Ramverk, relativism, sociala fakta och sociala konstruktioner

Ramverk, relativism, sociala fakta och sociala konstruktioner

Den inbjudna (L Invitée), 1943 Pyrrhus och Cineas (Pyrrhus et Cinéas), 1944 För en tvetydighetens moral (Pour une morale de l ambiguïté), 1947 Det andra könet (Le Deuxième Sexe), 1949 Privilèges/Faut-il brûler Sade?, 1955/1972 Brigitte Bardot och Lolitasyndromet: essäer, Modernista 2012 Simone de Beauvoir (1908 1986)

Den konkreta människan (existensen) Subjektet är kroppsligt, situerat

Situation i rummet i tiden i samhället i historien, etc. Existensen kännetecknas av tvetydighet immanens ßà transcendens fakticitet ßà frihet situation ßà projekt

Relationen till de andra: Friheten kan begränsas av andra människor, men det är också genom att verka för andra människors frihet som jag själv kan bli verkligt fri.

människan à den Andre (mannen) (herren) (den vite) (den kristne) (kolonisatören) (den judisk-kristne) (den heterosexuelle) kvinnan slaven negern juden infödingen muslimen den homosexuelle osv. Människan konstituerar sig som sådan genom uteslutningar.

Kvinnan är den absolut Andra Hon är det negativa, människans/mannens/normens/subjektets oväsentliga baksida, en avvikelse, etc.

Vad skiljer relationen mellan man och kvinna från övriga asymmetriska relationer? Ingen historisk förklaring till kvinnors underordning: ett förtryck utan verklig orsak.

Kvinnan i högre grad än mannen slav under arten. Graviditet, barnafödande, amning osv är naturliga funktioner, ej aktiviteter (transcendens): en aktivitet innebär att engagera sig i ett projekt och överskrida den givna situationen. Kvinnan stängs in i immanensen.

Biologiska fakta har ingen betydelse i sig själva, de är alltid givna i en kulturell situation. Kvinnan, könet är ett vardande (un devenir).

Judith Butler (1956 )

Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity (Genustrubbel), 1990/1999 Bodies that Matter: On the Discursive Limits of Sex, 1993 Excitable Speech: A Politics of the Performative, 1997 Undoing Gender (Genus ogjort), 2004 Könet brinner (red. Tiina Rosenberg, 2005) Precarious Lives (Osäkra liv), 2004 Giving an Account of Oneself, 2005

kön ßà genus genus en social konstruktion kön biologiskt: anatomi? gener? hormoner?

Butler: Könet är en social konstruktion, en norm.

Den heterosexuella matrisen: könskategorierna binära, stabila och hierarkiskt ordnade

Könskategorierna produceras såsom något naturligt, biologiskt givet, genom uteslutningar av dem som inte passar in.

Den andra är för Butler den homosexuella, transgenderpersonen, etc.

Den tvingande heterosexualiteten konstituerar människans själva begriplighet.

Könet konstrueras performativt

Lingvistisk monism?

Performativa talakter J.L. Austin: t. ex. Härmed förklarar jag er man och hustru. Jag sätter hundra spänn på att det regnar i morgon. Butler: Alla former av diskurser. T. ex. trakasserier av homosexuella

Beauvoir: genus ett vardande ( un devenir ) Butler: Genus är en upprepad stilisering av kroppen, ett antal återkommande handlingar inom en ytterst rigid regulativ struktur [eller ett ramverk] som med tiden stelnar och kommer att te sig som en substans, en naturlig form av varande. (Genustrubbel)

Sexual difference, however, is never simply a function of material differences which are not in some way both marked and formed by discursive practices. Further, to claim that sexual differences are indissociable from discursive demarcations is not the same as claiming that discourse causes sexual difference. (Bodies that Matter)

Åstadkomma genustrubbel framträda könen på nytt

Sociala fakta och sociala konstruktioner

Varför har pengar värde?

