Verksamhetsberättelse Skånevård Kryh januari-december 2016
Allmän information Verksamhetsberättelsen bygger i första hand på Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård (vilken har sin utgångspunkt i Region Skånes budget). I huvudsak avses perioden januari till och med december, men i några fall avses andra tidsperioder. Innehållsförteckning Allmän information ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2 Inledning ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Grunduppdrag ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 3 Viktiga händelser -------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Övergripande områden ------------------------------------------------------------------------------------------------ 4 Personcentrerad vård -------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Jämlik hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Säker hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------- 14 Hälso- och sjukvård i rimlig tid ------------------------------------------------------------------------------------ 16 Prioriterade områden ------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Cancer --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Kvinno- och förlossningsvård ------------------------------------------------------------------------------------- 23 Äldres hälsa ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 23 Akutsjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 28 Områden med särskilda uppföljningsbehov --------------------------------------------------------------- 31 Diabetessjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 31 Hjärt- och lungsjukdomar ------------------------------------------------------------------------------------------- 33 Neurologiska sjukdomar -------------------------------------------------------------------------------------------- 35 Rörelseorganens sjukdomar och skador --------------------------------------------------------------------- 36 Palliativ vård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 36 Områden med särskilda utvecklingsbehov ----------------------------------------------------------------- 38 Förstärkt vård i hemmiljö ------------------------------------------------------------------------------------------- 38 Forskningen en förutsättning för Skånes utveckling ---------------------------------------------- 39 Kompetensförsörjning ----------------------------------------------------------------------------------------------- 40 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare --------------------------------------------------------- 40 Verksamhet och resultat i fokus --------------------------------------------------------------------------------- 45 Produktion ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 51 Finansiering och ekonomiska förutsättningar ------------------------------------------------------------ 57 Nyckeltal ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 67 Investeringar ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 68 Miljöarbete ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 69 Intern kontroll ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 71 2
Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar, Skånes universitetssjukvård, Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste all sjukvårdsverksamhet samordnas. Det kan omfatta allt från nivåstrukturering till daglig samordning av patienter med anledning av bristande tillgänglighet. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitét med tydligt patientfokus. Tillgänglighetspaketet för 2016, Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet, gäller för samtliga förvaltningar. Skånevård Kryh Tillhandahåller akut- och planerad hälso- och sjukvård samt primärvård. Inom Kryh finns tre sjukhus, belägna i Ystad, Hässleholm och Kristianstad, varav huvuddelen av akutsjukvården bedrivs vid sjukhusen i Kristianstad och Ystad. Offentligt drivna vårdcentraler i kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Osby, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Skurup och Perstorp är en integrerad del av förvaltningens verksamhet. Förvaltningen ansvarar för Skåneövergripande uppdrag inom ungdomsmottagningar, specialiserad palliativ slutenvård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt Palliativt utvecklingscentrum. Palliativt utvecklingscentrum bedriver arbete i enlighet med avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet. På förvaltningsnivå finns en FoU-enhet som håller ihop forskningsverksamheten inom Kryh, exempelvis inom ortopedi och proteskirurgi. Viktiga händelser Inom ramen för tillgänglighetspaketet har förvaltningen under 2016 genomfört omkring 360 operationer inom kirurgi, ortopedi, gynekologi, urologi, öron och 250 koloskopiundersökningar. Genom arbetsuppgiftsomflyttning har förvaltningen tagit emot närmre 180 patienter med akut höftfraktur samt cirka 200 patienter för tjocktarmskirurgi och 50 för operation inom godartad gynekologi. Habilitering och Hjälpmedel, som varit en del av förvaltningen, bildade egen förvaltning i februari 2016. 3
Primärvården har etablerat funktionen kontaktsjuksköterska för att underlätta övergången för cancerpatienter från slutenvård till primärvård. Det läkarledda mobila team som startade i Hässleholm i maj har till och med november 2016 kunnat förhindra 170 inläggningar på Hässleholms sjukhus. Förvaltningens arbete med Rätt Använd Kompetens ger avtryck i allt fler verksamheter. Ett exempel är intensivvårdsavdelningen som genomfört ett framgångsrikt förändringsarbete. Undersköterskor, sjukgymnast och servicemedarbetare avlastar numera intensivvårdssjuksköterskorna som blev färre i samband med att flera sa upp sig under våren. Verksamhetsområdena Akut och Specialiserad Medicin i Ystad har slagits ihop till ett gemensamt verksamhetsområde. Det bidrar till förbättrade flöden och stora patientvinster på Lasarettet i Ystad. Övergripande områden Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom och att vården utgår från patientens/personens upplevelse, resurser och behov. Det handlar om ett partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Patientens förtroende för hälso-och sjukvården ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras Patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas enligt intentionerna i Patientlagen Utvecklingsuppdrag Samverkan med patient- och närståendeföreningar ska vidareutvecklas för att på bästa sätt ta vara på kunskaper och erfarenheter 4
DIMENSIONER Skånevård Kryh Andel positiva (%) Riket Andel positiva (%) Helhetsintryck 91*/90** 90*/88** Information och Kunskap 83*/79** 82*/78** Emotionellt stöd 85*/87** 84*/87** Respekt och Bemötande 90*/84** 89*/84** Tillgänglighet 89*/88** 88*/88** Kontinuitet och Koordinering 86*/87** 85*/86** Delaktighet och Involvering 81*/74** 81*/73** Figur 1. Resultat från Nationell patientenkät (NPE) i Region Skåne våren 2016, *Specialiserad sjukhusvård öppen/**specialiserad sjukhusvård sluten Nationell patientenkät Nationellt gemensamma mätningar/nationell Patientenkät (NPE) genomförs vartannat år inom primärvård, somatisk öppen- och slutenvård samt akutmottagningar. Under 2016 genomfördes mätning inom specialiserad sjukhusvård öppen- och slutenvård. Resultatet visar att förvaltningen ligger över eller i nivå med de nationella resultaten. Det kan noteras att för öppen specialiserad sjukhusvård ligger i sex av sju dimensioner över det nationella resultatet. Personcentrerad vård Under 2016 har implementeringen av det personcentrerade förhållningssättet fortsatt. Totalt är personcentrerad vård nu infört på sju avdelningar. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär en kulturförändring i sättet att arbeta där patienterna får en stärkt roll. Patienten deltar aktivt i planering och genomförande av den egna vården i samarbete med vårdpersonal och ibland även närstående. Det innebär ett partnerskap mellan patienter, närstående och yrkesverksamma i vården. Utgångspunkten är patientens sjukdomshistoria och hela livssituationen och syftet är att skapa mål och strategier för genomförande och uppföljning. Införandet av ett personcentrerat förhållningssätt har skett genom ett förbättringsprogram med handledarstöd i verksamheterna. I förbättringsprogrammen har patientföreträdare deltagit, vilket bland annat har medfört förbättrad information och ankomstsamtal med utgångspunkt från den enskilde patientens behov. Utifrån ankomstsamtalen görs överenskommelser med patienten om den fortsatta vårdstrategin. Även ronderna har ändrats så att de genomförs enskilt med patienten och rondteamet. Omvårdnadshandledare från avdelningarna som arbetar med personcentrerad vård deltar i ett förvaltningsövergripande nätverk för att stimulera till fortsatt arbete. Införandet av det personcentrerade förhållningssättet har även väckt intresse utanför förvaltningen, medarbetare från berörda avdelningar har föreläst om arbetet både inom och utanför regionen. Patientlagen Under det gångna året har information om patientlagen ingått vid patientsäkerhetsutbildningar för chefer, läkarkandidater, studenter samt vid andra förbättringsprojekt. Patienternas stärkta ställning och lagkraven på att de ska göras delaktiga poängteras även vid introduktion för sjuksköterskor och undersköterskor. Vid uppdateringar av journalsystemutgår verksamheterna också från patientlagens krav för att tydliggöra patientens delaktighet i vården vid dokumentation. I förvaltningens arbete med händelseanalyser involveras patient och/eller närstående i analysarbetet. När allvarliga avvikelser skett som leder till lex Maria anmälan inhämtas rutinmässigt patienternas synpunkter. 5
Samverkan med patient- och närståendeföreningar Samverkan med patient- och närståendeföreningar sker på olika nivåer. Förvaltningen har under året deltagit på möten i det lokala funktionshindersrådet för Skånevård Kryh. Vid dessa möten har representanter för olika verksamheter medverkat. Ämnen som har behandlats är nya hälso- och sjukvårdsavtalet, Region Skånes folkhälsoarbete, personcentrerad vård, brukarrevision och Region Skånes budget 2017. Förvaltningen har arrangerat ett lokalt brukarsamverkansmöte per sjukhus under året med brukar-, patient- och pensionärsföreningar för dialog med platschef och verksamhetschefer. Vid dessa möten har information om det arbete som bedrivs inom respektive vårdområde, nyheter för året och planerade förändringar år 2017. Knutna till slutenvårdsdivisionerna finns tre patientråd; framtidens vård, cancervård och äldre. Råden har bland annat diskuterat patientsäkerhet, e-hälsa, cancerrehabilitering, standardiserade vårdförlopp, vårdens övergångar, mobila team och patientinformation. Synpunkter och förslag till åtgärder som kommer fram vid patientråden hanteras av respektive verksamhetsområde. Enskilda verksamheter har under året samverkat med patient- och närståendeföreningar på lokal nivå. Informateket har kontakter med ett flertal patientföreningar och förmedlar information om föreningarna till patienter på sjukhusen. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården ska identifieras och med riktade insatser minska Våld i nära relationer ska aktivt motverkas Omotiverade skillnader i Hälso- och sjukvården Genom samordning av patientprocesser mellan sjukhusvården, primärvård och kommunal vård blir vården mer jämlik. Processteamen är tvärprofessionella och arbetar utifrån nationella vårdprogram, resultat från kvalitetsregister, regionala samt förvaltningens och divisionernas mål. Statistik redovisas för att upptäcka skillnader och resultaten jämförs för att förbättra vården för patienterna. Ett exempel är blodförtunnande behandling efter stroke där skillnader har konstaterats. Ett arbete har därefter genomförts som har lett till att rutinerna vid förmaksflimmer förbättrats. Följsamhet till standardiserade vårdförlopp (SVF) innebär en jämlik vård för patienter med cancer eller misstänkt cancer. Införandet av SVF har medfört minskade ledtider i några av de större cancerprocesserna. Cancerrehabilitering som tidigare enbart har funnits på Centralsjukhuset Kristianstad har etablerats i hela förvaltningen. Ungdomsmottagningar har under 2016 erbjudit snabb HIV test till män som har sex med män och samtidigt informerat om hur man skyddar sig mot sexuellt överförbara sjukdomar. All personal vid barnmorskemottagningarna har genomgått HBTQ-utbildning under 2016 och ett projekt har startat för att bättre inkludera pappa eller partner i besöken på barnmorskemottagningarna. Förvaltningen har ett försäkringsmedicinskt utskott där ohälsans utveckling följs ur bland annat ett genusperspektiv. Vid samtliga utbildningar inom försäkringsmedicin ges grundläggande information om genusperspektivet och om hur normer om kön påverkar bemötandet i vården. 6
Våld i nära relationer Förvaltningen har medverkat i framtagandet av ett regionalt vårdprogram för Våld i nära relationer som kommer att införas under 2017. Kontaktpersoner för våld i nära relationer finns i verksamheterna. Akutmottagningarna har tagit fram rutiner och checklista för att lättare kunna identifiera patienter som utsatts för våld i nära relationer. På akutmottagningen för barn och ungdom får all nyanställd personal informationsmaterial och introduktion av kurator. På barnmorskemottagningarna blir alla patienter, förutom de som kommer för cellprovtagning, tillfrågade om våldsutsatthet. Ungdomsmottagningar informerar ungdomar både individuellt och i grupp om rätten att äga sin kropp och att man inte ska tvingas utsätta sig för något man inte själv har valt. Verksamhetsområdena Obstetrik-Gynekologi och Barn och ungdom har tillsammans med socialförvaltningen i Kristianstad arrangerat en utbildningsdag om Våld i nära relationer. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner och smittspridning ska minska Antibiotikaförskrivningen ska närma sig rikssnittet och följsamheten till riktlinjer ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Utvecklingsuppdrag Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska integreras med det systematiska patientsäkerhetsarbetet Antibiotikaanvändning i slutenvård och vårdrelaterade infektioner ska analyseras med hjälp av Infektionsverktyget som underlag för att stärka patientsäkerheten I syfte att öka kunskapsstödet och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läkemedel till barn ska arbetet inom detta område intensifieras 7
Indikatorer Säker vård Målnivå Utfall jandec Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Utlokaliserade patienter <0,5 1,06** 1,05 0,82 Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) <330 336 350 343 Följsamhet till regler för basal hygien vid >90 % 91 % 91 % patientnära arbete 88 % * Följsamhet till regler för arbetskläder vid 100 % 95 % 94 % patientnära arbete Andel orala opioider >70 % 72 % 73 % 70 % Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion <10 % 9 % 8 % 7 % Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika >75 % 75 % 75 % 75 % Överbeläggning <1 3,32** 2,49 2,90 Utskrivningsinformation läkemedel >80 % 73 % 68 % 63 % *Resultat för mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är inte uppdelat för 2014. Mätning våren 2014 visade en följsamhet till samtliga steg i BHK på 88 % jämfört med våren 2015 och våren 2016 då det var 87 %. **Siffran innehåller underlag från1 januari till 11 december 2016. Uppdatering av databas innebär att helårssiffror inte kan presenteras. Rätt vårdnivå Förvaltningen bedriver ett kontinuerligt arbete så att samtliga patienter erbjuds vårdplats på korrekt vårdnivå och med målsättningen att förflyttningar endast ska ske av medicinska skäl. Trots detta når förvaltningen inte målet när det gäller utlokalisering eller överbeläggning. I perioder av vårdplatsbrist och hög beläggningsgrad har en del förflyttningar som inte är gjorda av medicinska skäl skett. Dessa perioder av vårdplatsbrist, hög beläggningsgrad samt förflyttningar kan delvis förklaras med ett högt patentinflöde, calici/influensa period samt att tillfälligt öppnade vårdplatser inte rapporterats korrekt i vårdplatssystemet. Vårdplatsbristen inom de övriga sjukvårdsförvaltningarna har lett till överbeläggningar och utlokalisering i framför allt inom Division Specialiserad närsjukvård. Förvaltningen har en övergripande rutin för samordning/koordinering av vårdplatser samt lokala handlingsplaner för att förhindra överbeläggning per sjukhusområde. Det finns en förvaltningsövergripande styrgrupp för vårdplatser som arbetar för att förbättra vårdplatssituationen. För att få en följsamhet i regionala rutiner samt egna lokala handlingsplaner kopplade till överbeläggning och utlokalisering har utbildningsinsatser genomförts. Trycksår under vårdtiden I april 2016 fastställdes en förvaltningsövergripande handlingsplan trycksår för slutenvården. Planen har kompletterats med verksamhetsspecifika handlingsplaner på enheter med hög andel trycksår och inom palliativ vård/asih. Region Skånes mål för andel patienter med trycksår kategori 2 till 4 uppkomna under vårdtiden är mindre än 5 %. Förvaltningen uppnår vid mätning våren 2016 målet för sjukhusdivisionerna och vid mätning hösten 2016 för samtliga divisioner, inklusive den palliativa vården. I den punktprevalensmätning som genomfördes mars 2016, låg andelen trycksår kategori 2 till 4 inom sjukhusdivisionerna på 4,6 % vilket var en ökning jämfört med den mätning som genomfördes hösten 2015. Inom den palliativa vården sågs också en ökning, där var andelen 18,8 %. Vid analys av resultatet framgick att antalet patienter med trycksår ökat men att antalet trycksår (kategori 2 till 4) minskat. Det vill säga fler patienter med trycksår men färre och mindre allvarliga trycksår per patient. Efter punktprevalensmätningen utarbetades ett utbildningsmaterial för att förbättra dokumentationen av de trycksår som patienterna har vid ankomst till sjukhus. De avdelningar som hade en hög andel trycksår vid mätningen i mars genomförde nya mätningar i maj. Resultatet visade 8
att total andel patienter med trycksår vid dessa enheter hade minskat till 2,5 % (kategori 1 till 4) och inga av dessa var uppkomna under vårdtid. I oktober 2016 genomfördes punktprevalensmätning vid samtliga slutenvårdsenheter. Den visade att andelen patienter med trycksår kategori 2 till 4 inom sjukhusdivisionerna var 2,6 % och inom den palliativa vården 3,7 procent. Det sågs en halvering av antal trycksår kategori 1 jämfört med föregående mätning och ett minskat antal allvarliga trycksår kategori 2 till 4. Journalgranskning visade en tydlig förbättring i dokumentation av trycksår. Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner och smittspridning har minskat och utifrån analys av antalet vårdrelaterade infektioner, med hjälp av infektionsverktyget, ses en minskning med 1,4 % jämfört med föregående år. Det är framförallt urinvägsinfektioner, ytliga postoperativa infektioner och infektioner med tarmbakterien Clostridium som minskat. Se tabell nedan. Antalet vårdrelaterade infektioner rapporterade i Infektionsverktyget Jämförelse helår 2015 respektive 2016. (Palliativ vård ej med, påbörjade rapportering i infektionsverktyget februari 2016) Infektion Antal VRI 2015 Antal VRI 2016 Förändring antal 2015 till 2016 Lunginflammation 345 431 +86 Urinvägsinfektion med feber 228 255 +27 Urinvägsinfektion utan feber 655 551 104 Vårdrelaterad sepsis med okänt fokus 93 142 +49 Ytlig postoperativ infektion 493 483 10 Djup postoperativ infektion 308 307 1 Infektion med Clostridium difficile 201 167 34 Annan vårdrelaterad infektion 870 813 57 Totalt antal vårdrelaterade infektioner 3193 3149 44 Förändring i procent jämfört med föregående år. 1,4 % Efter tidigare lokalt utbrott på Lasarettet i Ystad med en särskilt aggressiv bakteriestam av Clostridier för några år sedan, har stora insatser genomförts både lokalt i Ystad och i hela förvaltningen. Utbyte till mer hygieniska, avtorkningsbara och lättstädade möbler har påbörjats på förvaltningens alla vårdavdelningar. Information och utbildningsinsatser har genomförts för olika yrkesgrupper för ökad kunskap om städning, behandling och hantering av smittor. Förvaltningen har idag en ökad transparens där det aktuella smittläget dagligen lyfts till chefer, medarbetarna, på vårdplatsmöten och i kommunikationen mellan sjukhusen. Antalet vårdrelaterade infektioner har mätbart minskat och insatserna tycks ha fått avsedd effekt. Under julhelgen prövades detta då en patient som vårdades vid förvaltningen visade sig ha den aggressiva varianten av tarmbakterien Clostridier (denna subtyp är nu etablerad i landet men fortfarande mycket sällsynt). Patienten kunde i detta fall snabbt informeras, isoleras och även vårdpersonal och chefer informerades liksom närliggande sjukhus. Ingen annan patient smittades och patienten kunde få ett snabbt och korrekt omhändertagande. Detta visar än en gång att den åtgärdsplan som genomfördes inom förvaltningen i samband med utbrottet för några år sedan gett avsedd effekt. Den nationella punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner (VRI) genomfördes i april. Andelen patienter med VRI hade vid mätningen minskat från 9 % till 8,7 % jämfört med föregående mätning. Totalt deltog 574 patienter vilket är ett 50-tal fler jämfört med föregående mätning. 9
