Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2010

Transkript

1 Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2010 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 21 institutioner vid den humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2010 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 HIS (Historiska institutionen) har det största antalet publikationer (90). Avseende publikationstypen artikel i tidskrift har dock FILO (Filosofiska institutionen) det största värdet (25). En (1) institution ToÖ (Tolk- och översättarinstitutet) har producerat mindre än 10 publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 21 humanistiska institutioner, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt AAK BFT CfT ENG ERG FIK FILM FILO HIS JMK KON LI LING MT NS OS SL SPL ToÖ UHS USS Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 21 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller fakultetens och institutionernas publikationspoäng. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2009 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förfandelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. För fjärde publiceringsåret i rad har FILO störst publikationspoäng (49,6; 13,7 procent av den humanistiska fakultetens totala publikationspoäng för år 2010). Näst störst publikationspoäng har HIS, 39,9. SPL:s (Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier) poäng för 2010 är mer än 7 gånger större än motsvarande poäng för Dock var poängen för 2009 låg (1,5). Man kan notera att för merparten av de 21 institutionerna gäller att (1) avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1, och (2) en relativt stor andel av författarandelarna hänförs till publikationstypen artikel i antologi. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2010 för 21 humanistiska institutioner. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng % av Pubpoäng Förfandelar Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier Hum-fak 362,5-10,5 100,0 295,2 71,5 28,5 44,7 52,4 2,9 AAK 22,2-25,3 6,1 17,7 70,9 29,1 54,9 45,1 0,0 BFT 9,1 127,5 2,5 10,3 87,8 12,2 48,8 51,2 0,0 CfT 13,0-41,7 3,6 12,3 64,9 35,1 23,0 77,0 0,0 ENG 26,2 133,9 7,2 20,6 61,1 38,9 56,3 43,7 0,0 ERG 24,9 26,4 6,9 24,2 83,4 16,6 40,0 57,9 2,1 FIK 23,4 27,9 6,5 27,5 69,1 30,9 20,0 80,0 0,0 FILM 26,9 3,5 7,4 16,3 75,5 24,5 49,0 42,9 8,2 FILO 49,6-26,8 13,7 26,5 54,7 45,3 66,0 26,4 7,5 HIS 39,9 13,0 11,0 33,5 67,2 32,8 44,8 49,3 6,0 JMK 14,8-38,3 4,1 8,1 38,1 61,9 41,2 49,5 9,3 KON 4 11,2 41,8 3,1 9,8 89,8 10,2 62,9 32,0 5,1 LI 14,9-42,9 4,1 13,0 84,6 15,4 23,1 69,2 7,7 LING 27,0 157,1 7,4 18,6 59,6 40,4 57,9 42,1 0,0 MT 10,8-38,3 3,0 10,0 90,0 10,0 60,0 40,0 0,0 NS 15,3-39,3 4,2 15,0 86,7 13,3 36,7 63,3 0,0 OS 10,4-7,1 2,9 7,5 53,3 46,7 26,7 66,7 6,7 SL 3,0-81,0 0,8 3,0 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 SPL 10,6 606,7 2,9 9,5 73,7 26,3 52,6 47,4 0,0 ToÖ 1,0-52,4 0,3 1,0 0,0 100,0 0,0 100,0 0,0 UHS 6,6-33,3 1,8 9,0 100,0 0,0 11,1 88,9 0,0 USS 1,8-74,3 0,5 1,8 81,8 18,2 81,8 18,2 0,0 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. Också i förhållande till årsarbeten har FILO den största poängen, följd av FILM (Filmvetenskapliga institutionen) och CfT (Centrum för tvåspråkighetsforskning): 1,7, 1,2 och 1,1, respektive. 4 Vid tolkningen av förändringen av publikationspoängen för KON (Konstvetenskapliga institutionen) får man ta hänsyn till att Centrum för modevetenskap var en självständig enhet fram till 2009 men införlivades med KON I Norge sätts publikationspoänger i förhållande till årsverk. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA AAK 22,2 0,5 BFT 9,1 0,8 CfT 13,0 1,1 ENG 26,2 0,9 ERG 24,9 0,6 FIK 23,4 0,7 FILM 26,9 1,2 FILO 49,6 1,7 HIS 39,9 1,0 JMK 14,8 0,6 KON 11,2 0,5 LI 14,9 0,5 LING 27,0 0,8 MT 10,8 0,7 NS 15,3 0,5 OS 10,4 0,4 SL 3,0 0,2 SPL 10,6 0,6 ToÖ 1,0 0,1 UHS 6,6 0,4 USS 1,8 0,1 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 21 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren , dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fyra åren. Figur 1 visualiserar informationen i tabell 4 med avseende på publikationspoängerna för institutionerna över de fyra åren. För samtliga fyra år har FILO den största publikationspoängen (figur 1), och därmed det största medelvärdet över åren (tabell 4). En institution med en stigande trend är HIS, vilket tydligt framgår av figur 1. Tabell 4. Publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet Medelvärde över år Hum-fak 315,9 302,2 405,2 362,5 346,5 AAK 19,7 30,7 29,7 22,2 25,6 BFT 4,9 4,8 4,0 9,1 5,7 CfT 8,1 11,0 22,3 13,0 13,6 ENG 13,7 15,4 11,2 26,2 16,6 ERG 19,7 12,6 19,7 24,9 19,2 FIK 21,6 17,6 18,3 23,4 20,2 FILM 7,2 38,7 26,0 26,9 24,7 FILO 56,8 42,1 67,8 49,6 54,1 HIS 13,0 23,4 35,3 39,9 27,9 JMK 7,1 7,2 24,0 14,8 13,3 KON 18,1 7,4 7,9 11,2 11,2 LI 21,6 19,9 26,1 14,9 20,6 LING 21,6 20,2 10,5 27,0 19,8 MT 29,3 17,2 17,5 10,8 18,7 NS 29,7 9,5 25,2 15,3 19,9 OS 4,4 12,5 11,2 10,4 9,6 SL 12,0 4,1 15,8 3,0 8,7 SPL 6,7 3,5 1,5 10,6 5,6 ToÖ 0,7 0,0 2,1 1,0 1,0 UHS - 0,0 9,9 6,6 5,5 USS - 0,4 7,0 1,8 3,1 4

