekt och dialog. Studiemiljön ska vara kreativ och flexibel. Lärarna ska vara både vetenskapligt och pedagogiskt skickliga. Stockholms universitet ska vara ett jämställt och jämlikt lärosäte som karaktäriseras av öppenhet. Frågor som rör tillgänglighet, mottagande och bemötande av människor med olika behov och bakgrund ska ges hög prioritet. Studenter och anställda ska ges möjlighet att vara delaktiga i universitetets utveckling. Universitetets utbildnings- och forskningsverksamhet ska kännetecknas av nära samverkan med andra lärosäten i Stockholm-Uppsalaregionen men även i övriga landet och internationellt. Universitetet ska arbeta för goda kontakter med grundskolan och gymnasieskolan för att bidra till kvaliteten i skolundervisningen och breddad rekrytering till högskolan. Samverkan ska också vara stark med övriga aktörer i samhället. Det gäller särskilt i Stockholmsregionen, där universitetet ska eftersträva samverkan med Stockholms stad, närkommunerna, landstingen, statliga myndigheter och det kunskapsbaserade näringslivet. VERKSAMHETSPLAN

6 Verksamhetsplanering och kvalitetsarbete Universitetets vision och övergripande målsättningar samlas sedan 2007 i två universitetsgemensamma planer: en långsiktig plan som består av ett antal övergripande verksamhetsmål fördelade på fem fokusområden. De övergripande målen bryts ned i konkreta delmål. Av planen framgår i vilken riktning universitetet bör sträva inom olika områden av verksamheten. Planen tar sin utgångspunkt i universitetets vision. en årlig verksamhetsplan som fokuserar på de viktigaste och mest prioriterade av de övergripande målen och delmålen från den långsiktiga planen. Målen i verksamhetsplanen följs upp årligen. Syftet med planerna är att förbättra möjligheterna till strategisk planering och kraftsamling inom olika verksamhetsområden. Planerna är samtidigt de övergripande styrdokumenten för universitetets interna kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet, som omfattar kvalitetsutveckling, kvalitetsuppföljning och kvalitetssäkring, utgör alltså en integrerad del av den allmänna planeringen och uppföljningen av universitetets verksamhet. I planerna samlas och samordnas kontinuerligt aktuella mål, strategier och ambitioner, vilket ska underlätta planeringen på olika nivåer inom universitetet och bidra till ökad kvalitet i verksamheten. Den långsiktiga planen och verksamhetsplanen ska också bidra till en förbättrad uppföljning av universitetets gemensamma mål och strategier. Verksamhetsplanen ger direktiv för uppföljning av måluppfyllelsen samt för en mer generell uppföljning av verksamheten via verksamhetsindikatorer. I verksamhetsplanen finns också riktlinjer för en systematisk och sammanhållen uppföljning av kvalitetssäkringen av verksamheten. Med kvalitetssäkring avses den uppsättning rutiner och processer som finns för att kontrollera och säkra att kvaliteten i verksamheten upprätthålls. Den övergripande målsättningen är att genom strategisk planering och uppställande av ambitiösa men uppnåeliga mål förverkliga universitetets vision. Universitetets riskanalys, som är påbjuden i förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll, är strukturerad på samma sätt som den långsiktiga planen och verksamhetsplanen, med fem fokusområden utbildning, forskning, samverkan och samarbete, studenter och anställda samt ekonomi och infrastruktur samt med risker identifierade med utgångspunkt i de övergripande målen inom respektive fokusområde. Med risk avses en händelse, ett förhållande eller en omständighet som kan äventyra uppnåendet av något av universitetets mål och/ eller kan medföra att verksamheten inte bedrivs effektivt, i enlighet med lagar och förordningar eller med hushållande av statens medel, eller att verksamheten inte redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt. Ambitionen är att riskanalysen ska integreras i universitetets verksamhetsplanering, så att formulerandet av nya mål och identifierandet av risker sker som en integrerad process. Verksamhetsplanen för 2010 Verksamhetsplanen för 2010 består av tre delar. Planens första del innehåller ett antal övergripande verksamhetsmål för De övergripande målen har valts ut från universitetets långsiktiga plan för där de förklaras och motiveras närmare. Målen redovisas i kronologisk ordning, dvs. i samma ordning som i tidigare planer. Nya mål förs in längst ned i ordningen. För varje övergripande mål redovisas också ett eller flera delmål. Dessa har försetts med nyckeltal som visar hur måluppfyllelsen ska följas upp. Varje nyckeltal i sin tur har försetts med ett målvärde som visar hur mycket nyckeltalet förväntas förändras under en viss tidsperiod. För vissa delmål förs också fram förslag på praktiska åtgärder som kan genomföras för att målet ska uppnås. Dessa åtgärder ska ses som exempel på vad som kan göras och utgör inte några bindande direktiv. Det väsentliga är att målen uppnås och institutionerna väljer själva hur de ska arbeta för att uppnå dem. Universitetsförvaltningen har ett särskilt ansvar för att stödja institutionerna i detta arbete. Planens andra del innehåller riktlinjer för universitetets system för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring. Planens tredje del innehåller ett antal indikatorer som ska ge en översiktlig bild av universitetets verksamhet och ekonomi under 2010 samt en mer långsiktig bild av universitetets utveckling i ett antal kvalitetsaspekter. Uppföljningen av verksamhetsplanen En uppföljning med utgångspunkt i nyckeltalen och indikatorerna i verksamhetsplanens olika delar görs efter varje verksamhetsår. Närmare direktiv om innehållet i och tidpunkten för rapporteringen rörande verksamhetsplanen ges av rektor under hösten Grundprincipen är dock att informationsinhämtningen till uppföljningen av verksamhetsplanen samordnas med återrapporteringen till årsredovisningen. En uppföljningsrapport med redovisning av resultat på institutions- och fakultetsnivå sammanställs i januari 2011 och redovisas i samband med universitetsstyrelsens möte i februari samma år. Rapporten görs 6 VERKSAMHETSPLAN 2010

