BILAGA 2. Skånevård Kryh. verksamhetsberättelse januari-december 2015

Transkript

1 BILAGA 2 Skånevård Kryh verksamhetsberättelse januari-december 2015

2 Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning Förvaltningens profil och uppdrag Viktiga händelser Verksamhetsförändringar Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Jämlik och jämställd hälsa Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Utskrivningsinformation läkemedel Förstärkt vård i hemmiljö Palliativ vård Akutsjukvård Cancersjukvård Kvinno- och förlossningssjukvård Diabetessjukvård Hjärtsjukvård Nervsystemets sjukdomar Vårdproduktion Habilitering Vårdproduktion - Övergripande Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Verksamhet och resultat i fokus Ekonomi God ekonomisk hushållning Resultat Läkemedel Målrelaterad ersättning Handlingsplaner för ekonomi i balans Nyckeltal Investeringar

3 Inledning Sammanfattning Kryh har en god tillgänglighet både för besök och operation. De opererande verksamheterna har haft så hög vårdkapacitet att de kunnat avlasta andra förvaltningar under hela året. Förvaltningen arbetar strategiskt med en förskjutning från tyngre till mer öppna och resurseffektiva vårdformer. Den slutna vården har minskat något till exempel genom satsning på hembesöksbil och observationsenheter i anslutning till akutmottagningarna i Kristianstad och Ystad. I den öppna vården behandlas idag fler patienter och brev- och telefonkontakter har kunnat ersätta delar av fysiska besök. För att patienternas delaktighet i vården ska förbättras lägger Kryh vikt vid att verksamheterna har ett personcentrerat förhållningssätt. Patienterna ska vara välinformerade och kunna påverka sin vårdprocess utifrån egna behov. Ankomstsamtalen med patienterna har förbättrats genom att patienterna har fått förmedla sina önskningar kring sin vård på ett mer tydligt sätt än tidigare. Sättet att ronda har på vissa avdelningar förändrats genom att patienterna sitter enskilt tillsammans med rondteamet. Förutsättningar att bedriva en likvärdig, kunskapsbaserad och kostnadseffektiv verksamhet med medborgarna i fokus har ökat sedan förvaltningen organiserat sitt arbete i patient processer. Det underlättar för medarbetarna att möta patienternas behov och har bland annat lett till bättre kvalitetsresultat. Ekonomi Kryhs resultat uppgår till -123,5 mkr och i förhållande till budget är avvikelsen -131,4 mkr. Orsak till det negativa ekonomiska utfallet är en för hög bruttokostnadsutveckling. Inför 2015 var kravet på kostnadseffektivisering cirka 195 mkr för att nå budgetbalans. Av dessa är 180 mkr allokerade till sjukhusdivisionerna. Uppräkningen på finansieringen motsvarande 2,8 % täcker i princip löpande kostnadsutveckling för årets lönerevision och viss förbrukning men räcker inte för att klara av de ökningar i kostnad som förvaltningen har haft för IT, läkemedel och ökade kostnader för tjänsteköp från interna motparter i Region Skåne. Kostnader utöver uppräkning beräknades vid ingången av 2015 till cirka 60 mkr. Utöver detta har Kryh anställt fler medarbetare för att möta ett alltmer komplext vårdbehov. Kostnadsutvecklingen uppgick 2015 till 5,6 %. Under året har Kryh fått tilläggsfinansiering om 121,7 mkr vilket förbättrar årets resultat. 3

4 Förvaltningens profil och uppdrag Inom Skånevård Kryh bedrivs akut och planerad hälso- och sjukvård samt primärvård. Sjukhusen ligger i Ystad, Hässleholm och Kristianstad, varav huvuddelen av akutsjukvården bedrivs vid sjukhusen i Kristianstad och Ystad. På dessa sjukhus finns förlossningsverksamhet där också vård av för tidigt födda barn bedrivs. Hässleholm driver förutom närsjukvård, planerad ortopedisk verksamheten som är en av Skandinaviens största räknat till antal patienter. De offentligt drivna vårdcentralerna i kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Osby, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Skurup och Perstorp är en integrerad del av verksamheten. Förvaltningen ansvarar även för skåneövergripande specialiserad palliativ slutenvård, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och ungdomsmottagningar. Dietistverksamheten samordnas av Kryh. Division Habilitering och Hjälpmedel var en del av Skånevård Kryh fram till den 1 februari 2016 då divisionen bildade egen förvaltning. Viktiga händelser Medborgarperspektivet Centralsjukhuset Kristianstad (CSK) har sedan februari 2015 ett tilläggsuppdrag för att utföra pacemakeroperationer. Förändringen har inneburit att det idag är en bättre tillgänglighet för denna typ av operation i Skåne. Observationsenheter öppnade på CSK och på Lasarettet i Ystad våren De har avlastat akutmottagningarna och minskat inläggningar på avdelningar. Sjukhusbesök och vissa inläggningar undviks också genom den hembesöksbil som startade i juni i samarbete mellan Vårdcentralen Ystad och Lasarettet i Ystad. Bilen är bemannad med sjuksköterska och läkare och besöker personer med behov av ett läkarbesök i hemmet, både akut och planerat. Verksamhetsperspektivet Ortopedin i Kryh kombinerar sedan många år kliniskt arbete av hög klass med patientnära forskning på internationell nivå. Resultatet har blivit kortare vårdtider, ökad patientsäkerhet och nöjdare patienter. För detta systematiska arbete att förbättra vården i Hässleholm- Kristianstad-Ystad tilldelades verksamheten Skåne Centre of Excellence in Health Medarbetarperspektivet Kompetensförsörjningen är en av sjukvårdens stora utmaningar. Under 2015 initierade Kryh projektet Rätt Använd Kompetens (RAK) för att vårdpersonal ska få mer tid till patientnära arbete. Inom vissa bristyrken behöver medarbetare rekryteras i utlandet och under året har Kryh inlett en rekryteringssatsning för att få fler allmänspecialister till vårdcentralerna i östra Skåne. Under fem månader specialutbildas EU-läkare på Utbildningscentrum vid Vårdcentralen Ystad för att därefter fortsätta arbeta vid utvalda vårdcentraler. 4

5 Verksamhetsförändringar ASIH/Palliativ vård fick 2015 ett utökat uppdrag motsvarande 48,5 mkr. Verksamhetsområde Medicin fick 2015 ett utökat uppdrag avseende pacemaker. Barn- och Ungdomsmottagningen i Trelleborg överfördes från Sund till Kryh i maj Käkkirurgi överfördes från Kryh till SUS i september Region Skånes cancersatsning genomfördes i Kryh motsvarande 11 mkr. Division Kirurgi öppnade en ny ortopedavdelning i Ystad med 14 vårdplatser. Verksamhetsförändringarna omfattar tillsammans cirka 60 medarbetare som påverkar jämförelsen med föregående år. 5

6 Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Förtroendet ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras jämfört med Patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas enligt intentionerna i patientlagen. Förvaltningsuppdraget 2015 Alla mottagningar skall vara anslutna till Mina vårdkontakter 2014 och erbjuda samtliga däri tillämpliga kontaktmöjligheter. Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet och förtroende enligt nationella patientenkäten ID0005 Bättre än % ID0006 Bättre än % ID0007 Bättre än % ID0267 Bättre än % ID0268 Bättre än 2014 saknas Nationell patientenkät Nationellt gemensamma mätningar/nationell Patientenkät (NPE) genomförs vartannat år inom primärvård, somatisk öppen- och slutenvård samt akutmottagningar. Hösten 2015 genomfördes mätning inom primärvården. Resultatet från denna mätning avseende dimensionerna delaktighet och involvering, respekt och bemötande, information och kunskap samt tillgänglighet, visar att vårdcentralerna inom Skånevård Kryh sammantaget ligger i nivå med de nationella resultatet. Under 2015 genomfördes en ny upphandling för genomförande av mätningar inom NPE. I samband med upphandlingen har även ett omtag kring mätningar av patienterfarenheter genomförts, något som resulterat i en ny enkätmodell. Den lanserades för första gången genom NPE mätningen inom primärvården hösten Den nya modellen består av uppdaterade och förnyade frågor och svarsskalor samt nya dimensioner. Den nya modellen innebär att en jämförelse med tidigare års resultat inte är möjlig, dels för att frågorna ändrats, dels för att ny uträkning av resultat och det tidigare använda PUK värde (patientupplevd kvalité) inte längre används. 6

7 Personcentrerad vård Under 2015 har införandet av det personcentrerade förhållningssättet startat på ytterligare tre avdelningar inom Division Specialiserad närsjukvård. Totalt är personcentrerad vård nu infört på sju avdelningar inom Kryh. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär en kulturförändring i sättet att arbeta där patienterna får en annan roll än de tidigare haft. Syftet är att patienternas delaktighet ska förbättras, att de är välinformerade och att de påverkar sin vårdprocess utifrån egna behov. Införandet av ett personcentrerat förhållningssätt har skett genom att deltagare från olika enheter har jobbat i ett förbättringsprogram med handledarstöd i verksamheterna under hösten 2014 och våren Under hösten har även företrädare för patienter deltagit i gruppernas arbete för att se till att patientperspektivet hela tiden aktualiseras. Detta har inneburit att ankomstsamtalen med patienterna har förbättrats genom att patienterna har fått förmedla sina önskningar kring sin vård på ett mer tydligt sätt än tidigare. Utifrån dessa samtal har överenskommelser gjorts med patienterna angående vårdstrategin. För att ytterligare förbättra patienternas delaktighet har sättet att ronda förändrats genom att patienterna sitter enskilt tillsammans med rondteamet. Även sättet att ge information har förändrats till att bli mer individuellt och utifrån den enskilde patientens behov. Ett nätverk har under 2015 bildats i förvaltningen vilket har resulterat i att de tre vårdavdelningar som har startat i förbättringsprogram under hösten har fått stöd av de avdelningar som varit igång sedan föregående höst. Sättet på vilket införandet av det personcentrerade förhållningssättet skett har rönt intresse utanför förvaltningen och avdelningarna har varit inbjudna att föreläsa både regionalt och nationellt. Utvecklingsuppdrag Region Skåne ska delta i de nationella programmen för Mina vårdflöden, Tidbok och Journalen. Härigenom ska journalinformation göras tillgänglig för patienten och tidboken öppnas för patienter som har konto i Mina vårdkontakter. Möjlighet att läsa sin egen journal på nätet ska utökas och även omfatta journaler inom psykiatrisk vård (FV) I enlighet med den digitala agendan ska tjänster utvecklas där IT underlättar arbetet för både medborgaren och vårdenheten (FV) 7

8 Under 2015 har samtliga mottagningar utom ungdomsmottagningarna anslutit sig till 1177 Vårdguidens e-tjänster (före detta Mina vårdkontakter). Ungdomsmottagningarna saknar fortfarande aktiverade tjänster, men beslut att erbjuda e-tjänster återstår. Antalet aktiva mottagningar har ökat från 93 till 125 under 2015, en ökning med 34 %. De e- tjänster som erbjuds medborgarna, är främst av- och omboka tid, förnya recept samt kontakta mig. Utöver detta kan medborgarna via e-tjänsterna också se vilken vårdcentral hen är listad på, byta mottagning om så önskas samt se delar av sin journal. Kryh hade under 2015 över avslutade ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster, att jämföra med drygt år 2014 (en ökning med cirka 40 %). Vårdcentralen Sjöbo är flitigast med över avslutade ärenden Division Primärvård har under 2015 därtill infört möjlighet för medborgarna att själva via 1177 Vårdguidens e-tjänster kunna nyboka samt av- och omboka besökstider direkt hos sin vårdcentral och barnavårdscentral. Jämlik och jämställd hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och med riktade insatser minska En jämlik vård och hälsa är prioriterade värden i all hälso- och sjukvårdsverksamhet inom Kryh. Skånevård Kryh har organiserat sitt arbete i patientprocesser där grundtanken är att ett processorienterat arbetssätt underlättar för medarbetarna att möta de behov som kunder, patienter och besökare har. Därmed skapas förutsättningar att bedriva en likvärdig, kunskapsbaserad och kostnadseffektiv verksamhet med medborgarna i fokus. En processorganisation bidrar till ett målmedvetet och systematiskt arbetssätt med siktet inställt på ständiga förbättringar för patienterna, där strävan är att öka kvalitén och göra rätt från början. Fokus är att minska risken för avvikelser i vårdens övergångar mellan olika huvudmän. Genom samordning mellan patientprocesser och sjukhusområdena kan vården erbjudas mer jämlikt. Processteamen arbetar med resultat från kvalitetsregister, förvaltningen/divisionernas mål och nationella vårdprogram. Statistik redovisas könsuppdelat för att upptäcka skillnader och resultaten jämförs för de olika sjukhusorterna för att kunna hitta förbättringsområden och därigenom åstadkomma en mer jämlik vård i Kryh. Genom att belysa olikheter och likrikta rutinerna har till exempel antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer vid utskrivning efter stroke förbättrats. Under perioden september augusti 2015 uppvisas följande resultat; Kristianstad från 83 till 89 % Ystad från 67 till 88 % Hässleholm från 90 till 96 % 8

9 Genom att likrikta rutinerna för uppföljning av hjärtinfarktpatienter har nu alla tre sjukhusorter 12-månaders uppföljning av patienterna. Inom kardiologiprocessen har tillgången till kranskärlsröntgen på angiolab förbättrats för patienter i Ystad genom att det avsätts tider i Kristianstad. Tillgången på tider är därmed likvärdig för patienterna i Kryh. Njurprocessen är ett exempel på en process över båda sjukhusdivisionerna där Kryh arbetat bland annat med accesserna genom ett förändrat flöde av patienter från Ystad till Kristianstad. Detta har åstadkommits genom att ett samarbete har inletts mellan operationsavdelning, kärlkirurgi, röntgen, klin fys, anestesi samt njurmottagning och dialysavdelningarna. För patienterna från Ystad har det inneburit ett vårdförlopp som är likartad det som andra patienter i Kryh genomgår. Inom strokeprocessen har det påbörjats en kartläggning av trombolysflödet eftersom det inom förvaltningen skiljer sig tidsmässigt för ankomst till trombolysbehandling. Cancerprocessen med standardiserade vårdförlopp innebär en jämlik vård inom förvaltning, region och nationellt. Cancerrehabiliteringsprocessen som tidigare enbart funnits på Centralsjukhuset Kristianstad etableras nu i hela Kryh. Patienter från Ystad och Österlen har numera bättre tillgång till akut ortopedisk kirurgi eftersom en ortopedavdelning öppnades i Ystad efter sommaren. Under perioden 1 maj juni 2015 har Försäkringskassan Ystad, Sjöbo vårdcentral och Skurups vårdcentral arbetat tillsammans med Tänk Tvärtom Genushanden. Samverkansöverenskommelse FINSAM -93 har funnits för avtalsperioden. Syftet med överenskommelsen har varit att uppnå ett aktivt arbete med det så kallade Tänk tvärtom konceptet Genushanden, där frågan om våld har fått ett särskilt stort fokus. Utifrån utbildningarna och de frågor som framkommit där har det fastställts en plan för hur frågor bör ställas och hur olika svar kan bemötas samt hur personalens egna upplevelser och känslor kan hanteras. Planen är att fortsätta jobba aktivt med Tänk Tvärtom-konceptet och att sprida detta arbetssätt till andra verksamheter. Samtliga rehabkoordinatorer som utbildas, får en grundinformation om konceptet Tänk Tvärtom. I samtliga försäkringsmedicinska utbildningar för AT/ST ingår information om Genushanden, Tänk Tvärtom samt om våld i nära relationer. Genusambassadörer utbildas, de genomgår en särskilt anpassad utbildning som belyser sjukskrivningsprocessen och vårt patientbemötande med kritiska perspektiv, med tonvikt på jämställdhet. Syftet med genusambassadörer är att kunskapen om genusstrukturer inom vården ska öka. Fyra vårdcentraler (Skurup, Solbrinken, Vittsjö och Vänhem) deltar i ett pilotprojekt med en arbetsterapeutisk gruppintervention för män och kvinnor som upplever obalans i sin livssituation, vilket leder till ohälsa och långvariga sjukskrivningar. Syftet är bland annat att undvika läkemedelsförskrivning, ge verktyg att hantera vardagen och att lyfta jämställdhetsperspektivet. Projektet följs av en forskargrupp på Lund universitet. Grundkonceptet är utvärderat för kvinnor med psykisk ohälsa men det nya arbetssättet erbjuds och utvärderas för både män och kvinnor och för både fysisk och psykisk ohälsa. I sjukhusdivisionerna drivs arbetet med Våld i nära relationer genom att ämnet tas upp på arbetsplatsträffar och i introduktion för nyanställda till exempel på Ystad akutmottagning Akutmottagningen i Kristianstad har kontinuerlig uppdatering i ämnesfrågan. En ansvarsgrupp har påbörjat arbete med framtagande av handlingsplan och inventerar innehåll inför checklista. Informationsmaterial angående våld i nära relationer är beställt från andra 9

10 verksamheter såsom från kvinnojour, kommun och kriscentra så fördjupad kunskap kan fås i ämnet. Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Patient i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl. Samtliga patienter skall erhålla en optimal vård, vilket bl.a. innebär att inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden. 2. Vårdrelaterade infektioner, såväl de som uppkommer av patientens egen bakterieflora som de som sprids till och mellan patienter, ska minska jämfört med Region Skånes antibiotikatryck i öppenvård ska minska mer än rikets minskning och rekommendationer avseende val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av STRAMA. 4. Läkemedelsrådets rekommendationer och riktlinjer för läkemedelsförskrivning ska följas och läkemedelrelaterade fel och problem ska minska jämfört med 2014 genom att utskrivningsinformation och läkemedelsgenomgångar genomförs i ökad omfattning. Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5/100 vpl 1,04/100 vpl Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) ID0011 <330/ /1000 Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete ID0014 >90% 89,3% Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete ID % 94,4% Andel orala opioider ID0027 >70% 73% Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion ID0049 <10% 8% Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika ID0050 >75% 75% Överbeläggning ID0128 <1/100 vpl 2,49/100 vpl Utskrivningsinformation läkemedel ID0137 >80% 70% 10

