Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008

Transkript

1 Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Introduktion I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 24 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2008 returnerades. En liknande studie, avseende publikationer publicerade 2007, utfördes av den bibliometriska funktionen vid SU under vårterminen 2008 (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 PSY (Psykologiska institutionen) har det största antalet publikationer (168). Även avseende artikel i tidskrift har PSY det största värdet (86), medan STRESS (Stressforskningsinstitutet) har det näst största (47). Fyra institutioner RPR (Institutionen för reklam och PR), SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor), SP (Specialpedagogiska institutionen) samt STAT (Statistiska institutionen) har producerat 16 eller färre publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt BU CEIFO CHESS DPA DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PED PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 25 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionalisering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2007 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas). Störst publikationspoäng för 2008 har JUR (Juridiska institutionen): 78,1, vilket utgör 11,0 procent av den totala publikationspoängen för året. JUR:s publikationspoäng har ökat med 10,8% jämfört med poängen för Näst störst publikationspoäng har PSY, 76,8. PSY har ökat sin poäng med 50,0% jämfört med poängen för Avsevärda procentuella ökningar av publikationspoängen står SCORE (200,0%) och STRESS (180,5%) för. I SCORE:s fall får man dock ta hänsyn till att poängen för 2007 var låg (6,0). I fallet STRESS gäller att publikationsunderlaget för 2007 var begränsat till en period om tre månader. Detta medförde att poängen för 2007 underskattades. Man kan notera att för merparten av de 25 institutionerna gäller att avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1. JUR är den institution, vilken har den i särklass största andelen författarandelar hänförda till publikationstypen monografi, nämligen 21,1%. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2008 för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck ( - ) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2007 saknas för den motsvarande institutionen, alternativt att institutionens poäng var lika med 0. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng 4 Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Samfak/jur 710,3 26,2 100,0 526,1 79,1 20,9 53,5 41,9 4,6 BU 4,3-0,6 5,0 100,0 0,0 50,0 50,0 0,0 CEIFO 10,9-1,5 10,8 81,5 18,5 30,8 69,2 0,0 CHESS 30,5 25,0 4,3 17,9 63,9 36,1 94,4 5,6 0,0 DPA 42,2-5,9 43,7 95,4 4,6 25,2 72,5 2,3 DSV 46,9 71,2 6,6 54,0 98,1 1,9 43,5 56,5 0,0 EH 11,1-26,5 1,6 6,8 65,9 34,1 78,0 22,0 0,0 FE 31,1-22,4 4,4 25,0 84,0 16,0 78,7 20,0 1,3 IIES 22,0-25,7 3,1 11,8 25,5 74,5 61,7 38,3 0,0 ISA 50,4 11,3 7,1 36,0 80,6 19,4 44,0 51,8 4,2 JUR 78,1 10,8 11,0 41,2 78,1 21,9 34,0 44,9 21,1 KG 20,4 12,1 2,9 17,0 81,4 18,6 76,5 23,5 0,0 KRIM 8,1-5,8 1,1 9,1 89,0 11,0 50,5 49,5 0,0 NE 26,0 67,7 3,7 16,1 52,9 47,1 78,3 21,7 0,0 PED 31,2-4,4 22,0 74,9 25,1 16,6 72,0 11,3 PSY 76,8 50,0 10,8 66,4 90,1 9,9 56,3 41,4 2,4 RPR 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SA 21,5-39,1 3,0 15,0 38,3 61,7 26,7 66,7 6,7 SCORE 18,0 200,0 2,5 9,0 22,2 77,8 16,7 66,7 16,7 SOC 38,4-24,3 5,4 23,5 78,9 21,1 68,8 22,7 8,5 SOFI 53,9 28,0 7,6 28,7 71,0 29,0 68,8 20,8 10,4 SoRAD 15,6-30,7 2,2 15,8 95,9 4,1 68,3 31,7 0,0 SP 6,5-0,9 2,5 20,0 80,0 100,0 0,0 0,0 STAT 6,8 142,9 1,0 6,8 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 STRESS 23,0 180,5 3,2 19,0 88,1 11,9 89,9 10,1 0,0 SV 36,6-25,9 5,2 22,9 60,4 39,6 54,2 40,7 5,1 4 Med avseende på förändring av publikationspoängen för totaliteten (26,2%), d v s för fakulteten/juridiska institutionen, får man observera att fyra institutioner tillkommit (medan ingen institution fallit bort). Om dessa tas bort från analysen är förändringen 11,2%. 3

4 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har DPA (Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete) den största poängen följd av CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa), 1,9 och 1,8, respektive. Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA BU 4,3 0,4 CEIFO 10,9 1,3 CHESS 30,5 1,8 DPA 42,2 1,9 DSV 46,9 1,7 EH 11,1 0,4 FE 31,1 0,9 IIES 22,0 1,6 ISA 50,4 1,0 JUR 78,1 1,2 KG 20,4 0,7 KRIM 8,1 0,6 NE 26,0 0,8 PED 31,2 0,5 PSY 76,8 1,1 RPR 0,0 0,0 SA 21,5 1,0 SCORE 18,0 1,3 SOC 38,4 0,8 SOFI 53,9 1,2 SoRAD 15,6 0,8 SP 6,5 0,4 STAT 6,8 0,5 STRESS 23,0 1,5 SV 36,6 0,9 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 4 återfinns för de 25 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 6 -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har CHESS den största andelen ISI-artiklar, 38/40 (95,0%), följd av IIES (Institutet för internationell ekonomi), 12/13 (92,3%). 5 I Norge sätts publikationspoänger i förhållande till årsverk. 6 ISI står för Institute for Scientific Information. 4

5 Tabell 4. Andel artiklar i ISI-tidskrifter. Enhet ISI BU 2/3 (66,7) CEIFO 2/6 (33,3) CHESS 38/40 (95,0) DPA 2/13 (15,4) DSV 3/20 (15,0) EH 6/8 (75,0) FE 10/27 (37,0) IIES 12/13 (92,3) ISA 16/28 (57,1) JUR 0/18 (0,0) KG 7/23 (30,4) KRIM 2/7 (28,6) NE 15/19 (78,9) PED 3/7 (42,9) PSY 72/85 (84,7) RPR 0/0 (0,0) SA 1/6 (16,7) SCORE 1/2 (50,0) SOC 11/24 (45,8) SOFI 18/26 (69,2) SoRAD 16/20 (80,0) SP 0/3 (0,0) STAT 1/7 (14,3) STRESS 35/47 (74,5) SV 6/19 (31,6) Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn BU Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa DPA Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete DSV Institutionen för data- och systemvetenskap EH Ekonomisk-historiska institutionen FE Företagsekonomiska institutionen IIES Institutet för internationell ekonomi ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan JUR Juridiska institutionen KG Kulturgeografiska institutionen KRIM Kriminologiska institutionen NE Nationalekonomiska institutionen PED Pedagogiska institutionen PSY Psykologiska institutionen RPR Institutionen för reklam och PR SA Socialantropologiska institutionen SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor SOC Sociologiska institutionen SOFI Institutet för social forskning SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SP Specialpedagogiska institutionen STAT Statistiska institutionen STRESS Stressforskningsinstitutet SV Statsvetenskapliga institutionen 5