Förvaltningen har under våren även genomfört lokalt initierade punktprevalensmätningar (PPM) med fokus på särskilda områden. I maj genomfördes en PPM mätning av urinkatetrar (KAD). I mätningen ingick 105 patienter och resultatet kunde bland annat påvisa skillnader i andelen KAD-behandlade patienter mellan sjukhusen. Resultaten ligger till grund för det arbete som har påbörjats för att säkerställa att en jämlik och likvärdig vård ges och öka följsamheten till Vårdhandboken och nationella riktlinjer. I maj genomfördes även en lokal PPM avseende perifera venkatetrar (PVK). Det var en uppföljningsmätning för att se om införda åtgärder och tidigare informationskampanjer gett resultat. Den tidigare mätningen initierades i sin tur på grund av ett flertal rapporterade avvikelser avseende just PVK samt flertal vårdrelaterade infektioner som orsakats av PVK. I den nya mätningen ingick 302 PVK. Resultatet visade en minskning av antalet tromboflebiter (inflammation i blodkärl) till 5,3 % och en förbättrad dokumentation jämfört med föregående mätning. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Vid den nationella punktprevalensmätningen våren 2016 uppmättes följsamhet till hygienrutiner på 91 % och klädregler 95 %. Resultatet är förbättrat jämfört med motsvarande mätning hösten 2015 (89 % respektive 94 %) och ligger över riksgenomsnittet för följsamhet till hygienrutiner (79 %). Regional punktprevalensmätning hösten 2016 visade en följsamhet till hygienrutiner på 90 % och klädregler 96 %. Uppföljning av resultat, återkoppling och åtgärder för att öka följsamheten pågår på verksamhets- och enhetsnivå. Antibiotikaförskrivning Avsikten med måltalet är att följa effekten av arbetet med antibiotikastrategin som formulerats via STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Under lång tid har en nedgång av antalet kurer med antibiotika noterats. Det finns flera orsaker till att nivån varierar och den givna orsaken till variationer är infektionsperioder, säsongsvariation och förändringar i antal besök. En annan orsak kan vara bristande kontinuitet i läkarbemanningen då långsiktiga informations- och utbildningsbudskap riskerar få lägre genomslagskraft på terapitraditionen. Användningen av antibiotika i öppenvård visar en sjunkande trend över tid. 2016 var användningen 3,4 % lägre än året innan. Utfallet för befolkningen under perioden helår 2016 visar på 336 kurer/1000 listade jämfört med 350 under perioden juli 2014 till juni 2015. Det finns en liknande trend i hela Skåne och nationellt. Vårdcentralerna ligger marginellt bättre än hela Region Skåne, men förvaltningen når inte målet på 330 kurer. December 2016 var marginellt högre än 2016 men det beror sannolikt på skillnader i infektionsläget. 10
Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion Statistiken avseende önskad låg användning av bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion hos kvinnor (gäller gruppen kinoloner) visar god följsamhet, men en långsamt stigande trend. Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika Statistiken avseende önskad hög användning av Penicillin V vid luftvägsinfektioner hos barn visar stabila siffror med god följsamhet. Läkemedelsrelaterade fel Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att läkemedelsrelaterade fel ska minska, bland annat genom förbättrad utskrivningsinformation, utbildning av läkare i att hantera läkemedel i journalsystemen samt tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar med hjälp av klinikapotekare. Genom att använda utskrivningsinformation ökas patientens kunskap om sitt vårdtillfälle och risken minskas för att information om läkemedel överförs fel vid utskrivning från sjukhus. Under 2015 och 2016 har det pågått ett projekt i förvaltningen där apotekare tillsammans med vårdenheterna arbetar med att öka såväl kvantitet som kvalitet när det gäller utskrivningsinformationen i syfte att förbättra patientinformationen och informationen till nästa vårdgivare. Information om utskrivningsinformation ingår nu även som en del av den ordinarie introduktionen av AT-läkare. På Lasarettet i Ystad och Centralsjukhuset Kristianstad arbetar receptarier med läkemedelshantering vid några vårdavdelningar. Förutom att avlasta sjuksköterskor, så att mer av deras arbetstid kan användas för patientnära arbete, blir även läkemedelshanteringen på avdelningarna effektivare och säkrare. Säkrare läkemedelshanteringsrutiner är en viktig del i vårdens rutinarbete. Här fokuserar verksamheterna på årlig kvalitetsgranskning på alla enheter enligt ett regionalt protokoll. Fokusgrupp i detta arbete är de läkemedelsanvariga sjuksköterskorna och möten anordnas två gånger per termin. Läkemedelsansvarig läkare och chefapotekare informerar då om pågående förändringar och nyheter inom läkemedelsområdet. Under 2016 har mycket av informationen handlat om omställning till nytt läkemedelsförsörjningsavtal. Avvikelser rörande läkemedelshantering har tagits upp med målsättning att förebygga upprepning. Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan läkemedelsansvarig läkare och chefapotekare för att driva frågor om läkemedelshantering och läkemedelssäkerhet. Detta arbete fokuseras inom läkemedelsnätverket där representanter för primärvård, ASIH, sjukhusen och kommunerna möts. 11
Målsättningen är att minimera problem för patienterna och deras läkemedelsanvändning i övergång mellan enheter och mellan vårdformer. Ett konkret exempel på detta är en övergripande rutin för hur diabetespatienternas insulindosering och blodsockervärden ska hanteras i slutenvården. Ett annat exempel är identifiering av de brister som finns i hantering av ordinationsverktygen och som ett resultat av detta införande av strukturerad utbildning på ordinationsverktygen i journalsystemen. Under våren 2016 slutfördes det förbättringsprojekt med fokus läkemedel som startade 2015. De fem deltagande teamen arbetade i första hand med att minska fel som uppstår i samband med administration av läkemedel samt då patienterna skrivs ut från slutenvården. Arbetet ledde till en identifiering av vilka fel som är vanligast och åtgärder utformades utifrån kartläggningen. Under hösten har ett av teamen presenterat ett förbättringsarbete med fokus på delar av utskrivningsprocessen, i form av en checklista. Resultatet har lett till en förbättrad informationsöverföring mellan avdelningar samt mellan sjukhuset och kommunen. Inledningsvis har förändringen använts på akutvårdsavdelningen i Hässleholm, men senare också spridit sig till de andra avdelningarna på sjukhuset. Resultatet visar att antalet rapporterade avvikelser, rörande fel som uppstår i samband med överflyttning och utskrivning har minskat. Utskrivningsinformation läkemedel Utskrivningsinformation minskar risken för läkemedelsfel i samband med utskrivning genom att säkra kommunikationen mellan patient och vårdgivare samt mellan de olika aktörerna i vården. Brister i informationsöverföringen om läkemedel är en stor patientsäkerhetsrisk. Antalet läkemedelsfel och sjukvårdskontakter inom tre månader halveras vid användning av utskrivningsinformation. Andelen patienter med fem eller fler läkemedel, som fått en utskrivningsinformation har ökat från 68% till 73% 2016 jämfört med föregående år. Utvecklingen under 2016 kan ses i nedanstående diagram. Förvaltningen har samma målnivå, 70 %, för utskrivningsinformation som det regionsövergripande projektet; Kvalitetsförbättring Utskrivningsinformation som pågick januari 2015 till juni 2016. Projektet medförde ökat fokus på utskrivningsinformation ur såväl kvantitets- som kvalitetsaspekt, vilket sannolikt bidragit till den positiva utvecklingen. Efter projektets avslutande märks en sjunkande trend och det indikerar att en mer regelbunden återkoppling kan vara en framgångsfaktor för att nå målet. Andelen patienter med 5 eller fler läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats i Kryh 2016. Förvaltning och Divisionsnivå. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kryh Division Specialiserad Närsjukvård Division Kirurgi Målnivå Kryh 70 % 12
Division Specialiserad närsjukvård har en hög och stabil nivå av andelen patienter som får utskrivningsinformation. Årsgenomsnittet för 2016 blev 81 % och genomsnittet för 2015 var 78 %. Inom verksamhetsområde Akut har andelen utskrivningsinformationer ökat kraftigt från 56 % 2015 till 73 %. Division Kirurgi ökade kontinuerligt sin andel genererade utskrivningsinformationer under 2015 och den positiva trenden höll i sig fram till juli 2016. Årsgenomsnittet för divisionen 2016 blev 64 % att jämföra med 56 % i genomsnitt år 2015. Inom divisionen ses relativt stora variationer mellan och inom verksamhetsområdena. Orala opioder Det regionala målet är att öka andelen perorala opioider (morfinliknande läkemedel) framför plåsteranvändningen. Förvaltningen når målet, >70 %, med andelen perorala opioider och det ses en liten ökning jämfört med föregående år. Använda opioidplåster innehåller 90 % av sin ursprungliga läkemedelsmängd och är därför stöldbegärliga. Detta är dels ett destruktionsproblem, att på ett säkert sätt förstöra begagnade plåster eller göra dem oanvändbara, dels en allvarlig risk för missbrukande personer då läkemedelssubstansen är synnerligen potent. Måltalet och terapivalen hanteras vid läkemedelsgenomgångarna i både slutenvård och primärvård. Kvot År 2014 Kvot År 2015 Kvot År 2016 Division - perorala - perorala - perorala 2 Div Specialiserad Närsjukvård 82% 79% 78% 3 Div Kirurgi 84% 87% 89% 4 Div Primärvård 65% 69% 67% Ktyh total 70% 73% 72% Integrering mellan systematiska arbetsmiljöarbetet och patientsäkerhetsarbetet Vid förändringar som kan påverka arbetsmiljö och patientsäkerhet ska riskanalyser genomföras. Syftet med analysen är att identifiera och värdera risker, identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna, eller mildrar konsekvenserna av negativa händelser. Under året har analyser gjorts i de flesta verksamheterna och även ett par förvaltningsövergripande analyser. Inför införande av ett nytt inloggningssystem för datoranvändare singel sign on har en förvaltningsövergripande riskanalys genomförts. Flera risker kunde identifieras och åtgärdas inför starten. Den planerade, tillfälliga, stängningen av datortomografin i Hässleholm hösten 2016 påverkade förutom röntgen flera andra verksamheter och akutflödet. En riskanalys genomfördes och utifrån denna upprättades planer och rutiner för att säkerställa såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön för medarbetarna. Under 2016 har patientsäkerhetsronder som avser både arbetsmiljö och patientsäkerhet införts. Ronderna genomförs av ansvariga för enheten tillsammans med kompetenser från olika områden. Genomgång sker av enhetens lokaler, städning, hygien, utrustning, läkemedelshantering, arbetsmiljö och patientsäkerhet. Åtgärdsplaner upprättas vid behov. Analys av antibiotikaordinationer utifrån infektionsverktyget Infektionsverktyget har införts i hela förvaltningen inom slutenvården och redan 2015 registrerades 3253 vårdrelaterade infektioner i verktyget. I februari 2016 startade även de palliativa enheterna sin rapportering i infektionsverktyget. Under 2016 har systemet utvecklats så att varje enhet/avdelning kan ta del av sina egna data, följa upp dessa och jämföra sig med liknande enheter. 13
I infektionsverktyget ses att antalet antibiotika-ordinationer ökat med 4,13 % i förvaltningen jämfört med samma period föregående år. I siffror innebär det att 41 398 antal antibiotika ordinationer gavs jämfört med 39 755 förgående år. Vid en subanalys av data ser man att det har skett viss omfördelning till andra antibiotikatyper och ökning av bredare antibiotika. En anledning till detta är att förekomsten av multiresistenta bakterier ökar och det finns allt fler bärare i befolkningen bland annat av ESBL stammar. Den tidigare negativa ökningen av Kinoloner som noterades inom förvaltningen under första halvåret har mattats av. Antal antibiotikaordinationer per antibiotika (ATC) registrerade i Infektionsverktyget Jämförelse helår 2015 respektive 2016 (Palliativ vård ej med, påbörjade rapportering i infektionsverktyget februari 2016) Antibiotika (ATC) Antibiotikaordinationer 2015 Antibiotikaordinationer 2016 Förändring antal 2015 till 2016 Medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom 183 219 +36 Medel vid tarminfektioner 69 74 +5 Tetracykliner 2253 2305 +52 Antibakteriella betalaktamer, penicilliner 17007 17217 +210 Övriga antibakteriella betalaktamer 5353 6005 +652 Sulfonamider och trimetoprim 2830 3023 +193 Makrolider, linkosamider och streptograminer 3397 3520 +123 Antibakteriella aminoglykosider 461 521 +60 Antibakteriella kinolonderivat 3954 3999 +45 Övriga antibakteriella medel 1894 2042 +148 Medel för behandling av tuberkulos 218 310 +92 Medel för behandling av lepra 10 9 1 Medel mot protozoer 2126 2154 +28 Totalt antal antibiotikaordinationer 39755 41398 +1643 Förändring av antal ordinationer i procent + 4,13 % Ökat kunskapsstöd och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läkemedel till barn Medarbetare inom verksamhetsområde Barn och ungdom har aktivt deltagit i arbetet med att anpassa eped (Nationell Erfarenhets och Evidensbaserad Databas för Barnläkemedel) till skånska förhållanden och även deltagit i arbetet med att ta fram barnläkemedelsmodul i journalsystemet. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska utvecklas med fokus på prioriterade grupper Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka 14
Utvecklingsuppdrag Utveckla arbetsmetoder avseende levnadsvanor och personcentrerad vård i samverkan med kommun och idéburen sektor för patienter med kroniska sjukdomar Förstärka kompetensen och resurserna för att stödja personer med missbruk och beroende i primärvården i samverkan med kommun och psykiatri Utveckla metoder för bättre uppföljning av hälsoinriktade metoder och åtgärder i samverkan med expertgrupper inom kunskapsorganisationen Fortsatt utvecklingsarbete utifrån samverkan mellan barnhälsovård, elevhälsa och tandvård för att förbättra omhändertagandet av barn och unga med fetma och övervikt Undersöka och utreda effekterna av riktade hälsoundersökningar för att identifiera risker för att utveckla allvarlig sjukdom till exempel diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck Systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder Förvaltningens folkhälsostrateg har genomfört dialoger vid 20 vårdcentraler. Ett dialogunderlag som visar resultat per vårdcentral från Nationella patientenkäten och Nationella diabetesregistret har använts som uppföljningsverktyg. Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor Resultatet i tabellen nedan visar hur många procent av anställda, i målgrupperna, som deltagit i den webbaserade utbildningen om systematiskt arbete med levnadsvanor. Vid mätning den 31 december 2016 hade totalt 170 anställda deltagit i webbutbildningen Vårdprogram Levnadsvanor med godkänt resultat. Indikator Målnivå Utfall jandec 2016 Webbaserad utbildning om 10 % i den specialiserade vården 1 systematiskt arbete med 20 % inom primärvård 15 levnadsvanor Utfall 2015 1 15 Utveckla arbetsmetoder Inom förvaltningen pågår arbete sedan 2014 ett långsiktigt processarbete för att äldre patienter med komplexa behov ska få en trygg, professionell och jämlik vård. Processgruppen samverkar med patientrådet äldrevård. Rådet ger ett brukarnära perspektiv på äldrevården och i samråd med äldreprocessens deltagare har förbättringsområden identifierats och prioriterats. Några av de förbättringsområden som processgruppen har arbetat vidare med är ökad samverkan mellan vårdgivare, kvalitetsutvecklingsprojekt samt studier av modeller för att minska återinläggningar på sjukhus. Personcentrerad vård, säkrare vårdövergångar och ökad patientsäkerhet är andra viktiga delar i arbetet för att utveckla en trygg och sammanhållen vård för den äldre patienten. Inom verksamhetsområde barn och unga har under hösten 2016 samverkan påbörjats med kommunen för att utveckla arbetsformer när det gäller barn med diagnoserna fetma eller diabetes och deras familjer som har stödinsatser från kommunen. Förstärka kompetensen Vårdcentralen Tomelilla har ett stort antal patienter som får stöd av en distriktssköterska med psykiatrikompetens för att trappa ner användandet av beroendeframkallande läkemedel samt antabusbehandling. På vårdcentralen i Sjöbo arbetar en sjuksköterska tillsammans med vårdcentralens läkare med stöd vid nedtrappning av läkemedel hos patienter som har ett läkemedelsberoende. På vårdcentralerna i Skurup, Knislinge och Näsby finns psykiatriker vissa tider varje vecka. 15
Utveckla metoder för bättre uppföljning Verksamhetsområde Barn och ungdom arbetar för att utveckla bra metoder för att hälsoundersökningar enligt BBIC (Barns behov i centrum) ska genomföras med hög kvalitet. Personalen deltar i nätverksträffar inom social pediatrik, ett forum där personal från BVC, tandvården och skolhälsovården samverkar kring gemensamma frågor. I samverkan med Region Skånes odontologiska råd, Högskolan Kristianstad och verksamhetsområde Ortopedi har äldreprocessgruppen i förvaltningen tagit fram en forskningsstudie kring intensifierade munvårdsåtgärder. Syftet är att utarbeta en metod för att minska vårdrelaterad lunginflammation hos patienter som har opereras akut/subakut för ortopediska åkommor i benen. Forskningsstudien som beräknas pågå i 18 månader är finansierad av Region Skånes odontologiska råd, högskolan i Kristianstad och verksamhetsområde Ortopedi. Samverkan mellan barnhälsovård, elevhälsa och tandvård Vårdcentralen Knislinge har haft en grupp för överviktiga barn och det finns nu en upparbetad rutin för identifiering av överviktiga barn. Barnet med vårdnadshavare erbjuds tid hos dietist och fysioterapeut. Specialistsjuksköterskor från verksamhetsområde Barn och ungdom besöker skolor och förskolor för att utbilda berörd personal där det finns barn med specifik sjukdom som till exempel diabetes. Riktade hälsoundersökningar Representanter för förvaltningen ingår i en samordningsgrupp med forskningsplattformen Hälsa i samverkan på Högskolan Kristianstad där också Nordöstra Skånes sex kommuner (Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge) deltar. Samverkan fokuserar på utvecklings- och forskningsområden som är kliniskt nära och praktiskt implementerbara i verksamheterna. Inriktningen är främst på äldres hälsa och livskvalitet. Verksamhetsområde Närsjukvård har sedan flera år ett samarbete med Osby kommun och numera även Hässleholms kommun när det gäller att hitta personer med hjärtflimmer för att därigenom förebygga stroke. Samarbetet har bidragit till att nå personer som i stor utsträckning saknar vårdkontakter med primärvården. Vid hembesök hos patienten tar kommunens vårdpersonal bland annat ett tum-ekg och skickar resultatet via mobilnät till läkare i närsjukvården för utvärdering. Patienter med förmaksflimmer identifieras på så sätt och blodförtunnande behandling kan sättas in. Flera av dessa patienter hade annars varit odiagnostiserade, då symptom ofta saknas. Projektet har varit igång i Osby i flera år, vilket kan vara en bidragande orsak till att Osby uppvisar lägst frekvens strokeinsjuknande trots en medelålder som är bland de högsta. Strokeinsjuknande har minskat med 10 till 15 %, vilket i princip helt kan tillskrivas förbättrad förebyggande behandling vid förmaksflimmer Tre specialistsköterskor inom verksamhetsområde Barn och ungdom har mottagning för barn som ingår i en internationell forskningsstudie kring diabetes. Projektet pågår fram till 2025 och syftar till att ta reda på varför barn får typ 1-diabetes. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som han eller hon behöver Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka 16