11 I augusti 2015 tillsattes en övergripande chefläkare i Kryh med syfte att tillsammans med övergripande chefsjuksköterska förbättra det strategiska patientsäkerhetsarbetet samt skapa en sammanhållande kraft inom förvaltningen. Patientsäkerhetsamordnarna i sjukhusdivisionerna organiserades under hösten övergripande för att öka samordningsvinsterna ytterligare och för att minska risken för dubbelarbete. Överbeläggning/Utlokaliserade patienter Utfallet på 2,49/100 vårdplatser för överbeläggningar 2015 i sjukhusdivisionerna är en förbättring jämfört med motsvarande utfall 2,90 för Däremot är utfallet på 1,04/100 vårdplatser för utlokalisering för sjukhusdivisionerna en försämring jämfört med 2014, då motsvarande siffra var 0,82. Ökningen ses framförallt under januari till april då det var ett högt inflöde och caliciperiod, och har sedan sjunkit gradvis. Övergripande målsättning är att erbjuda patient med behov av vård på sjukhus, en snabb tillgång till vårdplats samt vård på avdelning med rätt medicinsk- och omvårdnadskompetens. Under 2014 bildades en styrgrupp för vårdplatser med syfte att förbättra olika områden med fokus på bättre vårdplatsutnyttjande och öka samarbetet mellan sjukhus och palliativ vård. Övergripande rutiner och handlingsplaner för vårdplatsutnyttjande har under våren 2015 utvärderats och reviderats enligt de nya regionala begreppen. Inför sommaren 2015 utformades en gemensam handlingsplan för Kryh, tidigare har det funnits lokala för varje sjukhus inom Kryh. Syftet med den gemensamma handlingsplanen är att tydliggöra att vårdplatserna är gemensamma inom förvaltningen och på så vis bidra till ett stärkt samarbete, jämnare flöden mellan sjukhusorterna samt ett lärande i organisationen. Handlingsplaner och ett stärkt samarbete mellan divisionerna medförde att sommaren 2015 blev bättre jämfört med tidigare somrar. Öppnandet av observationsenheter på Centralsjukhuset Kristianstad och på Lasarettet i Ystad samt hembesöksbilen i Ystad har haft god effekt och förhindrat undvikbara inläggningar. Periodvis under våren, sommaren och vinter 2015 har det varit mycket ansträngt vårdplatsläge på sjukhusen i Kryh och arbetet med att förbättra vårdplatssituationen har fortsatt under Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler En viktig del i att förebygga vårdrelaterade infektioner är att upprätthålla en hög följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) i patientnära arbete. Vid den nationella mätningen våren 2015 uppmättes sammantaget i Kryh ett resultat på 86,8 % följsamhet till BHK. Resultatet är stabilt jämfört med motsvarande mätning hösten 2014 (86,5 %) och en bra bit över riksgenomsnittet på 75,8 %. Uppdelat per område var resultatet i Kryh för följsamhet till basala hygienrutiner 90,6 % och för följsamhet till klädregler 94,4 %. Vid mätning hösten 2015 visade sammantaget resultat på 85,6 % följsamhet till BHK. Uppdelat per område var resultatet i Kryh för hygienrutiner 89,3 % och klädregler 94,4 %. Mätningarna under 2015 innefattade samtliga divisioner och såväl öppen- som slutenvård. Detta innebar att division Habilitering & Hjälpmedel 2015 deltog för första gången då rutiner för arbetskläder nyligen infördes i divisionen. Även om resultatet ligger stabilt jämfört med föregående mätning är det inte helt jämförbart då Habilitering & Hjälpmedel inte ingått i mätningen tidigare. Resultaten i mätningen följs upp inom respektive verksamhetsområde. 11

12 Öppenvårdsantibiotika Avsikten med måltalet är att följa effekten av arbetet med antibiotikastrategin som formulerats via STRAMA. Vi har under lång tid sett en nedgång av antalet antibiotikakurer. Det finns flera orsaker till att nivån varierar och givna orsaker till det är infektionsperioder, säsongsvariation och förändringar i antal besök. En annan orsak kan vara svag kontinuitet i läkarbemanningen då långsiktiga informations- och utbildningsbudskap riskerar att få lägre genomslagskraft på terapitraditionen. Under mätperioden december 2014 till november 2015 har det totala antibiotikatrycket för befolkningen i Kryh ökat något till 345 kurer/1000 listade och år mot 338 kurer/1000 listade året innan. Målet för 2015 är <330 kurer. Det finns en stor spridning mellan olika vårdcentraler i Kryh. Utfallet varierar mellan 290 kurer (minskning med 11,6 % från föregående år) och 388 kurer (ökning med 15,1 %). Aktivt arbete och engagemang på vårdcentralen är viktigt och en avgörande faktor kan vara hur stort inslag av hyrläkare, och därmed avsaknad av kontinuitet, som finns på enheten. STRAMA erbjuder och genomför besök på de flesta vårdcentraler där man går igenom aktuell förskrivning lokalt och ger tips för förbättring. Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion Det finns specifika mål för användning av antibiotikatypen kinoloner vid urinvägsinfektion till kvinnor år. Primärvården Kryh klarar målet på < 10 % och landar på 8 % (mot 7 % år 2014). 12

13 Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika Primärvården Kryh använder i stor utsträckning penicillin V (mindre risk för resistensutveckling) till barn < 6 år med luftvägsinfektion. Målet är minst 75 % och siffran för Primärvården Kryh är 75 %. Inom Kryh bedrivs på sjukhusen ett projekt för att förbättra utskrivningsinformationen. Läkemedelsgenomgångar genomförs på alla vårdcentraler med hjälp av apotekare. Informationsapotekare är ute på alla vårdcentraler 3-4 gånger årligen som stöd. Orala opioider Region Skåne eftersträvar efter låg andel opioider i form av plåster och Kryh har en relativt låg nivå sett ur ett Skåneperspektiv. Utfallen för måltalet kommuniceras via klinikapotekarna till vården månatligen med avsikten att de skall diskuteras och få genomslag i läkemedelsterapin. DDD-Ack dec 2015 Perorala Plåster Kvot år Kvot år 2015 Division opioider opioider perorala - plåster ,9% 25,1% 2 Div Specialiserad Närsjukvård ,1% 20,9% 3 Div Kirurgi ,4% 12,6% 4 Div Primärvård ,7% 31,3% Totalsumma ,0% 27,0% Utskrivningsinformation läkemedel Detta projekt är ett led i arbetet med att förbättra patientsäkerheten genom korrekt information om läkemedelsbehandling i vårdens övergångar. Projektet har initierats av det regionala patientsäkerhetsrådet och uppdraget har antagits av Kryh i april 2014 med genomförande under 2015 och första halvåret Projektets målsättning Implementerade, skriftliga rutiner för utskrivningsinformation ska finnas i slutenvården Andelen patienter (med 5 läkemedel) som får en utskrivningsinformation ska uppgå till minst 70 % Utskrivningsinformationens kvalitet ska öka Slutenvård Under 2015 har i slutenvården fokus legat på att kvalitetsgranska utskrivningsinformationer, genomföra avstämningsmöten, sätta upp mål och initiera och facilitera ett förbättringsarbete i slutenvården samt att påbörja uppföljande kvalitetsgranskningar. Initialt saknade samtliga inkluderade avdelningar rutiner som uppnådde den regionala standarden. Under året har skriftliga rutiner utarbetats/förbättrats och kvalitetsgranskats för 65 % av avdelningarna (20 av 31) och de har nu rutiner som uppfyller den regionala standarden. 13

14 Andelen patienter med fem eller fler läkemedel för vilka en utskrivningsinformation har genererats under januari till december 2015 är 70 % inom Kryh och därmed uppnås målet. Division Specialiserad närsjukvård uppvisar en stabil nivå över målnivån i Kryh (70 %), årsgenomsnittet blev 78 %. Inom Division Kirurgi ses en gradvis ökning under året av utskrivningsinformationer och årsgenomsnittet blev 56 %, Diagram % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Region Skåne Division Specialicerad Närsjukvård Målnivå Kryh 70 % Kryh Division Kirurgi Diagram 1. Andel patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats 2015 Den kvalitativa utvärderingen har fokus på andelen adekvata läkemedelsberättelser och andelen adekvata läkemedelslistor. Vid den initiala granskningen granskades 465 utskrivningsinformationer. I genomsnitt 57 % av läkemedelsberättelserna respektive 61 % av läkemedelslistorna bedömdes vara adekvata. Inom Division Kirurgi genererades färre utskrivningsinformationer men andelen adekvata läkemedelsberättelser var något större än inom Division Specialiserad närsjukvård. Andelen adekvata läkemedelslistor var i det närmaste lika i de båda divisionerna. I den uppföljande granskningen har hittills 270 utskrivningsinformationer granskats, nästan uteslutande inom Division Specialiserad närsjukvård. Andelen adekvata läkemedelsberättelser har minskat något och andelen adekvata läkemedelslistor har ökat något. Tabell 1. För fler resultat hänvisas till rapporten Kvalitetsförbättringsprojekt Utskrivningsinformation KRYH. 14

15 Tabell 1 Kvalitativ utvärdering av och kvantitativa data för utskrivningsinformation, Förvaltnings och divisionsnivå. Initial granskning Uppföljande granskning Kryh Division Specialiserad Närsjukvård Division Kirurgi Adekvata läkemedelsberättelser 57 % (265/465) 54 % (175/324) 64 % (90/141) Adekvata läkemedelslistor 61 % (285/465) 60 % (196/324) 63 % (89/141) Adekvata läkemedelsberättelser 52 % (141/270) 52 % (136/264) 83 % (5/6) Adekvata läkemedelslistor 64 % (172/270) 64 % (169/264) 50 % (3/6) Andel patienter med utskrivningsinformation* 70 % (13331/19098) 78 % (9264/11842) 56 % (4067/7256) * Avser patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats under januaridecember Primärvård I syfte att få reda på mer kring hur överföringen och utformningen av utskrivningsinformationer fungerar i praktiken och hur väl mottagandet av utskrivningsinformation sker i primärvården, har en elektronisk enkät skickats ut till Hälsoval Skånes samtliga vårdcentraler i Kryh under hösten 2015 (n=21). Enkäten besvarades av 81 % (n=17) av primärvårdsenheterna. Av de som besvarade enkäten uppgav samtliga att riktlinjerna om utskrivningsinformation var kända eller delvis kända inom verksamheten. Drygt hälften av de svarande enheterna uppgav att de gemensamt hade diskuterat igenom och kommit till konsensus hur utskrivningsinformation ska hanteras. 82 % (n=15) svarade att utskrivningsinformationen alltid/oftast var en stor hjälp för att följa upp patienternas läkemedelsbehandling efter sjukhusvistelsen. För fler resultat i enkäten hänvisas till rapporten Kvalitetsförbättringsprojekt Utskrivningsinformation KRYH. Förebyggande arbete kring VRI En del av de åtgärder som vidtagits under 2015 för att förebygga VRI listas nedan. Se även under utvecklingsuppdrag Arbete utifrån SKL:s framgångsfaktorer VRI - för fler vidtagna åtgärder kring förebyggande arbete VRI. Städrevision där man tydliggjort gränsdragningen mellan vårdnära städning och Regionservice ansvar samt inkommit med en åtgärdsplan för att förbättra detta. Införande av informationsmaterialet Din säkerhet på sjukhus till patienter och anhöriga i slutenvården. Beprövat verktyg framtaget i England som översatts och nu lanserat ute i verksamheterna. Hösten 2015 genomfördes en pilotmätning (PPM) till förbättringsarbete avseende perifer venkateter (PVK). Dessa nålar är en riskfaktor för VRI och utifrån de data som framkom i mätningen lanseras inom kort ett förbättringsförslag avseende PVK för Kryh. För att minska VRI i form av central ven kateter (CVK) infektion har en ny omfattande rutin för CVK tagits fram i Kryh och den har nu väckt positiv uppmärksamhet i övriga regionen. Regionen erbjöd kostnadsfri influensavaccination till medarbetare i patientnära vård i syfte att minska smittrisk till de mest sköra och eventuellt immunsupprimerade patienterna. Lokalt utformades en rutin och informationskampanj för detta som sedermera användes i hela regionen. 15

16 Uppstart av ett antibiotikaprojekt hösten 2015 där en mätning av antibiotikaanvändningen, (bland annat indikation, styrkor och doser gjordes som en PPM vid ett av Kryhs sjukhus.) Resultaten från PPM mätningen har lett till att man planerar antibiotika förbättringsprojekt under Infektionsverktyget I Region Skåne infördes hösten 2014 mätinstrumentet Infektionsverktyget med information om bland annat vårdrelaterade infektioner (VRI). Idag kan siffror följas löpande men jämförande siffor saknas från Under 2015 registrerades i Kryh omkring 3250 VRI i Infektionsverktyget. I höstas genomfördes en uppföljande manuell pilot där tre enheter specialgranskades för att säkerställa kvalité i data och rätt användning av Infektionsverktyget. Ett par förbättringsmöjligheter identifierades: Idag går det enbart att ta ut data på aggregerad nivå, som lägst verksamhetsområdesnivå. Det innebär att enheter inte kan få ut egna data att analysera. Region Skåne har satt som mål att uppnå mappning ner på enhetsnivå under Det identifierades vissa svagheter i registreringen. Information om detta har gått ut till berörda medarbetare med mål att kvalitetssäkra siffrorna. Antalet VRI följs månadsvis på förvaltningsnivå och när möjligheten till uttag av data på enhetsnivå blir möjlig ska enhetsspecifika analyser inledas med förbättringsarbete ute i verksamheterna. Punktprevalensmätning VRI I den årliga nationella punktprevalensmätningen (PPM) VRI som genomfördes den 25 mars 2015 låg inom Kryh andelen patienter med VRI på 9 %, vilket är något under de nationella resultatet som visade andel patienter med VRI på 9,6 %. Utvecklingsuppdrag Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska integreras med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att nå en hög patientsäkerhet och en god arbetsmiljö (FV) Dolda vårdskador ska identifieras genom att markörbaserad journalgranskning ska utökas genom att andelen involverade verksamheter ökar. Resultaten ska användas som en naturlig del i verksamhetens förbättringsarbete (FV) Berörda verksamheter i slutenvård ska analysera sin antibiotikaanvändning och verksamhetens vårdrelaterade infektioner med hjälp av det nya IT-stödet Infektionsverktyget (Smittskydd+ FV) 16

17 Systematiskt patientsäkerhetsarbete I Sveriges kommuner och landstings rapport om framgångsfaktorer för att minska vårdrelaterade infektioner lyfter man fram åtta framgångsfaktorer. Kryh har under 2015 inom flertalet områden arbetat med dessa framgångsfaktorer för att uppnå en hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Som exempel av införda åtgärder finns; Patientsäkerhetsutbildningar för samtliga chefer inom förvaltningen påbörjade. Förvaltningens chefsdag var 2015 inriktad mot temat förbättringsarbete där alla divisionerna visade posters med sina förbättringsarbete varav ett antal även höll muntlig presentation för att ytterligare inspirera andra. Städningen lyfts som prioriterat område i förvaltningen där en stor genomlysning och åtgärdsplan genomförts under Förvaltningen har beslutat om utbyte av alla möbler inom slutenvården till avtorkningsbara möbler som uppfyller Vårdhygiens kriterier. Mål för riskbedömningar och åtgärdsplaner som regelbundet följts upp samt ett bakgrundsmaterial för tryck, fall och nutrition med tillhörande lathund i fickformat har tagits fram. Under 2015 har smittskyddsgrupper bildats som kan aktiveras vid misstänkt epidemi eller smittutbrott och ett närmare samarbete med Vårdhygien etablerats. I samband med vårdplatsmöten har en rutin införts där aktuella smittor tas upp vilket skapar en bättre arbetsmiljö då all personal har samma bild. Förvaltningen har återkommande utbildningar i smittor (influensa, chlostridieinfektioner och vinterkräksjuka) både för medarbetare och chefer. 17

18 Markörbaserad journalgranskning I förvaltningens övergripande mål för divisionerna för 2015 finns markörbaserad journalgranskning (MBJ) som ett av målen. Dels ett mål kring centralt granskade journaler via patientsäkerhetssamordnarna, dels lokala mål att genomföra MBJ ute i verksamheterna. Övergripande granskades 15 journaler per månad på Centralsjukhuset Kristianstad, tio på Lasarettet i Ystad och tio på Hässleholm sjukhus. Följsamheten till målet var 100 % och data rapporterades i SKL:s databas. Utöver MBJ på sjukhusnivå skulle minst 50 % av verksamheter med slutenvårdsplatser arbeta mer systematiskt med MBJ. Antalet granskade sattes till att motsvara 10 % av antalet medarbetare per verksamhet och månad, en verksamhet med 340 medarbetare skulle granska 34 journaler per månad. Uppföljning i oktober visade mycket god följsamhet då drygt 70 % av verksamheterna genomförde MBJ. Antibiotikaordinationer i Infektionsverktyget Hösten 2014 infördes Infektionsverktyget med målet att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI), optimera antibiotikaanvändingen och bromsa utvecklingen av mulitiresistenta bakterier. Antalet antibiotikaordiantioner per grupp följs på förvaltningsnivå. När mappning ner till enhetsnivå blir möjlig ska likartade avdelningar och enheter jämföras med varandra för att identifiera skillnader med arbete med antibiotika förskrivning i enlighet med STRAMAs riktlinjer. 18

