Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2011

Transkript

1 Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2011 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 21 institutioner vid den humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2011 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 7 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 HIS (Historiska institutionen) har det största antalet publikationer (121). Avseende publikationstypen artikel i tidskrift har dock AAK (Institutionen för arkeologi och antikens kultur) det största värdet (28). Två institutioner ToÖ (Tolk- och översättarinstitutet) och UHS (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap) har producerat mindre än 10 publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 21 humanistiska institutioner, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt AAK BFT CfT ENG ERG FIK FILM FILO HIS JMK KON LI LING MT NS OS SD SL SPL ToÖ UHS Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 21 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller fakultetens och institutionernas publikationspoäng. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2010 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förfandelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. För femte publiceringsåret i rad har FILO (Filosofiska institutionen) störst publikationspoäng (58,3; 13,3 procent av den humanistiska fakultetens totala publikationspoäng för år 2011). Näst störst publikationspoäng har AAK, 47,1. LI:s (Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria) poäng för 2011 är nära tre gånger större än motsvarande poäng för Ännu större ökningar svarar SL (Slaviska institutionen) och ToÖ för. Dock var poängerna för 2010 låga (3,0 och 1,0, respektive). FILO har den största andelen (bortsett från ToÖ, med endast 5,0 författarandelar) författarandelar som hänförs till publiceringsnivån 2, 53,5%. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2011 för 21 humanistiska institutioner. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng % av Pubpoäng Förfandelar Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier Hum-fak 438,2 20,9 100,0 343,8 79,1 20,9 38,4 56,6 5,0 AAK 47,1 112,2 10,8 29,3 70,6 29,4 61,8 33,6 4,6 BFT 11,0 20,9 2,5 10,3 71,0 29,0 38,7 61,3 0,0 CfT 12,7-2,3 2,9 8,2 55,1 44,9 42,9 53,1 4,1 ENG 37,7 43,9 8,6 25,0 87,0 13,0 54,0 38,0 8,0 ERG 31,7 27,3 7,2 23,5 76,6 23,4 34,0 59,6 6,4 FIK 19,9-15,0 4,5 24,5 95,9 4,1 10,2 89,8 0,0 FILM 6,5-75,8 1,5 8,0 87,5 12,5 25,0 75,0 0,0 FILO 58,3 17,5 13,3 30,8 46,5 53,5 46,5 43,8 9,7 HIS 26,7-33,1 6,1 30,3 93,4 6,6 34,6 65,4 0,0 JMK 28,4 91,9 6,5 19,8 81,0 19,0 51,9 40,5 7,6 KON 23,9 113,4 5,5 11,5 73,9 26,1 56,5 26,1 17,4 LI 43,5 191,9 9,9 39,3 86,6 13,4 20,4 74,5 5,1 LING 19,8-26,7 4,5 21,4 86,0 14,0 28,1 69,6 2,3 MT 7,7-28,7 1,8 9,5 100,0 0,0 36,8 63,2 0,0 NS 16,3 6,5 3,7 9,0 100,0 0,0 50,0 27,8 22,2 OS 13,2 26,9 3,0 14,0 64,3 35,7 25,0 75,0 0,0 SD 4,4 144,4 1,0 4,0 87,5 12,5 50,0 50,0 0,0 SL 11,1 270,0 2,5 12,0 83,3 16,7 58,3 41,7 0,0 SPL 13,6 28,3 3,1 8,5 76,5 23,5 41,2 47,1 11,8 ToÖ 4,7 370,0 1,1 5,0 40,0 60,0 20,0 80,0 0,0 UHS 0,0-100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. Också i förhållande till årsarbeten har FILO den största poängen, följd av ENG (Engelska institutionen): 1,7 och 1,3, respektive. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA AAK 47,1 1,0 BFT 11,0 0,6 CfT 12,7 0,9 ENG 37,7 1,3 ERG 31,7 0,8 FIK 19,9 0,6 FILM 6,5 0,3 FILO 58,3 1,7 HIS 26,7 0,5 JMK 28,4 0,7 KON 23,9 0,9 LI 43,5 1,0 LING 19,8 0,5 MT 7,7 0,4 NS 16,3 0,5 OS 13,2 0,5 SD 4,4 0,2 SL 11,1 0,6 SPL 13,6 0,7 ToÖ 4,7 0,6 UHS 0,0 0,0 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 21 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren , dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fem åren. FILO har det klart största medelvärdet, 54,9. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren , medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren Exempel på institutioner med stigande trender är ENG och JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation). Tabell 4. Publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet Medelvärde, Hum-fak 315,9 302,2 405,2 362,5 438,2 364,8 AAK 19,7 30,7 29,7 22,2 47,1 29,9 BFT 4,9 4,8 4,0 9,1 11,0 6,8 CfT 8,1 11,0 22,3 13,0 12,7 13,4 ENG 13,7 15,4 11,2 26,2 37,7 20,8 ERG 19,7 12,6 19,7 24,9 31,7 21,7 FIK 21,6 17,6 18,3 23,4 19,9 20,2 FILM 7,2 38,7 26,0 26,9 6,5 21,1 FILO 56,8 42,1 67,8 49,6 58,3 54,9 HIS 13,0 23,4 35,3 39,9 26,7 27,7 JMK 7,1 7,2 24,0 14,8 28,4 16,3 KON 18,1 7,4 7,9 11,2 23,9 13,7 LI 21,6 19,9 26,1 14,9 43,5 25,2 LING 21,6 20,2 10,5 27,0 19,8 19,8 MT 29,3 17,2 17,5 10,8 7,7 16,5 NS 29,7 9,5 25,2 15,3 16,3 19,2 OS 4,4 12,5 11,2 10,4 13,2 10,3 SD - 0,4 7,0 1,8 4,4 3,4 SL 12,0 4,1 15,8 3,0 11,1 9,2 SPL 6,7 3,5 1,5 10,6 13,6 7,2 ToÖ 0,7 0,0 2,1 1,0 4,7 1,7 UHS - 0,0 9,9 6,6 0,0 4,1 4 För SD (Institutionen för språkdidaktik) och UHS saknas poänger för år För dessa båda institutioner baseras därför medelvärdena för år 2009 på poängerna för Detta gäller även i fallet med normerade publikationspoänger (tabell 5; figur 2). 4