Utvecklingsuppdrag Tillgänglighetspaketet ska genomföras genom: o Kösatsningar o Arbetsuppgiftsomflyttning o Kortare väntetider inom cancersjukvården o Öka antalet disponibla vårdplatser o Incitamentspaket för minskad överbeläggning Kösatsningar Region Skånes tillgänglighetspaket omfattar en kösatsning inom fem prioriterade områden (allmän kirurgi, ortopedi, gynekologi, ÖNH och urologi). Under 2016 har 670 patienter samordnats till förvaltningen. Av dessa har ungefär 370 fått sin operation utförd under året, för en del patienter behövdes ingen operation och en del patienter har själv valt att tacka nej till operation. Sedan maj har även koloskopier ingått i tillgänglighetspaketet och 337 har samordnats från SUS till Lasarettet i Ystad och 242 av dessa är undersökta. Inflödet av remisser för koloskopi har ökat kraftigt, 45 % jämfört med föregående år, samtidigt har väntelistan till koloskopi mer än halverats under 2016. Den regionövergripande kösatsningen kombinerat med samordning utifrån vårdgarantin har gett en bättre tillgänglighet. Besök Operation Skopi Kirurgi 155 130 Gynekologi 64 145 Öron-näsa-hals 12 3 Urologi 0 87 Ortopedi 0 74 Koloskopi 337 Arbetsuppgiftsomflyttning Genom arbetsuppgiftsomflyttning har förvaltningen tagit emot cirka 180 patienter med akut höftfraktur från SUS. Patienter boende i Höör och Hörby har opererats i Kristianstad medan patienter i Trelleborg, Svedala, Skurup, Tomelilla och Sjöbo har opererats i Ystad. Under hösten 2016 har förvaltningen genom arbetsuppgiftomflyttning från SUS tagit emot närmare 200 patienter inom kolonkirurgi och cirka 50 patienter för operation inom benign gynekologi. Kortare väntetider inom cancersjukvården Reserverade tider till patienter inom de standardiserade vårdförloppet finns i berörda verksamheter. Samordning av patienter inom tillgänglighetspaketet ska inte påverka cancerpatienterna negativt eftersom det alltid är medicinsk prioritering som gäller Öka antalet disponibla vårdplatser Verksamhetsområde Specialiserad Medicin Kristianstad erhöll medel för en succesiv utökning av vårdplatser. I september öppnade Medicinsk akutvårdsavdelning (MAVA) med 12 vårdplatser. På avdelningen vårdas idag patienter som behöver 24-48 timmars vård inom invärtes medicin och infektion. Efter tre månader har beläggningen inom Specialiserad Medicins minskat från 100 % till 94%. Ett mobilt team startades i Hässleholm före sommaren 2016. Berörda patientgrupper är multisjuka äldre som riskerar akutbesök eller återinläggning inom en månad. Syftet var också att utveckla det 17
goda samarbetet med ASiH i Nordöstra Skåne och förstärka samarbetet mellan primärvård och närsjukvård. Den sjukvård som ges av mobila teamet är i de flesta fall att ställa en diagnos och ge akut behandling, till exempel ge vätskedrivande (hjärtsvikts patienter) eller att påbörja en antibiotikakur. Det mobila teamet har under 2016 medfört att 170 sjukhusinläggningar har kunnat undvikas. Samma positiva effekter har uppnåtts i Ystad där det finns ett mobilt team sedan 2015. Division kirurgi har inte utökat antalet vårdplatser utan har fokuserat på att utföra fler operationer i dagkirurgi och mindre ingrepp på respektive verksamheters mottagningar. Incitamentspaket för minskad överbeläggning Förvaltningen har en övergripande rutin för samordning/koordinering av vårdplatser samt lokala handlingsplaner för att förhindra överbeläggning per sjukhusområde. Under året har utbildningar genomförts för att få korrekta registreringar kopplade till begreppen disponibel vårdplats, utlokalisering och överbeläggning. I förvaltningens styrgrupp vårdplatser pågår kontinuerligt arbete för att optimera vårdplatssituationen. I styrgruppen ingår divisionschefer samt de verksamhetschefer som har vårdplatser. Rutin för att skriva ut patienter tidigt under dagen har implementerats systematiskt. I syfte att minska överbeläggningar använder sig verksamheten av systeravdelningar (avdelning bemannad med personal som har kompetens att vårda patienter inom flera diagnosområden) och dragspelsplatser (fysisk möjlighet att öppna upp ett fåtal vårdplatser). Det ger en god flexibilitet där antalet disponibla vårdplatser oftast kan matchas mot behovet och därmed skapa förutsättningar för att minskat antal överbeläggningar. Indikatorer Målnivå Utfall jan-dec 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Väntande inom 60 dagar, första besök > 80 % 75,3% 76,2% 78,6% Väntande inom 60 dagar, operation/åtgärd > 80 % 70,0% 75,6% 71,7% Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar > 90 % 52,9% 50,9% 62,7% Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom > 80 % 80,4% 85,8% 84,0% 24 timmar Telefontillgänglighet primärvård (enl SLL) > 90 % inom 15 71,3% 74,6% 71,1% min Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar > 80 % 69,6% 72,0% 73,3% Tillgänglighet är kontinuerligt på agendan i ledningsgrupper på olika nivåer och det pågår sedan länge ett fokuserat arbete för att ytterligare förbättra tillgängligheten. Genom övergripande planering i operationsplaneringsforum, med hänsyn till medicinsk prioritering och respektive verksamhets väntelista, optimeras den totala operationskapaciteten. Förvaltningens tillgänglighet för både besök och operation inom 60 dagar är något lägre än 2015, men produktionen har ökat med nästan 800 besök och 500 operationer. Samordningen av patienter till förvaltningen har mer än fördubblats. 2016 togs 2078 patienter emot, att jämföra med 1000 patienter 2015. Det är samordning inom tillgänglighetspaketet, samordning utifrån vårdgarantin och arbetsuppgiftsomflyttningar. Samordningen 2016 har enbart gällt Division Kirurgi, och även om tillgänglighetspaketets samordning till största delen är operationer har oftast ett mottagningsbesök 18
krävts innan operationen och det har påverkat divisionens tillgänglighet till besök. Division Specialiserad närsjukvård har under året en god tillgänglighet, över 80 % inom 60 dagar förutom i juli och augusti. De flesta patienter som söker vård kan tas omhand inom vårdgarantins 90 dagar. Ett sedan tidigare inarbetat remissflöde inom urologi och gynekologi, från Centralsjukhuset Kristianstad till privat vårdgivare, finns sedan 2016 med i statistiken. Samordningen från förvaltningen fortsätter ändå att minska jämfört med föregående år. Förvaltningen står endast för 4 % av den totala samordningen i Region Skåne. Tillgänglighet MR Röntgenavdelningarna vid de tre sjukhusen har genom olika insatser förbättrat tillgängligheten till magnetröntgen (MR) jämfört med 2015, trots att remissinflödet och antalet MR-undersökningar har ökat. Avdelningarna håller kvällsöppet så mycket det är möjligt att bemanna och extra helgsatsningar har gjorts. Även om en del patienter har väntat länge i andra förvaltningar innan de har fått sin MR utförd i förvaltningen har väntetiden legat mellan 9 och 13 veckor. Genom att förstärka bemanningen så har även svarstiden på undersökningsresultat kunnat minskas. Tillgänglighet till operation av höftfrakturer inom 24 timmar Verksamhetsområde ortopedi har en hög tillgänglighet till operation efter akuta höfttrauma och åtta av tio patienter opereras inom 24 timmar. En framgångsfaktor för bra resultat inom höftfrakturvården i Kristianstad är det processorienterade arbetssätt som bedrivs sedan 2005. Orsaker till att patienter inte alltid kan opereras inom ett dygn kan vara att de behöver vidare utredning för operation. Akut prioriterade operationer inom andra specialiteter kan också fördröja operationsstarten för ortopedpatienter. 19
. Telefontillgänglighet Primärvården Division primärvårds målnivå för telefontillgänglighet är att minst 90 % av inkommande samtal ska besvaras inom 15 minuter (excellensnivån). Under 2016 har måluppfyllelsen minskat till 71 % från 75 % jämfört 2015. Nedbrutet per vårdcentral är det stora variationer i måluppfyllelsen, spannet sträcker sig från 43 % till 97 %. Orsaken till minskningen är i huvudsak hänförbart till fyra enheter. Orsaken till att tillgängligheten på dessa enheter minskat, är antingen brist på sjuksköterskeresurser eller ökat tryck på att utföra fysiska besök i kombination med ökat antal inkommande samtal. Samtidigt når sex stycken vårdcentraler upp till excellensnivå under året jämfört med fyra under 2015. Primärvården, besvarade samtal inom 15 minuter Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Akutmottagningen i Hässleholm når målet 80 % nästan hela 2016, endast två månader som är under mållinjen. Patientsäkerhet och arbetsmiljö har förbättrats. Kontinuerlig kvalitetssäkring av arbetet sker genom utvärderingar. På grund av brist på sjuksköterskor har det under 2016 varit stor vårdplatsbrist i Ystad och det har påverkat utflödet från akutmottagningen. Även Kristianstad har haft problem med utflödet från akutmottagningen på grund av vårdplatsbrist. Det finns potential för att förbättra det interna flödet och ett projekt kring akutflödet har påbörjats. 20
Andel vistelsetid <4 timmar exklusive transport 2016 Kryh 69,6% Kristianstad 69,0% Ystad 66,5 % Hässleholm 81,4% Prioriterade områden Cancer Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Patientens väntetid från välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart ska följa målen i de nationella standardiserade vårdförloppen Alla cancerpatienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska Deltagande i screening ska öka Utvecklingsuppdrag Rehabilitering ska fortsätta att utvecklas i linje med nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering. Tvärprofessionella team ska införas Vårdpersonal ska utbildas i basal palliativ vård Indikatorer Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Akut myeloisk leukemi Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 33 % 40 % Huvud Halscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 50 % 27 % Matstrupe-magsäckscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 19 % 39 % Prostatacancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 56 % 38 % Urinblåsecancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 60 % 51 % Lungcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 49 % Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 52 % Tjock- och ändtarmscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 85 % Lymfom Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 29 % Patientens väntetid Förvaltningen har under 2016 startat SVF på 2833 patienter varav 786 har startat behandling. I tabell ovan redovisas måluppfyllelse för de fem pilotprocesserna 2015. För senare införda SVF finns inga jämförbara data eftersom målen har ändrats. Det finns flera orsaker till att målnivåerna inte nås, bland annat bristfälliga IT-system och kompetensbrist inom områden som patologi, radiologi, onkologi och urologi. Totalt är 18 SVF införda. SVF-införandet har lett till att ledtiderna har kortats i de flesta förloppen och processerna har tydliggjorts både för patienter och vårdgivare. Utvecklingsarbetet är pågående och handlar mycket om att sprida information till alla vårdgivare och att förändra arbetssätt. Dessutom krävs, på alla nivåer, en förändrad inställning till cancersjukdom/misstanke. Detta är ett långsiktigt arbete som krävs för att nå SVF-målen. 21
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att säkerställa att information om SVF, målnivåer och arbetssätt, når alla berörda inom specialistvården. Cancersamordnaren har informerat om SVF de flertalet vårdcentraler under 2016. Verksamhetsområdena arbetar för att samordna patienter inom förvaltningen och har förvaltningsövergripande koordinatorer inom vissa SVF och områden, till exempel urologi, endoskopi, operation och bild- och funktion. I förvaltningen finns sju koordinatorer fördelat på 13 personer. Alla patienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska Under året har antalet kontaktsjuksköterskor i förvaltningen utökats med sju resurser och det finns totalt 34 sjuksköterskor som täcker samtliga cancerdiagnoser. Kontaktsjuksköterskor säkerställer det psykosociala omhändertagandet, en ökad tillgänglighet och kontinuitet och för utlämnande av skriftlig vårdplan. Kontaktsjuksköterskorna ansvarar för bedömning av cancerrehabiliteringsbehov och hänvisar patient och närstående till rätt kompetens. Arbete pågår för att utveckla kontaktsjuksköterskans funktion genom: närvaro vid diagnosbesked, tidiga och regelbundna cancerrehabiliteringsbedömningar, aktiva överlämningar och närvaro vid multidisciplinära diagnoskonferenser Rutin för en kontaktsjuksköterskefunktion på vårdcentralerna är utarbetad och är igång sedan hösten 2016 på de offentliga vårdcentralerna i division primärvård. Uppföljning, utveckling och implementering av SVF Varje process utför regelbundna analyser av SVF-resultat och avvikelser för att förbättra processen. Det sker främst i det vardagliga arbetet mellan lokala patientprocessledare, kontaktsjuksköterska och vårdförloppskoordinator. Ökat deltagande i screening För bröstcancer ligger deltagandet stabilt sedan flera år och uppgick 2016 till 83 %. För cervixcancer har deltagande ökat från 72 % 2014 till 78 % 2015 Cancerrehabilitering Förvaltningen har ett tvärprofessionellt cancerrehabiliteringsteam som består av sexualrådgivare, kurator, sjukgymnast och arbetsterapeut. Cancerpatienter kan även genom direktkontakt eller via kontaktsjuksköterskor/andra yrkeskategorier hänvisas till sjukgymnastledd träning i grupp och/eller individuell bedömning av fysisk aktivitet med råd för egenvård Utbildningsinsatser har genomförts för behandling av lymfödem som uppkommit efter cancerbehandling. Medicinska lymfterapeuter finns nu på samtliga sjukhus. Utbildning basal palliativ vård Palliativt Utvecklingscentrum har erbjudit utbildning för läkare i brytpunktssamtal och andra svåra samtal, introduktionskurs i allmän palliativ vård, kurser i etik och i att leda etik-ronder, samt utbildning om vård av barn. Palliativ vård/asih har utbildat och informerat hemsjukvårdsgrupper, sjukhuskliniker och primärvård och har också varit konsulter i det nära patientarbetet i kommun, primärvård och sjukhus. 22
Kvinno- och förlossningsvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning I Ystad hänvisades 9,5 % under 2016, alltid på grund av platsbrist. I Kristianstad hänvisades cirka 5 %. Utvecklingsuppdrag Målsättningen för den skånska förlossningsvården ska vara att ha en barnmorska per aktiv förlossning Förlossningsavdelningarna i förvaltningen har påbörjat ett införande av koordinatorer barnmorska med övervakningsfunktion över pågående förlossningar och inflödet. Målsättningen är att den förlösande barnmorskan ska frigöras från andra arbetsuppgifter för att få mer tid hos patienten. Rutiner och regelverk för erbjudande av fosterdiagnostik ska utvecklas för en mer jämlik vård med beaktande av god etik Ultraljudsansvarig överläkare är delaktig i utvecklingen och införandet av nya metoder och rutiner för fosterdiagnostik, både ultraljud och blodprov/fostervatten- eller moderkaksprov. Verksamheten följer de riktlinjer som gäller för Region Skåne och har fortlöpande intern och extern ultraljudsutbildning. Jämlik vård är en strävan och etiska frågor beaktas alltid. Endometriosteamet som startade 2015 i Kristianstad har under 2016 utvecklat verksamheten med nytt arbetssätt. Personalutbildning, nya riktlinjer och införande av kontaktbarnmorska med telefonsvarare har medfört förbättrad vård för patienter med endometrios. Antalet vårddagar i slutenvård första halvåret 2016 har minskat från 80 första halvåret 2015 (före teamet) till 18. Teamet samverkar med övriga team i Region Skåne. Indikator Målnivå Utfall 2016 Utfall 2015 Hänvisning till annan förlossningsavdelning <5 % CSK 5%, Ystad 9,5 % 7,1 % Kristianstad når målet om max 5 % hänvisning till annan förlossningsavdelning utan medicinsk orsak. I de fall kvinnor hänvisas utan medicinsk orsak beror det på vårdplatsbrist. Äldres hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen hos äldre, ska minska Patienter med misstänkt demens ska identifieras tidigt Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinläggningar minskar Andelen äldre som drabbas av läkemedelsrelaterade problem ska minska 23
Utvecklingsuppdrag Primär och sekundär prevention av fallskador ska utvecklas i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommuner För äldre och multisjuka med stora vårdbehov ska ett multiprofessionellt omhändertagande erbjudas och läkarkontinuiteten förbättras Äldrepsykiatri inklusive arbete med missbruk och beroende hos äldre ska utvecklas i samverkan med Skånes kommuner Index/Indikatorer Äldre Målnivå Utfall jandec 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Fallriskbedömning >79,5 % 80 % 79 % 76 % >95 % 85 % 84 % 80 % Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång (primärvård) >60 % 28 % 32 % 30 % >60 % 1003 st 1418 st 1105 st Riskbedömning avseende trycksår >79,5 % 80 % 79 % 75 % >95 % 79 % 80 % 75 % Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Riskbedömning avseende undernäring >79,5 % 78 % 77 % 73 % Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) <30 000 DDD/1000 19 774 23 249 26 887 Demensutredning >80 % 132 st 51,7 % 52,5 % 14,6 % 15,3 % 15,1 % Återinskrivning 30 dagar för äldre >10 % minskning/år Fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen Samtliga patienter inom slutenvården, som är 65 år eller äldre eller har annan riskfaktor, ska riskbedömas avseende risk för fall, trycksår och undernäring inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus. Vid identifierad risk ska förebyggande åtgärder sättas in samt dokumenteras i vårdplan. Målnivån är 80 % för riskbedömning och 95 % för upprättad vårdplan hos riskpatienter. Förvaltningen når målet för riskbedömning för trycksår (80 %) och fall (80 %). För undernäring ligger andelen patienter över 65 år som riskbedömts under målnivån (78 %). När det gäller resultat för vårdplaner för fallrisk (85 %) och trycksår (79 %), uppnås inte målet på 95 %. Jämfört samma period 2015 kan en förbättring noteras gällande riskbedömningar inom samtliga tre områden. Ett ständigt pågående förbättringsarbete sker i verksamheterna. Förebyggande insatser kring ohälsa i munnen pågår i förvaltningen. Bland annat har utbildning i munhälsobedömning startat och munspeglar beställts till vårdavdelningar. Under 2016 har 73 medarbetare genomfört en webbaserad utbildning om munhälsa. Ett forskningsprojekt kring förbättrad munhälsa har startat våren 2016, i samarbete mellan förvaltningen, Högskolan Kristianstad och Folktandvården Skåne. Huvudsyftet är att undersöka om intensifierade munvårdsåtgärder före operationen minskar vårdrelaterad lunginflammation hos personer 65 år och äldre som genomgår ortopedkirurgisk behandling i benen. Datainsamling pågår under två år och resultat beräknas publiceras i början av 2019. Införande av Gröna korset har påbörjats inom förvaltningen. Gröna korset är en enkel visuell metod för medarbetare i sjukvården att dagligen identifiera risker och vårdskador i realtid. Det skapar ett 24