19 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka jämfört med 2014 Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor ID % i den specialiserade vården 20% inom primärvård 15% inom primärvården 1,8% inom den specialiserade vården Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Förvaltningen arbetar för att utveckla, stärka och förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gällande levnadsvanor. Det strategiska arbetet för det hälsofrämjande arbetet delas upp inom förvaltningen en övergripande ansvarig hälso- och sjukvårdstrateg samt utsedda ansvariga som är organiserade på divisionsnivå. Dessa personer ingår i en övergripande arbetsgrupp som arbetar med frågor för utveckling av arbetet med levnadsvanor. Kommunikation kring arbetet med levnadsvanor pågår tillsammans med professionerna i verksamheten. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och regionalt vårdprogram om levnadsvanor utgör grunden i arbetet. Webbaserad utbildning Inom Division Primärvård har 117 av 779 medarbetare genomgått den webbaserade utbildningen och godkänts, vilket är 15 %. Följande yrkeskategorier ingår i beräkningen: läkare, sjuksköterska, BMA, BMM, fysioterapeuter, dietister och arbetsterapeuter Inom den specialiserade vården har förvaltningen inte uppnått målet att 10 % ska ha genomfört webbutbildningen i levnadsvanor. Desto fler har dock i grupper arbetat med webbutbildningen under ledning av Hälsopedagog men inte avslutat utbildningen genom att göra provet individuellt. 19

20 Webbutbildning Vårdprogram Levnadsvanor Personal inom primärvården Personal inom specialiserade vården Januari December 2015 Antal personal % ,8 % Andel personal som fått godkänt på utbildningen Hälso- och sjukvård i rimlig tid Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka jämfört med 2014 Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Väntande inom 60 dagar, första besök ID0071 > 80% 76,2% Väntande inom 60 dagar, operation/åtgärd ID0072 > 80% 76,0% Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar ID0078 > 90% 51,7% Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar ID0081 > 80% 85,8% Telefontillgänglighet primärvård (enl SLL) ID0190 > 90% inom 15 min 96,4% Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar ID0068 > 80% 72,0% Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar ID0079 >95% 85,0% Förvaltningen har under året haft en god tillgänglighet till första besök och når tre månader målet 80 % väntande inom 60 dagar. Resterande månader ligger tillgängligheten mellan 73 och 79 %, förutom augusti som hamnar på 67 %. Tillgänglighet är på agendan i de flesta forum och såväl mål som arbetsrutiner är väl förankrat i verksamheterna. Verksamhetsområde Ögon (vårdval) har problem med läkarbemanning och har en tillgänglighet som bäst når 63 %. Ögon har ett mycket stort inflöde och svårt att motivera patienter att söka annan vårdgivare. Verksamhetsområde Kirurgi Kristianstad har haft svårigheter att bemanna fullt ut med urologer, men har ändå under hösten fått bättre balans i väntelistan. Totalt når verksamhetsområdet en tillgänglighet under hösten kring 80 %, urologin når en bit över 70 % i oktober och november. Division Specialiserad närsjukvård har en mycket god tillgänglighet hela året, nio månader visar ett resultat på 85 % eller mer. 20

21 Resultatet i helhet visar lite försämring mot 2014 men då hade Kryh ett större antal vårdgarantipatienter som behövde samordnas till andra vårdgivare (drygt 1200 patienter 2014 och cirka 700 patienter 2015). Månad för månad har samordning från Kryh, på grund av att förvaltningen inte kan hålla vårdgarantin, minskat och vid årets slut är den endast 5 % av Region Skånes totala samordning. Kryh har tagit emot samma antal vårdgarantipatienter för besök (550 patienter både 2014 och 2015). Summeringen är att Kryh totalt har haft en bättre tillgänglighet till första besök Tillgänglighet för väntande till operation visar ett mycket bra resultat och når 80 % fem månader. Augusti sjunker till 62 % men övriga månader visar en tillgänglighet mellan 69 och 78 %. Ett intensivt arbete som utgår från divisionsövergripande Operationsplaneringsforum har gett bra resultat. Gruppen består av divisionschef, verksamhetschefer och representanter från varje operationsavdelning, medicinskt ansvarig narkosläkare samt operationskoordinator och tillgänglighetskoordinator. Målet är att optimera den totala operationskapaciteten i Kryh, sett ur såväl ett medicinskt som ett tillgänglighetsperspektiv. Inflöde, väntelista, produktion och tidigare salsutnyttjande beaktas vid planering av salstilldelning och detta matchas med tillgängliga vårdplatser. Väntande inom 30 dagar till MR Kryh når i december 43 % väntande inom 30 dagar och ungefär så har det varit under hela året. Målet 80 % klaras för patienter inom Kryh men många patienter från SUS och Sund får sin MR utförd i Kryh och remisser plockas från SKRÖGE (Skånegemensam väntelista för röntgenundersökningar) vilket påverkar tillgängligheten. Väntetiden har legat mellan 9 och 13 veckor, även månader med en väntetid längre än så. Nerdragen verksamhet i Hässleholm då MR uppgraderades under året. Hässleholm och Ystad har sedan 2014 haft kvällsöppet och nu planeras även utökad öppettid i Kristianstad till 21:00, med start i januari

22 Förvaltningen har under hela 2015 ett mycket gott resultat för höftfraktursoperationer inom 24 timmar. En framgångsfaktor är det processorienterade arbetssättet som bedrivs på CSK sedan Genom att vårdprocessens elva mål kontinuerligt utvärderas, analyseras, återkopplas och diskuteras med alla berörda, utvecklas vården ständigt. Målen handlar framför allt om olika ledtider i processen och att minimera vårdrelaterade skador. Viktiga kvalitetsindikatorer är tiden från ankomst sjukhus till operationsstart samt andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. På CSK har medelväntetiden till operationsstart förbättrats sedan 2014 med en timme, från 18 till 17 timmar Även andelen med operationsstart inom 24 timmar har förbättrats från 84,0% 2014 till 86,2% Varje månad sammanställs och återkopplas resultatet över andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. För patienter med mer än 24 timmar till operationsstart diskuteras fördröjningsorsaker, med målsättningen att minimera så många påverkbara anledningar som möjligt. Orsaker till fördröjningar, som är svåra att påverka, är patienter som radiologiskt behöver utredas innan diagnos kan fastställas och patienter som medicinskt behöver optimeras före operation. I Ystad startade den ortopediska verksamheten i juni 2015 med ett framgångsrikt resultat för höftfrakturpatienterna. Liksom för CSK är framgångsfaktorn ett processorienterat arbetssätt. Telefontillgänglighet Primärvården I beslutade ackrediteringsvillkor är telefontillgängligheten en del i den totala finansieringen och hanteras som en målrelaterad ersättning (MRE). Tillgänglighetsmätning görs med ett antal slumpmässigt utvalda kontrollsamtal till samtliga vårdcentraler under dagtid, vardagar, i syfte att göra en skattning av mottagningens möjlighet att besvara samtal. Det finns två nivåer. Den första nivån är att 90 % av alla inkommande samtal ska besvaras av legitimerad personal inom två timmar. Om verksamheten inte lever upp till denna nivå utgår ett vite/avdrag i förhållande till antal. Den andra nivån (excellensnivån) är utformad så att 90 % av inkommande samtal ska besvaras inom 15 minuter, också av legitimerad personal. Om det uppnås fördelas 10 mkr på de enheter som klarar denna nivå. Division Primärvård har detta tillgänglighetsmått med i sitt måldokument för 2015 med målnivån att minst 90 % av inkommande samtal ska besvaras inom 15 minuter (excellensnivån). Det har pågått flera aktiviteter i verksamheten och mycket planering i syfte att förbättra och säkra upp denna process. Detta har resulterat i att tillgängligheten ökat från 72 % måluppfyllelse 2014 till 75 % under Totalt sett för helåret har fyra vårdcentraler uppnått excellensnivån och ytterligare tre enheter var ytterst nära. Driftsstörningar utanför förvaltningens kontroll, i synnerhet under början på året, har bidragit till att resultatet för helåret inte nått högre. I nedan diagram framgår tydligt effekten av de störningar som förekom under bland annat mars månad. 22

23 Vistelsetid på akutmottagningen som understiger 4 timmar Målnivån för vistelsetiden är att 80 % ska ha lämnat akutmottagningen inom 4 timmar. Kristianstad i snitt på 72 % under året Antalet besök till akutmottagningen har totalt ökat med 1,5 %, med en markant ökning under första halvåret av I mars 2015 öppnades observationsenhet vid akutmottagningen i Kristianstad. Målet var att säkerställa utflödet och minska beläggningen på akutmottagningen, vilket i sin tur leder till förbättrade flöden och minskade vistelsetider. Uppstartsfasen av observationsenheten har varit något långsträckt. Det beror till stor del på brist på akutläkare/fasta läkare, då nya arbetssätt generellt är lättare att implementera med fast läkarstab. Ändå har inläggningsfrekvensen från akutmottagningen minskat, vilket bedöms vara en effekt av observationsenheten. Det besvärliga vårdplatsläget under 2015 har medfört en försämring av 4-timmars målet. Ystad har förbättrat 4-timmarsmålet från 65 % till 70 % under året: Antalet besök till akutmottagningen har ökat med 2,7 %, där största delen av ökningen ligger under första halvåret I mars 2015 öppnades observationsenheten vid akutmottagningen i Ystad, av samma orsak och enligt samma koncept som vid akutmottagningen på CSK (se ovan) Uppstarten av enheten gick mycket snabbt och har haft stor effekt på inläggningsfrekvensen som numera är på ungefär 25 % vilket är betydligt lägre än Vårdplatsläget har i perioder varit besvärligt i Ystad, med nerdragning av platser på medicinkliniken på grund av sjuksköterskebrist, vilket påverkat 4-timmars målet. Att målnivån 70 % trots detta kunnat uppnås beror bland annat på mycket gott samarbete med Simrishamns sjukhus samt införandet av hembesöksbil i Ystad. 23

24 Hässleholm ökat från 75 % till 80 % under året Ett arbete har pågått under våren med att införa nya arbetssätt som har förbättrat logistiken. Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar Barn och ungdomar med autismspektrumstörning och ADHD ska garanteras vård inom 30 dagar. Tillgängligheten var excellent och uppgick till 93 % den 31 december. Under perioden var resultatet excellent under alla månader. Förstärkt vård i hemmiljö Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Samarbetet kring patienten mellan primärvård, sjukhus och kommunen, baserat på det kommande avtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna, ska förstärkas jämfört med Planerade insatser för patienten ska göras proaktivt så att akuta insatser och behov av slutenvård minimeras 3. ASiH och sjukhusen ska gemensamt öka antalet punktinsatser i hemmet med 15 procent jämfört med 2014 Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Genomförda samordnade individuella planer (SIP) Utförda hembesök Patienter som erbjuds kurativa punktinsatser från ASiH ID0003 ID0259 ID st Borttagen enligt koncernkontoret Se nedan 24

25 Under 2015 påbörjades ett förberedande arbete inom förvaltningen inför det nya Hälso-och sjukvårdsavtalet, tillsammans med kommunerna och privata vårdgivare. En styrgrupp samt en processgrupp bildades med syfte att få samsyn samt utveckla läkarstödet till kommunal hemsjukvård. Båda grupperna har representanter från de elva kommunerna, privata vårdgivare samt Region Skåne (sjukhusen, primärvården inklusive Palliativ vård och Avancerad sjukvård i hemmet). Palliativ vård och ASiH ses ur ett Skåneperspektiv. Processgruppens arbete utgår från uppdrag från styrgruppen. Uppdrag under 2015 har i huvudsak omfattat; Samordnad individuell plan (SIP) Formulerat ett första utkast av en detaljerad handlingsplan samt kommunikationsplan Ökad kompetens Formulera vad kompetens betyder och står för samt hur vi kan utveckla en fortlöpande kompetenshöjning i samverkan. Formulera en kommunikationsplan IT stöd & Läkemedel- hanteras under våren 2016 Samarbetet mellan kommun och primärvård påverkar inläggningarna på sjukhuset. I primärvårdens uppdrag ingår att utföra hembesök i de fall det finns ett medicinskt behov. Merparten av de hembesök som utförs sker på kommunens initiativ. Besöket kan leda till att ett besök på akuten, och i förlängningen inläggning undviks. Vanligast är att hembesöken utförs av läkaren men de kan även utföras av andra yrkeskategorier. Ystadbilen startade som ett projekt sommaren 2015 i samarbete mellan primärvården och slutenvården. Målet var att undvika akuta återinläggningar på sjukhuset samt att få ett bättre samarbete mellan Lasarettet i Ystad och primärvården inklusive Palliativ vård och ASiH. Bilen är organiserad i primärvårdens regi och bemannas gemensamt. Läkarna är anställda på sjukhuset och sjuksköterskorna är anställda i primärvården. Patienterna kommer både från sjukhuset och primärvården och de båda samarbetspartnerna tillsammans med kommunen kan boka/initiera patienter till bilen. Under 2015 har bilen har haft varierad beläggning 2-5 patienter/dag. Bilen startades som ett projekt och har blivit förlängd under Antalet SIP: ar har under 2015 uppgått till närmare

26 Antal Punktinsatser från ASIH Målet att utföra punktinsatser från ASiH har uppnåtts på Skånenivå motsvarande 16 % helår och i jämförelse april december ses en ökning på 31 %. Särredovisning kurativa insatser låter sig inte göras utan stor handpåläggning, då KVÅ kod ID0260 i dagsläget inte används inom Palliativ vård och ASiH. Utvecklingsdialog förs kring hur framtida registrering kan optimeras Tabell nedan visar utfall alla punktinsatser Utförda punktinsatser sjuksköterskor Palliativ vård och ASiH Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Äldres hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Förebyggande arbete för de äldre ska prioriteras, riskfaktorer identifieras och relevanta åtgärder vidtas. 26

27 2. Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen med fungerande vårdkedjor så att återinskrivningar och undvikbar slutenvård minskas jämfört med Läkemedelsrelaterade problem ska identifieras och förebyggas och ändamålsenligheten i läkemedelsanvändning ska förbättras Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Fallriskbedömning ID0012 >79,5% 79,4% Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl läkemedelsavstämning (slutenvård) ID0013 >95% 84,7% ID0015 >60% 25% Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång (primärvård) ID0016 antal alla 1320 st Riskbedömning avseende trycksår ID0021 >79,5% 80,5% Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre ID0223 >95% 79,0% med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Riskbedömning avseende undernäring ID0023 >79,5% 78% Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) ID0028 <30 000DDD/ ,8% Demensutredning ID0039 >80% 97 st tom oktober 2015 Undvikbar slutenvård för äldre ID0090 >10% 17,2% minskning/år Återinskrivning 30 dagar för äldre ID0091 >10% minskning/år 18,7% 27

28 Riskbedömningar fall/trycksår/undernäring och vårdplaner Samtliga patienter inom slutenvården i förvaltningen, som är 65 år eller äldre, eller har annan riskfaktor, ska riskbedömas avseende risk för fall och trycksår inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus. Patienter över 18 år som vårdas i sjukhusdivisionerna ska riskbedömas avseende risk för undernäring inom 24 timmar efter inskrivning. Vid identifierad risk ska förebyggande åtgärder sättas in samt dokumenteras i vårdplan. Målnivån är 80 % för riskbedömning och 95 % för upprättad vårdplan hos riskpatienter. Förvaltningen når målet för riskbedömning för trycksår och ligger nära målet för riskbedömning för fall (79,3 %) och undernäring (78 %). När det gäller resultat för vårdplaner för fallrisk och trycksår når Kryh inte riktigt målet på >95 %, resultatet har dock förbättrats under året. Ett ständigt pågående förbättringsarbete sker i verksamheterna där resultaten följs månadsvis. Enhetschefer diskuterar tillsammans med medarbetarna resultat och åtgärder på arbetsplatsträffar. Någon enhet har arbetat fram ett utbildningsmaterial i Powerpoint format. Många enheter har tagit fram pulstavlor och tydliggör där följsamheten och alla blir påminda om riskbedömningar och riskpatienter. Under våren 2015 har workshops genomförts på de tre sjukhusområdena med fokus på fall, trycksår, undernäring och munhälsa. Trycksår Under hösten 2015 genomfördes ett förvaltningsövergripande förbättringsarbete om trycksår som syftar till att öka kunskapen om förebyggande åtgärder samt minska antalet utvecklade trycksår i Kryh. Ett resultat av höstens tryckårsarbete är en workshop som genomfördes med representanter från de tre sjukhusområdena och den palliativa vården. Utifrån workshop har förvaltningens framgångsfaktorer kring trycksårsprevention identifierats och material till arbetsplatsträffar tagits fram för spridning av goda exempel till samtliga slutenvårdsenheter inom Kryh. Därutöver har kommunikationsinsatser kring trycksår med syfte att öka kunskapen genomförts via VGI. I punktprevalensmätning trycksår som genomfördes i september 2015 låg andelen trycksår kategori 1 till 4 på 15,7 %. En minskning från vårens punktprevalensmätning då andelen var 18,2 %. Undernäring Förvaltningen genomförde i samarbete med Högskolan Kristianstad en pilot punktprevalensmätning nutrition på tre vårdavdelningar i december Mätningens främsta syfte är att ligga till grund för förbättringsarbete i syfte att förebygga och minska förekomsten av undernäring. Mätningen, som består av riskbedömning och journalgranskning, omfattade alla slutenvårdade patienter 18 år och äldre på de ingående enheterna. Genomförandet av mätningen utfördes i denna pilot av studerande från högskolan tillsammans med respektive handledare/sjuksköterska. 28