7 också tillgänglig för universitetets institutioner. En uppföljning av universitetets kvalitetsarbete med tyngdpunkt på kvalitetssäkringsaspekter i enlighet med planens andra del görs vart tredje år. Ansvarsförhållanden Universitetsstyrelsens roll och ansvar Universitetsstyrelsen fastställer verksamhetsplanen och följer fortlöpande utvecklingen avseende de där ingående målen. Universitetsstyrelsen utövar via den långsiktiga planen och verksamhetsplanen en övergripande styrning av kvalitetsarbetet vid universitetet. Rektors/universitetsledningens roll och ansvar Rektor och övriga universitetsledningen ansvarar för att leda verksamheten så att målen i verksamhetsplanen uppnås. Universitetsledningen utövar dessutom tillsyn över fakulteternas och institutionernas kvalitetsarbete. Dekanernas roll och ansvar Dekanerna tillser att planens innehåll vägs in vid planeringen av verksamheten på fakultetsnivå. Dekanerna ansvarar för uppföljning och sammanställning av resultatet inom den egna fakulteten samt för vidarerapportering av resultatet till rektor. Det åligger också dekanerna att bedriva tillsyn över och stödja sina respektive institutioners kvalitetsarbete. Prefekternas roll och ansvar Prefekterna ansvarar för att, med understöd av dekanerna, vidta åtgärder så att de övergripande målen och delmålen i verksamhetsplanen kan uppnås. Prefekterna tillser att planen sprids bland de anställda och att de målsättningar och ambitioner som den ger uttryck för vägs in i planeringen av verksamheten och dispositionen av ekonomiska resurser vid institutionerna. Varje institution bör göra en relevansanalys av de mål som förekommer i planen för att se i vilken utsträckning dessa behöver hanteras. Prefekterna har det direkta ansvaret för att upprätthålla rutiner för kvalitetssäkring av verksamheten, samt för att utveckla institutionens kvalitetsarbete i enlighet med målen i planerna. Prefekterna ansvarar även för uppföljningen av resultat inom den egna institutionen samt för rapportering av resultaten till fakultetsnämnden. Universitetsförvaltningens och övriga stödfunktioners roll och ansvar Cheferna för universitetets stödfunktioner förvaltning samt fakultetsgemensamma verksamheter ansvarar för att ge dekanerna och prefekterna erforderligt stöd i arbetet. De ska ta del av planen och väga in dess innehåll i planeringen av sin egen verksamhet så att de på bästa sätt kan bistå institutionerna. Universitetsstyrelsen, universitetsledningen och cheferna för stödfunktionerna har också ett särskilt ansvar för att ta initiativ i arbetet med de mål och exempel på åtgärder som förutsätter samlade initiativ ovanför institutionsnivån. Universitetsförvaltningen ansvarar också för den övergripande uppföljningen av relevanta mål i verksamhetsplanen och för att tillhandahålla uppföljningsinformation till universitetsstyrelsen och universitetets institutioner. Som ett stöd till organisationen i kvalitetsfrågor finns ett kvalitetsråd, med prorektor som ordförande och sammansatt av verksamhetsföreträdare från samtliga fakulteter samt representanter för personalorganisationerna och studentkåren. Kvalitetsrådet har en rådgivande funktion och ger förslag till nya kvalitetsmål samt revideringar av befintliga mål. Rådet ger också förslag till kvalitetsrelaterade verksamhetsindikatorer samt till särskilda interna kvalitetsgranskningar. Förändringar i verksamhetsplan 2010 Nya mål Följande nya delmål har lagts in i verksamhetsplanen för 2010: Plagiering vid examination ska stävjas, i första hand genom proaktiva insatser. Kommunsamverkan inom lärarutbildningen ska drivas vidare på hög nivå och kontakterna med relevanta institutioner vid universitetet förbättras. Ett aktivt arbete ska bedrivas i syfte att identifiera ledande och potentiellt ledande forskningsområden. Skälen för att ta in dessa mål i verksamhetsplanen redovisas under respektive mål längre fram i detta dokument. Borttagna mål Följande delmål har lyfts ur verksamhetsplanen inför 2010: I varje ämne ska finnas lärare med rätt kompetens för den aktuella undervisningen. Fast anställda lärare bör vara disputerade och ha genomgått högskolepedagogisk utbildning/motsv. Det ska finnas en strategisk planering för lärarnas kompetensutveckling. Andelen in- och utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ska öka. Den ämnesteoretiska delen av lärarutbildningen ska utökas så att lärarna uppnår fördjupade teoretiska kunskaper inom minst ett av de ämnen de ska undervisa i. VERKSAMHETSPLAN