underlag för riktat systematiskt förbättringsarbete som ökar patientsäkerheten samt stärker patientsäkerhetskulturen. Demens Till och med maj 2016 har det gjorts 132 basala demensutredningar och 163 uppföljningar. De flesta hälsovalsenheter har idag demenssköterska och flera har minnesmottagningar bestående av multiprofessionella team. Återinskrivningar Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinläggningar minskar. Målet uppnås inte, men resultatet har förbättrats jämfört med föregående år. Förvaltningens handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 den gemensamma handlingsplanen för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre som upprättats mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne; - God vård i livets slut - Preventivt arbetssätt - God vård vid demenssjukdom - God läkemedelsbehandling för äldre - Sammanhållen vård och omsorg - Psykisk ohälsa Arbetet med en sammanhållen vård och omsorg och att minska återinskrivningar sker på olika nivåer. På övergripande nivå sker arbetet i samverkan med kommuner, slutenvård, primärvård, privata hälsovalsenheter samt Simrishamns sjukhus. Samverkanmöten sker också lokalt med en gruppering för nordost och en för sydost med liknande aktörer som på övergripande nivå. Under 2016 har hälsooch sjukvårdsavtalet och läkarstödet varit i fokus. Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas tillsammans med den person som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård när insatserna behöver samordnas. SIP är en av grundförutsättningarna för hälso- och sjukvårdsavtalet. Under 2016 genomfördes 374 SIP. En handlingsplan har upprättats för att öka antalet genomförda SIP:ar. I Ystad finns sedan 2015 en hembesöksbil som projekt. Uppdraget är att besöka personer med behov av läkarstöd i hemmet, både akut och planerat. Bilen är organiserad i primärvården, läkarstödet utgår från Specialiserad medicin i Ystad och sjuksköterskan utgår från Vårdcentralen Ystad. Patientunderlaget är från slutenvården, akutmottagningen, primärvården och från kommunens sjuksköterskor. I maj 2016 startade det mobila teamet Hässleholm som är organisatoriskt knuten till verksamhetsområde Närsjukvård på sjukhuset i Hässleholm. Det läkarledda teamet har under 2016 förhindrat cirka 170 inläggningar på sjukhuset i Hässleholm. En handlingsplan har under 2016 upprättats för att identifiera fokuspatienter som besöker vården ofta. Åtgärder är förstärkt rond, förstärkt utskrivning, vid behov initiering av SIP samt 72 timmars uppföljningssamtal. Identifierade fokuspatienter som är i behov av kontinuerlig sjukhusvård ska även erbjudas möjlighet till direktkontakt med avdelning. Målsättningen med äldreprocessen är att äldre patienter med komplexa behov ska få professionell och jämlik vård. Syftet är att trygga övergången från sjukhus till hemmet för äldre patienter. Processarbetet sker i samverkan mellan slutenvården, palliativ vård/asih, äldrevårdsmottagningar och vårdcentraler. Det pågår ett arbete inom samtliga divisioner för att säkerställa en trygg hemgång. Inom slutenvårdsdivisionerna sker förbättringsarbete med tidig planering för säker och trygg hemgång. Palliativa vården gör regelbundna konsultrundor på aktuella slutenvårdsenheter under patientens 25
vårdtillfälle. I primärvården utför planerade och akuta hembesök i de fall det finns ett medicinskt behov. Hembesöken utförs vanligen av läkaren men kan även göras av andra yrkeskategorier. Läkemedelsrelaterade problem äldre Systematiskt arbete med tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen pågår vid samtliga sjukhus. Läkemedelsgenomgångar leder till bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen och en minskning av problem relaterade till läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsgenomgångar genomförs även inom offentlig primärvård till patienter på särskilda boenden och med hemsjukvård. Nyanställda AT-läkare får utbildning inom området läkemedelsbehandling av äldre. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar Det övergripande syftet med läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i enskilda patienters läkemedelsbehandling. En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. I läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen ingår även läkemedelsavstämning, vilket innebär att säkerställa en aktuell läkemedelslista för patienten. Läkemedelsavstämningar minimerar risken för att information om läkemedel överförs fel vid inskrivning till och utskrivning från sjukhus. Förvaltningen når målet med läkemedelsgenomgångar på uppsatta målavdelningarna inom slutenvården. Det regionala målet om 50 % har inte uppnåtts. Totalt är antalet genomförda läkemedelsgenomgångar något lägre än föregående år. Slutenvård - Läkemedelsavstämning och tvärprofessionell läkemedelsgenomgång: Fokus under 2016 har varit att uppnå målnivån 60 % för de prioriterade avdelningarna 2016: Medicinavdelning 073 Kristianstad, Medicinavdelning 38 i Hässleholm. För att närma sig det regionalt uppsatta målet att erbjuda 50 % av målpopulationen en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång har det arbetats fram en handlingsplan under 2016. Under hösten 2016 har arbetet med läkemedelsgenomgångar utökats i Kristianstad. Andel patienter som erhållit läkemedelsgenomgång enligt Skånemodellen på prioriterade avdelningar (målnivå 60%) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2016 Kstd Nav073 100% 81% 69% 75% 92% 77% 100% 94% 100% 100% 80% 100% 91% Hlm Avd 38 77% 97% 76% 68% 79% 64% 69% 89% 82% 78% 81% 83% 78% Ystad Avd 7 78% 100% 65% 85% 0%* 87% 34% 100% 46% 40% 44% 39% 61% * Måltal för avd 7 Ystad tillfälligt borttaget från maj 2016 på grund av klinikapotekarresurs till Pascalutbildningsprojektet. Andel patienter i målgrupp som erhållit läkemedelsgenomgång enligt Skånemodellen (målnivå 50%) Slutenvård jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2016 CSK Kstd 29% 25% 19% 19% 28% 25% 35% 30% 34% 45% 31% 30% 27% Hlm 15% 20% 18% 14% 17% 21% 29% 30% 19% 16% 18% 16% 19% Ystad 68% 81% 45% 70% 17% 45% 12% 59% 54% 43% 44% 30% 46% Totalt Kryh 31% 32% 24% 26% 22% 27% 29% 36% 31% 33% 30% 26% 28% 26
Primärvård - Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång: Antal läkemedelsgenomgångar i primärvården har ökat. Samarbete med äldrevårdcentralena finns för att kunna erbjuda tvärprofessionell läkemedelsgenomgång även till patienter i eget boende som inte har stöd från kommunen för sin läkemedelshantering. Antal patienter inom primärvården som erhållit tvärprofessionell läkemedelsgenomgång enligt Skånemodellen jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2016 Primärvården Kryh 29 95 67 123 119 94 1 10 118 68 177 102 1003 Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) Andelen olämpliga läkemedel har minskat med 13,9 % jämfört med föregående år Definierade dygnsdoser Olämpliga läkem till äldre 2015 2016 Diff 2016-2015 Diff% - 738 667-72 -9,7% 2 Div Specialiserad Närsjukvård 30 614 27 548-3 066-10,0% 3 Div Kirurgi 34 941 25 179-9 762-27,9% 4 Div Primärvård 301 734 265 560-36 174-12,0% Totalsumma 368 028 318 954-49 074-13,3% De läkemedelsgrupper som av Socialstyrelsen anges som olämpliga visas i tabellen nedan. Olämpliga läkemedel till äldre 2015 2016 Diff 2016-2015 Diff% Långverkande bensodiazepiner 5 471 5 200-270 -5% Läkemedel med antikolinerga effekter 14 059 13 019-1 040-7% propiomazin 6 268 4 778-1 490-24% tramadol 3 827 2 513-1 314-34% Totalsumma 29 625 25 511-4 115-13,9% Fallprevention Hälsovalsenheterna erbjuder Balansgrupper på sjukgymnastiken. Tre team i närsjukvården i Hässleholm ingår i ett förbättringsarbete som startade i september med syfte att förebygga fallolyckor för äldre. Multiprofessionellt omhändertagande och läkarkontinuiteten På 15 av 21 hälsovalsenheter finns äldrevårdsmottagningar där vården ges utifrån den äldre individens behov. Omhändertagandet är oftast multiprofessionellt och det strävas det efter hög kontinuitet. Tiden som erbjuds för varje individ är dessutom längre avpassad än brukligt. Arbetet är framgångsrikt och process är påbörjad för att fler äldrevårdsmottagningar ska starta. På många hälsovalsenheter finns ett multiprofessionellt omhändertagande av patienter med hjärtsvikt, diabetes, demens, astma/kol, artros samt smärta samverkan med kommunerna. Utveckling av äldrepsykiatri i samverkan med Skånes kommuner. I sydost tas frågan kring äldrepsykiatrin och arbetet med missbruk och beroende hos äldre alltid upp. Flera av äldrevårdssjuksköterskorna har utbildning i olämpliga läkemedel för äldre samt utbildning i 27
att upptäcka och förebygga psykisk ohälsa hos äldre. Flera hälsovalsenheter genom äldrevårdsmottagningarna har gemensamma dialoger med kommunerna där frågorna diskuterats och lyfts. Akutsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgänglighet, kompetens och effektivitet på akutmottagningarna ska förbättras Tillgången till intensivvård ska motsvara behovet Utvecklingsuppdrag Arbetsmiljö och kompetensförsörjning inom akutsjukvård ska utvecklas och säkerställas Arbetet med att skapa fler disponibla vårdplatser ska prioriteras Resultaten från översynen av akutsjukvården ska implementeras Akutsjukvård Mål Utfall jandec 2016 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Utfall 2015 Utfall 2014 > 15 % 18 % 18 % 17 % > 80 % 46 % 45 % 43 % Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40.0 min 53,8 min 57,1 min 54,3 min Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid > 90 % 56 % 61 % 69 % Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 > 80 % 80 % 86 % 84 % timmar Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar > 80 % 70 % 72 % 73 % Överflyttning av intensivvårdspatienter < 1.5 % 2,4 % 1,6 % 1,9 % Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Hässleholm: På akutmottagningen i Hässleholm genomförs ett förbättringsprojekt där man identifierar felkällor och framgångsfaktorer. Dagliga möten med alla yrkeskategorier hålls där man går igenom föregående dags resultat och vad som kan ha påverkat. Resultatet har blivit ett bättre flöde, kortare kommunikationsvägar och införande av en flödessjuksköterska. Andel som väntar mindre än en timme till första läkarbedömning är 63 % Ystad: Kvalitetsparametern tid till läkare har förbättrats i Ystad. Teambemanning med akutläkare, sjuksköterska, undersköterska och sekreterare har införts. Sekreteraren skriver remisser och dokumenterar i realtid. Det ökar både patientsäkerheten och flödet. Andel som väntar mindre än en timme till första läkarbedömning är 57 % Kristianstad: Antalet ST-läkare i akutsjukvård har ökat i Kristianstad. Ett projekt för att identifiera akutflödet har påbörjats under 2016, för att både förbättra tiden till läkare, men även förbättra 4-timmarsmålet. Andel som väntar mindre än en timme till första läkarbedömning är 36 % 28
Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Hässleholm Andelen med vistelsetid som understiger 4 timmar har förbättrats, 81 % 2016. Det har lett till att patientsäkerhet och arbetsmiljö förbättrats. Ystad På grund av brist på sjuksköterskor under 2016 har det varit stor vårdplatsbrist i Ystad. Det har påverkat utflödet från akutmottagningen, vilket i sin tur har påverkat 4-timmarsmålet. På grund av personalbrist har det heller inte varit möjligt att hålla observationsenheten öppen, vilket också medför ett problem med utflödet. Andelen med vistelsetid som understiger 4 timmar, 66 % Kristianstad Även i Kristianstad har det funnits ett utflödets problem på grund av vårdplatsbrist i perioder. Ett förbättringsarbete för att förbättra det interna flödet har påbörjats. Andelen med vistelsetid som understiger 4 timmar, 69 % Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombektomi) vid stroke Det finns skillnad i andel trombolysbehandlade vid sjukhusen. Ystad 13 %, Kristianstad 16 %, medan Hässleholm har 27 %. Under 2016 har det tillkommit regional trombolysjour för att skapa förutsättningar för en jämlik trombolysbehandling i Region Skåne. I strokeprocessen pågår arbete för att utjämna skillnaderna i förvaltningen. Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Tid från ankomst till trombolysstart skiljer sig mellan sjukhusen från 42 minuter i Kristianstad, 53 min i Hässleholm till 65 minuter i Ystad. Processarbete har påbörjats lokalt i Ystad för att kartlägga var det finns möjlighet att minska mediantiden. Sedan 2015 har tiden dock förbättrats med 27 min, från 92 min till 65 min 2016. Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Angioverksamheten är öppen vardagar dagtid. Under jourtid transporters patienter från förvaltningens upptagningsområde till Lund för behandling, vilket ger en tidsfördröjning, som gör att den rekommenderade tiden inte kan hållas i alla fall. Höftfrakturer till operation inom 24 timmar, ortopedin Ystad och Kristianstad Höftspårsprocessen i Ystad återupptogs 2015 och utgick ifrån processen på CSK. För bästa möjliga omhändertagande av patienterna läggs stor vikt vid att alla som arbetar med höftspåret är involverade, alla från prehospitalt till vårdavdelning och hemgång. Genom att vårdprocessens elva mål kontinuerligt utvärderas, analyseras, återkopplas och diskuteras med alla berörda, utvecklas ständigt vården. Målen handlar framför allt om olika ledtider i processen och att minimera vårdrelaterade skador. Viktiga kvalitetsindikatorer är tiden från ankomst till sjukhus till operationsstart samt andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. Varje månad sammanställs och återkopplas resultatet över andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. För patienter med mer än 24 timmar till operationsstart diskuteras vårdprocessen och man utvärderar, analyserar och återkopplar kontinuerligt för att ständigt hitta förbättringar och kunna utveckla processen. Vårdprocessens mål är att patienten ska opereras så snabbt som möjligt och att risken för vårdskador ska minimeras. 29
I Ystad ses olika orsaker till att operationsstart har fördröjts; varierande läkarkompetens och bemanning, prioritering av andra akuta operationer, radiologiskt utredning innan diagnos kan fastställas och patientens allmäntillstånd. 35 30 25 20 15 10 5 0 Resultat höftfrakturer Ystad 2016 Antal höftfrakturer Op < 24 h Kristianstad En framgångsfaktor för höftfrakturvården är det processorienterade arbetssätt som bedrivs sedan 2005. Det finns en uppbyggd och välfungerande organisation och vårdprocessens elva mål utvärderas, analyseras, återkopplas och diskuteras kontinuerligt med alla berörda för att utveckla vården. Målen handlar framför allt om olika ledtider i processen och att minimera vårdrelaterade skador. Viktiga kvalitetsindikatorer är tiden från ankomst till sjukhus till operationsstart samt andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. Varje månad sammanställs och återkopplas resultaten. För patienter med mer än 24 timmar till operationsstart diskuteras fördröjningsorsaker, med målsättningen att minimera så många påverkbara anledningar som möjligt. Orsaker till fördröjningar, som är svåra att påverka, är patienter som radiologiskt behöver utredas innan diagnos kan fastställas och patientens allmäntillstånd Januari december 2016 Andelen höftfrakturpatienter på CSK med operationsstart inom 24 tim = 85,8% (339/395) Medelväntetid = 18 tim, medianväntetid = 17 tim Andelen kvinnor = 66,8% (264 st), andelen män = 33,2% (131 st) 30
100 % 80 77,3 Andelen höftfrakturpatienter på CSK med 100 operationsstart inom 24 tim 95,8 91,7 83,9 83,3 82,4 87,5 85,2 67,9 87,2 91,3 60 40 20 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Överflyttning av intensivvårdspatienter Kristianstad ligger över den satta målnivån på <1,5 % sedan antalet IVA-platser drogs ned från 7 till 6. Att årets värde är högre kan bero på att flera intensivvårdssjuksköterskor sagt upp sig under året och en allmänt ansträngd vårdplatssituation i hela regionen. Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Kvaliteten i diabetesvården skall förbättras genom implementering av de nya nationella riktlinjerna Utvecklingsuppdrag Genomföra förbättringsarbete med fokus på enheter inom sjukhusvård och primärvård med sämst resultat 31
Diabetes Sjukhus Målnivå Utfall sep 2015 - aug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D* 18 år) < 20 % 23 % 27 % 24 % Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) > 90 % 74 % 73 % 74 % Median-HbA1c (T1D >18 år) < 64 mmol/mol 60,9 62,2 61,6 Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T1D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) > 99 % 81 % 87 % 88 % 98 % 75 % 79 % 90 % Andel icke-rökare (T1D >18 år) 95 % 81 % 85 % 86 % Diabetes Primärvård Målnivå Utfall sep 2015-aug 2016 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D* 18 år) 10 % 10,8 % Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) 65 % 50,2 % Median-HbA1c (T2D >18 år) < 55 51,4 % Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) mmol/mol 99 % 74,2 % 96 % 44,3 % Andel icke-rökare (T2D >18 år) 95 % 32,7 % Utfall 2015 Utfall 2014 Sjukhus De tre endokrinverksamheterna har arbetat intensivt med att minska andelen patienter med HbA1c>70 mmol/mol. Patienterna har blivit erbjudna FGM(Freestyle Libre Flash) och cirka 70 % av alla vuxna patienter med typ 1 diabetes har denna utrustning. Andelen patienter med typ 1 diabetes och blodtryck 140/85 har minskat under några år. Under 2016 har blodtrycksbehandling optimerats och fler patienter erbjuds 24 timmars blodtrycksmätning, det har gjort att trenden vänt och att fler patienter når målet < 140/85. Ögonbottenundersökning enligt riktlinjer (ögonbottenfoto vart annat år för patienter utan ögonkomplikationer) är svår att uppnå i nuläget. På regional nivå pågår ett arbete med gemensamma riktlinjer för undersökning och samsyn när det bör ske. Detta är ett projekt som drivits under 2016 av expertgruppen ögon i samarbete med expertgrupp diabetes. Primärvård Sex hälsovalsenheter har certifierats i diabetesvård under 2016. Implementering av nya riktlinjer inom diabetesvård pågår lokalt. Under hösten 2016 har det genomförts diabetesskola inom Verksamhetsområde Hässleholm. Erbjudande ges av diabetessamordnarna till hälsovalsenheter som ligger sämre i Nationellt Diabetes Register NDR, angående att delta i ett förbättringsprojekt med utgångsläge från deras egna NDRdata. Diabetessamordnarna erbjuder också enskilda besök till hälsovalsenheternas diabetesteam för genomgång av enhetens egen statistik i NDR. 32