29 Undvikbar slutenvård och återinläggningar I förvaltningens övergripande handlingsplan för mest sjuka äldre hanteras fem olika målområden. Mål och åtgärder för undvikbar slutenvård och återinläggningar ingår under området Sammanhållen vård och omsorg. Samtliga områden i handlingsplanen är; -God vård i livets slutskede -Preventivt arbetssätt -God vård vid demenssjukdom -God läkemedelsbehandling för äldre -Sammanhållen vård och omsorg På övergripande nivå sker arbetet för att minska den undvikbara slutenvården och återinskrivningar genom samverkan mellan kommuner, slutenvård, primärvård, privata hälsovalsenheter samt Simrishamns sjukhus. Samverkansmötena sker lokalt med en gruppering för nordost och en för sydost. Under sommaren 2015 har telefonkonferens (1 ggr/v) genomförts med representanter från slutenvården i Ystad, palliativ vård, primärvården och sydostkommunerna. Syftet med mötet är bland annat att skapa förutsättningar, att på ett tidigt stadium kunna korrigera missförstånd och avvikelser som uppstått då patienterna skrivits ut från sjukhuset, vilket troligtvis förhindrat återinskrivningar. Sedan första veckan i december hålls telefonkonferensen var tredje vecka och under vissa perioder på året som kan vara mer belastade än andra, exempelvis jul/nyår och sommartid hålls telefonkonferensen varje vecka. Under våren gjordes en övergripande kartläggning av vårdplaneringsprocessen i förvaltningen. Syftet var bland annat att öka kvaliteten i vårdplaneringarna och därmed minska risken för återinskrivning på grund av ofullständig information i vårdkedjan mellan specialistvård, primärvård och kommun. Kartläggningen har resulterat i ett beslut på nytt arbetssätt under hösten Beslutet innebär bland annat att en ny funktion, verksamhetsspecialister, kommer att utses med uppdrag att hålla utbildningar inom regelverket för vårdplanering samt hålla i nätverksträffar med enheternas kontaktpersoner. Det personcentrerade förhållningssättet som nu är infört på sju avdelningar inom förvaltningen har för de avdelningarna inneburit att de under året förbättrat ankomstsamtal och överenskommelser med patienterna, information ges på annat sätt och de har implementerat en ny rondstruktur som är personcentrerad. Under våren genomfördes obligatorisk utbildning i regelverket i vårdplaneringsprocessen inom Division Kirurgi. Processkarta finns framtagen till varje expedition samt förtydligande vad som gäller vid överföring av vårdansvar från slutenvård till primärvård. Målet är att utskrivning av patienter till kommunal vård och omsorg sker på förmiddagar. 29

30 Under hösten 2015 har pilotprojekt Säker utskrivning startat på Centralsjukhuset Kristianstad med syfte att trygga övergången från sjukhus till hemmet för äldre patienter. Återinskrivningar kan förhindras. genom att ta fram och utvärdera arbetsmetoder för samverkan mellan slutenvården och primärvårdens äldrevårdsmottagningar, hemsjukvården Denna pilot är ett samarbete mellan Navet, avdelning , Palliativ vård och ASiH, äldrevårdsmottagningen Vårdcentralen Knislinge samt Östra Göinge kommun. Demensutredningar Antalet basala demensutredningar har minskat 2015 jämfört med Antal demensutredningar 2015 är knappt 100 stycken jämfört med närmare Troligtvis kommer siffran för 2015 öka eftersom de framtagna siffrorna endast är till och med oktober Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar Det övergripande syftet med läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i enskilda patienters läkemedelsbehandling. En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. I Region Skåne genomförs läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen. Slutenvård (SV): läkemedelsavstämning och tvärprofessionell läkemedelsgenomgång: Fokus är att uppnå målnivån 60 % för de prioriterade avdelningarna det vill säga Nav073 CSK, avdelning 38 i Hässleholm och avdelning 7 i Ystad Arbetet med att ta fram en korrekt läkemedelslista är tidskrävande. Det är viktigt att uppnå hög genomförandegrad samt att läkemedelsgenomgången blir ett utbildningstillfälle för vårdpersonalen. Fokus läggs på att diskutera åtgärdsförslagen direkt med behandlande läkare på avdelningarna. En önskvärd utveckling är att mindre tid läggs på att ta fram en korrekt läkemedelslista och att mer tid används för att genomföra läkemedelsgenomgångar. 30

31 Primärvård (PV): tvärprofessionell läkemedelsgenomgång: Läkemedelsgenomgångar i primärvården sker framförallt under februari-maj samt september-november. Samarbete med äldrevårdcentralena finns för att ta hand om patienter i eget boende som har stöd från kommunen för sin läkemedelshantering. 31

32 Olämpliga läkemedel hos äldre Detta hanteras i läkemedelsgenomgångarna i både slutenvården och primärvården. Olämpliga läkemedel identifieras vid läkemedelsgenomgång enligt Socialstyrelsens indikatorer för en god läkemedelsterapi hos äldre. Vid läkemedelsgenomgång kontrolleras att läkemedlet är lämpligt utifrån diagnoser, kliniska parametrar och att det finns en aktuell indikation. Olämpl lm till äldre 2014-Ack 2015-Ack Diff Diff% 4 Div Primärvård ,3% 3 Div Kirurgi ,9% 2 Div Specialiserad Närsjukvård ,2% Totalsumma ,8% Olämpl läkem till äldre 2014-Ack 2015-Ack Diff Diff% Långverkande bensodiazepiner ,7% Läkemedel med antikolinerga eff ,0% propiomazin ,5% tramadol ,9% Totalsumma ,8% Palliativ vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Alla patienter som befinner sig i livets slutskede ska erbjudas en palliativ vård av hög kvalitet. Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90% 98 % Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet ID0124 >50% 77 % Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktsamtal) ID0125 >70% 93 % Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80% 82 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0127 >90% 99 % ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <80% 16 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid ID0192 >90 99 % 32

33 Inom verksamhetsområde Palliativ vård och ASiH har mål 2015 uppnåtts inom alla parametrar. Jämförelse med utfall 2014 inom Förekomst av trycksår (kategori 2-4) är inte möjlig då resultat för 2015 är hämtat ur Svenska Palliativregistret, där data baseras på förekomst av trycksår i relation till antal avlidna helår inom både ASiH och palliativ slutenvård. Tidigare års redovisningar är baserade på årliga Punkt Prevalens Mätningar (PPM) inom palliativ slutenvård. Akutsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Tillgängligheten till akutsjukvård ska förbättras jämfört med 2014 och omhändertagandet ska följa gällande vårdprogram och riktlinjer. Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Resultat Resultat Ystad Hässleholm Kristianstad Vistelsetid på akutmottagningen som ID0068 > 80% 70 % 79 % 72 % understiger 4 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till ID0269 < 40 min 89 min 56 min 38 min trombolysstart Tillgänglighet till operation av höftfraktur ID0081 > 80% 82 % - 93 % - 86 % inom 24 timmar (Ystad juli-dec, högsta/lägsta värde, Kristianstad helår) Överflyttning av intensivvårdspatienter ID0136 < 1,5% 0,77 % - 1,6 % Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) ID0153 > 90% 78 % 50 % 63 % ID0210 > 80% 60 % 71 % 35 % ID0131 > 15% 16 % 20 % 17 % 33

34 Målnivån för vistelsetiden är att 80 % ska ha lämnat akutmottagningen inom 4 timmar. Kristianstad i snitt på 72 % under året Det har totalt varit en ökning av antalet besök till akutmottagningen på 1,5 %, med en markant ökning under första halvåret av Mars 2015 öppnades observationsenhet vid akutmottagningen i Kristianstad. Detta för att säkerställa utflödet och minska beläggningen på akutmottagningen, vilket i sin tur leder till förbättrade flöden och vilket leder till minskade vistelsetider. Uppstartsfasen av observationsenheten har varit något långsträckt. Detta beror till stor del på brist av akutläkare/fasta läkare på akutmottagningen, då nya arbetssätt generellt är lättare att implementera med fast läkarstab. Ändå har inläggningsfrekvensen från akutmottagningen minskats, vilket bedöms bero på effekt av observationsenheten. Det har varit ett besvärligt vårdplatsläge under delar av året vilket medför försämring i 4- timmars målet. Ystad har förbättrat 4-timmarsmålet från 65 % till 70 % under året: Det har totalt varit en ökning av antalet besök till akutmottagningen på 2,7 %, där största delen av ökningen ligger under första halvåret I mars 2015 öppnades observationsenheten vid akutmottagningen i Ystad. Detta för att säkerställa utflödet och minska beläggningen på akutmottagningen, vilket i sin tur leder till förbättrade flöden och som följd minskade vistelsetider. Uppstarten av enheten gick mycket snabbt och detta har haft stor effekt på inläggningsfrekvensen som numera är på ungefär 25 %. Vårdplatsläget har i perioder varit besvärligt under delar av året i Ystad, med nerdragning av platser på medicinkliniken på grund av sjuksköterskebrist, vilket påverkar 4-timmars målet. Med tanke på ovanstående har målnivån ändå lyckats bibehållas på 70 %. Hässleholm ökat från 75 % till 80 % under året Ett arbete har pågått under våren med att införa nya arbetssätt som har förbättrat logistiken. Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart (CSK 37,5 min, Ystad 89 min, HLM 56,5 min). I Kristianstad har man kortat handläggningstiderna genom ändrade rutiner. Patienten går nu direkt till CT för start av trombolysbehandling. Det gör att verksamheten nu är snabbast i Skåne. Mediantiden till trombolysstart i Ystad har ökat. Detta behöver dock inte bero på att det skett en förlängning av tiden, då man det senaste året förbättrat dokumentationsrutinerna kring ankomst- och behandlingstidpunkt, vilket gör äldre siffror mer svårtolkade. Handläggningstiden i Hässleholm har de senaste åren förbättrats från ankomst till sjukhuset till start av trombolysbehandling. Det har skett utan organisatorisk förändring, och kan helt förklaras av jämnare kunskapsnivå och erfarenhet hos primärt handläggande läkare på akutmottagningen. Den höga andelen förklaras av god lokal tillgång till kvalificerat beslutsstöd dygnet runt och av behandling av wake-up stroke i utvalda fall med stöd av MR-diffusion/Flair eller CT-perfusion. 34

35 Tillgänglighet till operation av akut höftfraktur inom 24 timmar (CSK 86,2% januaridecember). Förvaltningen har under hela 2015 ett mycket gott resultat för höftfraktursoperationer inom 24 timmar. En framgångsfaktor är det processorienterade arbetssättet som bedrivs på CSK sedan Genom att vårdprocessens elva mål kontinuerligt utvärderas, analyseras, återkopplas och diskuteras med alla berörda, utvecklas ständigt vården. Målen handlar framför allt om olika ledtider i processen och att minimera vårdrelaterade skador. Viktiga kvalitetsindikatorer är tiden från ankomst sjukhus till operationsstart samt andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. På CSK har medelväntetiden till operationsstart förbättrats sedan 2014 med en timme, från 18 till 17 timmar Även andelen med operationsstart inom 24 timmar har förbättrats från 84,0% 2014 till 86,2% Varje månad sammanställs och återkopplas resultatet över andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. För patienter med mer än 24 timmar till operationsstart diskuteras fördröjningsorsaker, med målsättningen att minimera så många påverkbara anledningar som möjligt. Orsaker till fördröjningar, som är svåra att påverka, är patienter som radiologiskt behöver utredas innan diagnos kan fastställas och patienter som medicinskt behöver optimeras innan operation. I Ystad startade den ortopediska verksamheten i juni 2015 med ett framgångsrikt resultat för höftfrakturpatienterna. Liksom för CSK är framgångsfaktorn ett processorienterat arbetssätt. Överflyttning av intensivvårdspatienter på grund av resursbrist Nationell målnivå är < 2 % av vårdtillfällena. Förvaltningens andel har tidigare varit klart lägre än så, under 1 % till och med 2011, men ökade sedan fram till 2,2 % 2014, då förvaltningen för första gången inte uppfyllde detta kvalitetsmål. Andelen 2015 är 1,85 %. Frekvensen varierar mellan 0 och 5,5 % på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige. Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid (CSK 63 %, Ystad 78 %, HLM 50 %) Reperfusion vid STEMI inom rekommenderad tid svår att uppnå då patienter helger, kvällar och nätter sänds till Lund. Målnivå för tiden till första läkarbedömning är att första läkarbedömning ska ha gjorts inom 60 min för 80 % av patienterna. Kristianstad: Triageprocessen har gjorts om vilket har sänkt mediantiden till triagering. Detta har medfört en viss förbättring av tiden till läkare från 33 % till 35 %. Ystad: Arbetssättet vardagar 8-20 har förändrats där triagefunktionen med sjuksköterska har tagits bort och akutläkare gör den primära bedömningen av patienterna. Detmedfört en förbättring av tiden till läkare från 44 % -60 %. I akutläkarflödet är ortopedpatienter inte inkluderade. Hässleholm: Under våren infördes nya arbetssätt för att förbättra logistiken, vilket medfört en förbättring från 60 % till 71 %. 35

36 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombektomi) vid stroke (CSK 17 %, Ystad 16 %, HLM 20 %) Högsta målnivån är uppnådd på samtliga enheter. Gällande andel patienter som vid ischemisk stroke genomgår revaskulariserande behandling med trombolys och/eller trombektomi, har Hässleholm liksom tidigare år en mycket hög nivå, 20 %. Trots en hög andel behandlade patienter ses en lägre andel komplikationer i form av symptomgivande intrakraniell blödning jämfört med rikssnittet. Ystad har långsamt ökat andelen behandlade patienter och ligger för närvarande på 16 % och har därmed nått det nationella målet på 15 %. Cancersjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Alla patienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska ID Ökat deltagande i screening ska bidra till tidig upptäckt och minska risken för den enskilde att insjukna i cancer 3. Minska ledtiderna i cancervården. Mål att inte överstiga fyra veckor Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Utredningstid vid lungcancer ID0036 > 80% inom 4v 46,2 % Utredningstid vid bröstcancer ID0212 > 80% 13,4 % Utredningstid vid högrisk prostatacancer ID0213 > 80% Ej Kryh Utredningstid vid kolorektalcancer ID0214 > 80% 54,0 % Utredningstid vid urinblåsecancer ID0215 > 80% 30,9 % 36

37 Kontaktsjuksköterskor har ökat med sex resurser i förvaltningen under Ledtider och mål inom 28 dagar klaras inte i men är under förbättring i samtliga processer. Engagerade koordinatorer och delaktiga verksamhetschefer är absoluta framgångsfaktorer och prioriteras inom förvaltningen. Kryh har sedan 1 maj registrerat alla SVF och under 2015 är 600 start-svf registrerade (hälften av totalen i Region Skåne). Även om målet att inte överstiga fyra veckor inte nås än märks en ökad patientnöjdhet, framförallt uppskattar patienterna att uppringda, snabbt bli bokade och få kännedom om utredningsförloppet. Kvinno- och förlossningssjukvård Övergripande mål 1. Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning. Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Hänvisning till annan förlossningsavdelning ID0263 <5% 7,1 % 37

38 I Kristianstad skedde under 2015 sammanlagt 2096 förlossningar, varav 135 planerade kejsarsnitt. Totalt hänvisades 140 patienter till annan förlossningsavdelning. 120 av dessa hade inte medicinska skäl till sin hänvisning. Detta ger att andelen hänvisade utan medicinska skäl på CSK uppgick till 6,1 %. Ystad hade 1247 förlossningar, varav 65 planerade kejsarsnitt. 115 patienter hänvisades, varav 102 utan medicinska skäl. Andelen hänvisade från Ystad utan medicinska skäl blir således 8,6 %. Totala andelen hänvisade utan medicinska skäl från Kryh uppgår under 2015 till 7,1 %. Mer än hälften av de som hänvisades från Ystad skedde under sommarmånaderna när personalsituationen bland barnmorskorna var mycket ansträngd. Anledningen till hänvisning utan medicinsk orsak är att patientsäkerheten just då inte kan garanteras Utvecklingsuppdrag Utveckla vårdformer som stödjer kvinnan med partner efter förlossningen utifrån behov där öppnande av familje-bb på SUS/Malmö är ett exempel (FV) Målsättningen för den skånska förlossningsvården ska vara att ha en barnmorska per aktiv förlossning (FV) Förstärkning med fler barnmorskor. (FV) Efter förlossningen ska det finnas plats för båda föräldrarna att stanna kvar. För att möjliggöra det ska familjeplatser på BB öppnas i anslutning till alla förlossningsavdelningar under planperioden. (FV) 38

39 I både Kristianstad och Ystad finns en god tradition att barnafadern/partnern också i största möjliga mån ges möjlighet att tillbringa den första tiden tillsammans med den nyblivna mamman och barnet på BB. Målet att det finns en barnmorska per aktiv förlossning är ej nått med rådande bemanning. I Ystad finns fem förlossningsrum på två barnmorskor, och i Kristianstad sju förlossningsrum på tre barnmorskor. Oftast har en barnmorska två patienter i aktiv förlossning. Avseende förstärkning med fler barnmorskor är dilemmat bland annat rekryteringsläget. Diabetessjukvård Övergripande mål 1. Kvaliteten i diabetesvården skall ytterligare förbättras jämfört med 2014 genom implementering av de nya nationella riktlinjerna. Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Ystad Sjukhus Resultat Hässleholm Resultat Kristianstad Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) ID0193 < 20% 22 % 21 % 26 % Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90% 74 % 78 % 72 % Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < % 61 % 62 % mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste ID0194 > 99% 97 % 85 % 87 % året (T1D >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning ID % 78 % 87 % 85 % senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID % 85 % 82 % 86 % Primärvård Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D>18 år) ID % 11 % Andel med blodtryck <140/85 (T2D>18 år) ID % 51 % Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < % mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning ID % 92 % senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ID % 57 % ögonbottenundersökning senaste 3 åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID % 33 % Obs slutenvård och primärvård redovisas var för sig 39

40 Slutenvård Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) (CSK 26 %, Ystad 22 %, HLM 21 %) Ystad har aktivt jobbat med att identifiera och följa upp de med HbA1c >70 mmol/mol och erbjudit dessa patienter FGM(Freestyle Libre) i större utsträckning än Hässleholm och CSK. CSK har under året fokuserat på yngre med insulinpump och HbA1c >70 mmol/mol, täta kontroller och besök till relevant personalkategori beroende på patientens behov. Hässleholm har fortsatt att arbeta aktivt med att erbjuda insulinpump för de patienter där det kan fungera bra och aktivt utbildat i insulinpumpens funktioner. Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) (CSK 72 %, Ystad 74 %, HLM 78 %) Fortsatt fokus på målvärde och tidig behandling, frikostigt med 24-timmars blodtryck för hela Kryh. Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T1D >18 år) (CSK 87 %, Ystad 97 %, HLM 85 %) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) (CSK 85 %, Ystad 78 %, HLM 87 %) Brist på tider och kompetens för granskning av foto framförallt i nordöstra Skåne, samarbete påbörjat med expertgrupp diabetes och expertgrupp ögon för att säkerställa rutiner för kallelser och bevakningar. Upphandling av extern ögonbottenfoto kompetens pågår i Skåne. Andel icke-rökare (T1D >18 år) (CSK 86 %, Ystad 85 %, HLM 82 %) Svårt att påverka, patienter erbjuds aktivt stöd för rökstopp enskilt eller i grupp. I Hässleholm saknas det patienter i statistiken, se nedan. Automatisk överföring från Melior-NDR introducerades i hela Skåne före sommaren. Det bygger på att specifika mallar används i journalsystemet, men har varit trögt vid införandet då mallarna ansetts som tunga och svårarbetade. Uppdatering av mallarna har skett under hösten. Information, spridning och kortversioner av mallarna är på gång för att ytterligare underlätta arbetet. Förvaltningens sjukhus har varierande tillgång till sekreterare. Det innebär att vårdpersonal skriver journalanteckningar själva eller att lång tid förflyter mellan diktat och utskrift och därför saknas ibland statistik i NDR. 40

