Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2011

Transkript

1 Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2011 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 20 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU) samt av Stockholms Resilienscentrum, SU. Studien gäller publikationer publicerade under Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2011 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 7 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 FYSIKUM har det största antalet publikationer (297). Även med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (275), medan MMK (Institutionen för material- och miljökemi) har det näst största (126). 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 20 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms Resilienscentrum, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC UTEP WGI ZOO Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 21 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2010 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förfandelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. Den största publikationspoängen för 2011 har FYSIKUM. FYSIKUM:s poäng är 134,5, vilket utgör 11,1 procent av den totala publikationspoängen för året. En avsevärd procentuell ökning av publikationspoängen, jämfört med 2010, står AK (Institutionen för analytisk kemi) för (94,2%). För fem institutioner AK, AST (Institutionen för astronomi), OK (Institutionen för organisk kemi), DBB (Institutionen för biokemi och biofysik) och MMK hänförs mer än 40% av författarandelarna till publiceringsnivån 2. Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen Artiklar, periodika är den klart dominerande publikationstypen för samtliga institutioner utom en. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2011 för 20 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms Resilienscentrum. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck ( - ) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2010 saknas för den motsvarande institutionen. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Natfak/SRC 1209,3 9,5 100,0 753,5 66,2 33,8 88,2 11,5 0,3 AK 30,9 94,2 2,6 12,9 30,5 69,5 100,0 0,0 0,0 AST 67,6-20,3 5,6 30,8 39,7 60,3 96,8 3,2 0,0 BOT 40,1-2,1 3,3 25,2 68,8 31,2 93,9 6,1 0,0 DBB 100,4 11,5 8,3 53,0 55,3 44,7 100,0 0,0 0,0 FYSIKUM 134,5-7,5 11,1 79,3 65,2 34,8 100,0 0,0 0,0 GMT 33,5-7,2 2,8 23,9 79,6 20,4 98,6 1,4 0,0 IGV 40,5 3,1 3,3 28,2 77,1 22,9 92,2 7,8 0,0 INK 59,4-24,4 4,9 38,1 69,8 30,2 84,9 15,1 0,0 ITM 75,8 4,7 6,3 44,2 64,3 35,7 100,0 0,0 0,0 MAT 50,8-1,9 4,2 30,6 65,2 34,8 88,6 11,4 0,0 MF 25,2 63,8 2,1 15,1 65,8 34,2 95,0 5,0 0,0 MISU 31,5 57,5 2,6 23,6 81,2 18,8 97,9 2,1 0,0 MMK 108,5-21,8 9,0 59,2 57,5 42,5 94,7 5,3 0,0 MND 23,7 74,3 2,0 21,8 83,2 16,8 29,9 69,4 0,8 NK 28,5 16,5 2,4 24,6 87,1 12,9 68,1 31,9 0,0 OK 117,4 25,6 9,7 61,6 54,2 45,8 96,8 3,2 0,0 SE 20,2-27,7 1,7 15,5 84,9 15,1 89,8 8,6 1,6 SRC 101,6-8,4 83,1 64,2 35,8 57,6 41,4 1,0 UTEP 16,0 568,0 1,3 9,2 65,4 34,6 67,3 29,1 3,6 WGI 33,9-19,5 2,8 25,0 82,3 17,7 100,0 0,0 0,0 ZOO 69,2-0,2 5,7 48,6 80,6 19,4 88,5 9,4 2,1 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har OK den största poängen (2,8), följd av AST och SRC (Stockholms Resilienscentrum) med poängerna 2,6 och 2,4, respektive. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pubpoäng Pub-poäng/ÅA AK 30,9 1,9 AST 67,6 2,6 BOT 40,1 0,9 DBB 100,4 1,2 FYSIKUM 134,5 1,0 GMT 33,5 0,6 IGV 40,5 1,1 INK 59,4 0,8 ITM 75,8 0,9 MAT 50,8 0,9 MF 25,2 1,0 MISU 31,5 0,7 MMK 108,5 1,5 MND 23,7 1,0 NK 28,5 1,6 OK 117,4 2,8 SE 20,2 0,4 SRC 101,6 2,4 UTEP 16,0 0,7 WGI 33,9 1,1 ZOO 69,2 1,4 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 21 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren , dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fem åren. MMK har det största medelvärdet (vilket dock baseras på poänger för två och inte fem år). Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren , medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren Exempel på institutioner med stigande trender är ITM (Institutionen för tillämpad miljövetenskap) och FYSIKUM. 4 För MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) och UTEP (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner) saknas poänger för år För dessa tre institutioner baseras därför medelvärdena för 2009 på poängerna för 2008 och För MMK saknas poänger för , varför värdet för 2010 är satt till poängen för detta år, medan värdet för 2011 är satt till medelvärdet av poängerna för 2010 och För SRC gäller att poänger saknas för , och värdet för 2011 är satt till poängen för detta år. Detta sagda gäller för de fyra nämnda enheterna även i fallet med normerade publikationspoänger (tabell 5; figur 2). 4