5 Pub poäng (glidande medelvärde) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, År AAK BFT CfT ENG ERG FIK FILM FILO HIS JMK KON LI LING MT NS OS SD SL SPL ToÖ UHS Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren Tabell 5 ger dels de 21 institutionernas normerade publikationspoänger för åren , dels, för varje institution, medelvärdet över de fem åren. FILO har det största medelvärdet, 1,7. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Även i det normerade fallet har ENG och JMK stigande trender. Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution Medelvärde, AAK 0,6 1,0 0,9 0,5 1,0 0,8 BFT 0,2 0,4 0,2 0,8 0,6 0,4 CfT 0,5 0,8 1,5 1,1 0,9 1,0 ENG 0,6 0,8 0,4 0,9 1,3 0,8 ERG 0,6 0,4 0,6 0,6 0,8 0,6 FIK 0,5 0,5 0,5 0,7 0,6 0,6 FILM 0,4 2,0 1,3 1,2 0,3 1,0 FILO 1,8 1,4 2,0 1,7 1,7 1,7 HIS 0,4 0,9 1,1 1,0 0,5 0,8 JMK 0,3 0,4 0,8 0,6 0,7 0,6 KON 1,0 0,4 0,3 0,5 0,9 0,6 LI 0,5 0,6 0,8 0,5 1,0 0,7 LING 0,7 0,7 0,3 0,8 0,5 0,6 MT 1,2 0,9 1,0 0,7 0,4 0,8 NS 0,7 0,3 0,5 0,5 0,5 0,5 OS 0,2 0,7 0,4 0,4 0,5 0,4 SD - 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 SL 0,8 0,3 1,1 0,2 0,6 0,6 SPL 0,2 0,2 0,1 0,6 0,7 0,4 ToÖ 0,2 0,0 0,5 0,1 0,6 0,3 UHS - 0,0 0,4 0,4 0,0 0,2 5

6 Pub poäng/åa (glidande medelvärde) 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, År AAK BFT CfT ENG ERG FIK FILM FILO HIS JMK KON LI LING MT NS OS SD SL SPL ToÖ UHS Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 6 återfinns för de 21 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 5 /Thomson Reuters-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har JMK den största andelen ISI/Thomson Reutersartiklar, 69,2%, följd av AAK och ENG, 67,9% och 66,7%, respektive. Tabell 6. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter. Enhet ISI AAK 19/28 (67,9) BFT 1/6 (16,7) CfT 4/4 (100,0) ENG 10/15 (66,7) ERG 3/9 (33,3) FIK 1/3 (33,3) FILM 0/6 (0,0) FILO 10/20 (50,0) HIS 4/18 (22,2) JMK 9/13 (69,2) KON 4/8 (50,0) LI 2/11 (18,2) LING 5/6 (83,3) MT 2/6 (33,3) NS 3/4 (75,0) OS 3/7 (42,9) SD 3/3 (100,0) SL 0/10 (0,0) SPL 3/4 (75,0) ToÖ 1/1 (100,0) UHS 0/0 (0,0) 5 ISI står för Institute for Scientific Information. 6

7 Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn AAK Institutionen för arkeologi och antikens kultur BFT Institutionen för baltiska språk, finska och tyska CfT Centrum för tvåspråkighetsforskning ENG Engelska institutionen ERG Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap 6 FIK Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FILM Filmvetenskapliga institutionen FILO Filosofiska institutionen HIS Historiska institutionen JMK Institutionen för journalistik, medier och kommunikation KON Konstvetenskapliga institutionen LI Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria LING Institutionen för lingvistik MT Institutionen för musik- och teatervetenskap NS Institutionen för nordiska språk OS Institutionen för orientaliska språk SD Institutionen för språkdidaktik 7 SL Slaviska institutionen SPL Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier ToÖ Tolk- och översättarinstitutet UHS Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap 6 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier bytte namn till Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. 7 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling bytte namn till Institutionen för språkdidaktik. 7