8 Den pedagogisk/didaktiska delen av lärarutbildningen ska utvecklas med bas i relevant forskning. Dessa mål har tagits bort till följd av att målvärdena nu förutsätts ha uppnåtts. Målen finns dock kvar i den långsiktiga planen. Reviderade mål För följande mål har ett målvärde reviderats: Den vetenskapliga kompetensen inom området utbildningsvetenskap ska stärkas både vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna och vid övriga institutioner. t Antalet professorer, gästprofessorer och forskarassistenter ska öka under 2009 har ändrats till att omfatta även år Mål som förts till annat fokusområde/övergripande mål Följande mål, som tidigare återfunnits under Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå har på grund av sin främst sociala karaktär i flyttats till Arbetsmiljö och studiemiljö: De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. 8 VERKSAMHETSPLAN 2010

9 Del 1 Prioriterade mål 2010

10 F O KUSOMRÅDE UT B I L D N I N G Kvalitet i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Övergripande mål Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet. En erkänt hög kvalitet i undervisningen medför att motiverade studenter attraheras, att dessa studenter sedan hävdar sig väl på arbetsmarknaden samt att det omgivande samhället ser universitetet som en attraktiv samverkanspartner. Centrala element i ett framgångsrikt kvalitetsarbete är hög kompetensnivå bland lärarna och nära koppling till forskningen. Plagiering vid examination ska stävjas, i första hand genom proaktiva insatser. Nyckeltal Antalet plagieringsärenden i Disciplinnämnden. Antalet plagieringsärenden i Disciplinnämnden ska minska. 10 VERKSAMHETSPLAN 2010

11 F O KUSOMRÅDE UT B I L D N I N G Lärarutbildning Övergripande mål Lärarutbildningen vid Stockholms universitet ska vara av hög kvalitet och nationellt ledande. Lärarutbildningen vid Stockholms universitet ska utvecklas såväl vad avser kvalitet i undervisningen och den verksamhetsförlagda utbildningen som i forskning och utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Hög lärarkompetens och forskningsanknytning i utbildningen ska uppnås genom att andelen disputerade lärare vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna ökar. Exempel på åtgärder Endast disputerade lärare ska anställas. Adjunkter ska erbjudas vidareutbildning till doktorsexamen. Nyckeltal Andel disputerade lärare. Under perioden 2008 till 2010 ska andelen disputerade lärare öka från 28 till minst 35 procent. Lärarutbildningen för samtliga skolformer och ålderskategorier ska erbjuda möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och forskarnivå. Nyckeltal Antal kurser på avancerad nivå inom lärarutbildningen. Antal erbjudna kurspoäng på avancerad nivå, lämpliga för lärarstudenter, ska öka mellan år 2008 och Exempel på åtgärder Utforma den avancerade nivåns kursutbud så att den blir meriterande både för arbetslivet inom skolan och för utbildning på forskarnivå. Utveckla kurser på avancerad nivå anpassade till de nya profilområdena och ålderskategorierna inom lärarprogrammet. Forma studiegångar i utbildningsplanen så att de leder till behörighet för utbildning på forskarnivå i undervisningsämnen och/eller utbildningsvetenskap. Utveckla program/kurser på avancerad nivå och forskarnivå som bygger på lärarexamen. VERKSAMHETSPLAN