5 Tabell 4. Publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet Medelvärde, Nat-fak/SRC 865,6 926,2 985,3 1104,4 1209,3 1018,2 AK 8,6 17,9 12,7 15,9 30,9 17,2 AST 55,9 70,4 64,6 84,8 67,6 68,7 BOT 58,5 39,5 45,6 40,9 40,1 44,9 DBB 70,2 72,8 88,9 90,0 100,4 84,5 FYSIKUM 59,1 103,9 126,2 145,5 134,5 113,8 GMT 18,8 12,4 23,2 36,1 33,5 24,8 IGV 32,3 38,6 26,1 39,3 40,5 35,4 INK 64,4 63,3 59,3 78,6 59,4 65,0 ITM 36,3 59,0 87,6 72,4 75,8 66,2 MAT 27,5 35,4 35,0 51,8 50,8 40,1 MF 24,3 14,4 17,1 15,4 25,2 19,3 MISU 30,6 40,7 21,4 20,0 31,5 28,8 MMK ,8 108,5 123,7 MND - 3,7 12,3 13,6 23,7 13,3 NK 23,9 13,9 11,0 24,5 28,5 20,4 OK 99,8 104,4 103,3 93,5 117,4 103,7 SE 38,3 22,5 23,0 27,9 20,2 26,4 SRC ,6 101,6 UTEP - 0,7 2,0 2,4 16,0 5,3 WGI 26,2 26,1 27,8 42,1 33,9 31,2 ZOO 60,8 68,4 81,9 69,3 69,2 69,9 Pub poäng (glidande medelvärde) 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, År AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC UTEP WGI ZOO Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren Tabell 5 ger dels de 21 institutionernas normerade publikationspoänger för åren , dels, för varje institution, medelvärdet över de fem åren. OK har det största medelvärdet, 3,0. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Exempel på institutioner med stigande trender är MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) och OK. 5

6 Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution Medelvärde, AK 0,4 1,0 0,6 1,3 1,9 1,0 AST 1,9 3,0 2,4 3,3 2,6 2,6 BOT 1,2 1,0 1,1 1,1 0,9 1,1 DBB 1,0 1,1 1,3 1,6 1,2 1,2 FYSIKUM 0,6 1,0 1,1 1,5 1,0 1,0 GMT 0,5 0,4 0,5 0,9 0,6 0,6 IGV 0,8 1,1 0,7 1,2 1,1 1,0 INK 0,9 1,1 0,9 1,2 0,8 1,0 ITM 0,4 0,8 1,0 0,8 0,9 0,8 MAT 0,5 0,8 0,8 1,5 0,9 0,9 MF 0,9 0,6 0,6 0,7 1,0 0,8 MISU 0,7 1,2 0,6 0,8 0,7 0,8 MMK ,7 1,5 2,1 MND - 0,2 0,3 0,7 1,0 0,6 NK 1,0 0,8 0,6 2,0 1,6 1,2 OK 2,4 2,5 2,6 4,7 2,8 3,0 SE 0,7 0,5 0,5 0,8 0,4 0,6 SRC ,4 2,4 UTEP - 0,1 0,0 0,1 0,7 0,2 WGI 0,8 0,8 0,9 2,2 1,1 1,2 ZOO 1,2 1,3 1,5 1,5 1,4 1,4 Pub poäng/åa (glidande medelvärde) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE UTEP WGI ZOO Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 6 återfinns för de 21 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 5 /Thomson Reuters-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. I allmänhet gäller att andelen ifråga är hög, och en klar majoritet av institutionerna (17 av 21) har en andel på 90% eller större. 5 ISI står för Institute for Scientific Information. 6

7 Tabell 6. Andel artiklar i ISI-tidskrifter. Enhet ISI AK 27/27 (100,0) AST 101/105 (96,2) BOT 49/50 (98,0) DBB 85/90 (94,4) FYSIKUM 274/275 (99,6) GMT 40/41 (97,6) IGV 55/59 (93,2) INK 74/80 (92,5) ITM 95/95 (100,0) MAT 48/51 (94,1) MF 19/20 (95,0) MISU 54/54 (100,0) MMK 123/126 (97,6) MND 5/8 (62,5) NK 32/36 (88,9) OK 92/92 (100,0) SE 33/33 (100,0) SRC 89/105 (84,8) UTEP 5/7 (71,4) WGI 47/47 (100,0) ZOO 76/79 (96,2) Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn AK Institutionen för analytisk kemi AST Institutionen för astronomi BOT Botaniska institutionen DBB Institutionen för biokemi och biofysik FYSIKUM Fysikum GMT Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi IGV Institutionen för geologiska vetenskaper INK Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap MAT Matematiska institutionen MF Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik MISU Meteorologiska institutionen MMK Institutionen för material- och miljökemi MND Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik NK Institutionen för neurokemi OK Institutionen för organisk kemi SE Systemekologiska institutionen SRC Stockholms Resilienscentrum UTEP Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner WGI Wenner-Grens institut ZOO Zoologiska institutionen 7