Det pågår ett kvalitetsarbete i Region Skåne gällande ögon och diabetes, samma kriterier för undersökning och likadant sätt att rapportera svar tillbaka skall införas i Skåne. Information har gått ut till Hälsovalsenheterna underhösten om hur de skall registrera i journalen för att det skall överföras automatiskt. Hjärt- och lungsjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska förbättras så att återinsjuknande minskar Tillgängligheten till hjärtsjukvård med särskilt fokus på pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi, ska förbättras Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska Utvecklingsuppdrag Plan för uppföljning utifrån nationella kvalitetsindikatorer för astma och KOL ska tas fram för såväl specialiserad vård som för primärvård ehälsa ska vidareutvecklas för KOL och hjärtsvikt utifrån resultat av genomförda projekt Hjärtsjukvård Målnivå Utfall jandec Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) > 85 % 90 % 91 % 91 % Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom rekommenderad tid > 90 % 56 % 61 % 69 % Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid hjärtinfarkt (NSTEMI) > 80 % 95 % 94 % 93 % Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt > 90 % 97 % 98 % 99 % (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp vid hjärtinfarkt Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår uppföljning > 90 % 91 % 90 % 87 % > 90 % 67 % 61 % 50 % Andelen rökare som slutat efter 12-14 månader > 70 % 68 % 67 % 67 % Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter 12-14 > 60 % 48 % 45 % 35 % månader Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter 12-14 månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter 12-14 månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt > 70 % 60 % 59 % 53 % > 75 % 78 % 76 % 75 % <10 % 9,95 % 9,4 % 12,4 % Övergripande mål Att tidigt identifiera dessa patienter och därefter genomföra en SIP är av stor vikt, liksom de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna. Projekt tryggad utskrivning innebär att patienter som riskerar återinläggning överrapporteras till äldrevårdssköterska som kontaktar patienten inom två dygn för uppföljning och eventuella åtgärder. Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt har förbättrats något jämfört med 2015 inom de flesta parametrar. I sju av tio parametrar är resultaten bättre. Redovisning av resultatet sker till 33
hjärtsektionens medarbetare månadsvis där systematiskt arbete med att förbättra hjärtinfarktvården pågår. Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom rekommenderad tid är en parameter där målvärdet är svårt att uppnå då Angioverksamheten i Kristianstad är öppen vardagar dagtid. Under jourtid transporters patienter från upptagningsområde till Lund för behandling, vilket ger en tidsfördröjning, som gör att den rekommenderade tiden inte kan hållas. Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram behöver förbättras. Denna patientgrupp har enligt Socialstyrelsen prioriteringsgrad 2, vilket betyder patienterna ska erbjudas just detta. Sjukgymnastresurserna är begränsade och har inte räckt till för att denna målnivå ska uppnås. Från och med december 2016 har en omfördelning av förvaltningens sjukgymnastresurser skett i syfte att kunna erbjuda fysiskt träningsprogram. Tillgängligheten till pacemakerinläggning är mycket god och det finns ingen kö. Alla patienter kan erbjudas tid till pacemakerinläggning i Kristianstad inom vårdgarantin. Ablationsbehandling utförs inte i förvaltningen. Återinskrivningar på grund av hjärtsvikt är inom målvärde på 9.95 %. Utvecklingsuppdrag Parametrar nedan till uppföljning gällande KOL och astma förutsätter att registrering i Luftvägsregistret görs. Ett intensivt arbete pågår i syfte att förbättra täckningsgraden i kvalitetsregistret. Införa strukturerad uppföljning gällande KOL: Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation vid diagnostik av KOL görs idag till 100 %. Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär CAT vid KOL görs begränsat idag. Rökavvänjning vid KOL patienten erbjuds detta och remiss skickas till primärvården. Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL utförs i vissa fall idag. Patientutbildning vid KOL har etablerad KOL-skola idag men få patienter fullföljer hela programmet. Införa strukturerad uppföljning gällande astma hos vuxna: Spirometri vid astma - görs idag till 100 %. Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär ACT vid astma görs inte idag. Rökavvänjning vid astma patienten erbjuds detta och remiss skickas till Primärvården. Patientutbildning vid astma finns inte i nuläget. De flesta hälsovalsenheter har astma/kol sköterskor. Flera hälsovalsenheter har certifierade astma/kol-mottagningar där arbetet sker multiprofessionellt och fortsatt utveckling krävs. 34
E-hälsa ska utvecklas för KOL och Hjärtsvikt: Under 2016 har förberedelser utförts i syfte att införa e-hälsolösningar under 2017. Utifrån resultat av redan genomförda projekt ska e-hälsa för patienter med KOL och hjärtsvikt utvecklas för att erbjuda vårdutbud som bygger på digitala verktyg och utbyte av information digitalt. Neurologiska sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE Utvecklingsuppdrag Utveckla och förbättra omhändertagandet av patienter med akuta ryggmärgsskador Förbättra rehabiliteringen vid neurologiska sjukdomar och skador samt minska den regionala ojämlikheten vad gäller tillgång på rehabiliteringsinsatser Strokesjukvård Målnivå Utfall sep Utfall 2015 Utfall 2014 2015-aug 2016 Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK > 90 % 88 % 85 % 83 % Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller > 15 % 18 % 18 % 17 % trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) > 70 % 85 % 89 % 85 % Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40 min 53,3 min 57,1 min 54,3 min Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke > 80 % 84 % 85 % 85 % Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke > 87 % 91 % 91 % 92 % Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 månader > 75 % Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke > 80 % 63 % 65 % 67 % Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt > 75 % 80 % 77 % 77 % Andel med rökstopp 3 mån efter stroke > 80 % 76 % 74 % 72 % Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader > 90 % 64 % 51 % 44 % Samtliga sjukhus når den lägsta målgränsen för direktinläggning, och närmar sig den högre målnivån. Det är ett av resultaten av såväl processgruppens arbete som en fungerande vårdplatskoordinatorfunktion. Fokus föregående år har även varit på antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer och alla sjukhus har förbättrat parametern. Fokus 2016 i processgruppen har varit att förbättra behandlingen med blodtryckssänkande och statin. En checklista vid utskrivning har tagits fram i Kristianstad och används nu av samtliga sjukhus. Det praktiska samarbetet med den regionala strokejouren fungerar väl och återkoppling är att funktionen är uppskattad. Statistiken på regional nivå visar att andelen som får trombolys ökat med 1 % från januari till och med maj 2016 jämfört med samma period 2015. Andelen som behandlas med trombektomi har uppskattningsvis fördubblats. 35
Samarbetet med Osby kommun och Hässleholms kommun, har bidragit till att fler patienter med förmaksflimmer identifieras och behandlas med antikoagulantia. Totalt för förvaltningen ses ett minskat strokeinsjuknande med mellan 10-15 %, som i princip helt kan tillskrivas förbättrad förebyggande behandling vid förmaksflimmer. Gällande andelen patienter som uppnår rökstopp är de redovisade siffrorna behäftade med ett stort bortfall och måste tolkas med försiktighet. Rörelseorganens sjukdomar och skador Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgängligheten till ryggkirurgi ska öka Implementeringen av det regionala vårdprogrammet för osteoporos ska fortsätta inom såväl sjukhusvård som primärvård. Hur har verksamheterna arbetat med vårdprogrammet och hur har verksamheterna lyckats med implementeringen? Frakturkoordinator har funnits på CSK ett antal år och under 2016 inrättades även denna funktion i Ystad. Primärvården sätter in behandling efter screening och mätning. I vissa fall sätts läkemedel in tidigare på avdelning. Verksamheterna arbetar enligt vårdprogrammet. Förvaltningen har inget uppdrag för ryggkirurgi. Palliativ vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Alla patienter i livets slutskede ska erbjudas palliativ vård av hög kvalitet (hänvisning tabell längre ner). Antalet patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i ASiH ska öka Antal unika patienter totalt Palliativ vård och ASIH/Skåne 36
Utfall vårdtillfällen och vårddygn Palliativ vård och ASiH/Skåne Minskning av antalet vårdtillfällen samt vårddygn i jämförelse med 2015 härleds helt till temporär förändring av slutenvårdsplatser i Trelleborg samt i Malmö (december) och minskat antal slutenvårdsplatser under sommar 2016 i Malmö, Lund och Kristianstad. Utvecklingsuppdrag Stödet till anhöriga och närstående till patienter som vårdas i livets slutskede ska utvecklas Informations- och stödgrupp finns i form av regelrätta gruppaktiviteter för närstående inom främst Palliativ vård och ASiH/Kryh och Sund med olika upplägg och omfattning. I nordost sker inbjudan med regelbundenhet. Sydost anpassar samtal/grupper utifrån behov, många samtal sker individuellt i stället för i grupp. I nordväst bjuder palliativ slutenvård in till träffar för att ge närstående möjlighet att få information, tips och råd som kan underlätta vardagen, samt möta andra i samma situation. I området vid SUS fokuserar verksamheterna i Malmö och Lund på efterlevandesamtal. I Lund genomförs årligen minnesdag för barn som närstående. Efterlevnadssamtal erbjuds till samtliga närstående inom all Palliativ vård och ASiH i Skåne. Stöd och samordning med olika trossamfund sker för att möta upp de behov som kan finnas utifrån vilken trosuppfattning patient eller närstående har. Alla patienter i livets slutskede ska erbjudas palliativ vård av hög kvalitet Indikatorer Palliativ Målnivå Utfall jandec Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Täckningsgrad i palliativregistret >90 % 99 % 98 % 98,6 % Smärtanalys och regelbunden skattning av >50 % 87 % * * smärtintensitet Samtal om vårdens innehåll och riktning >70 % 92 % 93 % 89,7 % (brytpunktsamtal) Dokumenterad munhälsoinspektion >80 % 88 % ** ** Dokumenterad individuell vidbehovsordination av >90 % 100 % 99 % *** ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) <20 % 19 % **** **** Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid >90 % 100 % 99 % 98,5 % */ ** Aggregerad nivå Skåne i målkort fr.o.m. 2016 *** Aggregerad nivå Skåne i målkort fr.o.m. 2015 **** Aggregerad nivå Skåne med utgångspunkt Svenska Palliativregistret per månad fr.o.m. 2016. Tidigare endast varit resultat utifrån PPM mätning vt och ht, vilket bedömts av Kryhs förvaltning inte vara ett relevant mått inom Palliativ vård och ASIH och därför inte jämförbart med 2016. 37
Åtgärder som vidtagits för att uppnå målen är bland andra Riskbedömningar dokumenterade i journalsystemet Översyn förebyggande utrustning/material samt kompetensutveckling i användande Ökad registrering i avvikelsehanteringssystem Säkerställande av god dokumentation med individuella vårdplaner Säkerställning kring god symtomlindring Introduktionspaket nyanställda Uppföljning resultat i palliativ registret Resultatgenomgång månadsvis verksamhetschef, enhetschef, medicinsk ansvarig läkare. Resultatgenomgång månadsvis vid arbetsplatsmöten Ansvarsområden för säkerställning av målkvalitet. Handlingsplan ska framarbetats om målkvalitet inte uppnåtts. Områden med särskilda utvecklingsbehov Förstärkt vård i hemmiljö Utvecklingsuppdrag Utveckla och implementera gemensamma strategier för att tidigt identifiera personer med hög risk att utveckla ett mer omfattande vårdbehov och proaktivt ge stödjande insatser till dessa På hälsovalsenheterna/äldrevårdsmottagningarna identifieras dessa personer och erbjuds kontakt exempelvis med fysioterapeuter eller annan lämplig profession. Samarbetet med kommunala hemsjukvården är mycket viktigt. De flesta hälsosvalsenheter har demenssköterskor, diabetessköterskor och Astma/KOL- sköterskor som var och en inom sitt område bidrar till att identifiera personer med hög risk. Stärka kontakten med barn- och ungdomssjukvården så att fler barn och ungdomar, genom insatser från ASiH, kan vårdas i hemmet Palliativ vård och ASiH genomför idag konsultation på samtliga sjukhus i Skåne. Ett nära samarbete mellan konsultläkare och konsultsjuksköterska har ansetts väsentligt för att belysa såväl medicinska frågor som omvårdnadsaspekter vid konsultronder och patientbedömningar. Samverkan sker med samtliga vårdaktörer och kommuner och SIP/ansvarsfördelning upprättas vid gemensamma åtagande kring patient. Regelbundna samverkansmöte sker med kommun, sjukhus och hälsoval och intensifieras i och med införande av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Konsultfunktion finns tillgänglig via telefon inom samtliga enheter i Skåne mellan läkare inom palliativ vård och ASiH och övriga läkare inom både slutenvård som primärvård. Utbildning och kompetensutbyte sker genom yrkesträffar med både kommun, sjukhus och primärvård för att nå samsyn. Deltar på utbildningsdagar inom slutenvård, primärvård och olika vårdboenden. I Trelleborg erbjuds auskultation på ASiH för samtliga av medicinens utbildningsläkare. Olika former av utvecklingsprojekt pågår inom alla delar i Skåne. Delaktighet råder i SVF inom alla verksamhetsområden. 38
Inom öppenvården finns ett ökande behov av punktinsatser. Inom tillgänglighetspaketet ligger fokus på att, genom specialiserad palliativ öppenvårdsmottagning, nå fler patienter i ett tidigt skede. Ett arbete som påbörjades hösten 2016 och initialt är behoven störst i verksamhetsområde SUS där väntetid fortsatt råder trots hög tillgänglighet. Utfall antal unika barn 0-17 år Palliativ vård och ASiH/Skåne VO 2013 2014 2015 2016 Totaler 49 57 65 88 486 ASIH SUS 9 18 16 39 487 ASIH Kryh 34 32 44 38 488 ASIH Sund 6 9 6 11 Palliativ vård och ASiH har som fokus i enlighet med tillgänglighetspaketet att möjliggöra för fler barn- och ungdomar att kunna vårdas hemma. Det är ett utvecklingsarbete som planeras i nära samverkan med barnklinikerna i Region Skåne. Målet är att erbjuda en jämlik vård för barn och ungdomar vad gäller att kunna erbjudas vård i eget boende. Regional barndag har arrangerats i samverkan mellan palliativ vård och ASiH/Skåne och barnkliniker på SUS. Inbjudan är riktad till samtliga barnkliniker i Skåne samt palliativ vård och ASiH. Studiebesök har genomförts på barnkliniken i Helsingborg. I nordost hålls regelbundna samverkansmöten mellan barnkliniken och ASiH Kristianstad och Hässleholm. Inventering av kompetens på respektive enhet pågår (Palliativvård och ASiH Kryh). I sydväst hålls regelbundna möten mellan barnklinik SUS och palliativ vård och ASiH/SUS med syfte att nå ett lärande kring samverkan samt identifiera lämpliga barn för avancerad hemsjukvård. Information har riktats till barnkliniker kring vilka möjligheter till insatser som finns inom palliativ vård och ASiH. Barns rättigheter har lyfts vid enheternas utvecklingsdagar. Ansvarsområde barn finns i både Malmö och Lund. Pilotprojekt med vårdhund riktad till möte med barn som närstående och patient i såväl ASiH som inom palliativ slutenvård har fallit väl ut i Lund. Forskningen en förutsättning för Skånes utveckling Ange hur forskningen integreras i verksamheten och hur förvaltningen engagerar hela hälso- och sjukvården i olika grad. I förvaltningen bedrivs klinisk forskning inom olika verksamhetsområden. VO Anestesi: ST-läkarforskning. Fyra registrerade doktorander. Deltagande i multicenterstudier. Deltidsanställd forskningssjuksköterska. VO Barn: En läkare har pågående anslagsfinansierad forskning. Under åren har läkarna på kliniken varit delaktiga i forskning som resulterat i ett tiotal publikationer inklusive lärobokskapitel. Infektion Två läkare deltar i olika i olika kliniska studier, den ena med internationell prägel. 39
VO Kirurgi CSK Tre forskningsaktiva läkare. En planerad disputation inom två år. Två disputerade varav en snar docentur. VO Närsjukvård Hässleholm På kliniken bedrivs kliniska studier och ett flertal publikationer och avhandlingar har producerats. VO Ortopedi: På kliniken bedrivs klinisk, patientnära forskning integrerad i verksamheten med engagemang av många medarbetare på olika nivåer. Detta har resulterat i ett flertal avhandlingar under åren. Enhet finns inom kliniken med forskningskoordinator, forskningssjuksköterska, sekreterare. VO Specialiserad Medicin CSK På kliniken finns ett ST-forskarblock. Fyra specialister bedriver forskning. Ett projekt bedrivs i samarbete med Högskolan i Kristianstad. En sjuksköterska är doktorand. Läkemedelsstudier bedrivs i externt finansierad enhet. VO Specialiserad Medicin Ystad En neuropsykolog är med i en forskargrupp vid SUS. Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningar ska öka. Redogör för resultatet av 2016 års medarbetarundersökning, relaterat till tidigare undersökningar. Förvaltningens dynamiska fokustal har förbättrats från 68,3 i 2014 års undersökning till 70,7 i 2016 års undersökning. Resultatet visar att majoriteten av medarbetarna trivs mycket bra i Skånevård Kryh och att trivseln ökar, precis som inom övriga förbättringsområden i undersökningen. Förvaltningen befinner sig nu i zonen för förändringskraft vilket indikerar en god prestationsnivå på övergripande nivå. Framgångsfaktorer tros vara att förvaltningen bedriver ett systematiskt och uthålligt utvecklingsarbete av rutiner, processer och kompetenser. Resultat av uppföljning inom olika områden ska leda till åtgärder och ytterlig uppföljning. Nyckelorden är förädling, utveckling och upprepning. Arbetssättet bidrar till en bitvis förbättring av förmågan att leda och utveckla organisation och verksamhet. 40
I Region Skåne ska heltidstjänst vara norm och deltid ska ses som en möjlighet om medarbetaren så önskar. Den genomsnittliga överenskomna sysselsättningsgraden är 95,3 %. Huvudgrupperna tandvårdsarbete och övrig personal består båda av ett fåtal anställda. Kvinnorna har 2,6 % lägre sysselsättningsgrad än männen. Bedömningen är att det finns möjlighet för flertalet att få en heltidsanställning. Under 2016 har förvaltningens mall för medarbetarsamtal kompletterats med information om möjligheten till företrädesrätt till utökad sysselsättningsgrad, vilket skett med avsikt att öka andelen som önskar arbeta heltid. Genomsnittlig överenskommen sysselsättningsgrad utefter huvudgrupp och kön Huvudgrupp 2016 Kvinnor 2016 Män 2016 Totalt Ledning / Administration 97,1% 98,2% 97,2% Medicinsk sekreterare 95,1% 50,0% 95,0% Läkare 96,9% 96,7% 96,8% Övrig Vård / Rehab / Social 95,4% 97,2% 95,6% Sjuksköterska 95,6% 98,6% 95,9% Undersköterska / Skötare 92,2% 98,3% 92,7% Tandvårdsarbete 100,0% 100,0% Övrig personal 82,7% 100,0% 87,8% Total 94,9% 97,5% 95,3% Osakliga löneskillnader ska minska. En lönesättning fri från osakliga löneskillnader är av stor vikt för att vara en attraktiv arbetsgivare och vikten av att tillämpa samma principer för alla medarbetare har tydligt fastslagits i förvaltningens rutiner för lönesättning. Även i förvaltningens handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter, som gällt under åren 2014-2016, fanns målet att inga osakliga löneskillnader ska förekomma. För att sträva mot målet har en handlingsplan för jämställda löner utformats och utvärderats årligen. Beslut om ändringar av lön sker i samband med nyanställning, vid byta av tjänst och i samband med den årliga löneöversynen. Vid samtliga dessa tillfällen har beslutande chef att beakta att lönerna är sakliga. Ett stöd i detta arbete är att förvaltningens chefer erbjuds fortbildning i lönesättning, där även vikten av saklighet i besluten belyses. En rutin inför den årliga löneöversynen är att analysera löneläget för att upptäcka och därmed kunna åtgärda osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Analysen inför löneöversyn 2016 visade inte på osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i lika eller likvärdiga yrken. Diskrimineringslagen ställer krav på lönekartläggning, vilken senast genomfördes i slutet av 2015. Denna visade att förvaltningens strävan att motarbeta osakliga löneskillnader har gett resultat. I handlingsplanen som upprättades för 2016-2019 framgår att det fanns ett behov av att analysera skillnaden mellan kvinnor och mäns lön utefter läkarspecialitet och att förtydliga hanteringen av lönesättningen vid avveckling av chefer. Handlingsplanens åtgärdsförslag har genomförts under 2016. Det som återstår är att tillsammans med den fackliga organisationen analysera det framtagna 41