12 F O KUSOMRÅDE UT B I L D N I N G Kommunsamverkan inom lärarutbildningen ska drivas vidare på hög nivå och kontakterna med relevanta institutioner vid universitetet förbättras. Exempel på åtgärder Tillsättande av samordningsorgan. Nyckeltal Antal kurser för vidareutbildning av skolans lärare i handledning och VFU-bedömning. Antalet kurser för vidareutbildning av skolans lärare i handledning och VFU-bedömning ska öka mellan 2009 och VERKSAMHETSPLAN 2010

13 F O KUSOMRÅDE forskn i n g Kvalitet i forskning och utbildning på forskarnivå Övergripande mål Forskningen vid flertalet av universitetets institutioner ska vara nationellt ledande och internationellt framstående. Inom forskningen säkerställer externa mekanismer, som tilldelning av forskningsmedel i konkurrens och publicering av forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter efter peer review, att verksamheten håller en hög kvalitet. En högt prioriterad uppgift under verksamhetsåret är att identifiera forskningsområden som är eller har potential att bli ledande. Antalet publikationer i ledande tidskrifter ska öka. Nyckeltal Antal publikationer i ledande tidskrifter. Ökat antal 2010 jämfört med Ett aktivt arbete ska bedrivas i syfte att identifiera ledande och potentiellt ledande forskningsområden. Fakultetsnämnderna ska senast 31 december 2010 inkomma med kompletta förteckningar över ledande och potentiellt ledande forskningsområden. VERKSAMHETSPLAN

14 F O KUSOMRÅDE forskn i n g Utbildningsvetenskap Övergripande mål Universitetet ska bygga upp och utveckla framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning som är nationellt ledande. Utbildningsvetenskap är en angelägenhet för hela universitetet. Med anledning av att lärarutbildningen förts över till Stockholms universitet och organiseras i nya former är emellertid en koppling av den utbildningsvetenskapliga forskningen till lärarutbildningen särskilt aktuell i nuläget. Den vetenskapliga kompetensen inom området utbildningsvetenskap ska stärkas både vid de utbildningsvetenskapliga institutionerna och vid övriga institutioner. Nyckeltal Antal beviljade externfinansierade forskningsprojekt med utbildningsvetenskaplig inriktning. Antal nya professorer, gästprofessorer och forskarassistenter - med inriktning mot utbildningsvetenskap. Exempel på åtgärder Analysera och kartlägga institutionernas potential för forskningsutveckling bl a genom att ta fram en genomarbetad och god bild av institutionens ansvars- och kompetensområde. Stimulera och underlätta ett ökat antal ansökningar om externa forskningsanslag från institutionerna vid universitetets alla fakulteter. Erbjuda attraktiva kringresurser och i övrigt god forskningsmiljö. Minst 5 nya externfinansierade forskningsprojekt ska beviljas under Antalet professorer, gästprofessorer och forskarassistenter ska öka under VERKSAMHETSPLAN 2010

15 F O KUSOMRÅDE forskn i n g Kommunsamverkan inom lärarutbildningen ska drivas vidare på fortsatt hög nivå och möjliggöra förstärkning av forskningen. Nyckeltal Antal antagna kommunfinansierade doktorander med lärarexamen. Antal masterprogram som har utvecklats i samverkan med kommunerna. Exempel på åtgärder Samverkan mellan universitetet och länets kommuner inom ramen för Lärarutbildningens forskningsutskott ska konkretiseras i utbildning på forskarnivå/ forskarskolor, masterprogram, uppdragsforskning från kommunerna och öppna föreläsningar. Minst 10 kommunfinansierade doktorander med lärarexamen ska antas under 2009 och Minst 5 masterprogram ska utvecklas i samverkan med kommunerna under 2009 och VERKSAMHETSPLAN