41 Primärvård När det gäller HbA1c har divisionen bra måluppfyllelse till för Median-HbA1c medan det finns ytterligare förbättringspotential gällande andelen som ligger över 70 mmol/mol. Avseende andelen som genomgått ögonbottenundersökning de senaste tre åren pågår ett arbete där expertgrupperna för diabetes och ögon tittar över rutinerna för screening. Utvecklingsuppdrag Diabeteskoordinatorer/samordnare ska inrättas för att ytterligare stimulera kompetenshöjning samt för att stärka kvalitetsarbetet i första hand på primärvårdsnivå (FV) Slutenvård Diabeteskoordinatorer/samordnare ska inrättas för att ytterligare stimulera kompetenshöjning samt för att stärka kvalitetsarbetet i första hand på primärvårdsnivå (FV). Primärvård Division Primärvård kommer under våren att starta upp ett pilotprojekt gällande grupputbildning i diabetes inom Verksamhetsområde närsjukvård i Hässleholm. Målgruppen är patienter med Typ 2 diabetes. Syftet med utbildningen är framför allt att patienten ska få ökad kunskap om sin sjukdom för att kunna hantera det dagliga livet med diabetes. Diabetessamordnaren i Kryh kommer att hålla utbildning för diabetessköterskor i Hässleholmsområdet i vuxnas lärande och lärande vid kronisk sjukdom. Grupputbildningen hålls av diabetessköterskorna vid fyra tillfällen under våren och ett tillfälle efter sex månader. Hjärtsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska kontinuerligt förbättras såväl i det akuta skedet som under efterförloppet för att genom olika insatser förhindra återinsjuknande. 2. Tillgängligheten till hjärtsjukvård ska förbättras med särskilt fokus på pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi ÅR. 3. Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska jämfört med Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Resultat Resultat Ystad Hässleholm Kristianstad Reperfusion vid STEMI/LBBB ID0152 > 85% 98 % 88 % 87 % Reperfusion vid STEMI/LBBB inom ID0153 > 90% 78 % 50 % 63 % rekommenderad tid Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid NSTEMI ID0154 > 80% 95 % 88 % 89 % 41

42 P2Y12-blockerare vid NSTEMI ID0155 > 90% 99 % 98 % 98 % ACE-hämmare/ARB hos målgrupp vid hjärtinfarkt ID0156 > 90% 81 % 82 % 94 % Täckningsgrad i kvalitetsregistret (I) ID0157 > 95% Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som ID0158 > 90% 23 % 77 % 62 % genomgår uppföljning (SEPHIA) Andelen rökare som slutat efter månader ID0159 > 70% 67 % 62 % 68 % Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ID0160 > 60% 67 % 51 % 23 % ID0162 > 70% 54 % 54 % 56 % ID0163 > 75% 75 % 73 % 75 % ID0043 <10 Se nedan Se nedan Se nedan 2015 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ystad Hässleholm Kristianstad Ystad Hässleholm Kristianstad Återinläggningar inom 30 dagar pga hjärtsvikt 2015 Återinläggningar inom 30 dagar pga hjärtsvikt 2015 Återinläggningar inom 30 dagar pga hjärtsvikt 2015 Återinläggningar inom 30 dagar pga hjärtsvikt 2014 Återinläggningar inom 30 dagar pga hjärtsvikt 2014 Återinläggningar inom 30 dagar pga hjärtsvikt ,0% 4,4% 5,2% 5,0% 4,8% 4,4% 3,9% 6,3% 6,9% 6,9% 3,4% 2,2% 5,5% 7,0% 7,7% 7,4% 9,0% 8,8% 8,7% 8,0% 7,0% 8,2% 6,3% 6,0% 5,9% 8,3% 7,3% 8,3% 8,2% 8,5% 8,7% 9,8% 9,5% 10,5 % 16,3 % 10,7 % 16,1 % 10,8 % 16,2 % 11,2 % 17,0 % 10,2 % 10,8 % 16,5 % 10,4 % 11,0 % 16,3 % 10,6 % 12,1 % 15,7 % 10,2 % 11, %9 15,3 % 9,8% 42

43 Tillgängligheten till pacemaker i förvalningen är inom en vecka. Pacemakerablation görs endast i Lund. Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid (CSK 63 %, Ystad 78 %, HLM 50 %) Reperfusion vid STEMI inom rekommenderad tid är svår att uppnå då man helger, kvällar och nätter får sända patienterna till Lund. Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid NSTEMI (CSK 89 %, Ystad 95 %, HLM 88 %) Fortsatt god målnivå. Tider finns avsatta i Kristianstad för Ystad- och Hässleholmspatienter vilket ger en god tillgänglighet. P2Y12-blockerare vid NSTEMI (CSK 98 %, Ystad 99 %, HLM 98 %) Förvaltningen har mycket bra resultat. Akutprocessen vid NSTEMI fungerar bra vid alla tre sjukhusen. ACE-hämmare/ARB hos målgrupp vid hjärtinfarkt (CSK 94 %, Ystad 81 %, HLM 82 %) Bra resultat för CSK som helhet, men något sämre i Ystad och Hässleholm beroende på hög omsättning av personal. Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår uppföljning (SEPHIA) (CSK 62 %, Ystad 23 %, HLM 77 %) 12-månadersuppföljning av hjärtinfarktpatienter startade i november 2014 i Ystad vilket gör att antalet patienter i Sephia är liten och procentuellt blir siffran låg. På CSK ses en viss eftersläpning av registreringen. Andelen rökare som slutat efter månader (CSK 68 %, Ystad 67 %, HLM 62 %) Nära målnivån, se ovanstående angående registreringen i Sephia. Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter månader (CSK 23 %, Ystad 67 %, Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter månader (CSK 56 %, Ystad 54 %, HLM 54 %) LDL-kolesterol behöver förbättras, låga siffror men ser ändå en viss förbättring. Förbättringsarbete har startat. Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter månader (CSK 75 %, Ystad 75 %, HLM 73 %) Återinläggningar inom 30 dagar pga hjärtsvikt 2015 (CSK 8 %, Ystad 7 %, HLM 8 %) Siffrorna för återinläggning vid hjärtsvikt är bra på alla tre sjukhusen. Ett förbättringsarbete har resulterat i en minskning av återinläggningar från föregående år. 43

44 Nervsystemets sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) 1. Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE. Indikatorer Nr i IB Målnivå Resultat Ystad Resultat Hässleholm Resultat Kristianstad Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) ID0270 > 90% 83 % 81 % 85 % ID0131 > 15% 16 % 20 % 17 % Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) ID0151 > 70% 88 % 96 % 89 % Mediantid från ankomst till sjukhus till ID0269 < 40 min 89 % 56 % 38 % trombolysstart Andel ADL-oberoende 3 månader efter ID0150 > 80% 92 % 83 % 84 % stroke Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter ID0203 > 87% 89 % 83 % 96 % stroke Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd ID0204 > 75% 68 % 63 % 65 % och hjälp efter 3 månader Andel med blodtryckssänkande behandling ID0205 > 80% 71 % 82 % 73 % efter stroke Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt ID0206 > 75% 67 % 91 % 72 % Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID0207 > 80% 47 % 60 % 45 % Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader ID0208 > 90% 81 % 83 % 91 % Det totala strokeindexet för förvaltningen har ökat den senaste perioden. Ystad från 5,5 till 6,5, Hässleholm från 6,5 till 7,5 och Kristianstad fortfarande 8. Skillnaderna för övrigt är små och knappast statistiskt signifikanta. Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK (CSK 85 %, Ystad 83 %, HLM 81 %) Under perioder har det varit en besvärlig platssituation och det minskar förutsättningarna att lyckas nå måltalet på minst 90 %. Införande av regional strokejour kan tänkas bidra till skärpta rutiner. Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombektomi) vid stroke (CSK 17 %, Ystad 16 %, HLM 20 %) Högsta målnivån uppnådd på samtliga enheter. Gällande andel patienter som vid ischemisk stroke genomgår revaskulariserande behandling med trombolys och/eller trombektomi har Hässleholm liksom tidigare år en mycket hög nivå på 20 %. Trots en hög andel behandlade patienter ses en lägre andel komplikationer i form av symptomgivande intrakraniell blödning jämfört med rikssnittet. Förbättring i Ystad har skett och ökat andelen behandlade patienter och ligger för närvarande på 16 % och har nått det nationella målet på 15 %. 44

45 Andel med antikoagulantiabehandling efter kardioembolisk hjärtinfarkt (CSK 89 %, Ystad 88 %, HLM 96 %) Ystad av förbättrat sig under 2015 från 67 % (2014) till 88 %. Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart (CSK 37,5 min, Ystad 89 min, HLM 56,5 min) Se under rubrik akutsjukvård Andel nöjda med rehabilitering 3 månader efter stroke (CSK 96 %, Ystad 89 %, HLM 83 %) Subjektiv parameter som omfattar relativt få personer på respektive sjukhus då inte alla behöver rehabilitering vid utskrivning. Data baseras på ett fåtal personer och är svåra att tolka. Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 månader (CSK 65 %, Ystad 68 %, HLM 63 %) Kontakt planeras tas med sjukhus som nått mycket höga nivåer som exempelvis Värnamo som rapporterar att 98 % fått behov tillgodosedda för att få uppslag till förbättringsarbete. Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke (CSK 73, Ystad 71, HLM 82 %) Alla tre sjukhus ligger på en bra nivå avseende compliance, utan större förändring vid utskrivning och vid 3 månader. Alla överträffar måttlig målnivå enligt Riks-Stroke på 70 % och ligger nära hög målnivå på 80 %. Andel med statinbehandling efter hjärtinfarkt (CSK 72 %, Ystad 67 %, HLM 91 %) Rutinerna har setts över på strokeprocessmötena och statinbehandlingen har ökat på alla tre sjukhusen. Andel rökstopp 3 månader efter stroke (CSK 45 %, Ystad 47 %, HLM 60 %) Det rör sig om ett mindre antal personer vid varje sjukhus, 1-2 personer mer eller mindre motsvarar minst 5 % skillnad varför slumpmässig variation är stor. Oavsett detta bör andelen rökstopp vara minst 75 %. Det är en viss otydlighet och ojämnhet i tillgång till effektiv rökavvänjning på sjukhus och inom primärvård. 45

46 Forskning nödvändig för Skånes fortsatta utveckling 1. Ange hur forskningen integreras i verksamheten och hur förvaltningen engagera hela hälso- och sjukvården i olika grad. 2. Vilken incitamentsstrukturer finns för ovanstående? 3. Finns i förvaltningsledningen angiven tjänsteman med ansvar för forskning och utveckling? Forskning sker ute i verksamheterna och är främst inom det kliniska området. Under 2015 deltog ett flertal kliniker i olika kliniska prövningsprogram, observations- och interventionsstudier. Det fanns personer från både medicinska och kirurgiska divisionen som disputerade och i denna grupp fanns utöver läkare också en paramedicinare. Det finns också sjuksköterskor och läkare under doktorandprogram med mål att i framtiden disputera. Förvaltningen har ett bra nätverk med närliggande universitetskliniker och flera forskningsaktiva medarbetare är knutna till större forskningsgrupper vid universitetsklinikerna eller har delar av sin forskningsgrupp där. En mer omfattande forskning finns vid ortopedkliniken i Hässleholm som också inrättat en adjungerad professur samt vid infektionskliniken som bedriver forskning inom ramen för ett EU-projekt. Ortopedkliniken i Hässleholm blev Center of Excellens in Health under Förvaltningen har möjliggjort klinisk deltidsanställning för medarbetare som bedriver forskning. Verksamheterna har generellt varit positiva till att aktiv forskning sker vid de egna klinikerna där verksamheterna efter etiskt tillstånd och patientsamförstånd varit delaktiga i flertalet studier. Verksamheten har också samverkat och stöttat studier initierade av externa vårdgivare där man efter patientmedgivande och etiskt tillstånd kunnat bidra både med patienter, journaldata och delaktighet i multicenterstudier. Ekonomisk ersättning efter kliniska prövningar har också vid flera kliniker kunnat användas av den egna personalen till fortbildning för att uppmuntra till fortsatt forskningsaktivitet. Vid CSK finns en del fondmedel/stipendier som utlysts under året och regionala anslag har också funnits att söka. FoU-chef finns i förvaltningen. 1. Redogör för arbetet med att tilldela tid för forskning i enlighet med erhållna medel för Regionalt forskningsstöd och ALF-projekt. Ange om forskningstiden finns schemalagd i HRsystemet. 2. Hur många timmar kunde INTE tas ut och ange skälen därför. Förvaltningen tilldelas en i relation till andra sjukvårdsförvaltningar liten del Regionalt forskningsstöd och ALF-medel. De personer som erhållit anslag är i huvudsak knutna till forskargrupper på SUS eller till Lunds universitet. 46

47 Vårdproduktion Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,0% ,3% ,0% - varav läkarbesök ,8% ,6% ,4% - varav övriga besök ,1% ,5% ,6% - varav hembesök totalt ,1% ,9% - varav hembesök läkare ,9% ,1% - varav hembesök övriga ,2% ,8% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,3% - varav läkarkontakter ,9% - varav övriga kontakter ,7% Vårdtillfällen (avslutade) ,5% ,4% ,4% Vårddagar (periodiserade) ,5% Medelvårdtid 4,6 4,5-1,5% Unika individer totalt ,8% Unika individer slutenvård ,3% Unika individer öppenvård ,8% Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt ,7% ,2% ,2% ,0% - varav Allmän kirurgi ,7% ,4% ,0% ,7% - varav Hjärtkirurgi ,6% ,0% ,3% ,1% - varav Kärlkirurgi ,9% ,5% ,6% ,0% - varav Neurokirurgi ,0% ,0% ,8% ,6% - varav Thoraxkirurgi ,8% ,1% 3 3 0,0% ,9% - varav Ögonkirurgi ,7% ,9% ,0% ,5% - varav ÖNH-kirurgi ,1% ,8% ,4% ,4% - varav Gynekologisk kirurgi ,3% ,4% ,7% ,2% - varav Ortopedisk kirurgi ,7% ,0% ,2% ,0% - varav Urologisk kirurgi ,3% ,2% ,0% ,5% Vårdproduktion Övergripande 47

48 Knappt 1 % fler individer får vård i Kryh och den samlade produktionen har ytterligare förskjutits under 2015 mot mera öppna och resurseffektiva vårdformer. I den öppna vården behandlas fler patienter och särskilt vårdformen brev- och telefonkontakter har ersatt delar av fysiska besök. Brev- och telefonkontakter har ökat med 11,3 % men genererar inga mixpoäng (genomsnittlig vårdtyngd baserat på pris/vårdkontakt-åtgärd). Trots detta är produktionen mätt som mixpoäng lika stor 2015 som 2014 i den öppna vården samtidigt som besöksvolymerna totalt sett minskar. Detta indikerar att mer krävande vård kan utföras i öppna vårdformer. Till den slutna vården har antalet patienter minskat, till följd av ovannämnda överflyttning men även inflödet har minskat inom vissa segment jämfört med föregående år. Minskningen är främst allokerad till Lasarettet i Ystad som har haft knappt 700 färre patienter i den slutna vården jämfört med Detta beror på en kombination av orsaker. Dels finns det ett dagligt flöde av patienter som söker/hänvisas till vård på sjukhuset i Simrishamn, dels har förvaltningen under året upprättat en observationsenhet på lasarettet. Målet är att bättre hantera flödet av patienter och ha fokus på omvårdnad i rätt skede för att sedan undvika att patienten blir inlagd på vårdavdelning. Observationsenheten har minskat inläggningarna i Ystad med cirka 10 %. Sedan i somras finns också en hembesöksbil i Ystad som drivs av primärvården i samverkan med specialistvården. Syftet är att kunna besöka patienten i hemmet istället för att hen skall behöva uppsöka sjukhus. Även här uppstår positiva effekter i form av minskad inläggning på sjukhus. Den minskade produktionen till följd av dessa orsaker är således en positiv utveckling. Även om inflödet till den slutna somatiska vården minskar, ökade däremot andelen akuta inskrivningar av äldre internmedicinpatienter under våren. Gradvis har detta inflöde sjunkit men det har negativt påverkat beläggningen av vårdplatser och tidvis skapat ineffektiva flöden. Geografiskt finns skillnader i utveckling där CSK har producerat drygt 2 % mer vård jämfört med föregående år, sjukhuset i Hässleholm drygt 2 % mindre och Lasarettet i Ystad knappt 4 % mindre (justering är gjord för förändrade registreringsrutiner på Medicinkliniken i Ystad). Minskningen i Ystad är helt allokerad till Division Specialiserad närsjukvård. Förvaltningen har överlag en jämn och god tillgänglighet jämfört med närmsta omvärld både för besök och operationer (se avsnitt Hälso- och sjukvård i rimlig tid ) och den fysiska kapaciteten används bättre jämfört med 2014, då vi även tog hand om andra förvaltningars patienter samtidigt som en väldigt liten andel samordnats till annan vårdgivare. Även om den fysiska kapaciteten används bättre har produktiviteten minskat. Kryh har haft 71 fler använda heltidsresurser inom somatiken jämfört med motsvarande period föregående år varav allt är hänförbart till sjuksköterskor och undersköterskor. Utöver detta har inhyrningen ökat med cirka 10 heltidsresurser. Produktiviteten mätt som mixpoäng/använd heltidsresurs inklusive inhyrning har därmed sjunkit med 3,1 %. Specificerat till respektive division har produktiviteten sjunkit inom Specialiserad närsjukvård med 3,1 % och inom Kirurgi med 2,9 %. Orsaken är produktionens utveckling i kombination med de ökade personella resurserna. Nyckeltalen är justerad för verksamhetsförändringar och betydande förändringar i registreringsrutiner. Operation Tillgängligheten till operation har varit god i förvaltningen (se avsnitt Hälso- och sjukvård i rimlig tid) och andelen operationer som genomförs i öppen vård är 68 % vilket motsvarar föregående års andel. Bristspecialiteter finns inom områdena Gynekologi, Urologi, Ögon samt Radiologi, vilket påverkat produktionen inom vårdområdena. Inom Gyn har en metod för cellprovtagning klassificerats om till operation. Proverna har minskat i antal och påverkar andelen dagoperationer. Slutenvårdsoperationer inom ÖNH förklaras av ett sannolikt minskat inflöde av patienter. Antalet slutenvårdsoperationer i Ystad har ökat med 6 % för patienter som inte finns i förvaltningens 48

