Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010

Transkript

1 Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 24 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2010 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (250). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (94), medan STRESS (Stressforskningsinstitutet) har det näst största, 51, ett stort värde relativt enhetens totala antal publikationer (55). Två institutioner har producerat 14 eller färre publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt BU CEIFO CHESS DPA DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PED PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 25 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2009 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. Störst publikationspoäng för 2010 har DSV: 94,4, vilket utgör 9,9 procent av den totala publikationspoängen för året. Näst störst publikationspoäng har JUR (Juridiska institutionen), 90,9. Avsevärda procentuella ökningar av publikationspoängen står FE (Företagsekonomiska institutionen) och NE (Nationalekonomiska institutionen) för. Man får dock ta hänsyn till att de båda enheternas poänger för 2009 var mycket låga (0,8 och 1,5, respektive). Man kan notera att för merparten av de 25 institutionerna gäller att avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2010 för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Samfak/jur 953,7 41,7 100,0 672,5 78,4 21,6 59,1 36,7 4,3 BU 24,0 11,6 2,5 15,5 80,6 19,4 61,3 32,3 6,5 CEIFO 9,1 78,4 1,0 6,3 68,4 31,6 47,4 47,4 5,3 CHESS 48,5-2,8 5,1 25,5 54,1 45,9 88,8 10,8 0,4 DPA 10,3-31,8 1,1 10,2 95,1 4,9 4,9 88,5 6,6 DSV 94,4-8,1 9,9 108,3 99,4 0,6 40,5 58,6 0,9 EH 28,8 512,8 3,0 15,2 90,1 9,9 67,1 13,2 19,7 FE 62,8 7750,0 6,6 60,9 93,4 6,6 31,3 66,2 2,5 IIES 39,3 178,7 4,1 19,5 43,9 56,1 92,3 7,7 0,0 ISA 47,0-16,5 4,9 31,3 66,6 33,4 83,2 16,8 0,0 JUR 90,9 313,2 9,5 55,9 82,1 17,9 38,0 46,5 15,5 KG 20,2-27,1 2,1 12,5 77,3 22,7 63,9 28,1 8,0 KRIM 15,6 122,9 1,6 7,9 68,4 31,6 62,0 25,3 12,7 NE 18,6 1140,0 1,9 13,5 76,6 23,4 88,9 11,1 0,0 PED 63,2 187,3 6,6 39,2 71,3 28,7 42,8 50,4 6,8 PSY 76,4-7,3 8,0 63,8 84,9 15,1 68,7 30,9 0,4 RPR 0,0-100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SA 22,0 8,9 2,3 11,0 45,5 54,5 63,6 27,3 9,1 SCORE 2,3-48,9 0,2 1,3 62,5 37,5 100,0 0,0 0,0 SOC 42,1-17,8 4,4 24,7 65,9 34,1 64,5 29,4 6,1 SOFI 73,2 34,6 7,7 38,5 50,7 49,3 89,2 10,8 0,0 SoRAD 58,8 93,4 6,2 41,8 78,5 21,5 88,2 10,8 1,0 SP 20,9 301,9 2,2 11,8 74,5 25,5 66,0 25,5 8,5 STAT 6,3 186,4 0,7 6,4 94,8 5,2 60,7 39,3 0,0 STRESS 23,3 3,1 2,4 16,8 71,7 28,3 91,1 8,9 0,0 SV 55,7 15,6 5,8 34,7 69,7 30,3 43,8 46,1 10,1 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) den största poängen, följd av CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa), 2,7 och 1,8, respektive. 4 I Norge sätts publikationspoänger i förhållande till årsverk. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA BU 24,0 1,5 CEIFO 9,1 0,8 CHESS 48,5 1,8 DPA 10,3 0,3 DSV 94,4 1,3 EH 28,8 0,9 FE 62,8 0,9 IIES 39,3 1,5 ISA 47,0 0,7 JUR 90,9 1,3 KG 20,2 0,6 KRIM 15,6 0,9 NE 18,6 0,5 PED 63,2 1,0 PSY 76,4 0,7 RPR 0,0 0,0 SA 22,0 1,0 SCORE 2,3 0,1 SOC 42,1 0,7 SOFI 73,2 1,4 SoRAD 58,8 2,7 SP 20,9 0,9 STAT 6,3 0,4 STRESS 23,3 1,1 SV 55,7 1,0 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 24 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren , dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fyra åren. Figur 1 visualiserar informationen i tabell 4 med avseende på publikationspoängerna för institutionerna över de fyra åren. En institution med stigande trend är SOFI (Institutet för social forskning), vilket tydligt framgår av figur 1, medan PSY har det största medelvärdet (tabell 4). Tabell 4. Publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet Medelvärde över år sam-fak/jur 492,4 710,3 673,0 953,7 707,4 BU 4,3 21,5 24,0 16,6 CEIFO 0,0 10,9 5,1 9,1 6,3 CHESS 24,4 30,5 49,9 48,5 38,3 DPA - 42,2 15,1 10,3 22,5 DSV 27,4 46,9 102,7 94,4 67,9 EH 15,1 11,1 4,7 28,8 14,9 FE 40,1 31,1 0,8 62,8 33,7 IIES 29,6 22,0 14,1 39,3 26,3 ISA 45,3 50,4 56,3 47,0 49,8 JUR 70,5 78,1 22,0 90,9 65,4 KG 18,2 20,4 27,7 20,2 21,6 KRIM 8,6 8,1 7,0 15,6 9,8 NE 15,5 26,0 1,5 18,6 15,4 PED - 31,2 22,0 63,2 38,8 PSY 51,2 76,8 82,4 76,4 71,7 RPR 0,0 0,0 1,5 0,0 0,4 SA 35,3 21,5 20,2 22,0 24,8 SCORE 6,0 18,0 4,5 2,3 7,7 SOC 50,7 38,4 51,2 42,1 45,6 SOFI 42,1 53,9 54,4 73,2 55,9 SoRAD 22,5 15,6 30,4 58,8 31,8 SP - 6,5 5,2 20,9 10,9 STAT 2,8 6,8 2,2 6,3 4,5 STRESS 8,2 23,0 22,6 23,3 19,3 SV 49,4 36,6 48,2 55,7 47,5 4