16 F O KUSOMRÅDE sa mv e r k a n och sa m a r b e t e Profilering Övergripande mål Kunskapen om Stockholms universitets identitet ska stärkas. Kunskapen om universitetets identitet är otillräcklig. För att stärka universitetets position i samhället och på utbildningsmarknaden ska universitetets kommunikationsarbete intensifieras och samordningen av kommunikationsaktiviteter riktade till potentiella studenter, utifrån en universitetsgemensam kommunikationsplattform, utökas. Kommunikationsarbetet ska öka kännedomen och framförallt kunskapen om vad Stockholms universitet kan erbjuda potentiella studenter. Kännedomen om och attityden till Stockholms universitet ska förbättras bland universitetets målgrupper. Nyckeltal Andel potentiella studenter som känner väl till och är positiva till Stockholms universitet. Förbättrad kännedom och attityd till universitetet 2010 jämfört med Exempel på åtgärder Genomförande av en universitetsövergripande, varumärkesbyggande, samordnad rekryteringskampanj utifrån universitetets gemensamma kommunikationsplattform under Användning av kommunikationsplattformen och manualen för visuell identitet i informations- och kommunikationsarbetet. Implementering av visuell identitet på samtliga universitetets webbplatser. Deltagande i universitetsgemensam kommunikationsutbildning för forskare och chefer. 16 VERKSAMHETSPLAN 2010

17 F O KUSOMRÅDE sa STUmv D Ee Nr Tk Ea R n OCH och ANSTÄ sa m alr Lb DA e t e Arbetsmiljö och studiemiljö Övergripande mål Den miljö i vilken arbete och studier bedrivs ska förbättras och utvecklas så att den i ökande utsträckning främjar studenters och anställdas utveckling och hälsa. Studentinflytande är en viktig komponent i utformandet av utbildningar av hög kvalitet. En viktig del av studentinflytandet är de studentråd som verkar på institutionerna. Sådana studentråd saknas emellertid i stor utsträckning idag, och ett aktivt arbete bör därför bedrivas i syfte att öka antalet institutioner där sådana råd finns. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet. Exempel på åtgärder Bedriva ett aktivt arbete för att implementera de av rektor beslutade riktlinjerna för studentinflytande. Nyckeltal Antal institutioner med studentråd. Antalet institutioner med studentråd ska öka mellan 2009 och De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Nyckeltal Exempel på åtgärder Framställande av planer för hur doktorander ska tillförsäkras goda villkor (centralt och lokalt). Översyn av bruket av stipendier och övrig annan finansiering. Andel doktorander som slutför utbildningen inom fyra år. Ökad andel 2011 jämfört med VERKSAMHETSPLAN

18 F O KUSOMRÅDE STU D E N T E R OCH ANSTÄ L L DA Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Övergripande mål Universitetet ska genom medveten rekrytering sträva mot en fortsatt hög kompetens för att kunna hantera de kommande pensionsavgångarna och vara konkurrenskraftig som arbetsgivare. Frågan om studenternas anställningsbarhet har fått stor uppmärksamhet under senare tid, till stor del beroende på Bolognaprocessen. Även vid universitetet har denna fråga uppmärksammats och åtgärder har vidtagits för att förbättra studenternas möjligheter att få en relevant anställning efter studierna. Det är emellertid viktigt att dessa insatser inte enbart omfattar studenter på grundnivå och avancerad nivå utan också studenter på forskarnivå. Universitetet bör därför i större utsträckning än tidigare fokusera även på forskarstudenternas anställningsbarhet och arbeta för att näringslivet och den offentliga sektorn ska få en ökad förståelse för de forskarutbildades kompetens. Nydisputerade forskares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska förbättras. Nyckeltal Exempel på åtgärder Stärka kontakterna och informationsutbytet mellan doktorander och presumtiva arbetsgivare. Regelbundet följa upp anställningsbarheten bland f d doktorander. Andel nydisputerade forskare med relevant anställning två år efter examen. Ökad andel 2011 jämfört med VERKSAMHETSPLAN 2010