49 uppdrag och DRG-vikten för dessa har ökat med 13 %. Övriga större avvikelser avser små volymer. Inom förvaltningen finns det idag kapacitet att ta emot utökade uppdrag. Avvikelser - Verksamhetsområden Sett till antal vårdtillfällen med utförd operation har vårdområdena Ortopedisk kirurgi och Gynekologisk kirurgi minskat sin andel av inflöde mest under våren men tillgängligheten är god. Produktionen inom Ortopedi ökade under hösten. Införande av Orbit 5 påverkade operationsplaneringen avsevärt under våren då flera driftstopp inträffade. Ortopedin har också påverkats av en mild vinter samtidigt som inflödet generellt minskade under våren. Minskningen inom Urologi är starkt kopplat till brist på specialistläkare. Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Grå starr Antalstyp Utfall Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,0% ,9% ,4% - varav läkarbesök ,5% ,4% ,9% - varav läkarbesök med utförd operation ,4% ,3% - varav övriga besök ,2% ,8% ,2% Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,5% ,8% ,9% - varav läkarbesök ,6% ,6% ,9% - varav läkarbesök vårdval ,7% ,6% ,5% - varav läkarbesök med utförd operation ,4% ,7% - varav läkarbesök m utförd op vårdval ,1% ,0% - varav övriga besök ,8% ,9% ,8% - varav övriga besök vårdval ,8% ,4% ,8% Hudsjukvård totalt Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,8% ,7% ,0% - varav läkarbesök ,0% ,0% - varav läkarbesök vårdval ,4% ,7% ,1% - varav övriga besök ,0% ,0% - varav övriga besök vårdval ,6% ,9% ,5% Vårdval Grå starr Inflödet av patienter minskar och tillgänglighetskraven uppfylls. Det finns nu fler aktörer som är ackrediterade vilket har lett till ökad konkurrens om patienterna. Bristen på kataraktkirurger innebär en ökad användning av hyrläkare. Verksamheten har också behövt göra en arbetsomflyttning så att många besök efter gjord starroperation nu sköts av sjuksköterska istället för som tidigare av läkare. I Ystad var verksamheten stängd under sommaren eftersom tillgången till personal var för liten. Vårdval Ögon Ögonvårdvalet startade i april 2014 och årsjämförelse kan inte göras för Avvikelse mot budget avseende övriga besök beror på resursbrist i Ystad. Vårdval Hud 49

50 Antalet läkarbesök avviker positivt i förhållande till budget, det vill säga föregående års produktion medan motsatsen gäller för övriga besök. Inga verksamhetsförändringar har gjorts och någon specifik orsak har inte identifierats. Den största utmaningen inom vårdvalet är att få läkarna att stanna på mottagningen, detta mot bakgrund av en ökad konkurrens från andra vårdgivare. Av de totala intäkterna kommer cirka 90 % från läkarbesöken och Kryh har kunnat upprätthålla en hög produktivitet och en god tillgänglighet med ett positivt ekonomiskt resultat. Hudsjukvården har inte förändrats med anledning av den nya driftsformen. Däremot har givetvis förändringar genomförts på basen av medicinsk utveckling och på basen av patientsammansättning (exempelvis ökande antal hudtumörer). Den typen av förändringar sker kontinuerligt och är oberoende av vårdvalet. Tillgängligheten är fortsatt mycket god, jämfört med tiden före vårdvalet. Resursanvändningen har inte ändrats med anledning av vårdvalet. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,8% ,1% ,5% - varav läkarbesök ,3% ,1% ,3% - varav övriga besök ,2% ,0% ,2% - varav hembesök totalt ,3% ,5% - varav hembesök läkare ,4% ,3% - varav hembesök övriga ,0% ,3% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,7% - varav läkarkontakter ,9% - varav övriga kontakter ,7% Unika individer ,6% Antal listade vid VC ,6% Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 95% 97% 2,1% Vårdproduktion Övergripande Totalt antal besök för 2015 uppgår till vilket är en minskning jämfört med 2014 med knappt 1 %. För 2015 ändrades registreringsrutinen för sjuksköterskornas triagebesök inom hälsovalet. Detta har medfört att dessa vårdkontakter inte redovisas som besök under 2015 och ingår därmed inte i tabellen ovan. För 2014 redovisades dessa vårdkontakter som besök och är inkluderade. Inkluderas triagebesöken för sjuksköterskor, för att få en jämförbarhet mellan åren, uppgår antalet besök istället till vilket motsvarar en produktionsökning på 2,4 %. För hälsovalsverksamheten inrapporteras ingen produktionsbudget, vilket förklarar diskrepanserna mellan utfall och budget. För vårdvalet uppgår den totala vårdproduktionen till besök, och inklusive ovan nämnda triagebesök, uppgår jämförbar produktionsvolym till besök, vilket är en ökning jämfört med 2014 motsvarande 1,7 %. Besök utförd av dietister har minskat med cirka besök jämfört med Detta är en effekt av att besöken från och med andra halvåret 2014 registreras på den enhet där dietisten utför sitt besök. Då Kryh innehar den samlade dietistverksamheten och dess resurser för all offentlig hälsoval i Skåne, medan besöken registreras i den förvaltning/organisation där besöken utförs, blir uppföljningen missvisande och så även produktivitetsmåttet. Totalt sett har antalet besök utförda av dietisterna i offentlig primärvård ökat med 18,5 % och uppgår till cirka besök för Detta är en produktivitetsförbättring på cirka 25 %. Med hänsyn till 50

51 dietistverksamheten samt effekten av triagebesöken har vårdproduktionen ökat för samtliga vårdgivarkategorier inom vårdvalet. Även antalet utförda hembesök såväl som antalet kvalificerade brev-/telefonkontakter har ökat jämfört med Att antalet sjuksköterskebesök inte ökat i större omfattning, är bland annat en effekt av att divisionen intensifierat arbetet med att öka telefontillgängligheten i enlighet med ackrediteringsvillkoren och divisionens måldokument. Telefontillgängligheten mätt i antal besvarade samtal inom två timmar har ökat från 95 % 2014 till 97 % Även telefontillgängligheten mätt i antal besvarade samtal inom 15 minuter har ökat från 72 % föregående år till 75 % för Ovan produktionsökning ligger i paritet med resursökningen sett i använd personal omräknat i heltid (AOH), för i stort sett samtliga vårdgivarkategorier. Generellt sett har en produktivitetsförbättring jämfört med 2014 skett inräknat hembesök som ökat med drygt 20 %, bortsett från kategorin läkare. Målet med att öka antalet hembesök har en undanträngningseffekt vad avser möjligheten att öka produktionsvolymen utförda på vårdcentralen. Det beror på att avståndet mellan vårdcentral och patient inom Kryh är längre än snittet för Skåne som helhet, vilket kräver betydligt länge omställningstid för vårdpersonalen. Vad avser resursökningen avseende läkare, är den något högre än produktionsökningen. Det beror på en medveten satsning på utbildningsläkare från annat EU- land samt ST- läkare. I det korta perspektivet bidrar inte de med den produktivitetsnivå som en erfaren och etablerad specialist i allmänmedicin gör. Detta är dock en mycket viktig strategi i den framtida kompetensförsörjningsplanen. Även beroendet av hyrläkare påverkar möjligheten att nå divisionens uppsatta produktivitetsmått på grund av omställningskostnader i form av bland annat introduktion och uppstådda kvalitetsbrister i leveransen, inte minst när omsättningen på inhyrd personal är hög. Trots detta har produktivitetsmåttet för läkarens kliniska tid ökat jämfört med Divisionen har sedan 2014 arbetat aktivt med att leda och styra verksamheten med nyckeltal/kpi (Key Performance Indicator) och tydligt definierade målnivåer, där produktivitetsmåttet är ett centralt mått såväl som till exempel telefontillgängligheten. Detta sätt att leda och följa upp verksamheten har gett goda resultat, inte minst avseende produktivitet och tillgänglighet. Täckningsgraden inom hälsovalet uppgår till 61,6 % vid utgången av Motsvarande siffra för 2014 var 62,6 % vilket är en minskning med en procentenhet vid en direkt jämförelse dessa år emellan. Dock har förändringar i ackrediteringsvillkoren för 2015 förändrat grunderna för beräkningen, där bland annat hembesök inte längre ingår samt ovan nämnda triagebesök. Med hänsyn till dessa förändringar är den beräknade täckningsgraden högre 2015 än för Brytpunkten för 2015 års täckningsgrad uppgår till 63 % vilket innebär att divisionen får ett ekonomiskt avdrag motsvarande 9,2 mkr. Ungdomsmottagningarnas produktionsvolym uppgår till vårdkontakter vilket är en ökning med 5,1 % jämfört med föregående år. Av dessa kontakter utgörs av besök. Det är en ökning med 5,4 %, och brev och telefonkontakter utgör Antalet besök utförda av den mobila enheten uppgår till Det motsvarar en ökning med 62 % jämfört med Den totala produktionsökningen är en effekt av de satsningar i from av målrelaterad ersättning och ersättning för mobila verksamheten som tillförts verksamheten under de senaste åren. Antalet besök utförda av BMM/BHV psykologerna som övergått i primärvårdens regi från och med januari 2015 uppgår till besök. Antalet anställda (AOH) för denna verksamhet uppgår till cirka 7,5 vilket överförts från Division närsjukvård vid verksamhetsövertaget. 51

52 Palliativ sjukhusvård/asih Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt ,4% ,9% ,1% - varav läkarbesök ,0% ,9% ,5% - varav övriga besök ,7% ,6% ,9% - varav hembesök totalt ,1% ,5% - varav hembesök läkare ,6% ,4% - varav hembesök övriga ,1% ,2% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt ,8% - varav läkarkontakter ,0% - varav övriga kontakter ,0% Vårdtillfällen (avslutade) totalt ,8% - varav Palliativ sjukhusvård ,1% - varav ASiH ,1% Vårddagar (periodiserade) totalt ,0% ,5% ,9% - varav Palliativ sjukhusvård ,7% ,7% - varav ASiH ,5% ,4% Medelvårdtid Palliativ sjukhusvård 14,8 15,0 1,4% Medelvårdtid ASiH 56,0 54,0-3,6% Unika individer totalt ,4% Unika individer Palliativ sjukhusvård ,3% Unika individer ASiH ,8% Vårdproduktion - Övergripande Antalet vårdagar för palliativ slutenvård och Avancerad sjukvård i hemmet understiger budget med 2,5 % totalt sett. Jämfört med föregående år har vårddagarna däremot ökat med 10 %. Det beror till stor del på utbyggnad av Avancerad sjukvård inom Sund. Vårddagar inom Palliativa slutenvårdsenheter ligger dock cirka -10 % under budget. Den största minskningen finns inom Lund och Malmö, men till viss del även i Trelleborg och Ystad. Inom ASiH har det skett en uppväxling och här överstiger leveransen avseende vårddagar fastställd budget. Ökning inom öppenvården innebär att besök sammantaget har ökat cirka 11 %. Läkarbesök är oförändrade medan besök hos andra vårdgivare ökat med knappt 14 %. Denna uppdelning är inte adekvat för verksamheten. Den totala budgetnivån har överstigits med cirka 19 % vilket är en effekt av ökade antal punktinsatser. Medelvårdtid har inom Palliativa slutenvårdsenheter är i stort oförändrad på cirka 15 vårddagar i snitt. För ASiH har medelvårdtid minskat från 56 dagar till 54 dagar. Beläggning har för Palliativa slutenvårdsenheter ökat, från 77 % till 82 % och för ASiHt från 100 % till 101 %. Antal unika individer har ökat med knappt 12 % mellan åren och beror till en del på att produktionen ökar, men också en intensifierad konsultverksamhet och att samverkansarenor med respektive sjukhus har skapats. Kvalificerade telefonkontakter har inte registrerats under Sammantaget konstateras en ökad produktivitet och effektivitet. Avvikelser - Verksamhetsområden Palliativ slutenvård och Avancerad sjukvård i hemmet SUS Produktion inom Palliativa slutenvården, har blivit väsentligt lägre än förväntat. Detta gäller både Lund och Malmö. Lund har cirka vårddagar och Malmö cirka 700 mindre än budgeterat. I Lund beror minskning på minskat inflöde av remisser, men också ett ovanligt stort antal dödsfall. 52

53 Antal vårdagar har minskat med 4 % i Lund jämfört med 2014, men i Malmö har antal vårdagar ökat med 5 %. I Lund finns också svårigheter med att sjukhusdivisioner inte lämnar över patienter som är palliativa eller uppfyller krav som gäller för avancerad sjukvård i hemmet. För ASiH har antalet vårdagar ökat i både Lund och Malmö och budget har överträffats med sammantaget 12 %. Behov av insatser har ökat mer än förväntat. Öppenvårdsbesöken har ökat i både Lund och Malmö. Jämfört med utfall 2014, har Lund ökat med 180 % och Malmö med 16 %. Ett målmedvetet arbete med att öka tillgänglighet med konsultfunktion finns med i grunden. Palliativ slutenvård och Avancerad sjukvård i hemmet Kryh Produktionsbudgeten är lagd efter uppdragsvolymer, som är låga både för sluten vård och öppen vård. Produktionsöverskott föreligger därför i Kristianstad och Hässleholm. För Palliativa enheten är ökningen 19 % i Kristianstad, medan Ystad och Trelleborg har minskat med -16 % respektive -35 %. Detta beror på markant minskat inflöde av patienter och lägre efterfrågan än förväntat. ASiH har ökat i Kristianstad och Hässleholm med 4 % respektive 6 %. Ystad och Trelleborg har antal vårdagar minskat med -1 % respektive -5 %. Palliativ slutenvård och Avancerad sjukvård i hemmet Sund Utbyggnaden av 32 vårdplatser med början 2014 och med helårskonsekvens för 2015, har inneburit en ökad produktion vid jämförelse mellan åren. Detta gäller framförallt Helsingborg, men också Ängelholm. Antal vårdagar har ökat med 36 % respektive 23 %. Hel-/delårseffekten blir cirka 13 % ökning både i Helsingborg och Ängelholm. För öppenvården har inte målet, om 15 % ökning från 2014 till 2015 kunnat uppnås. Minskning är sammantaget -11 % för området. Den främsta anledningen är att produktionen 2014 var extremt hög och utbyggnad av vårdplatser i hemmet har krävt stora insatser. 53

54 Habilitering Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Besök totalt ,2% ,6% - varav läkarbesök ,7% ,4% - varav övriga besök ,3% ,6% - varav hembesök totalt ,6% - varav hembesök läkare ,0% - varav hembesök övriga ,6% Kvalificerade brev-/telefonkontakter tota ,0% - varav läkarkontakter ,2% - varav övriga kontakter ,8% Totalt antal vårdkontakter*) ,4% Unika individer totalt ,0% Unika individer slutenvård Unika individer öppenvård ,0% *) Totalt antal vårdkontakter både kvalificerade och okvalificerade Källa:LIS, exkl Riksgymnasiet, exkl Egenavgifter, exkl Hjälpmedel Utfall Vårdproduktion - Övergripande Produktionsplanering Inom divisionen pågår sedan några år tillbaka ett aktivt arbete med produktionsplanering. Det innefattar att kunna uppskatta behovet av insatser, att tydliggöra produktionsförväntan och gemensamma arbetssätt, att på ett strukturerat sätt matcha efterfrågan med tillgängliga resurser och att schemalägga resurser på ett sätt som optimerar tillgängligheten. Divisionen har under 2015 arbetat med att utveckla och pröva en modell för hierarkisk produktionsstyrning och arbetet har genomförts med stöd av logistiker. Modellen omfattar strategisk, taktisk och operativ nivå och inbegriper planering och beslutsfattande på olika nivåer, liksom mätning och uppföljning. Viktiga delmoment är behovsanalys, strategisk och taktisk prognos, framtagande av produktions- och kapacitetsplan samt matchning dem emellan. Arbetssättet ska så småningom utmynna i schemaläggning på individnivå. Prövning av modellen pågår inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten, Hörselenheten vuxna. Arbete med produktionsstyrning har också påbörjats inom Barn- och ungdomshabiliteringens enhet i Ystad. En viktig förutsättning för en effektiv produktionsplanering är öppen kalender, som används inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel och dövverksamheten. Divisionen arbetar också i riktning mot att administrativ personal ska ansvara för tidbokning och kallelser så att behandlande personal kan ägna sin tid till att möta patienter. Arbetet med produktionsplanering innebär positiva aspekter både för patienter och medarbetare, i form av bättre tillgänglighet och bättre arbetsmiljö med en jämnare belastning. Produktion Produktionen 2015 nådde knappt vårdkontakter. Föregående år var antalet vårdkontakter drygt Det motsvarar en produktionsökning om vårdkontakter eller 3,4 %. Alla verksamheter hade en produktionsökning, troligtvis tack vare fokus på planering och förbättring av arbetssätt. Störst ökning stod barn- och ungdomsverksamheten för, med undantag av 54