materialet kring skillnaden mellan löneläget för kvinnor och män utefter läkarspecialitet och därefter eventuellt upprätta en handlingsplan kopplat till analysen. Helgtjänstgöring för personal minskas från varannan helg till två helger av fem. Förändringen påbörjas under 2015 och fortsätter under 2016. Helgtjänstgöring två helger av fem är infört förutom inom palliativa slutenvården inom vissa områden. Under 2016 har en omfattande översyn av arbetstidsförläggningen inletts med fokus på hälsosammare arbetstidsförläggning. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Utvecklingsplan och individuell handlingsplan ska upprättas för samtliga medarbetare. Vid det årliga medarbetarsamtalet mellan chef medarbetare upprättas en individuell handlingsplan. Handlingsplanen ska innehålla individuella mål för att tydliggöra kopplingen mellan enhetens mål och medarbetarens bidrag till dessa. Uppföljning sker årsvis genom det återkommande medarbetarsamtalet. Medarbetarenkäten 2016 visar att cirka 85 % har haft samtalet det senaste året. Dock är andelen som har en individuell handlingsplan endast cirka 70 %. En förbättring med 5 procentenheter, men ändå inte tillfredsställande. Mallen för medarbetarsamtal innefattar även individuell plan för kompetensutveckling. Nya chefer erhåller genom HR-funktionen utbildning i medarbetarsamtal och lönesamtal, samt plan/överenskommelse om individuell kompetensutveckling. Arbete pågår för att erbjuda chefer och medarbetare en guide för introduktion av kompetensstege. Innehållet kan anpassas till verksamheten och olika yrkesgrupper, inledningsvis avseende sjuksköterskor, undersköterskor, biomedicinska analytiker och dietister. I guiden görs också en koppling till individuella planer för kompetensutveckling. Särskilda utbildningsplatser för sjuksköterskor införs som ger rätt att studera till specialistsköterska med full lön under studietiden. Under året har 12 sjuksköterskor tjänstgjort i en utbildningsanställning. Det innebär att förvaltningen har fördubblat antalet jämfört med föregående år och därmed i stort nyttjat den ram som tilldelats från koncernen. Under 2016 har cirka 45 sjuksköterskor varit i olika skeden av specialistutbildning med studielön. Fördelningen på specialistinriktningar motsvarar förvaltningens prioriteringar: akutsjukvård, vård av äldre, medicin, kirurgi, intensivsjukvård, operation, anestesi, barn och ungdom, barnmorska, öppen hälso- och sjukvård, ögonsjukvård och onkologi. En kombination av finansiering från koncern och förvaltning, har gjort det möjligt att upprätthålla en balans utifrån kompetensbehovet inom aktuella specialistområden, med undantag för intensivvård, där en viss obalans har kvarstått. Utvecklingen styrs mot att en större andel ska tillgodoses som utbildningsanställningar. Lika rättigheter och möjligheter Handlingsplan ska upprättas i Region Skåne, per förvaltning. Förvaltningarna ska konkretisera jämställdhetsarbetet och övrigt likarättsarbete med målet att Region Skånes medarbetare ska avspegla mångfalden i det omgivande samhället. 42
Förvaltningen har en handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter som omfattat åren 2014-2016. Handlingsplanen har under året diskuterats i samverkansgrupper, ledningsgrupper och på arbetsplatsträffar. I samband med de obligatoriska arbetsmiljöutbildningarna som vänder sig till chefer och skyddsombud informeras om planen. I samband med detta klargörs också om chefernas ansvar att informera om planen för nyanställda och vid arbetsplatsträffar. Under året har handlingsplanens årliga utvärdering följts upp i samverkansgruppen. I denna framgår bland att samverkansgrupperna är nöjda med hur samverkan fungerar och att det inte framkommit något behov av att förbättra samverkan och uppföljningen av lika rättigheter och möjligheter. I uppföljningen framgår även att sysselsättningsgraden ökat mellan åren 2014-2016 med 1 %. Under året har även flera konkreta åtgärder genomförts inom förvaltningen. Värdegrundsdialoger har genomförts på arbetsplatserna för att implementera Region Skånes värdegrund. Arbetet har skett med hjälp av ett regiongemensamt utbildningsmaterial. Sammanlagt 115 arbetslösa unga vuxna 18-24 år, varav flertalet män, har fått praktik på fyra månader. Tio utomeuropeiska nyanlända med legitimationsyrken (nio läkare och en sjuksköterska) har deltagit i auskultation och språkpraktik. Arbetet med kompetensbaserad rekrytering har aktualiserats i chefsutbildningar som vänder sig till nya chefer. Målet är att säkra att rekryteringsarbetet är icke-diskriminerande. Ungdomsmottagningarna och barnmorskemottagningarna genomför utbildning och examination av personalen i HBTQ-kompetens. Hälsofrämjande arbete Ett hälsofrämjande och systematiskt arbetsmiljöarbete med engagerade medarbetare och ledare ger förutsättningar för en god kvalitet i verksamheten och nöjda medborgare. Under 2016 har stort fokus legat på att driva ett aktivt arbete för att upplevelsen av den hälsosamma arbetsmiljön ska öka. Målsättningen har varit att flytta fokus från rehabiliterande till hälsofrämjande åtgärder. Som exempel kan nämnas nysatsning på hälsoinspiratörer och förflyttningsinstruktörer. Särskilt fokus har legat på att ge chefer och medarbetare kunskaper för att göra goda val som främjar hälsa i samband med tjänstgöring blandad dag och natt. Utbildningar har arrangerats kring den senaste forskningen på området och har, i samarbete med Koncernstab HR, tagit fram en e-learning kring hälsofrämjande schemaläggning. För att säkerställa att det finns grundläggande kunskaper inom arbetsmiljö och hälsa har 100 chefer och skyddsombud under året genomgått grundutbildning i arbetsmiljö och hälsa. 130 chefer deltog även under hösten i utbildning kring organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Syftet med utbildningen var att ge cheferna kunskaper i hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling samt hur man väver in dessa frågor i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet visar på ett framgångsrikt arbete med systemförbättring. Det finns en mycket god kännedom om och följsamhet till reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) inom förvaltningen. 43
Sjukfrånvaron ska minska i Region Skåne. Sjukfrånvaron har ökat med 1,2 dagar per medarbetare (från 19,9 dagar år 2015 till 21,2 dagar år 2016). Totalt står den långa frånvaron över 180 dagar för den huvudsakliga ökningen. Sjukfrånvaron stiger inom Division Kirurgi och Division Primärvård (inkl ASiH/palliativ vård) medan den totala sjukfrånvaron inom Division Specialiserad närsjukvård är oförändrad. Sjukfrånvaron hos medicinska sekreterare och sjuksköterskor ökar. För läkare och undersköterskor fortsätter sjukfrånvaron att sjunka. Inom gruppen övrig vård/rehab märks en ökning bland kuratorer och en fortsatt ökning för arbetsterapeuter. En djupanalys av de långa sjukskrivningarna över 60 dagar bland arbetsterapeuterna visar dock inga mönster i varken sjukdomsorsak, ålder eller arbetsplats. I en yrkesgrupp med få medarbetare räcker det med ett fåtal långtidssjukskrivna medarbetare för att genomsnittligt antal sjukdagar per medarbetare ska bli högt. Sjukfrånvaron för kvinnor ligger på 21,7 dagar per medarbetare medan den ligger på 9,7 dagar för män. Sjukfrånvaron för kvinnor har ökat med 1,3 dagar per medarbetare medan sjukfrånvaron för männen har ökat med 0,6 dagar. Sjukfrånvaron är relativt jämnt fördelad över de olika åldersintervallerna. Högst sjukfrånvaro syns i åldersintervallerna 45-49 år och 60-64 år. Den största ökningen finns i åldersintervallen 40-44 år. Ökningen återfinns i tidsintervallen över 180 dagar. Sjukfrånvarons ökningstakt har ändå bromsat in något jämfört med tidigare år. Framgångsfaktorer tros vara insatser för att agera tidigare vid tecken på ohälsa hos medarbetare. Under 2016 har i större utsträckning än tidigare köpt förebyggande företagshälsovårdstjänster såsom projekt vid upprepad korttidsfrånvaro och tjänsten tidig bedömning, så kallade hälsosamtal. Förvaltningen driver ett systematiskt rehabiliterings- och arbetsmiljöarbete. Inom divisionerna har handlingsplaner tagits fram med krav på såväl hälsofrämjande aktiviteter som aktivt uppföljningsoch rehabiliteringsarbete. Utbildningar för chefer i Adato och Region Skånes rehabiliteringsprocess har genomförts kontinuerligt under året. Frisknärvaron är i princip oförändrad sedan förra året. 64,6 % av förvaltningens medarbetare hade 0-5 sjukfrånvarodagar under året (62,5 % av kvinnorna och 75,7 % av männen). 44
Verksamhet och resultat i fokus Tydliga mål, rätt kompetens på rätt plats och en god arbetsmiljö är grunden för att Region Skåne ska kunna leverera ett gott resultat till de skånska medborgarna. Arbetsplatserna ska ha ett öppet och tillåtande klimat där medarbetare kan utvecklas och bidra med sin kompetens för att utveckla verksamheten. Region Skånes chefer ska både ha ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat. Cheferna ska tydliggöra målen i dialog med medarbetarna och arbeta aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner upprättas årligen på nivåerna verksamhetsområde, division och förvaltning. Planarbetet samordnas med process för verksamhetsplanering och budget. Bristyrken/-specialiteter under året var läkare inom allmänmedicin, ögon, anestesi, radiologi och urologi. Förvaltningen samarbetar med rekryteringsbolag, som en del i att avhjälpa bristen. Brist på grundutbildade sjuksköterskor är påtaglig inom närsjukvård Ystad. Via rekryteringsbolag har verksamheten anställt åtta EU- sjuksköterskor. Även inom vissa slutenvårdsenheter i Kristianstad och Hässleholm finns svårigheter att upprätthålla den målsatta bemanningen med sjuksköterskor. En viss brist finns också på medicinska sekreterare och arbetsterapeuter. Inom yrkesgrupperna specialistsjuksköterska och barnmorska råder i stort sett balans tack vare god planering av antal sjuksköterskor som kan erbjudas specialistutbildning med något av våra förmånsalternativ. Dock kvarstår en viss brist på sjuksköterskor inom intensivsjukvården. Kompetensmixplanering Divisioner och verksamheter har sedan 2015 haft förvaltningsledningens uppdrag att ompröva och förändra sin kompetensmix enligt principen Rätt Använd Kompetens (RAK). Ett fastställt mål är att vårdyrkesgrupper senast år 2018 använder minst 80 % av sin arbetstid till patientrelaterat arbete i sin specifika yrkesroll. Alla vårdverksamheter är engagerade i arbetet med planering av kompetensmix, inte minst de som berörs av bemanningsmålet 40/60, 40 % sjuksköterskor och 60 % annan personal såsom undersköterskor, receptarier, med flera I en granskning av verksamheter/enheter som berörs, har nästintill alla under år 2016 förflyttat sig i riktning mot målet. En vanligt förekommande drivkraft och ingång för arbetet är brist på sjuksköterskor och stopp för anlitande av bemanningsföretag. Rekrytering och bemanning med undersköterskor har ökat. Intresset för att anlita medarbetare i funktionen vårdservice har ökat påtagligt. Ett exempel på medveten utveckling av kompetens hos undersköterskor med stöd av kompetensstege, är verksamhet kirurgi i Ystad där system för kompetensutveckling och karriär har etablerats för undersköterskor. En minskad sårbarhet uppnås vid bemanningsplanering av sjuksköterskor och undersköterskor. Division Specialiserad närsjukvård har valt att genomföra en arbetstidsstudie vid ett stort antal enheter. Kompetensförsörjning för äldre medarbetare Regelverket Kompetensförsörjning för äldre medarbetare har bidragit till att trygga personalförsörjningen genom att anställa pensionärer. Detta har skett främst under semestertider men även genom att sörja för spetskompetens. Ett exempel är att primärvården kunnat anställa pensionerade distriktsläkare som handledare till yngre kollegor. Ett annat är pensionerade 45
barnmorskor som tjänstgör främst sommartid men också under andra perioder. Användning av bemanningsföretag På årsbasis har kostnaden för inhyrning av såväl läkare som sjuksköterskor ökat i omfattning. Avseende läkare inom hälsovalet görs ett antal olika insatser som ska ge ett ökat inflöde av ST-läkare inom allmänmedicin. Särskilt värt att nämna är starten av utvecklingsvårdcentral, som med förstärkta handledningsresurser ger bättre förutsättningar att utbilda, såväl kvalitativt som i kvantitet. Målgrupp är AT- och ST-läkare, samt läkarutbildade utomlands, som är i behov av ett Pre STprogram. Vidare fortsätter samarbetet med rekryteringsbolag, avseende bristspecialiteter. Generellt inom förvaltningen har svårigheter att rekrytera specialistläkare resulterat i ett ökat antal anställningar av ST-läkare. Efterhand bidrar det till minskat beroende av bemanningsföretag. Målsättningarna för planering av kompetensmix och rätt använd kompetens har börjat visa resultat under året. Se avsnitt kompetensmixplanering ovan. Inhyrning av sjuksköterskor har påtagligt minskat efter stopp för anlitande av bemanningsföretag, som trädde i kraft vid månadsskiftet september-oktober. Inhyrning 2015 2016 Diff tkr Inhyrd personal Läkare 68 340,9 84 406,6 16 065,7 24 % Inhyrd personal Sjuksköterska 8 077,5 11 129,0 3 051,5 38 % Inhyrd personal Övriga 1 796,4 1 399,9-396,5-22 % Diff % 78 214,8 96 935,5 18 720,7 24 % 1 400,0 1 200,0 1 000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 Inhyrd personal sjuksköterska (tkr) 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Sjuksköterska 2015 Sjuksköterska 2016 46
Inhyrd personal Läkare (tkr) 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Läkare 2015 Läkare 2016 Utbildningsuppdraget Med anledning av den nationella ökningen av utbildningsplatser inom grundutbildningen av sjuksköterskor, sker en successiv utökning av de kliniska utbildningsplatserna från 140 till 172 termin. Förvaltningen tar emot studerande både i termin 2 och termin 6. Efterfrågan på platser för arbetsplatslärande (APL) inom ramen för vård- och omsorgsprogrammet och kursen akutsjukvård har ökat successivt för att nå max under höstterminen 2015 och vårterminen 2016. Förvaltningen har tillsammans med utbildningsanordnarna förändrat strukturen för APL-perioderna. Från och med 2017 är APL-perioderna fördelade till tre gånger under vårterminen. Genom den förändringen ges förutsättningar att kunna emot alla beställningar på APLplatser. Under 2016 startade 53 nya AT-block. Det allmänna tjänstgöringsblocket för läkare sträcker sig över 18 månader. Det innebar att det under 2016 fanns cirka 80 AT-läkare i organisationen. Utbildningsplatser som ska tillhandahållas under AT-tjänstgöringstiden är inom kirurgi, medicin, psykiatri och allmän medicin (primärvård). I syfte att ytterligare stärka utbildningsuppdraget startades pilotprojekt med Klinisk utbildningssal (KUS) inom förvaltningen. Under höstterminen 2015 startade Lasarettet i Ystad sitt pilotprojekt och Hässleholms sjukhus öppnade klinisk utbildningssal våren 2016. Pilotprojektet innebar att det skulle finnas studerande inom flera yrkesprofessioner i den kliniska utbildningssalen, och att de studerande skulle vara placerade på en och samma patientsal under sin kliniska utbildning. Handledarmodellen för projektet var att studenten skulle följa patienten och handledas av utvalda handledare som hade sin placering på den kliniska utbildningssalen. I utvärderingen framkom att både handledare och studenter var nöjda med den handledarmodell och undervisningsform som bedrevs i den kliniska utbildningssalen och att lärandemålen kunde uppnås. Det framkom också att studenterna upplevde att konceptet främjade teamarbete och handledarna ansåg att de fick mer tid för handledning. Vidare framkom att kapaciteten av kliniska utbildningsplatser kunde ökas. Vårterminen 2016 startades ytterligare en klinisk utbildningssal på Lasarettet i Ystad och projektet permanentades. I september 2016 beslutade förvaltningsledningen att påbörja utbyggnad av kliniska utbildningssalar på alla tre sjukhus inom förvaltningen. Volymen av VFU-handledare med adekvat handledarkompetens har minskat. För att öka volymen uppköptes genom FoU 20 utbildningsplatser till handledarutbildning omfattande 7,5 högskolepoäng från Malmö högskola under året 2016. I syftet att både medverka i kompetensutveckling för 47
handledare och starta utveckling av nya utbildningsmodeller har nio utbildningsplatser inom handledarutbildning på avancerad nivå köpts in. Dessa utbildningsplatser erbjöds till alla VFUhandledare inom de tre sjukhusen. Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Utfallet för förbättringsområdet Ledarskap är glädjande. Resultatet i medarbetarenkäten 2016 är 72,3, vilket är en ökning från föregående mätning med 3,5 enheter. Framgångsfaktorer tros vara att förvaltningen bedriver ett systematiskt och uthålligt utvecklingsarbete av rutiner, processer och kompetenser. Under året har förvaltningen introducerat nya chefs- och ledarkriterier, tagit beslut om att alla chefer ska genomgå programmet Utvecklande ledarskap, samt förbättrings-/förändringsledarutbildning. Ett internt program för talangutveckling avseende potentiella chefer är under utveckling. Vidare pågår ett arbete för att höja kvaliteten i introduktionen av nya chefer. Bisysslor Medgivna bisysslor Antal med koppling till RS Antal utan koppling till RS Avslagna bisysslor Antal med koppling till RS Antal utan koppling till RS Läkare 73 38 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Sjuksköterska/barnmorska 19 19 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Undersköterska 4 7 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Medicinsk sekreterare 3 12 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Övriga 16 9 Förtroendeskadlig Arbetshindrande Konkurrerande Antalet anställda och arbetad tid Förvaltningen har ökat antalet anställda med 150 medarbetare vidjämförelse december 2015 med december 2016. Av dessa 150 är 39 ungdomsmedarbetare. För antalet AOH har förvaltningen använt sig av 25,8 fler resurser. Förvaltningen har totalt 81,3 fler heltidsresurser som är frånvarande av olika anledningar. 48
År AOH Anställda AOH Sjuk AOH Tjl med lön AOH Tjl utan lön AOH Kompledig AOH Semester AOH Timlön AOH Mer/över tid AOH Arb jour/b ered AOH Använda 2015 4 758,6-272,5-71,2-476,8-89,8-477,7 114,9 70,0 61,3 3 616,8 2016 4 853,4-290,2-81,6-504,8-107,2-486,0 122,7 74,3 62,0 3 642,7 ökn/minskn 94,8-17,7-10,3-27,9-17,4-8,3 7,8 4,3 0,7 25,8 I AID-gruppen Läkare sjukhusvård beror ökning på utökat akutläkaruppdrag, extra jourlinje för förlossning i Ystad och utökning av utbildningsuppdrag. Två nya block för ST-läkare inom Gastro- och lung. Förvaltningen har sju fler anställda AT-läkare 2016. Det är inte frågan om någon kapacitetsökning för det råder stor brist på specialistläkare och för att minimera denna brist och antalet hyrdoktorer har ST-läkare anställts. Det finns även en del pensionsavgångar de närmaste åren. Många överläkare har idag svårt att ta ut jourkompledighet. Använd AOH för Läkargruppen är 8,9 högre än 2015. ÅrMån Område AID huvudgrupp Anställda Diff dec-15 Sjukhusvård Läkare 491 dec-16 Sjukhusvård Läkare 506 16 dec-15 Primärvård Läkare 160 dec-16 Primärvård Läkare 161 1 Under våren 2016 förkortades nattarbetstiden för förlossningsverksamheten, NEO, HIA och IVA vilket har medfört en utökning av antal anställda sjuksköterskor. Förvaltningen har även under september 2016 öppnat en ny avdelning, MAVA i Kristianstad, med tolv vårdplatser och därmed utökat antal anställda sjuksköterskor. Primärvården har utökat antal anställda sjuksköterskor på grund av ökad frånvaro för föräldraledigheter, studieledighet och ökad långtidsjukfrånvaro. Trots en ökning av antal anställda sjuksköterskor har Använd AOH totalt minskat med 11,9 för Kryh. ÅrMån Område AID huvudgrupp Anställda Diff dec-15 Sjukhusvård Sjuksköterska 1338 dec-16 Sjukhusvård Sjuksköterska 1348 10 dec-15 Primärvård Sjuksköterska 595 dec-16 Primärvård Sjuksköterska 614 19 Av de 95 fler anställda undersköterskorna inom sjukhusvård är en orsak fler anställda ungdomsmedarbetare 2016. En annan är ökning av anställda i och med öppnandet av MAVA i Kristianstad. Ökningen omfattar också tillsättning av undersköterskor istället för sjuksköterskor på grund av sjuksköterskebristen. En omfördelning av arbetsuppgifter görs i den mån det går. Använd AOH för undersköterskor inom sjukhusvården är 40,5 mer under 2016. Primärvården har tre fler undersköterskor anställda men har 3,2 färre använda AOH. ÅrMån Område AID huvudgrupp Anställda Diff dec-15 Sjukhusvård Undersköterska/Skötare 944 dec-16 Sjukhusvård Undersköterska/Skötare 1038 92 dec-15 Primärvård Undersköterska/Skötare 173 dec-16 Primärvård Undersköterska/Skötare 177 3 49