19 F O KUSOMRÅDE Eko n omi och i n f r a st r u ktu r Intäkter Övergripande mål Intäkterna från externa källor ska öka. Stockholms universitet har en låg andel externa intäkter jämfört med många andra lärosäten. Även om denna låga andel i viss mån beror på universitetets utbildnings- och forskningsstruktur, bör en ökning av mängden externa medel vara en prioriterad fråga. En sådan ökning är universitetets främsta möjlighet att kompensera för de låga pris- och löneomräkningarna av de statliga anslagen. De kan också bidra till att skapa balans mellan storleken på utbildning och forskning. I och med regeringens forskningsproposition kommer externa medel att användas som en indikator vid fördelning av nya medel och direkta anslag till universitet och högskolor, vilket gör det än mer angeläget att prioritera detta mål. Intäkterna från uppdragsutbildning ska öka. Nyckeltal Totala intäkter från uppdragsutbildning. Ökade intäkter 2010 jämfört med Bidragsintäkterna för forskning ska öka. Nyckeltal Totala bidragsintäkter för forskning. Ökade intäkter 2010 jämfört med VERKSAMHETSPLAN

20 F O KUSOMRÅDE Eko n omi och i n f r a st r u ktu r Exempel på åtgärder Intäkterna av forskningsmedel från EU ska öka. Utveckla informationen och utbildningen rörande ansökningar om EU-stöd (Forskningsservice). Nyckeltal Totala intäkter av EU-medel. Ökade intäkter 2010 jämfört med VERKSAMHETSPLAN 2010

21 Del 2 Kvalitetsarbetet på fakultets- och institutionsnivå

22 Fakultetsnivå Fakultetsnämnderna ska ha utvecklade rutiner och processer för granskning och uppföljning av kvalitetssäkringsarbetet vid institutionerna. Även om skillnader kan finnas i fråga om hur rutinerna på fakultetsnivå är utformade och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan fakultet och institution, ska följande rutiner finnas i någon form och omfattning vid samtliga fakulteter. Utbildning Handläggning och granskning av förslag om inrättande av huvudområden (utifrån riktlinjer för huvudområde vid fakulteten). Handläggning och granskning av förslag om inrättande av nya ämnen i utbildning på forskarnivå. Handläggning och granskning av utbildningsplaner för program på grund- och avancerad nivå. Handläggning och granskning av allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå (utifrån framtagen mall för allmän studieplan på forskarnivå vid fakulteten). Utarbetande och revidering av styrdokument och riktlinjer för all utbildning vid fakulteten (t ex riktlinjer för utbildning på forskarnivå, riktlinjer rörande disputation, obligatoriska formuleringar i kursplaner etc). Utarbetande och revidering av mallar för individuella studieplaner för utbildning på forskarnivå vid fakulteten. Uppföljning av individuella studieplaner i utbildning på forskarnivå vid fakulteten. Uppföljning av institutionernas rutiner för utbildning på forskarnivå (t ex rörande antagning, handledning, granskning av avhandlingsmanus etc). Uppföljning av institutionernas kursplaner. Uppföljning av institutionernas samlade kursutbud. Uppföljning av institutionernas rutiner kring examensarbeten. Löpande information och rådgivning rörande regelverk till institutionsledningarna. Klassificering av kurser till olika utbildningsnivåer stöd och uppföljning. Kontroll av betygsnämnders sammansättning i enlighet med högskoleförordningen och fakultetens regler, kontroll av opponentens kompetens och lämplighet kvalitetssäkring av utbildningsresultatet som ju det offentliga försvarandet innebär. Uppföljning av före detta studenter alumner. Fastställande av riktlinjer; för examination, praktikkurser, betygskriterier samt etiska riktlinjer. Handledarutbildning. Lärarutbildning Lärarutbildningsnämnden har ett särskilt ansvar för att följa upp kvalitetsarbetet inom lärarutbildningen. Lärarutbildningsnämnden ska, när det gäller kvalitet och uppföljning ta initiativ till utveckling och förändringar, ansvara för övergripande planering, uppföljning och kvalitetssäkring av lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Anställningsproceduren rörande lärare; professorer, universitetslektorer och forskarassistenter samt docentantagning och befordran Omfattande kvalitetsgranskning av lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetens. Handläggning och granskning av förslag till anställningsprofiler (för överensstämmelse med reglerna i högskolelagen, högskoleförordningen, universitetets anställningsordning samt fakultetens egna riktlinjer). Handläggning och granskning av förslag på sakkunniga. Granskning/tillseende av att lärarförslagsnämndens ledamöter är informerade och uppdaterade på reglerna i högskoleförordningen, universitetets anställningsordning och övriga riktlinjer inför beslut om kandidater för anställning som professor, lektor och forskarassistent. Ledamöter i lärarförslagsnämnderna och prefekter får fortlöpande information och rådgivning rörande regelverk. Antagning av docenter Handläggning och granskning av docentansökningar sker för att tillse att ansökan överensstämmer med fakultetens riktlinjer. Handläggning och granskning av förslag till sakkunniga görs för att tillse att fakultetens riktlinjer för antagning av docent uppfylls. Befordran till professor Handläggning och granskning sker på samma sätt som vid ansökan till anställning. 22 VERKSAMHETSPLAN 2010