55 Audionommottagningen, med en produktionsökning på 3,9 procent motsvarande cirka vårdkontakter. Barn och ungdomar upp till och med 17 år var den åldersgrupp som gavs mest insatser. Barn i förskoleåldern ska enligt nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för maximal effekt. Antalet remisser avseende barn och ungdomar, 0 och 17 år, med diagnosen autismspektrumtillstånd ökade med 78 procent från 2013 till Antalet remisser på små barn (0 till 6 år) ökade med 100 procent från 2013 till 2015och inflödet av remisser förväntas öka även fortsättningsvis. Källa: Qlik View Pasis besökregistrering. Antal vårdkontakter , exklusive Riksgymnasiet och hjälpmedel. Not. Det finns en viss diskrepans mellan antalet vårdkontakter som visas i LIS samt antalet som återfinns i QlikView Pasis besöksregistrering. Vårdproduktion beräknas exklusive Riksgymnasiet och Hjälpmedel, vilka endast delvis registrerar kontakter i Pasis. Med anledning av det blir inte produktionen jämförbar varför dessa verksamheter valts att exkluderas i denna uppföljning. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. Produktionsökningen för vårdvalsenheten Audionommottagningen Lund var cirka vårdkontakter, en ökning med cirka vårdkontakter motsvarande 19 procent. Ökningen berodde dels på en effektivisering av mottagningsverksamheten, dels på problem med vakanser föregående år. Dessa har tillsatts under året. Antal vårdkontakter 2015 fördelat per åldergrupp 55

56 Barn- och ungdomar upp till 17 år stod för drygt 60 procent av vårdinsatserna. Patienter Antalet patienter har ökat konstant under de senaste åren, vilket beror på en förändrad demografi. Den generella befolkningsökningen påverkar antalet patienter till viss del men det ökade inflödet beror även på fler asylsökande men till stor del på ett ökat remissinflöde. Antalet unika patienter som haft vårdkontakt under året uppgår under perioden till cirka stycken för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten, inklusive Audionommottagningen Lund. Det är en ökning med 880 stycken eller 5,2 procent. Det skedde en ökning av patientantalet inom alla verksamheter. Störst var ökningen i Vuxenhabiliteringen samt Barn- och ungdomshabiliteringen. Anledningen till ökningen var främst ett ökat remissinflöde av unga med autismspektrumtillstånd och ADHD. Även inflödet av remisser till Hörselenheten vuxna ökade. Barn- och ungdomar upp till 17 år stod för 36 procent av patienterna medan antalet i övriga åldersgrupper var relativt lika. Den största ökningen har också skett i denna åldersgrupp vilken varit 7,1 procent. Antal patienter 2015 fördelat per åldergrupp Utveckling antal patienter Även vårdvalsenheten Audionommottagningen Lund ökade mottagandet av antalet patienter under perioden. Mottagningen tog emot drygt patienter, en ökning med 7,2 procent. 56

57 Produktion Hjälpmedelsverksamheten Inom Hjälpmedelsverksamheten redovisas produktionen på ett nytt sätt från och med 2013, genom produktionstid och förskrivningar per använd resurs. Hjälpmedelsverksamheten har även infört ett produktivitetsmått erbjuden tid för att kunna påvisa den inre effektiviteten, att ge hög service till patienterna. Detta värde låg på 56 procent. Patienttiden per resurs låg på knappt 50 procent, vilket är i paritet med föregående år. Målbilen är 60 respektive 70 procent för konsulenter respektive tekniker. Antalet unika patienter var drygt 4 000, vilket är i nivå med föregående år, medan antalet förskrivningar ökade med stycken eller 6,7 procent. Produktion Tolkverksamheten Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Under året utfördes drygt 9600 vardagstolkningar. Utförda vardagstolkningar ökade med 10,5 procent jämfört med föregående år, medan antalet tolkanvändare ökade med 17,2 procent. Antalet tolkanvändare uppgick till drygt för året. De utförda uppdragen inom övrig tolkning på uppdrag minskade med 53 procent eller från 57 till 27 uppdrag jämfört med föregående år. Bristen, då det inte var möjligt att tillgodose behovet av tolk, ökade från 2,6 procent till 4,5 procent. De senaste årens ökning av tolkbeställningar och användare beror sannolikt på att tolkanvändarna upptäckt möjligheten att få tolk till fler typer av uppdrag än tidigare. En ökning av tolkbeställningar kan även ses i andra delar av landet. Ökat beställningstryck på tolkcentralen medförde ökat köp av tolktjänster och därmed ökade kostnader. Produktion Vårdval Hörselrehabilitering Vårdval Hörselrehabilitering består av de auktoriserade audionommottagningarna. Vårdvalet administreras och finansieras via Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden. Nio olika företag eller organisationer driver drygt 30 mottagningar. Endast en mottagning drivs i offentlig regi av Region Skåne, de övriga drivs privat. Antalet avslutade hörselrehabiliteringar var närmare , vilket var en minskning med nästan 3 procent jämfört med föregående år. Detta kan jämföras med budgeterat värde om En ökning av antalet utprovningar har skett under senare delen av året. Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar 2009 samt Avslutade bedömningar minskade med nästan eller 6,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet utförda bedömningar för perioden var närmare Budgeterat 57

58 antal var bedömningar. Även antalet bedömningar har ökat i antal under senare delen av året. Utveckling av avslutade hörselbedömningar 2009 samt Antalet väntande på bedömning sjönk drastiskt efter införandet av vårdvalet Därefter har nivån på antalet väntande varit relativt stabilt. Tillgängligheten inom 60 dagar för utprovning hörapparat inom vårdvalet ligger på 100 procent. Utveckling av antalet väntade sedan 2009 samt Patienten kan välja mellan att köpa sin hörapparat på rekvisition och därmed välja apparat själv, eller beställa en apparat från Region Skånes upphandlade sortiment. Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade sortiment har varierat mycket mellan åren. År 2015 ledde i genomsnitt 38 procent av processerna fram till att patienten valde Rekvisition hörapparat. En markant minskning kunde ses under senare delen av 2014 till förmån för val av Region Skånes upphandlade sortiment. Det berodde på att ett nytt avtal för hörapparater trädde ikraft i maj 2014, vilket förnyade det upphandlade sortimentet av hörapparater. Det gjorde det upphandlade sortimentet mer attraktivt för patienterna och andelen rekvisition har sedan dess sjunkit markant. Under året har förhållandet varit relativt jämt. 58

59 Utveckling andel rekvisition hörapparater Produktivitet Produktiviteten ökade med 2,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Produktivitetsförändringarna har varierat mellan verksamheterna där Syn- hörsel- dövenheten haft högst produktivitetsökning med knappt 10 procent medan Vuxenverksamheten minskat med drygt 3 procent. Den ökade produktiviteten är ett resultat av ett effektiviseringsarbete som löpande skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. På vissa enheter introducerades ett nytt arbetssätt med produktionsplanering som ledde till en ökning i produktivitet. Även arbetssättet med öppen kalender, vilket innebär att administrativ personal ansvarar för tidbokning och kallelser, påverkade produktiviteten positivt. Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningar ska öka. Under 2015 har HR prioriterat uppgiften att stötta chefer och arbetsgrupper i arbetet med verksamhetsutveckling och handlingsplaner efter medarbetarundersökningen Samtliga enheter med dynamiskt fokustal under 70 har gjort handlingsplaner. Uppföljning har skett i samverkan på verksamhets- och divisionsnivå. I arbetet med lokala handlingsplaner har olika 59

60 utbildningar och workshops kring områden som medarbetarskap, medarbetarens arbetsmiljöansvar, bemötande och likabehandling anordnats. I förvaltningens övergripande arbetsmiljöutbildningar har mycket fokus lagts vid övningar kring delaktighet och hur man kan optimera olika samverkansforum för dialog och inflytande. Osakliga löneskillnader ska minska. Lönesättningen är en av arbetsgivarens viktigaste instrument för att belöna och värdera prestationer. Vid såväl ny lönesättning som i samband med de årliga löneöversynerna ska samma principer för lönesättning tillämpas på alla medarbetare utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Arbetsordningen för lönesättning i Kryh som reviderats under 2015 har än en gång fastslagit denna princip. I samband med löneöversyn 2015 fullföljdes riktade åtgärder i form av lönesatsningar enligt handlingsplanen för jämställda löner till handläggare ekonomi, barnmorskor och psykologer. Under slutet av 2015 har en utvärdering av handlingsplanen för jämställda löner gjorts. Handlingsplanen var utformad innan förvaltningen bildades och följde tidigare förvaltningsstruktur, medan utvärderingen år 2015 har gjorts gentemot Kryh. Merparten av planens åtgärder är fullföljda. Vissa kan förklaras av att det är uppgifter av mer löpande karaktär såsom rätt kodning av anställning medan andra utvärderingar inte kunnat ske då yrkesgrupper numera inte återfinns inom Kryh. Utvärderingen får i dessa fall istället ske på regional nivå. Helgtjänstgöring för personal minskas från varannan helg till två helger av fem. Förändringen påbörjas under 2015 och fortsätter under Helgtjänstgöring två helger av fem är infört i förvaltningen förutom för ASiH som tillämpar arbetstidsmodellen KUPA. En översyn av arbetstidsmodellen pågår. Under sommarmånaderna 2015 tillämpades Region Skånes riktlinjer för sommarförmåner. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Utvecklingsplan och individuell handlingsplan ska upprättas för samtliga medarbetare. Vid det årliga medarbetarsamtalet mellan chef medarbetare upprättas en individuell handlingsplan. Handlingsplanen ska innehålla individuella mål för att tydliggöra kopplingen mellan enhetens mål och medarbetarens bidrag till dessa. Uppföljning sker årsvis genom det återkommande medarbetarsamtalet. Medarbetarenkäten 2014 visar att cirka 85 % har haft samtalet det senaste året. Dock är andelen som har en individuell handlingsplan endast cirka 65 %. Standardmall att ansluta till medarbetarsamtal finns upprättad. Nya chefer erhåller genom HRfunktionen utbildning i ämnet medarbetarsamtal och lönesamtal, samt plan/överenskommelse om individuell kompetensutveckling. Arbete pågår för att erbjuda chefer och medarbetare en mall för karriärstege där innehållet kan anpassas till verksamheten och olika yrkesgrupper, inledningsvis avseende sjuksköterskor. I mallen görs också en koppling till individuella planer för kompetensutveckling. Särskilda utbildningsplatser för sjuksköterskor införs som ger rätt att studera till specialistsköterska med full lön under studietiden. Under året har fem sjuksköterskor tjänstgjort i en utbildningsanställning under sin specialistutbildning. Det är färre än vad förvaltningen har önskat och målsatt. Faktorer som osäkerhet i definition av specialistrollen inom vissa verksamheter och svårigheter att ersättningsrekrytera, har haft inverkan. Dialoger mellan verksamhetsföreträdare och 60

61 FoU/Utveckling-HR-enhet har banat väg för ett större intresse att inrätta utbildningsanställningar under Tillsättningen av en studierektor för specialistutbildningar har också skapat bättre förutsättningar. Under perioden har drygt 30 sjuksköterskor befunnit sig i specialistutbildning med studielön. Fördelningar på specialistinriktningar motsvarar våra prioriteringar inom följande: Akutsjukvård, vård av äldre, medicin, kirurgi, intensivsjukvård, operation, anestesi, barn och ungdom, barnmorska, öppen hälso- och sjukvård, ögonsjukvård och onkologi. En kombination av finansiering från koncern, förvaltning och division, har gjort det möjligt att upprätthålla en balans utifrån kompetensbehovet inom aktuella specialistområden. Utvecklingen styrs till att en större del av kompetensbehovet ska tillgodoses inom ramen för utbildningsanställningar. Lika rättigheter och möjligheter Handlingsplan ska upprättas i Region Skåne, per förvaltning. Förvaltningarna ska konkretisera jämställdhetsarbetet och övrigt likarättsarbete med målet att Region Skånes medarbetare ska avspegla mångfalden i det omgivande samhället. I förvaltningen finns en handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter som gäller åren Under 2015 har arbetet med att göra planen känd för alla medarbetare fortsatt. HR har genom frågor följt upp att cheferna informerat om planen vid arbetsplatsträffarna. I handlingsplanen finns åtgärder för att stärka samverkansarbetet och öka kunskapen om diskrimineringslagstiftningen. Som ett led i detta har det under 2015 genomförts utbildning i samverkansavtalet, diskrimineringslagstiftningen och lika rätt för chefer, fackliga ombud och skyddsombud. Dessutom har en workshop hållits för samtliga anställda kring likabehandling och bemötande vid verksamhetsområde diagnostik. Under 2015 har en ny lönekartläggning genomförts utefter kraven i diskrimineringslagen som anger att arbetsgivare vart tredje år ska kartlägga och analysera löner för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader mellan kvinnor och män. Resultatet av kartläggningen har visar på få osakliga löneskillnader i lika och likvärdiga yrken, men ett fåtal åtgärder har fastlagts i en handlingsplan för Kartläggningen och handlingsplanen har genomförts i nära samarbete med de fackliga organisationerna. I flertalet verksamheter råder stor kvinnodominans bland de anställda. Ett exempel på att systematisera arbetet med att få en jämnare könsfördelning har skett vid ungdomsmottagningarna som sedan 2013 aktivt arbetat för att kunna anställa minst en manliga sjuksköterska per mottagning. Målet är nu uppnått. I förvaltningens arbete med mångfald ingår även att anställdas bakgrund ska spegla det omgivande samhället. Under 2015 har statistik framtagits via SCB där det konstateras att andelen anställda i Kryh med utländsk bakgrund är 12 %. Det ska jämföras med att medborgarna i Skåne med utländsk bakgrund utgör 25 %. Ett exempel på förändringsarbete är att ett projekt med Utbildningscentrum startat för vårdcentralerna. Under 2015 har tre europeiska specialistläkare anställts och fått sin praktiska och teoretiska komplettering via projektet. Hälsofrämjande arbete Ett hälsofrämjande och systematiskt arbetsmiljöarbete med engagerade medarbetare och ledare ger förutsättningar för en god kvalitet i verksamheten och nöjda medborgare. Förvaltningen har tagit fram mål och aktiviteter för arbetsmiljöarbetet. Enligt aktivitetsplanen har det bland annat under året erbjudits återkommande utbildningar, såsom tvådagars grundutbildning i arbetsmiljö för nya chefer och skyddsombud samt utbildningar i Adato och Region Skånes rehabiliteringsprocess. För att höja kunskaperna i organisationen och underlätta för chefer att informera medarbetarna om arbetsmiljörutiner har olika bildspel spridits, till exempel 61

62 gällande stickskador, arbetsmiljöpolicy, arbetsmiljömål och arbetsmiljöintroduktion för nyanställda. Informationssatsningar har gjorts för att förbereda cheferna för ökat fokus på organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer med anledning av AFS 2015:4 som träder i kraft den 31 mars En checklista för planering och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet har tagits fram för att underlätta för chefer och skyddsombud. I samarbete med chefssjuksköterska har material och rutiner för riskbedömning i samband med överbeläggning utvärderats och reviderats. Under året har HR arrangerat nätverksträffar för förvaltningens förflyttningsnätverk. Nya förflyttningsinstruktörer har utbildats i Ystad, Hässleholm och Kristianstad. Slutsatser kring salutogena arbetsfaktorer har kommunicerats efter det arbete som bedrivits inom delar av Division Primärvård. Kontinuerliga möten har hållits med kundansvariga och arbetsteam på Previa i syfte att säkerställa ett gott samarbete och förutsättningar för ett fungerande stöd inom arbetsmiljö och hälsa. Informationssatsningar har gjorts för att sprida kännedomen hos chefer kring de hälsofrämjande och lagstadgade tjänster som företagshälsovården erbjuder. Information kring friskvårdsförmåner, förmåner vid tobaksavvänjning samt livsstilstest för medarbetarna har kommunicerats via ett flertal kanaler. Ovanstående insatser tros ha påverkat resultatet av den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen visar en klar förbättring jämfört med förra året. Sjukfrånvaron ska minska i Region Skåne. Det långsiktiga målet är att nå ner till 14 dagar per medarbetare och år. Den korta sjukfrånvaron ska minska med 0,2 kalenderdag per år mot det långsiktiga målet 4,5 dagar. Arbetet med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och de hälsofrämjande åtgärder som beskrivs ovan syftar till att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Åtgärder för att sänka sjukfrånvaron bör fokusera på arbetsorganisation, ledarskap, kommunikation, delaktighet och systematik. Som exempel på organisatoriska åtgärder som även har till syfte att förbättra arbetsmiljö och hälsa kan nämnas införandet av projektet kring rätt använd kompetens (RAK), översyn av rutiner vid överbeläggning samt införande av online bokning. Kryhs chefer bedriver, med stöd av HR, ett aktivt rehabiliteringsarbete och alla chefer erbjuds kontinuerligt utbildning i rehabiliteringssystemet Adato och Region Skånes rehabiliteringsprocess. Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar inom förvaltningen ligger på 20,3 kalenderdagar per medarbetare för 2015 jämfört med 19,3 dagar Sjukfrånvaron ökar inom sjukhusdivisionerna medan den är oförändrad i Division Primärvård. Inom Habilitering och Hjälpmedel sjunker sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron är som högst i tidsintervallen 1-7 dagar och över 180 dagar, det är också i dessa tidsintervaller som den största ökningen skett. Trenden speglar utvecklingen på arbetsmarknaden och i Region Skåne i övrigt. Sjukfrånvaron ökar mest i åldrarna och Undersköterskor/skötare är den grupp som fortsätter ha högst sjukfrånvaro i Kryh med 30,9 dagar per medarbetare. Det är framförallt de långa sjukskrivningarna över 180 dagar som drar upp snittet. Sjukfrånvaron fortsätter öka för arbetsterapeuter och medicinska sekreterare. Hos psykologer och barnmorskor där det tidigare år har varit stora ökningar sker nu en minskning. 62