5 Pub poäng 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Publiceringsår AAK BFT CfT ENG ERG FIK FILM FILO HIS JMK KON LI LING MT NS OS SL SPL ToÖ UHS USS Figur 1. Publikationspoänger för institutionerna över åren Tabell 5 ger dels de 21 institutionernas normerade publikationspoänger för åren , dels, för varje institution, medelvärdet över de fyra åren. Figur 2 visualiserar informationen i tabell 5 med avseende på de normerade publikationspoängerna för institutionerna över de fyra åren. Den normerade poängen för FILO är i relation till övriga institutioner stor för varje beaktat år (figur 2), och FILO har det största medelvärdet följd av FILM (tabell 5). Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution Medelvärde över år AAK 0,6 1,0 0,9 0,5 0,7 BFT 0,2 0,4 0,2 0,8 0,4 CfT 0,5 0,8 1,5 1,1 1,0 ENG 0,6 0,8 0,4 0,9 0,7 ERG 0,6 0,4 0,6 0,6 0,5 FIK 0,5 0,5 0,5 0,7 0,6 FILM 0,4 2,0 1,3 1,2 1,2 FILO 1,8 1,4 2,0 1,7 1,7 HIS 0,4 0,9 1,1 1,0 0,9 JMK 0,3 0,4 0,8 0,6 0,5 KON 1,0 0,4 0,3 0,5 0,5 LI 0,5 0,6 0,8 0,5 0,6 LING 0,7 0,7 0,3 0,8 0,6 MT 1,2 0,9 1,0 0,7 1,0 NS 0,7 0,3 0,5 0,5 0,5 OS 0,2 0,7 0,4 0,4 0,4 SL 0,8 0,3 1,1 0,2 0,6 SPL 0,2 0,2 0,1 0,6 0,3 ToÖ 0,2 0,0 0,5 0,1 0,2 UHS - 0,0 0,4 0,4 0,3 USS - 0,1 0,2 0,1 0,1 5

6 Pub poäng/åa 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Publiceringsår AAK BFT CfT ENG ERG FIK FILM FILO HIS JMK KON LI LING MT NS OS SL SPL ToÖ UHS USS Figur 2. Normerade publikationspoänger för institutionerna över åren Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 6 återfinns för de 21 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 6 /Thomson Reuters-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har AAK (Institutionen för arkeologi och antikens kultur) den största andelen ISI/Thomson Reuters-artiklar, 13/20 (65,0%), följd av FILO, 16/25 (64,0%). Tabell 6. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter. Enhet ISI AAK 13/20 (65,0) BFT 1/5 (20,0) CfT 2/5 (40,0) ENG 5/13 (38,5) ERG 1/16 (6,3) FIK 1/8 (12,5) FILM 1/13 (7,7) FILO 16/25 (64,0) HIS 4/19 (21,1) JMK 2/4 (50,0) KON 1/8 (12,5) LI 0/11 (0,0) LING 7/12 (58,3) MT 1/7 (14,3) NS 1/7 (14,3) OS 2/3 (66,7) SL 0/6 (0,0) SPL 2/5 (40,0) ToÖ 0/0 (0,0) UHS 0/1 (0,0) USS 0/2 (0,0) 6 ISI står för Institute for Scientific Information. 6

7 Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn AAK Institutionen för arkeologi och antikens kultur BFT Institutionen för baltiska språk, finska och tyska CfT Centrum för tvåspråkighetsforskning ENG Engelska institutionen ERG Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier FIK Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FILM Filmvetenskapliga institutionen FILO Filosofiska institutionen HIS Historiska institutionen JMK Institutionen för journalistik, medier och kommunikation KON Konstvetenskapliga institutionen LI Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria LING Institutionen för lingvistik MT Institutionen för musik- och teatervetenskap NS Institutionen för nordiska språk OS Institutionen för orientaliska språk SL Slaviska institutionen SPL Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier ToÖ Tolk- och översättarinstitutet UHS Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap USS Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling 7