Inom sjukhusvården har en ökning med en medicinsk sekreterare jämfört december 2016 med 2015. Primärvården har utökat med tre anställda vilket beror på ersättare för längre frånvaro. Använd AOH för medicinsk sekreterare inom sjukhusvården har ökat med 2,4 jämfört med 2015 och primärvården har ingen ökning. ÅrMån Område AID_huvudgrupp Anställda Diff dec-15 Sjukhusvård Medicinsk sekreterare 274 dec-16 Sjukhusvård Medicinsk sekreterare 275 1 dec-15 Primärvård Medicinsk sekreterare 93 dec-16 Primärvård Medicinsk sekreterare 96 3 I arbetet med kompetensmixplanering har sjukhusvården anställt ytterligare en apotekare och en receptarie 2016. Inom primärvårdens ungdomsmottagningar görs en nationell satsning på ungdomars psykiska ohälsa med ekonomisk ersättning från SKL. En utökning med fyra kuratorer. Använd AOH inom AID-gruppen har ökat totalt 1,2 varav primärvården -5,9. ÅrMån Område AID_huvudgrupp Anställda Diff dec-15 Sjukhusvård Övrig Vård/Rehab/Social 161 dec-16 Sjukhusvård Övrig Vård/Rehab/Social 167 6 dec-15 Primärvård Övrig Vård/Rehab/Social 209 dec-16 Primärvård Övrig Vård/Rehab/Social 207-2 Antal anställda Anställda AOH* Använda AOH* Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Huvudgrupp AID 2016 Antal % 2016 Antal % 2016 Antal % Ledning/Administration 419 7 1,7 413,4 10,6 2,6 343,5 10,5 3,1 Läkare 759 22 2,9 722,9 27,4 3,8 540,7 7,9 1,5 Medicinsk sekreterare 372 4 1,1 352,1 9,2 2,6 272,3 2,7 1,0 Sjuksköterska 1968 26 1,3 1 883,1 10,1 0,5 1336 11,9 0,9 Tandvårdsarbete 1 0 0 1,0 0,4 40 0,9 0,4 30,9 Undersköterska/Skötare 1217 95 7,8 1 095,4 50,2 4,6 869 36,1 4,2 Övrig personal 29 4 13,8 23,3 1,0 4,3 19,8 1,1 5,6 Övrig Vård/Rehab/Social 386 7 1,8 362,2 8,3 2,3 260,5 0,8 0,3 Totalt 5150 150 2,9 4 853,4 95,2 2,0 3 642,7 25,8 0,7 * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid-frånvaro) 50
Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 448 431 450 055 0,4% 26 849 27 830 3,7% - varav läkarbesök 278 052 283 882 2,1% 20 774 21 394 3,0% - varav övriga besök 170 379 166 173-2,5% 6 075 6 436 5,9% - varav hembesök totalt 1 043 1 262 21,0% 101 119 18,5% - varav hembesök läkare 265 670 152,8% 23 60 158,6% - varav hembesök övriga 778 592-23,9% 77 59-23,8% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 64 563 59 860-7,3% - varav läkarkontakter 24 663 23 361-5,3% - varav övriga kontakter 39 900 36 499-8,5% Vårdtillfällen (avslutade) 38 422 37 904-1,3% 33 648 33 752 0,3% Vårddagar (periodiserade) 176 530 175 675-0,5% Medelvårdtid 4,5 4,5 0,0% Unika individer totalt 137 640 140 882 2,4% Unika individer slutenvård 28 849 28 740-0,4% Unika individer öppenvård 131 157 134 552 2,6% Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt 8 173 8 412 2,9% 11 591 12 070 4,1% 17 509 18 140 3,6% 3 243 3 329 2,7% - varav Allmän kirurgi 2 221 2 156-2,9% 3 182 3 049-4,2% 1 776 1 810 1,9% 564 570 1,1% - varav Hjärtkirurgi 460 526 14,3% 569 658 15,7% 329 375 14,0% 183 206 12,5% - varav Kärlkirurgi 237 224-5,5% 483 470-2,7% 225 208-7,6% 56 51-9,7% - varav Neurokirurgi 48 28-41,7% 68 31-54,4% 9 28 211,1% 6 8 50,1% - varav Thoraxkirurgi 174 196 12,6% 233 289 24,4% 3 1-66,7% 3 0-100,0% - varav Ögonkirurgi 13 5-61,5% 12 6-52,3% 6 162 6 476 5,1% 532 544 2,4% - varav ÖNH-kirurgi 519 428-17,5% 718 717-0,1% 3 217 3 131-2,7% 476 468-1,7% - varav Gynekologisk kirurgi 975 951-2,5% 1 045 999-4,4% 1 924 1 968 2,3% 297 318 7,2% - varav Ortopedisk kirurgi 2 894 3 122 7,9% 4 769 5 245 10,0% 3 235 3 410 5,4% 973 993 2,0% - varav Urologisk kirurgi 632 776 22,8% 512 605 18,1% 629 733 16,5% 154 171 10,8% 51
Sammanlagt har fler individer fått vård 2016 jämfört 2015. 2,5 % fler individer har behandlats i öppen vård medan antalet behandlade i sluten vård är ungefär lika många som föregående år. Samlad produktion i vårdtyngd mätt som mixpoäng ökar med 1,8 % jämfört föregående år och en ytterligare förskjutning under 2016 mot mera öppna och resurseffektiva vårdformer har skett. Den samlade vårdtyngden ökar i öppen vård med 3,5 % samtidigt som antalet öppenvårdsbesök ungefär motsvarar föregående års nivå. Detta indikerar att fler resurskrävande patienter kan behandlas i den öppna vården jämfört tidigare. Vårdtillfällen i slutenvård minskar som helhet i volym men med genomsnittligt högre vårdtyngd. En del av förklaringen till en ökad produktion är tillgänglighetssatsningen som inneburit ett ökat inflöde av både besök och operationer. Under avsnittet Hälso- och sjukvård beskrivs detta mera i detalj. Ökad produktion har genomförts med fortsatt relativt god tillgänglighet och har varit möjlig bland annat genom att kunna utnyttja kapaciteten bättre jämfört med föregående år. Produktiviteten, inhyrd personal inkluderad, ökar också något i förvaltningen (ca 0,5 %). Periodvis har förvaltningen uppvisat en ökning av vårddagar i den slutna vården. Det beror till stor del på ett stort beläggningstryck under sommaren men även under tidig höst och på ett inflöde av patienter från andra förvaltningar (SUS, Sund) och landsting (främst Blekinge). Dessa patienter har överförts med behov av vårdplanering. Vårdtiderna har blivit långa då hemförvaltningen ofta haft svårigheter att ta hem sina patienter på grund av deras platsbrist. Dessa patienter samt förvaltningsinterna har i vissa fall haft ett högre vårdbehov, men har inte i någon högre utsträckning avspeglats i en högre DRG-poäng. Under slutet av året minskar vårddagarna igen jämfört med föregående år. Produktionen på CSK har ökat i öppenvård med 6,2 % och i sluten vård med 1,1 %. I Ystad har öppenvården ökat med 1,9 % men minskat i sluten vård med 5,5 %. I Hässleholm har öppenvården ökat med 1,5 % medan slutenvården minskat med 4,1 %. Operation Ökningen av operationsvolymer jämfört föregående år är i huvudsak hänförbart till tillgänglighetspaketet och de vårdområden som identifierades för kösatsning eller arbetsuppgiftsomflyttning. Verksamhetsområde ortopedi har till exempel 228 fler vårdtillfällen jämfört med föregående år. Ökningen är till stor del kopplad till arbetsuppgiftsomflyttning av akuta höfter. I öppenvården är det bland annat allmänkirurgiska operationer i Ystad och gynekologiska operationer i Kristianstad som står för den största delen av ökningen kopplat till tillgänglighetspaketet. Även urologiska operationer har ökat, både i sluten och öppen vård. Tillgängligheten till operation har varit god i förvaltningen (se avsnitt Hälso- och sjukvård i rimlig tid) och andelen operationer som genomförs i öppen vård är 68 % vilket motsvarar föregående års andel. Bristspecialiteter finns eller har funnits inom områdena gynekologi, urologi, ögon och radiologi, vilket påverkat produktionen inom vårdområdena. Vårdval (Grå starr, ögonsjukvård, hudsjukvård) Vårdval Grå Starr Grå starr Antalstyp Föreg år Utfall Innev år Diff % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 5 277 4 642-12,0% 376 344-8,5% - varav läkarbesök 3 875 3 760-3,0% 348 327-6,2% - varav läkarbesök med utförd operation 2 196 1 804-17,9% 284 251-11,7% - varav övriga besök 1 402 882-37,1% 28 18-37,1% Inflödet av patienter minskar. Fler aktörer som är ackrediterade har lett till ökad konkurrens om patienterna. Grå starr verksamheten i Ystad avvecklades våren 2016. Brist på kataraktkirurger 52
innebär ökad användning av hyrläkare. Differensen i budget är till en del kopplad till ändrade ackrediteringsvillkor som bidragit till stora intäktsförluster, 4000 kr mindre i ersättning per komplicerad operation och 500 kr mindre per övrig katarakt operation. Läkemedel felaktigt ordinerat med subvention har bidragit till budgetunderskott. Verksamheten uppfyller tillgänglighetskraven. Vårdval ögonsjukvård Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 38 869 40 512 4,2% 1 211 1 316 8,7% - varav läkarbesök 20 438 21 082 3,2% 845 930 10,1% - varav läkarbesök vårdval 19 364 19 830 2,4% 789 861 9,2% - varav läkarbesök med utförd operation 3 960 4 665 17,8% 247 292 18,3% - varav läkarbesök m utförd op vårdval 3 873 4 606 18,9% 231 280 21,2% - varav övriga besök 18 431 19 430 5,4% 366 386 5,4% - varav övriga besök vårdval 17 499 18 200 4,0% 347 361 4,0% Stor ögonläkarbrist råder och för att klara såväl tillgänglighet som produktion har verksamheten i stor utsträckning behövt använda sig av inhyrda läkare. Tillgängligheten är god gällande remissbesök och läkarbesök. Det är dock fortsatt dålig tillgänglighet för kroniskt sjuka och diabetespatienter som står på bevakning till ögonsköterskebesök. Det är brist på färdigutbildade ögonsköterskor. Trots vakanser, studerande allmänsköterskor och långtidssjukskrivningar har antalet besök andra vårdgivarkategorier (BESA besök) ökat. Antalet läkarbesök med utförd operation: Ökningen består av ökat antal injektioner i glaskroppen kopplat till bland annat ändrad behandlingsstrategi samt fler indikationer. Vårdval Hud Hudsjukvård totalt Antalstyp Föreg år Utfall Innev år Diff % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 19 725 19 368-1,8% 809 838 3,6% - varav läkarbesök 14 991 15 869 5,9% 759 801 5,6% - varav läkarbesök vårdval 14 991 15 869 5,9% 759 801 5,6% - varav övriga besök 4 734 3 499-26,1% 51 37-26,1% - varav övriga besök vårdval 4 734 3 499-26,1% 51 37-26,1% Antalet inkommande remisser från primärvården har precis som under en lång följd av år fortsatt att öka mellan 2015 och 2016. Detta har kompenserats genom att antalet läkarbesök också har ökats. Noggrann schemaläggning och att ST-läkare kunnat konverteras till specialist är bakomliggande faktorer. Antalet övriga besök har minskats jämfört med 2015, men under 2016 års sista månader har antalet varit i nivå med motsvarande månader 2015. Nya, effektiva behandlingsmöjligheter kombinerat med milt klimat som minskar behovet av bland annat ljusbehandling, är den huvudsakliga förklaringen till skillnaden mellan åren. Frigjord personalresurs har använts för att möjliggöra det ökade antalet läkarbesök. Resursanvändningen är väsentligen oförändrad mellan åren och tillgängligheten är oförändrat god. 53
Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Inom vårdvalet fortsätter listningen att öka. Antalet listade per december 2016 uppgår till 159 146 vilket är en ökning med 2 618 (1,5 %) jämfört med december 2015. Inom hälsovalet uppgår marknadsandelen till 57,25 %. Det är en något högre andel än motsvarande period föregående år. Antalet inskrivna barn på BHV har ökat med 36 jämfört med föregående år och uppgår per december till 11 504. Marknadsandelen för Barnhälsovård (BHV) uppgår till 63,9 % vilket är en minskning med drygt 1 procentenhet jämfört med föregående år. Antalet inskrivna mödrar på barnmorskemottagningar (BMM) uppgår till 2 229. Det är en liten minskning (-29) och även här har marknadsandelarna sjunkit något. Från drygt 77 % till 75,6 %. Täckningsgraden inom hälsovalet beräknas på ett annat sätt 2016 än 2015. Den största förändringen är att hembesöken för alla vårdgivarkategorier exklusive läkare numera räknas in i täckningsgraden med en multiplikator på 3. För 2016 uppgår täckningsgraden till 61,5 % vilket är en knapp minskning jämfört med föregående år (61,6 %). Detta är under förväntad nivå. En anledning till denna låga nivå är att besök utförda av ASiH (punktinsatser) påverkar täckningsgraden negativt. Samtliga besök, oaktat antal besök per patient och dag, läggs in i nämnaren och hembesöken viktas som tre och får stort genomslag i täckningsgraden. Eliminerat dessa besök skulle täckningsgraden förbättras med drygt 1 procentenhet. Effekten av att hembesök för andra kategorier än läkare räknas med i täckningsgraden har också bidragit till en negativ utveckling av täckningsgraden. Totalt antal besök inom vårdval och uppdragsfinansierad vård (exklusiva palliativ slutenvård och ASiH) uppgår till drygt 702 000. Det är en minskning jämfört med 2015 med drygt 2 % eller cirka 17 54
000 besök. Förändring i använd AOH motsvarar en minskning på 2 % och inkluderas antal inhyrd personal (+ 4,5) så är förändringen istället cirka -1 %. Med utgångspunkt ifrån produktivitetsmåttet mixpoäng i förhållande till använd resurs har produktiviteten minskat jämfört med 2015. Minskningen är i huvudsak hänförbar till BHV och BMM. För vårdvalet uppgår den totala vårdproduktionen till cirka 623 000 besök vilket är en minskning jämfört med 2015 motsvarande knappt 2 %. Inom BHV har antalet besök jämfört med motsvarande period föregående år minskat med cirka 11 000 besök trots att antalet inskrivna barn i princip är oförändrat. Orsaken till minskningen är hänförbar till ändrade principer för registrering av teambesök samt längre besökstider i enlighet med det nya barnhälsovårdsprogrammet. Även besök inom barnmorskemottagningarna har minskat motsvarande cirka 3 400 besök. Det beror på färre utförda cellprovtagningar än föregående år då det kallats färre kvinnor av Cytoglab. Även antalet preventivmedelsbesök har minskat och istället har antalet telefonrecept ökat då det för 2016 finns möjlighet att skriva ut recept på p-piller för två år istället för högst ett år. Antal besök inom hälsovalet har däremot ökat jämfört med 2015 motsvarande cirka 2 500 besök. För kategorin läkare noteras en minskning av antalet besök med knappt 2 000 besök, varav antalet utförda hembesök ökat med cirka 800 eller 13 %. Ökat behov av hyrläkare påverkar produktionen negativt, inte minst om det är stor omsättning på inhyrda läkare. Antalet besök utförda av sjuksköterskor har bara ökat något trots att antalet besök på asylsökande har ökat med cirka 40 %, vilka ofta sker på boenden och tar längre tid, samt att det omfördelats mer resurser till telefonin i syfte att öka telefontillgängligheten. Besök utförda av rehabiliteringspersonal har för såväl kurator som psykologer minskat med drygt 2 000 besök, eller cirka 2 %, jämfört med 2015. Antal besök utförda av dietister har ökat med cirka 6 % jämfört med 2015 på Skånebasis. För andra vårdgivarkategorier än läkare märks ett minskat antal hembesök jämfört med 2015. Det har en tydlig koppling till förändrad styrmodell. Ovan produktionsförändring, mätt i mixpoäng ställt i relation till använda AOH inklusive inhyrd personal, indikerar på en produktivitetsförsämring på cirka 2 %. Minskningen är direkt hänförbar till minskad produktion för BHV och BMM. För hälsovalet isolerat, exklusive BHV och BMM, uppgår produktivitetsförändringen till -0,4 %. Eliminerat satsningen på utbildningsvårdcentral är produktiviteten i paritet med föregående år. Antalet unika patienter som kommit i kontakt med hälsovalsenhet har ökat med cirka 1 700 eller drygt 1 %. Ökningen är till stor del kopplad till ökningen av antalet besök samt till ökningen av antalet asylsökanden. Däremot har antalet unika patienter till BMM minskat med cirka 2 900, eller 14 %, vilket är kopplat till färre utförda vårdkontakter. Ungdomsmottagningarnas produktionsvolym uppgår till knappt 77 000 besök. Det är en minskning med knappt 5 % eller cirka 4 200 besök jämfört med föregående år. Huvudorsaken är färre använda årsarbetare, då tidigare MRE finansierade tjänster inte längre är kvar av finansiella skäl. Däremot har antalet indirekta kontakter nästan dubblerats och uppgår till drygt 44 000. Den minskade produktionen har lett till att färre unika patienter fått en tid på någon av mottagningarna. Mätt i mixpoäng har verksamheten ökat sin produktivitet med cirka 1 % jämfört med 2015. Om hänsyn även tas till samtliga vårdkontakter, inklusive telefonkontakter, utförda av enheten är produktiviteten än högre än för 2015. Under sensommaren startades ett arbete gällande genomlysning av produktion och kapacitetsplanering som en del i satsningen kring att öka tillgängligheten och minska den psykosociala ohälsan bland ungdomar. I detta arbete pågår även en kvalitetssäkring och utveckling av 55
hur vårdkontakter ska registreras för att öka möjlighet till uppföljning och utveckling av verksamheten. Antal besök utförda av BMM/BHV psykologer har ökat med nästan 20 % jämfört med 2015. Antalet kvalificerade telefonkontakter har nästan fördubblats samtidigt som använd AOH i princip är oförändrat jämfört med 2015. Palliativ sjukhusvård/asih Antalet vårdagar inom palliativ slutenvård och ASiH har minskat något jämfört med 2015 och uppgår till cirka 127 000. Inom ASiH har vårddagarna ökat och har en god följsamhet mot budget. Däremot har antalet vårddagar inom palliativ slutenvård minskat med cirka 10 % och understiger budget med knappt 24 %. Vårddagarna har minskat i Malmö, Kristianstad och i synnerhet i Trelleborg. Minskningen i Trelleborg är en konsekvens av att verksamheten interimistiskt flyttats till Malmö. Minskningen i Malmö är kopplat till minskat antal vårdplatser till följd av personalbrist. Flytten av palliativ slutenvård i Trelleborg har bidragit till en lägre bruttokostnadsutveckling. Inom ASiH öppenvård har antalet besök ökat med cirka 13 % jämfört med 2015 och uppgår till omkring 15 500 besök. Det kan ställas i relation till årets budget som uppgår till cirka 13 700 besök där ökningen även här uppgår till 13 %. Målet för 2016 års öppenvårdsproduktion är att punktinsatserna ska öka med 15 % i förhållande till 2014 års volymer och i förhållande till detta uppgår ökningen till 27 %. Relationen mellan sjukhusförvaltningarna avseende ASiH:s öppenvårdsproduktion fördelar sig enligt följande: Område Andel SUS 19 % Kryh 65 % Sund 16 % 56
Denna fördelning får en indirekt ojämlik ekonomisk påverkan på vårdcentralernas ekonomi då dessa besök räknas in i vårdcentralernas täckningsgrad. Antalet resurser mätt i använd AOH har totalt sett ökat jämfört med 2015 motsvarande 1,2 % eller 2,5 tjänster, vilket är hänförbart till tillgänglighetspaketet. Den totala produktionen mätt i mixpoäng har utvecklats mer positivt. Detta innebär en fortsatt effektivitetsutveckling av verksamheten samtidigt som verksamheten upprätthållit en god ekonomisk hushållning. Medelvårdtiden har inom palliativa slutenvårdsenheter minskat från 15 dagar 2015 till 14,8 dagar 2016 samtidigt som antalet unika patienter har minskat med cirka 6 %. Kontentan av detta är att verksamheten får färre patienter som vårdas kortare. För ASiH är situationen den omvända - medelvårdtiden har ökat från 54 dagar till 56,8 samtidigt som antalet unika patienter blivit fler, vilket resulterar i fler producerade vårddagar. Beläggningsgraden inom ASiH uppgår för helåret till 102 % totalt sett utifrån disponibla vårdplatser. Ovan utveckling ligger väl i linje med den strategiska planen samt det rådande behov av vårdinsatser som återfinns inom palliativ vård och ASiH. Finansiering och ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt ingångsläge Inför 2016 var kravet på rationalisering för att nå budgetbalans cirka 225 mkr inom den somatiska vården och till följd av beräknat intäktsbortfall i hälsovalet ytterligare 20 mkr. Signifikanta förändringar som påverkade hälsovalets intäkter berör i huvudsak täckningsgrad, att ersättning för hembesök enbart gäller läkare samt avdrag för besök på andra enheter inklusive taxeläkare. Uppräkningen på motsvarande 4 % täcker i princip löpande kostnadsutveckling för årets lönerevision och viss förbrukning men räcker inte för att klara av de ökningar i kostnad som förvaltningen har haft för IT, läkemedel och ökade kostnader för tjänsteköp från interna motparter i Region Skåne. Utöver detta har beslut om till exempel utökade uppdrag och förändrade arbetsvillkor inneburit fördyrningar under 2016. 57