63 Verksamhet och resultat i fokus Tydliga mål, rätt kompetens på rätt plats och en god arbetsmiljö är grunden för att Region Skåne ska kunna leverera ett gott resultat till de skånska medborgarna. Arbetsplatserna ska ha ett öppet och tillåtande klimat där medarbetare kan utvecklas och bidra med sin kompetens för att utveckla verksamheten. Region Skånes chefer ska både ha ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat. Cheferna ska tydliggöra målen i dialog med medarbetarna och arbeta aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner upprättas årligen på nivåerna verksamhetsområde, division och förvaltning. Planarbetet samordnas med process för verksamhetsplanering och budget. Bristyrken/-specialiteter under året var läkare inom allmänmedicin, ögon, anestesi, radiologi och urologi. Inom slutenvården samarbetar förvaltningen med rekryteringsbolag, som en del i att avhjälpa bristen. Inom primärvården är den första gruppen EU-läkare vid utbildningscentrum i Ystad, på väg till sina avtalade arbetsplatser vid vårdcentraler i förvaltningen. En andra grupp är under rekrytering. Brist på grundutbildade sjuksköterskor är mest påtaglig inom Division Specialiserad närsjukvård, med största bristen vid Lasarettet i Ystad. Via rekryteringsbolag planeras anställning av åtta EUsjuksköterskor. En viss brist har också tillkommit avseende medicinska sekreterare. Inom yrkesgrupperna specialistsjuksköterska och barnmorska råder i stort sett balans tack vare en god planering av antal sjuksköterskor som kan erbjudas specialistutbildning med något av förvaltningens förmånsalternativ. I enlighet med förvaltningens anvisningar till kompetensförsörjningsplan, redovisar verksamheter och divisioner effekter som ska uppnås i arbetet med kompetensmixplanering. Ett förvaltningsprojekt RAK Rätt Använd Kompetens, påbörjades våren Projektet identifierar och sprider goda exempel från omvärlden och förvaltningen, samt förbereder beslutsförslag till förvaltningsledningen till exempel inrättande av fler tjänster som sjukhusapotekare. Analyser genomförs vid ett antal verksamheter, avseende hur vårdyrkesgrupper använder sin arbetstid och vilka arbetsuppgifter som kan omfördelas till andra yrkesgrupper. Kompetensförsörjning för äldre medarbetare Regelverket kompetensförsörjning för äldre medarbetare har varit ett stöd i arbetet med att kunna behålla och nyanställda äldre medarbetare. I första hand har insatserna riktats till pensionärer som arbetat som sjuksköterskor, barnmorskor, läkare och medicinska sekreterare under sommarperioden. I projektet Utbildningscentrum, som bedrivs av primärvården, har nya arbetsuppgifter som utbildningslärare för nyanställda europiska läkare skapats för några av våra äldre arbetstagare. Nyligen pensionerade läkare är ett bra exempel på att möjliggöra kunskapsöverföring från seniora till nya medarbetare samtidigt som det ger utvecklingsmöjligheter för våra seniora läkare. Verksamheten har ett behov av att anställa fler äldre medarbetare med rätt kompetens. Därför görs kontinuerliga förfrågningar till potentiella kandidater och till blivande pensionärer. 63

64 Användning av bemanningsföretag Kostnaden för bemanningsföretag har drygt fördubblats och användningen är kopplad till de bristyrken och bristspecialiteter som har redovisats. Speciellt inom primärvården bedöms vidtagna åtgärder ge tydlig effekt först om något år. Intill dess används de bästa möjliga lösningarna för kontinuerlig leverans via bemanningsföretag. Avseende brist på grundutbildade sjuksköterskor, bedöms bristen åtgärdas i snabbare takt genom en kombination av olika faktorer, främst förbättringar i introduktion med genomgång av kliniskt basår, ökad volym i sjuksköterskeutbildningen och ändrad kompetensmix med omfördelning av arbetsuppgifter. Utfall Fv-ledn Spec Närsjv Kirurgi Pv Hab & Hjm Total Läkare Sjuksköterskor Övrig personal Utbildningsuppdraget Tillgång till platser för klinisk utbildning avtalas utifrån behov mellan koncern/förvaltning och lärosäten. Utökningar av antal utbildningsplatser vid lärosäten är en utmaning för utbildningssystemet. Alternativet par- handledning kan i vissa fall vara en acceptabel lösning, till exempel avseende sjuksköterske- och barnmorskestudenter. Inom AT-utbildningen finns bland annat. utmaningar med placering inom primärvård, eftersom flera vårdcentraler saknar fast specialistbemanning. Volymen handledarutbildning har utökats bland annat genom upphandling hos lärosäten. Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Förutsättningar till förbättrat ledarskap ges bland annat genom översyn och justering av antalet medarbetare per chef och kompetensutveckling av chefernas administrativa stöd. Introduktionsprogram med checklista för nya chefer tillämpas och basutbildningar ges från koncern och förvaltningar. Både nya och erfarna chefer har tillgång till kompetensutveckling avseende såväl chefskap som ledarskap och kompetensutvecklingsplan är en viktig punkt vid medarbetarsamtalet. Division Primärvård har sedan slutet av 2013 arbetat med utformningen av ett incitamentsprogram inom ramen för vårdvalet i syfte att styra verksamheten utifrån dess strategiska initiativ, samtidigt som medarbetaren ska få en tydlig koppling mellan måluppfyllelse och belöning. Framtagandet av incitamentsprogram ligger helt i linje med Regionstyrelsens beslut 152, samt VPB 59, Det framtagna incitamentsprogrammet för 2015 har samverkats och slutligen godkänts av förvaltningsledningen att gälla för helåret Verksamheten har varit delaktig i processen under arbetets gång. Grunden för incitamentsprogrammet är att verksamheten måste uppvisa ett positivt ekonomiskt resultat inklusive det balanserade resultatet från Utöver det ekonomiska resultatet måste ett antal mål, kvalitativa såväl som kvantitativa, uppfyllas som är framtagna för att verksamheten ska nå divisionens strategiska mål. Ännu har ingen avstämning om vilka enheter som slutligen kommer att uppfylla målen för incitamentsprogrammet gjorts då all relevant data ännu inte är tillgänglig. Fortsatt beskrivning baseras på preliminära siffror vilka legat till grund för hantering i bokslut För 2015 uppnår sex enheter, som har möjlighet att ta del av incitamentsprogrammet, de kvalitativa såväl som kvantitativa. Sju enheter uppvisar ett positivt resultat. Totalt sett är det två 64

65 enheter, utifrån den preliminära simuleringen, som uppfyller såväl de ekonomiska kraven som övriga målnivåer och kan åtnjuta del av utformat incitamentsprogram. Bisysslor I bilaga 6 redovisas antalet bisysslor men eftersom en anställd kan ha flera bisysslor har även antalet anställda om anmält bisyssla redovisats. Under 2015 har arbetsgivaren inte bedömt behov av att avslå någon anmäld bisyssla. Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda, december Anställda AOH* Använda AOH* Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Huvudgrupp AID 2015 Antal % 2015 Antal % 2015 Antal % Ledning/Administration ,7% ,2% ,3% Läkare ,0% ,1% ,2% Medicinsk sekreterare ,0% ,2% ,0% Sjuksköterska ,2% ,2% ,7% Tandvårdsarbete ,0% ,7% ,5% Undersköterska/Skötare ,7% ,2% ,4% Övrig personal ,9% ,7% ,0% Övrig Vård/Rehab/Social ,1% ,1% ,8% Totalt ,1% ,0% ,9% * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid-frånvaro) Förvaltningen har ökat antalet använda AOH med 117 jämfört med januari-december Helgtjänstgöring två helger av fem har medfört en del extra anställningar men övertid och timtid ligger på samma nivå som I Division Kirurgi har ortopedavdelning i Ystad öppnats 2015 där ett 25-tal nyanställningar har gjorts (sjuksköterskor och undersköterskor). Region Skånes cancersatsning har medfört en nyanställning av 7 medicinska sekreterare och 7 sjuksköterskor. En felregistrering i huvudgrupp Ledning/Administration gjordes i början av 2015 som påverkar att genomsnittet blir högre i tabellen nedan. Felregistreringen har rättats till under hösten och antal anställda i denna AIDgrupp ligger sedan oktober på samma nivå som Antal använd AOH har ökat med 40 i Division Kirurgi. AID_Huvudgrupp AOH Anställda AOH Använda Division Kirurgi Ledning / Administration 108,9 125,9 91,5 104,5 Läkare 239,7 245,2 188,7 188,4 Medicinsk sekreterare 119,3 119,9 91,9 90,6 Sjuksköterska 644,0 679,0 461,1 476,4 Tandvårdsarbete 6,1 1,4 4,7 1,3 Undersköterska / Skötare 415,2 441,5 290,3 308,5 Övrig personal 7,9 9,7 7,7 8,3 Övrig Vård / Rehab / Social 32,0 31,0 24,3 23, , , , ,4 65

66 Division Specialiserad närsjukvård har bemannat mer med undersköterskor på grund av bristen på sjuksköterskor. Tillströmningen av patienter till verksamhetsområde Akut har ökat. Medicinkliniken har under 2015 nytt uppdrag med pacemaker och har anställt en läkare, tre sjuksköterskor och en medicinsk sekreterare. Inom neurologi/stroke har extravak ökat jämfört med En sjuksköterska har anställts för nytt uppdrag för Infektionsklinikens sprutbytesmottagning,. Antal använd AOH har ökat med nästan 30 i Division Specialiserad närsjukvård. AID_Huvudgrupp AOH Anställda AOH Använda Division Spec Närsjukv Ledning / Administration 120,4 118,1 99,3 98,7 Läkare 206,7 219,9 162,8 164,1 Medicinsk sekreterare 132,0 133,4 101,1 101,1 Sjuksköterska 616,4 618,9 436,5 431,6 Undersköterska / Skötare 421,1 436,5 281,4 323,2 Övrig personal 3,7 3,0 3,3 2,6 Övrig Vård / Rehab / Social 130,5 118,9 94,5 87, , , , ,5 Division Primärvård, inom hälsovalet vårdcentralerna, har Ledning/administration ökat på grund av en förändring i chefsstrukturen samt uppstart av mobila verksamheter inom Ungdomsmottagning. Det har även skett en omorganisation av palliativ vård och ASiH från en områdeschef till tre verksamhetschefer för Sund, SUS och Kryh för att harmoniera med Skånevård 2.0. Utbyggnad av ASiH i Helsingborg och Ängelholm har medfört nyanställning av femton heltidsresurser. Antalet läkare har minskat beroende på bristkompetens inom specialitet allmänmedicin och svårighet att rekrytera. Utökning av rehabpersonal bottnar i ökat behov på vårdcentralerna samt i att Barnmorskemottagningar under 2015 har tagit över ansvaret för åtta psykologer som tidigare var organiserade i sjukhusdivisionerna. AID_Huvudgrupp AOH Anställda AOH Använda Division Primärvård Ledning / Administration 98,0 107,3 80,5 88,7 Läkare 151,3 146,5 119,2 116,0 Medicinsk sekreterare 84,3 88,1 69,6 71,5 Sjuksköterska 537,7 562,4 406,4 418,9 Undersköterska / Skötare 153,3 162,1 120,8 127,0 Övrig personal 2,5 3,8 2,0 3,3 Övrig Vård / Rehab / Social 174,2 193,9 128,6 141, , ,2 927,0 967,2 I Division Habilitering och Hjälpmedel har inga större förändringar förekommit under AID_Huvudgrupp AOH Anställda AOH Använda Division Habilitering & Hjälpmedel Ledning / Administration 121,5 124,0 96,6 97,7 Läkare 2,5 3,4 2,9 4,1 Medicinsk sekreterare 31,1 30,0 22,7 22,3 Sjuksköterska 13,6 15,8 10,1 12,6 Undersköterska / Skötare 5,3 5,6 3,8 4,3 66

67 Övrig personal 82,5 79,8 61,5 62,1 Övrig Vård / Rehab / Social 483,0 484,2 334,6 334,0 739,6 742,7 532,3 537,2 Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Inför 2015 var kravet på kostnadseffektivisering cirka 195 mkr för att nå budgetbalans. Av dessa är 180 mkr allokerade till sjukhusdivisionerna. Uppräkningen på motsvarande 2,8 % täcker i princip löpande kostnadsutveckling för årets lönerevision och viss förbrukning men räcker inte för att klara av de ökningar i kostnad som förvaltningen har för IT, läkemedel och ökade kostnader för tjänsteköp från interna motparter i Region Skåne. Kostnader utöver uppräkning beräknades vid ingången av 2015 till cirka 60 mkr. I oktober fick förvaltningen en tilläggsfinansiering om 121,7 mkr som förbättrar det ekonomiska resultatet. Resultat Ekonomi (mkr) motpa rt Helår 2015 Budgetavvikelse Utfa l l Utfa l l Budget mkr procent Vå rders.hsn/regi onbi dra g 4589,2 4857,4 4790,6 66,8 1,4% Fsg av hälso- och sjukvård 297,4 304,5 303,8 0,7 0,2% Övri ga i ntäkter 32,8 43,7 35,6 8,1 22,8% S:a Verks a mhets i ntäkter 4919,4 5205,6 5130,0 75,6 1,5% Pers ona l kos tna der -3103,1-3250,6-3213,9-36,7 1,1% Omkos tna der -1874,9-2007,0-1828,0-179,0 9,8% S:a Verks a mhets kos tna der -4978,0-5257,6-5041,9-215,7 4,3% Avs kri vni nga r -64,7-66,3-73,0 6,7-9,2% Fi na ns netto -10,7-5,2-7,2 2,0-27,8% Total t res ul tat *) -134,0-123,5 7,9-131,4 2,6% *) budgetavvikelse resultat i förhållande till bruttokostnad 67

68 Resultat per område Resultat (mkr) motpart Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Utfall Budget mkr Hälsoval 20,0-0,5 7,9-8,4 Vårdval Ögon & Hud 1,5-3,3 0,7-4,0 Habilitering 6,6 2,1 0,0 2,1 Vårdval HAB -13,3-4,2 0,0-4,2 ASIH/palliativ vård 2,9 10,9 0,0 10,9 Resultatutveckling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Budget 15 Utfall 15 Resultatet uppgår till -123,5 mkr och i förhållande till budget är avvikelsen -131,4 mkr. Under året har Kryh fått tilläggsfinansiering om 121,7 mkr vilket ingår i årets resultat. Orsak till det negativa ekonomiska utfallet är en för hög bruttokostnadsutveckling. Kostnadsutveckling Ackumulerat uppgår den till 5,5 % eller 275,7 mkr. Kostnadsutvecklingen har varit väldigt hög i mars och april samt juni och juli. För mars är orsaken en för låg kostnad 2014 till följd av periodeffekter i bokföringen men för juni och juli hänger det samman med en högre bemanning och senareläggning av semestrar inför sommaren som befarades bli besvärlig med förväntad resursbrist. En positiv konsekvens av detta är att Kryh har kunnat upprätthålla vårdkapacitet för att avlasta andra förvaltningar. Detta har varit möjligt också under hösten och Kryh har möjlighet att ta emot större uppdrag. Kostnadsutvecklingen dämpades under tredje tertialet och för december månad isolerat var den till och med negativ. Sett över hela perioden förklaras kostnadsutvecklingen av fem huvudposter som står för 96 % av hela kostnadsökningen under Kostnadsutveckling Mkr Utv % Personal 3 103, ,6 4,8% Läkemedel 434,0 459,1 5,8% Inhyrning 50,8 89,8 76,8% Medicinsk Serviceförv. 316,5 345,4 9,1% 68

69 Tekniska hjälpmedel 147,8 170,3 15,2% Personalkostnader Antalet använda heltidsresurser har ökat med 117 jämfört med föregående år (diagram nedan). Av dessa är 71 hänförbara till Divisionerna Specialiserad närsjukvård och Kirurgi och 40 resurser till Division Primärvård. Inom primärvården är ökningen allokerad till ASiH och till viss del Ungdomsmottagningarna och båda verksamheterna är finansierade genom utökat uppdrag. Även övertaget av BMM/BHV- psykologerna från somatiken och som påverkar bruttokostnadsökningen är finansierade via anslag. Inom somatiken är ökningen till drygt 60 % (cirka 40 resurser) kopplade till utökade/förändrade uppdrag. I Division Kirurgi har ortopedavdelning i Ystad öppnat där cirka 25 medarbetare har anställts. Region Skånes cancersatsning har medfört nyanställningar på cirka 14 resurser. Medicinkliniken i Kristianstad har anställt en läkare, tre sjuksköterskor och en medicinsk sekreterare kopplat till utökat uppdrag för pacemaker. Resterande delar inom somatiken beror på högre bemanning av undersköterskor för att möta bristen på sjuksköterskor. Läkemedel Kostnadsutvecklingen på läkemedel uppgår till 5,8 % eller cirka 25 mkr. Ökningen är allokerad till vårdområde internmedicin samt cancerläkemedel och de nya standardiserade vårdförloppen. Det finns nya behandlingsmetoder med biologiska läkemedel som gör att kostnaden ökar men patientgruppen för biologiska läkemedel har också blivit större. Kostnader för inhyrning Kostnaden för inhyrd personal har ökat med cirka 40 mkr varav cirka 25 mkr är läkare i primärvården, 10 mkr är läkare kopplat till bristspecialiteter inom somatisk vård och drygt 5 mkr avser bemanningsföretag för sjuksköterskor. Inhyrning av sjuksköterskor är helt kopplat till medicinkliniken i Ystad. Kostnader för Lab, IT, telefoni. Kostnaden för köpta tjänster från Medicinsk Serviceförvaltning har ökat jämfört föregående år med cirka 30 mkr eller 9 %. Av detta står IT kostnader för cirka 20 mkr, Labkostnader cirka 5 mkr och 5 mkr avser medicinsk teknik. Kostnaderna för IT/telefoni och medicinsk service har varit svåra att påverka under året. Tekniska hjälpmedel 69