Sociala fakta Råa (naturliga) fakta

Individuell intentionalitet Tänka, sträva, känna osv. i jag-termer. Kollektiv intentionalitet Tänka, sträva, känna osv. i vi-termer.

Regulativa regler Reglerar handlingar som existerar oberoende av reglerna. Konstitutiva regler Konstituerar själva handlingen/aktiviteten, som just består i att handla enligt regeln.

Sociala fakta: deras existens är beroende av vad människor tror om dem (kollektiv intentionalitet) t ex spel, pengar Ett rått/naturligt faktum räknas som socialt faktum i ett visst sammanhang (Searle).

New York City, 1932

Sociala konstruktioner sociala fakta som ger sig ut för att vara naturliga fakta (Carlshamre) är självreflexiva de utgör identiteter som fungerar som normer ex. kön, vissa sjukdomar, ras Ett socialt faktum som ser ut att ha förtingligats genom identifikation, habituering samt uteslutning av dem som inte passar in.

Vilka typer av sociala fakta respektive sociala konstruktioner kan man tala om inom ramen för din disciplin? Leder antagandet av sådana sociala konstruktioner till relativism?

Protagoras (490 420 fvt) Människan är alltings mått Demokritos och Protagoras, Salvator Rosa, 1600-tal

Sociologiskt begrepp om kunskap och vetenskap: Ingår i ett förutsättningslöst studium av hur kunskapens kategorier och ibland vetenskapliga teorier uppstår mot bakgrund av en viss samhällsstruktur. Beskriver de djupt rotade övertygelser och teorier som människor i en viss kultur hyser.

Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism kan vara metodologisk eller deskriptiv, t ex inom antropologin (jfr. det sociologiska kunskapsbegreppet): ükan gälla såväl rättfärdigande av kunskap som värden. üsyftet är att uppnå objektivitet och undvika etnocentrism.

Metodologisk relativism med avseende på kunskap: Våra övertygelser beror på historiskt och kulturellt sammanhang. Därför kan människor i en viss epok eller kultur kan ha goda skäl för övertygelser som människor i en annan epok eller kultur har goda skäl att förneka. Metodologisk relativism med avseende på värden: Våra etiska uppfattningar tenderar att hänga samman med den kultur och det samhälle vi växer upp i. Människor i en viss epok/kultur kan anse att handlingar är moraliskt riktiga som människor i en annan epok/kultur anser vara moraliskt fel.

Relativism kan också vara filosofisk eller normativ: ü Värderelativism det som är moraliskt rätt i en kultur/epok kan vara moraliskt fel i en annan. ü Ontologisk relativism det som är sant i en kultur/epok kan vara falskt i en annan. Jfr. med den metodologiska relativismen: ü Det som anses vara moraliskt rätt i en epok kan anses moraliskt fel i en annan. ü Människor kan ha goda skäl för att tro att något är sant i en epok/kultur, som människor i en annan kultur/epok har goda skäl att tror är falskt.

Filosofisk/normativ relativism Värderelativism Vi kan inte döma andras moraliska uppfattningar. Det som anses vara moraliskt riktigt i en kultur/epok kan med rätta förnekas en annan kultur/epok. Ø Problematiskt eftersom vi tycks mena något annat med moraliskt riktigt och värdeomdömen ofta bygger på övertygelser som gäller fakta Ø T ex flickor bör inte få högre undervisning (deras hjärnor inte lämpade för det) Ontologisk relativism Det som är sant i en kultur kan vara falskt i en annan. Ø Vad menas då med termen sanning? Ø Leder till självmotsägelser: man måste anta att t ex evolutionsteorin är sann och samtidigt falsk (om den kan vara falsk för andra kulturer).

Betygsskala (max 18 p) A 17 B 14 C 11 D 8 E 6 Därutöver gäller att man måste ha minst 2 poäng på varje uppgift, annars behöver man skriva om den oavsett totalpoäng.