5 Pub poäng 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Publiceringsår BU CEIFO CHESS DPA DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PED PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Figur 1. Publikationspoänger för institutionerna över åren Tabell 5 ger dels de 24 institutionernas normerade publikationspoänger för åren , dels, för varje institution, medelvärdet över de fyra åren. Figur 2 visualiserar informationen i tabell 5 med avseende på de normerade publikationspoängerna för institutionerna över de fyra åren. Den normerade poängen för CHESS är i relation till övriga institutioner stor för varje beaktat år (figur 2), och CHESS har det största medelvärdet (tabell 5). Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution Medelvärde över år BU - 0,4 1,0 1,5 1,0 CEIFO 0,0 1,3 0,7 0,8 0,7 CHESS 1,4 1,8 2,1 1,8 1,8 DPA - 1,9 0,3 0,3 0,8 DSV 0,7 1,7 1,8 1,3 1,4 EH 0,5 0,4 0,2 0,9 0,5 FE 0,6 0,9 0,0 0,9 0,6 IIES 2,2 1,6 0,8 1,5 1,5 ISA 0,7 1,0 0,7 0,7 0,8 JUR 0,9 1,2 0,3 1,3 0,9 KG 0,6 0,7 0,9 0,6 0,7 KRIM 0,5 0,6 0,5 0,9 0,6 NE 0,5 0,8 0,0 0,5 0,4 PED - 0,5 0,3 1,0 0,6 PSY 0,7 1,1 1,0 0,7 0,9 RPR 0,0 0,0 0,2 0,0 0,1 SA 1,2 1,0 1,0 1,0 1,1 SCORE 0,4 1,3 0,3 0,1 0,5 SOC 0,9 0,8 1,1 0,7 0,9 SOFI 0,8 1,2 1,1 1,4 1,1 SoRAD 1,2 0,8 1,4 2,7 1,5 SP - 0,4 0,2 0,9 0,5 STAT 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 STRESS 1,7 1,5 1,4 1,1 1,4 SV 1,0 0,9 1,1 1,0 1,0 5

6 Pub poäng/åa 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Publiceringsår BU CEIFO CHESS DPA DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PED PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Figur 2. Normerade publikationspoänger för institutionerna över åren Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 6 återfinns för de 25 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 5 /Thomson Reuters -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har STRESS den största andelen ISI/Thomson Reuters -artiklar, 48/51 (94,1%), följd av NE, 17/20 (85,0%), och SOC (Sociologiska institutionen), 20/24 (83,3%). Tabell 6. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter. Enhet ISI BU 4/11 (36,4) CEIFO 2/6 (33,3) CHESS 36/44 (81,8) DPA 1/1 (100,0) DSV 18/42 (42,9) EH 6/16 (37,5) FE 13/24 (54,2) IIES 22/30 (73,3) ISA 23/38 (60,5) JUR 2/34 (5,9) KG 8/11 (72,7) KRIM 1/6 (16,7) NE 17/20 (85,0) PED 15/25 (60,0) PSY 75/94 (79,8) RPR 0/0 (0,0) SA 4/8 (50,0) SCORE 2/3 (66,7) SOC 20/24 (83,3) SOFI 36/46 (78,3) SoRAD 26/44 (59,1) SP 4/12 (33,3) STAT 6/7 (85,7) STRESS 48/51 (94,1) SV 13/21 (61,9) 5 ISI står för Institute for Scientific Information. 6

7 Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn BU Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa DPA Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete DSV Institutionen för data- och systemvetenskap EH Ekonomisk-historiska institutionen FE Företagsekonomiska institutionen IIES Institutet för internationell ekonomi ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan JUR Juridiska institutionen KG Kulturgeografiska institutionen KRIM Kriminologiska institutionen NE Nationalekonomiska institutionen PED Pedagogiska institutionen PSY Psykologiska institutionen RPR Institutionen för reklam och PR SA Socialantropologiska institutionen SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor SOC Sociologiska institutionen SOFI Institutet för social forskning SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SP Specialpedagogiska institutionen STAT Statistiska institutionen STRESS Stressforskningsinstitutet SV Statsvetenskapliga institutionen 7