23 Institutionsnivå Utöver den årliga uppföljningen av verksamhetsplanen och fakulteternas rutiner för löpande tillsyn av institutionernas kvalitetsarbete sker en regelbunden kartläggning och uppföljning av institutionernas processer, rutiner och strategier avseende kvalitetssäkring av verksamheten. Detta sker genom en enkät utformad av Kvalitetsrådet, vilken revideras vart tredje år. Enkätsvaren redovisar hur institutionen uppfyller, eller avser att uppfylla, de krav och målsättningar avseende kvalitetssäkring som ges i de centrala planerna. Genom enkätsvaren synliggörs och tydliggörs institutionernas rutiner och strategier för kvalitetssäkring samtidigt som universitetsledningen och fakultetsledningarna kan följa utvecklingen av det fortlöpande kvalitetsarbetet och dess resultat. Rutiner som efterfrågas i enkäten avser följande: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Behörighet och antagning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Institutionens rutiner för att säkerställa att studenterna uppfyller behörighetskraven vid lokal antagning. Vilka överväganden institutionen gör vid beslut om behörighetsgrund. Ingångsresurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Andelen disputerade lärare vid institutionen. Institutionens strategier för att säkerställa en jämn könsfördelning inom samtliga personalkategorier. Fördelningen av den undervisande personalen på olika tjänstekategorier. Institutionens åtgärder för att lektorerna ska kunna ägna sig åt forskning/kompetensutveckling till minst 30 % inom tjänsten. Institutionens åtgärder för att få adjunkter och ev andra odisputerade lärare att disputera, samt övriga åtgärder som vidtas för att öka andelen disputerade lärare vid institutionen. Institutionens rutiner för att upptäcka behov av kompetensutveckling bland lärarna, samt åtgärder som vidtas för att tillgodose behoven av kompetensutveckling. Andel av lärarna vid institutionen som genomgått högskolepedagogisk utbildning. Vilken introduktion som ges till nya lärare vid institutionen, samt vilka dokumenterade rutiner. Genomförande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Institutionens rutiner för uppföljning och revidering av kursplaner. På vilken nivå (institution eller fakultet) initiativ tas till uppföljning och revidering av utbildningsplaner. Rutiner för kursutvärderingar och tillvaratagande av resultaten av dessa. Institutionens rutiner för att ge alla kurser forskningsanknytning. Institutionens rutiner för att involvera studenterna i uppföljningen av kurser/utbildningar. Examination av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Om lärandemål och betygskriterier är formulerade för alla kurser och delkurser. Vilka överväganden/principer institutionen utgår från vid formulerandet av lärandemål och betygskriterier. Vilka former för examination som förekommer vid institutionen, samt hur valet av examinationsform motiveras. Vilka rutiner institutionen har för att säkerställa kvaliteten på examensgrundande självständiga arbeten. Resultat av utbildning på grundnivå och avancerad nivå Om uppföljning av utexaminerade studenter sker, utöver vad som initieras på fakultetsnivå, samt omfattningen av eventuell uppföljning på institutionsnivå. Om uppföljningarna omfattar examinerade på grundnivå och/eller avancerad nivå. Vilka slutsatser institutionen har kunnat dra av uppföljningarna, samt eventuella vidtagna åtgärder med anledning av dem. Studentstöd inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omfattningen av studievägledningen vid institutionen, samt studievägledarens/studievägledarnas kompetens. Förekomsten av karriärvägledning vid institutionen, samt VERKSAMHETSPLAN