Resultat Kryh mp 1-3 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse 2015 2016 2016 Mkr Procent Regionbidrag 3 163,4 3 161,2 3 161,2 0,0 0,0% Patient/trafikantavgifter 97,8 98,5 98,4 0,1 0,1% Försäljning av verksamhet 821,0 925,9 831,4 94,5 11,4% Försäljning av varor och tjänster 193,3 198,5 190,1 8,4 4,4% Specialdestinerade statsbidrag 26,9 38,9 23,5 15,4 65,5% Bidrag och övr intäkter 196,8 213,1 195,6 17,5 8,9% Verksamhetens intäkter 4 499,2 4 636,1 4 500,2 135,9 3,0% Lönekostnader -1 985,0-2 061,1-2 060,1-1,0 0,0% Arbetsgivaravg o pensioner -858,4-911,8-927,9 16,1-1,7% Övriga personalkostnader -44,3-47,3-20,1-27,2 135,3% Kostnader för inhyrd personal -84,3-104,3-52,8-51,5 97,5% Köp av verksamhet -0,2-0,2-0,1-0,1 100,0% Läkemedel -459,2-474,4-467,6-6,8 1,5% Material och tjänster -511,1-551,9-512,3-39,6 7,7% Lämnade bidrag -0,3-0,1-0,1 0,0 0,0% Fastighetskostnader -305,9-299,1-296,8-2,3 0,8% Övriga omkostnader -309,7-325,2-89,6-235,6 262,9% Verksamhetens kostnader -4 558,4-4 775,4-4 427,4-348,0 7,9% Avskrivningar -57,7-55,8-59,7 3,9-6,5% Avskrivningar -57,7-55,8-59,7 3,9-6,5% Verksamhetens nettokostnader -116,9-195,1 13,1-208,2-1589% Finansiella intäkter 0,2 0,2 0,0 0,2 0,0% Finansiella kostnader -4,8-4,6-5,2 0,6-12% Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat -4,6-4,4-5,2 0,8-15,4% RESULTAT -121,5-199,5 7,9-207,4-2625,3% Resultatutveckling I oktober-december 2015 utbetalades 2016 års uppräkning som ett förskott. Det förbättrade 2015 års resultat med 121,7 mkr. Efter hänsyn taget till detta är resultatet 2016 44 mkr bättre än 2015. Budgetavvikelse blev -188,6 mkr inom den anslagsfinansierade sjukhusverksamheten, -38,3 mkr inom hälsovalet, +25,7 mkr inom ASiH/palliativ vård, +7,6 inom ungdomsmottagningsverksamheten samt - 13,8 mkr inom specialist vårdvalen. 58
Resultat per division Division Utfall Intern budget Avvikelse Prognos Årsbudget Avvikelse 1 Förvaltningsledning 2 705,0 2 709,1-4,1 2720,1 2709,1 11,0 2 Div Specialiserad Närsjukvård -1 495,5-1 369,4-126,1-1498,0-1369,4-128,6 3 Div Kirurgi -1 411,8-1 339,7-72,1-1432,3-1339,7-92,6 4 Div Primärvård 2,7 7,9-5,2-6,0 7,9-13,9 Summa: -199,6 7,9-207,5-216,2 7,9-224,1 Resultatet 2016 präglas mycket av tillgänglighetspaketet och det sätt på vilket verksamheterna genomfört detta. I den ekonomiska handlingsplanen under året har tillgänglighetspaketet varit en stor del och avsikten har varit att så långt möjligt genomföra satsningen inom ramen för befintlig kapacitet. I resultatförbättringen på 44 mkr utgör tillgänglighetspaketet cirka 30 mkr. Kösatsningar och arbetsuppgiftsomflyttningar har i huvudsak genomförts av Division Kirurgi. Resultat jämfört med budget Intäkter och kostnader för tillgänglighetspaketet har hanterats i prognoserna för 2016, det vill säga utanför budget. Av den positiva intäktsavvikelsen på 136 mkr består 95 mkr av intäkter för tillgänglighetspaketet. 16 mkr avser intäkter för samordnade patienter, 15 mkr avser intäkter för asyl och resterande avvikelse avser bland annat försäljning av tjänster, till exempel röntgen. Kostnaderna avviker negativt mot budget med 343 mkr. Av dessa består cirka 225 mkr av ingångsläget inför 2016 och kravet på rationalisering. 65 mkr avser nya kostnader för tillgänglighetspaketet. 18,7 mkr avser ökade externa kostnader för inhyrd personal, 15 mkr avser ökade kostnader för läkemedel och 20 mkr avser ökade kostnader för sjukvårdsmaterial och tekniska hjälpmedel. Kostnadsutveckling Ackumulerat uppgick kostnadsutvecklingen till 4,7 % eller 215 mkr. Exklusive tillgänglighetspaketet var den 3,3 %. Sett över hela perioden förklaras kostnadsutvecklingen av några huvudposter: 59
Kostnadsutveckling Mkr 2015 2016 Utv % mkr Personal 2 887,8 3 020,2 4,6% 132,4 Inhyrning 78,2 96,9 23,9% 18,7 MS Fv 322,5 338,5 5,0% 16,0 Läkemedel 459,2 474,4 3,3% 15,2 Sjukvårdsmaterial 184,0 195,3 6,1% 11,3 Tekniska hjälpmedel 41,7 52,1 24,9% 10,4 Förbrukningsmtrl 34,6 41,9 21,1% 7,3 Övrigt 608,1 611,9-3,8 Summa: 4 616,1 4 831,2 215,1 Personella resurser 151,1 70% Vårdproduktion 36,9 17% Indirekta kostnader 27,1 13% Förutom tillgänglighetspaketet innehåller kostnadsutvecklingen både besparingar och fördyrningar. Resultatförbättringen på 44 mkr för år 2016 beror på, förutom tillgänglighetspaketets marginaleffekt på 30 mkr, nettoeffekten av effektiviseringar i verksamheten och fördyrande beslut. Nettoeffekten bedöms till cirka 15 mkr. Intäktsutveckling Då förskott på uppräkning 2016 utbetalades 2015 är analysen av intäktsutvecklingen mellan åren analog med analysen av intäkternas budgetavvikelse 2016. Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnadsökningen mellan åren motsvarar 4,6 % eller 132,4 mkr. Knappt 50 % av ökningen beror på revisionsförhandling och normal prisökning. Resterande 50 % är kopplat till ökad volym anställda. Orsakerna till detta redogörs för i detalj under avsnittet Antalet anställda och arbetad tid och är kopplat till utökade uppdrag samt i några fall förändrade arbetsvillkor (2 helger av 5 på CSK, förkortad nattarbetstid på förlossning, NEO, HIA och IVA). Kostnaden för inhyrd personal ökar mellan åren med 18,7 mkr eller 23,9 %. Störst ökning var kostnaderna för inhyrda läkare i primärvården. Under avsnittet användning av bemanningsföretag redogörs mer i detalj för utvecklingen. Läkemedel Kostnadsansvar läkemedel utveckling Läkemedelsförmånen (mkr) januari-december Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Basläkemedel (vårdcentralers kostnadsansvar, 56110 56132, mp 1) 107,7 109,5 106,5 Klinikläkemedel (kostnadsansvar sjukhusvård & psykiatri, 56110 56132, mp 1) 153,6 170,3 174,1 Förmånen, s:a 261,3 279,8 280,6 Rekvisition (mkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Rekvisition, EKÖAPO (konto 56150, mp 1, verifikationstyp EKÖAPO) 198,3 216,2 184,6 Övrigt (övrigt mp 1-3 på konto 56150 samt 56151 56191) -0,4-21,7 2,5 Rekvisition, s:a 197,9 194,5 187,1 60
Kostnaden för förmånsläkemedel ökar relativt kraftigt som framgår av tabellen ovan. Orsaken är en ökad volym patienter men hänger också samman med utveckling av de standardiserade vårdförloppen och läkemedel mot cancer. Nya behandlingsmetoder med biologiska läkemedel för en större patientgrupp i behov av denna behandling har också inneburit ökade kostnader. Övriga kostnader Kostnadsutvecklingen gentemot Medicinsk Serviceförvaltning ökade med 5 % eller 16 mkr under 2016. Av dessa består 11 mkr av ökade kostnader för labprover/labanalyser. Huvudorsaken är en ökad volym av avancerade analyser och utvecklingen av standardiserade vårdförlopp för cancer. Kostnaden för tekniska hjälpmedel ökar mellan åren med 10 mkr varav insulinpumpar är 8 mkr. Ökningen i kostnad för övrigt sjukvårdsmaterial med drygt 11 mkr är kopplat till en ökad produktionsvolym. Hälsoval Hälsoval PV mp 1-5 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse 2015 2016 2016 Mkr Procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Patient/trafikantavgifter 30,3 29,9 29,8 0,1 0,3% Försäljning av verksamhet 647,2 656,3 674,7-18,5-2,7% Försäljning av varor och tjänster 96,9 101,5 116,2-14,7-12,6% Specialdestinerade statsbidrag 0,4 0,5 0,2 0,3 149,7% Bidrag och övr intäkter 12,2 24,0 10,7 13,3 124,8% Verksamhetens intäkter 786,9 812,1 831,6-19,4-2,3% Lönekostnader -278,4-286,2-289,7 3,5-1,2% Arbetsgivaravg o pensioner -119,3-125,5-129,7 4,2-3,2% Övriga personalkostnader -9,6-9,6-8,6-0,9 10,7% Kostnader för inhyrd personal -44,7-54,7-37,7-17,0 45,2% Köp av verksamhet 0,0-0,3 0,0-0,3 5556,1% Läkemedel -113,6-118,8-117,5-1,2 1,1% Material och tjänster -104,1-110,4-110,2-0,1 0,1% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 - Fastighetskostnader -47,7-48,1-48,8 0,7-1,3% Övriga omkostnader -68,2-88,0-80,2-7,7 9,7% Verksamhetens kostnader -785,6-841,5-822,5-19,0 2,3% Avskrivningar -1,1-0,9-0,9 0,0-3,3% Avskrivningar -1,1-0,9-0,9 0,0-3,3% Verksamhetens nettokostnader 0,3-30,3 8,1-38,4-473% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Finansiella kostnader -0,2-0,2-0,2 0,0-14% Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat -0,2-0,1-0,2 0,1-35,3% RESULTAT 0,1-30,4 7,9-38,3-484,6% Utfall jämfört med budget Utfallet understiger budget med 28,3 mkr avseende hälsovalsintäkterna. Täckningsgraden understiger budget med 10,9 mkr. Se mer angående täckningsgraden under rubrik verksamhetsuppföljning tredje stycket. Även rörlig ersättning för utförda besök understiger budget 61
med 3,2 mkr vilket bland annat är en effekt av att tidigare ersatta hembesök numera ersätts via täckningsgrad. Även avdrag för listades besök på andra enheter utvecklas sämre än budget, dels beroende på att taxan för avdraget ökat med ca 17 % samt att antalet listade som sökt vård på annan enhet ökat med ca 8 % jämfört med 2015. Kostnadsansvar för listades vård utanför länet har tillkommit och uppgår till ca 3,7 mkr. Totalt sett har det varit en ogynnsam utveckling av hälsovalsintäkterna. Däremot har situationen kring flyktingströmmen lett till betydligt fler kontakter än planerat vilket genererat väsentligt högre intäkter än förväntat. Detta kompenserar dock inte för lägre hälsovalsintäkter. Läkemedelsnettot (HV intäkt läkemedel kostnad för basläkemedel och hjälpmedel) uppgår till -11,5 mkr. Behovet av inhyrda specialister i allmänmedicin inom hälsovalet är fortsatt hög men något lägre jämfört med första halvåret. Utfallet överstiger budget med 15,7 mkr. Kostnader för laboratorieundersökningar såväl som sjukvårdsmaterial och tekniska hjälpmedel överstiger budget motsvarande cirka 6,6 mkr. Den senare utvecklingen korrelerar inte med produktionsökningen. Personalkostnaderna inom vårdvalet understiger budget med 6,8 mkr. Orsaken är färre använda årsarbetare än budgeterat. Vakansproblematiken avseende läkare är huvudorsaken men även hög sjukfrånvaro samt att utfallet av arbetsgivaravgiften (AGA) är lägre än budgeterat är bidragande orsak. Utfall jämfört med samma period föregående år De totala intäkterna för vårdvalet har ökat med cirka 2,5 % jämfört med föregående år varav hälsovalsintäkterna, enligt nya ackrediteringsvillkoren, ökat med 0,3 % jämfört 2015. Ökad strukturersättning till vårdval utgör en ökning med 1,4 % av den totala ökningen på 2,5 %. Ökade intäkter för asyl står även dessa för huvuddelen av intäktsökningen. Bruttokostnadsökningen motpart 1-3 uppgår till 2 %. Kostnaden förinhyrd personal har ökat med 11 mkr. 62
ASiH/palliativ vård ASiH/Palliativ vård mp 1-5 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse 2015 2016 2016 Mkr Procent Regionbidrag 0,0 408,3 408,3 0,0 0,0% Patient/trafikantavgifter 1,9 1,7 1,8-0,1-7,5% Försäljning av verksamhet 392,9 10,3 1,6 8,7 534,6% Försäljning av varor och tjänster 3,7 4,8 2,0 2,8 137,6% Specialdestinerade statsbidrag 0,2 1,2 0,0 1,2 - Bidrag och övr intäkter 4,4 4,7 3,5 1,2 33,3% Verksamhetens intäkter 403,2 431,0 417,3 13,7 3,3% Lönekostnader -209,5-210,9-221,0 10,1-4,6% Arbetsgivaravg o pensioner -92,5-94,3-100,1 5,8-5,8% Övriga personalkostnader -3,9-4,3-4,4 0,1-3,1% Kostnader för inhyrd personal -1,2-1,8-1,3-0,5 37,4% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 - Läkemedel -13,9-13,7-12,0-1,7 14,2% Material och tjänster -14,7-16,1-14,9-1,2 8,0% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0-100,0% Fastighetskostnader -25,2-24,5-25,5 1,0-4,0% Övriga omkostnader -29,4-37,7-36,1-1,6 4,3% Verksamhetens kostnader -390,3-403,3-415,4 12,1-2,9% Avskrivningar -1,8-1,9-1,8-0,1 4,6% Avskrivningar -1,8-1,9-1,8-0,1 4,6% Verksamhetens nettokostnader 11,1 25,8 0,2 25,7 16255,1% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Finansiella kostnader -0,2-0,1-0,2 0,0-18,0% Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat -0,2-0,1-0,2 0,1-34,1% RESULTAT 10,9 25,7 0,0 25,7 - Palliativ slutenvård och ASiH redovisar ett positivt resultat på 25,7 mkr vilket är 25,7 mkr bättre än budget. I resultatet på 25,7 mkr ingår en ersättning på 10 mkr kopplat till tillgänglighetspaketet som inte är budgeterad. Till dags datum har endast mindre kostnader kopplat till denna satsning påförts verksamheten. Verksamheten har nu börjat leverera utifrån erhållet tillgänglighetspaket, men den tilltänkta utökningen i Lund dröjer på grund av försening avseende utökning av lokaler och i Trelleborg är inte alla tjänster tillsatta ännu. En anledning till budgetavvikelse exklusive tillgänglighetspaketet är interimistisk flytt av palliativ slutenvårdsplatser i Trelleborg som bidrar till en lägre kostnadsnivå motsvarande 9,5 mkr. Detta motverkas till viss del genom utökad verksamhet för ASiH Trelleborg. Brist på personal och svårighet att rekrytera till palliativ slutenvård i Malmö har lett till att det periodvis varit färre vårdplatser vilket bidragit till lägre kostnadsnivå. Lägre bemanning än budgeterat bland annat på grund av sjukskrivningar. Svårighet att finna vikarier under sommaren har bidragit till betydligt lägre personalkostnader. Däremot har kostnader för läkemedel ökat betydligt mer än antalet, liksom för sjukvårdsmaterial och hjälpmedel. 63
Vårdval hudsjukvård Vårdval Hud mp 1-5 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse 2015 2016 2016 Mkr Procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Patient/trafikantavgifter 2,4 2,5 2,4 0,1 4,2% Försäljning av verksamhet 25,4 27,3 24,1 3,2 13,3% Försäljning av varor och tjänster 1,0 2,1 1,4 0,7 50,0% Specialdestinerade statsbidrag 0,0 0,3 0,2 0,1 50,0% Bidrag och övr intäkter 0,0 0,2 0,0 0,2 0,0% Verksamhetens intäkter 28,8 32,4 28,1 4,3 15,3% Lönekostnader -10,3-11,2-12,5 1,3-10,4% Arbetsgivaravg o pensioner -4,2-4,9-5,6 0,7-12,5% Övriga personalkostnader -0,4-0,4-0,2-0,2 100,0% Kostnader för inhyrd personal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Läkemedel -0,1-0,1-0,1 0,0 0,0% Material och tjänster -5,2-5,3-4,7-0,6 12,8% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Fastighetskostnader -3,0-3,5-3,1-0,4 12,9% Övriga omkostnader -1,8-3,5-1,6-1,9 118,8% Verksamhetens kostnader -25,0-28,9-27,8-1,1 4,0% Avskrivningar -0,7-0,1-0,1 0,0 0,0% Avskrivningar -0,7-0,1-0,1 0,0 0,0% Verksamhetens nettokostnader 3,1 3,4 0,2 3,2 1600% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% RESULTAT 3,1 3,4 0,2 3,2 1600,0% Resursanvändningen är väsentligen oförändrad mellan åren och tillgängligheten är oförändrat god. Ekonomin är balanserad och resultatutvecklingen stabil. 64
Vårdval grå starr Grå starr mp 1-5 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse 2015 2016 2016 Mkr Procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Patient/trafikantavgifter 0,6 0,4 0,6-0,2-33,3% Försäljning av verksamhet 13,7 10,8 15,7-4,9-31,2% Försäljning av varor och tjänster 0,0 0,3 0,0 0,3 0,0% Specialdestinerade statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Bidrag och övr intäkter 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0% Verksamhetens intäkter 14,3 11,6 16,3-4,7-28,8% Lönekostnader -5,1-4,6-5,0 0,4-8,0% Arbetsgivaravg o pensioner -2,1-2,1-2,3 0,2-8,7% Övriga personalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Kostnader för inhyrd personal -0,7-0,4-0,5 0,1-20,0% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Läkemedel -0,1-0,2-0,2 0,0 0,0% Material och tjänster -5,4-4,4-5,8 1,4-24,1% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Fastighetskostnader -1,1-1,3-1,3 0,0 0,0% Övriga omkostnader -1,0-1,2-0,6-0,6 100,0% Verksamhetens kostnader -15,5-14,2-15,7 1,5-9,6% Avskrivningar -0,6-0,6-0,6 0,0 0,0% Avskrivningar -0,6-0,6-0,6 0,0 0,0% Verksamhetens nettokostnader -1,8-3,2 0,0-3,2 0% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% RESULTAT -1,8-3,2 0,0-3,2 0,0% Inflödet av patienter minskar och fler aktörer som är ackrediterade har lett till ökad konkurrens om patienterna. Brist på kataraktkirurger innebär ökad användning av hyrläkare. Differensen i budget är till en del kopplad till ändrade ackrediteringsvillkor som bidragit till stora intäktsförluster, 4000 kr mindre i ersättning per komplicerad operation samt 500 kr mindre per övrig katarakt operation. Läkemedel felaktigt ordinerat med subvention har bidragit till budgetunderskott. 65
Vårdval ögonsjukvård Vårdval ögonsjukvård mp 1-5 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Utfall Utfall Budget Budgetavvikelse 2015 2016 2016 Mkr Procent Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Patient/trafikantavgifter 4,4 4,2 4,4-0,2-4,5% Försäljning av verksamhet 27,8 27,9 41,2-13,3-32,3% Försäljning av varor och tjänster 0,0 3,6 0,0 3,6 0,0% Specialdestinerade statsbidrag 0,0 0,4 0,3 0,1 33,3% Bidrag och övr intäkter 0,7 1,1 0,0 1,1 0,0% Verksamhetens intäkter 32,9 37,2 45,9-8,7-19,0% Lönekostnader -21,0-20,4-21,7 1,3-6,0% Arbetsgivaravg o pensioner -9,2-8,8-9,8 1,0-10,2% Övriga personalkostnader -0,9-0,7-0,2-0,5 250,0% Kostnader för inhyrd personal -3,7-4,7-1,5-3,2 213,3% Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Läkemedel -0,6-0,6-0,4-0,2 50,0% Material och tjänster -4,3-3,9-4,3 0,4-9,3% Lämnade bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Fastighetskostnader -4,5-5,2-4,7-0,5 10,6% Övriga omkostnader -4,3-5,8-2,0-3,8 190,0% Verksamhetens kostnader -48,5-50,1-44,6-5,5 12,3% Avskrivningar -1,2-1,1-1,3 0,2-15,4% Avskrivningar -1,2-1,1-1,3 0,2-15,4% Verksamhetens nettokostnader -16,8-14,0 0,0-14,0 0% Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Finansiella kostnader -0,1 0,0 0,0 0,0 0% Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0% RESULTAT -16,9-14,0 0,0-14,0 0,0% För att klara såväl tillgänglighet som produktion har verksamheten som har stor ögonläkarbrist i stor utsträckning behövt använda sig av inhyrda läkare. Åtgärder för att sänka kostnadsutveckling samt för ekonomi i balans Inför 2016 togs åtgärdsplaner mot ekonomisk balans fram som omfattade 138 mkr. Utfallet av dessa bedöms ha infriats till cirka 50 % eller omkring 70 mkr. Till följd av olika beslut under året som har inneburit ökade kostnader för förvaltningen blir nettoeffekten på resultatet mindre. Sammantagna effekter av åtgärdsplan och kostnadsdrivande beslut kopplat till resultatutvecklingen mellan åren illustreras med hjälp av nedanstående tabell: 66
Mkr Bedömd Bedömt potentiell effekt ekonomiskt utfall Beskrivning åtgärder 2016 2016 2016 Handlingsplaner Verksamhetsområden inom division Kirurgi 27,0 8,0 Produktivitetsförbättring/resursoptimering/schema/separera elektivt och akut flöde 18,0 7,0 Handlingsplaner Verksamhetsområden inom division Sp.Nsjv 25,0 17,0 Handlingsplaner verksamhetsområden 10,0 5,3 Handlingsplaner Verksamhetsnära stöd & Staber 3,0 2,5 TG-paket genomförs med marginalintäkt 40,0 30,0 Genomför personalmix 40/60 på vårdavdelningar (40 % ssk, 60 % annan yrkeskategori) 10,0 0 Genomlysning sjukvårdsmaterial - standardisera inköp 5,0 0 Avackreditering grå starr-enhet Ystad blir filial till grå strarr-enhet CSK, minskade hyrläkark 0,5 0,2 Summa: 138,5 70,0 Fördyrningar under året -26,0 -Extra jourlinje Ystad -Ökat utbildningsuppdrag -Förkortad nattarbetstid förlossning, NEO, HIA och IVA -2 helger av 5, avdelningar på CSK -Akutläkaruppdrag -Utökade SVF Nettopåverkan resultat 2016 44,0 Nyckeltal Genom att relatera bruttokostnad, anställda och inhyrda resurser samt produktion i form av mixpoäng till varandra erhålles indikationer på produktivitet och kostnadsutveckling. Utvecklingen för förvaltningen framgår av nedanstående diagram nedbrutet per organisationsdel. Nyckeltalen visar utvecklingen i procent i förhållande till föregående år. 67