24 dess eventuella omfattning och kompetensen hos den/de som fungerar som karriärvägledare. Hur institutionen säkerställer tillgången till ändamålsenliga lokaler och erforderlig utrustning (datorer, bibliotekstjänster etc). Förekomsten av introduktionsprogram för nya studenter. Förekomsten av rutiner för att tidigt upptäcka studenter som inte kommer att uppnå förväntade studieresultat (early warning system). Forskning och utbildning på forskarnivå Ingångsresurser för forskning och utbildning på forskarnivå Andelen handledare som har genomgått handledarutbildning. Genomförande av forskning och utbildning på forskarnivå Processen vid institutionen avseende upprättande och revidering av individuella studieplaner. Hur institutionen säkerställer en hög kvalitet i seminarieverksamheten inom utbildningen på forskarnivå. Förekomsten av kontinuerliga seminariebedömningar av doktorandernas arbete. Hur institutionen säkerställer en hög kvalitet på kursutbud och kursinnehåll inom utbildningen på forskarnivå. Hur kursvärderingar sker, samt hur resultaten av dem tillvaratas. Hur institutionen säkerställer doktoranders deltagande i konferenser. Resultat av forskning och utbildning på forskarnivå Om uppföljning sker av vid institutionen examinerade licentiater och doktorer (med avseende på sysselsättning, nytta av utbildningen etc), utöver vad som initieras på fakultetsnivå, samt omfattningen av eventuell uppföljning på institutionsnivå. Vilka slutsatser institutionen har kunnat dra av uppföljningarna, samt eventuella vidtagna åtgärder med anledning av dem. Kompetensförsörjning inom forskning Rutiner och åtgärder för att så långt som möjligt säkerställa att de bästa forskarna anställs. Samverkan och samarbete Samverkan och samarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Hur institutionen, om praktikinslag förekommer, anskaffar praktikplatser, hur bedömningen av studenternas prestationer under praktiken går till samt hur kvalitetssäkring av praktiken sker. Vilka åtgärder institutionen vidtar för att kunna införa praktikinslag, om sådana inte förekommer i dagsläget. Institutionens rutiner för att säkerställa kvaliteten på examensarbeten genomförda hos externa samarbetspartners (företag, myndigheter etc). Institutionens åtgärder för att öka antalet gästlärare och adjungerade lärare från näringsliv och offentlig sektor. Samverkan och samarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå Institutionens åtgärder för att öka omfattningen av samarbeten inom utbildning på forskarnivå (kurser, forskarskolor etc). Examination av forskning och utbildning på forskarnivå Institutionens rutiner för att säkerställa kvaliteten på licentiatuppsatser respektive doktorsavhandlingar inför examinationen. 24 VERKSAMHETSPLAN 2010

25 Del 3 Verksamhetsindikatorer

26 Nedan listas ett antal indikatorer som syftar till att ge en allmän bild av utvecklingen och kvalitetsnivån i verksamheten vid universitetet. I den mån uppföljningen av indikatorerna visar på problem eller brister i verksamheten (t ex minskande söktryck, minskande andel disputerade lärare, växande ekonomiska underskott) finns möjligheten att definiera mål för områden med problem vilka sedan kan lyftas in i verksamhetsplanens första del och ägnas särskild uppmärksamhet. Statistiken ska i största möjliga utsträckning redovisas per institution. Ekonomi Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet (fakultetsnämnder, Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter, förvaltning) Resultat och sparat kapital per institution/motsv. Resultat och sparat kapital per enhet under Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet Totala intäkter fördelat på intäktsslag Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antal förstahandssökande per plats Åldersfördelning bland nybörjare Antal helårsstudenter och helårsprestationer Prestationsgrad Andel studenter som fullföljer programutbildningar (s k drop-out rates) Andel studenter på kvällskurser Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Andel disputerade lärare Antagna studenters betygsnivå Antal/andel studenter på kandidat- och magisternivå alternativt avancerad nivå Andel externa sökande till kurser på högre nivå Forskning Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier (artiklar, monografier m m) totalt och i förhållande till antal lärare Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt Intäkter för uppdragsforskning Antal professorsbefordringar (normerade i förhållande till antal lärare) Andel professorer av lärarkåren Antal docentutnämningar Antal forskare från SU som deltar som bedömare/experter i EU-projekt Gemensamma uppgifter Åldersfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Åldersfördelning bland nyanställda lärare och administratörer Könsfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Utbildning på forskarnivå Antal sökande per plats Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Antal forskarstuderande i internationellt utbyte 26 VERKSAMHETSPLAN 2010

27 Foto: sid Maria Skuldt, övriga Orasis foto. Grafisk form omslag: Pangea Design. Tryck: Universitetsservice US-AB. Produktion: Planeringsenheten, Stockholms universitet VERKSAMHETSPLAN

28 I denna verksamhetsplan för 2010 samlas alla prioriterade mål för Stockholms universitet under det kommande året. Beslut om planen fattades av Universitetsstyrelsen i november Ytterligare information finns på hemsidan Stockholms universitet Stockholm Tfn