Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet



Relevanta dokument
SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Verksamhetsplan Duvans förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan Älvbackens förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

Arbetsplan läsåret

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Tyck till om förskolans kvalitet!

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

MÅNEN Verksamhetsplan

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Profil. Naturvetenskap och teknik

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning. Vi vänder oss till alla barn och föräldrar. Vi skapar en brygga för barnen

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Killingens förskola

för Havgårdens förskola

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Arbetsplan för Regnbågen Stockslycke förskola Ängabo enheten Läsåret 2014/2015

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Augusti Verksamhetsplan. Smedjans Uteförskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal Arbetsplan för Östangården

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Transkript:

130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att inte få färdiga lösningar. För oss är inte resultatet det viktigaste utan vägen dit. Detta är ett arbetssätt som genomsyrar hela dagen och som stärker barnets självkänsla. Vi arbetar utforskande genom att: ha barnens intressen som utgångspunkt i vårt pedagogiska arbete lyssna in och reflektera tillsammans med barnen och på så sätt få barnet att sätta ord på och bli medveten om sina egna och andras tankar ge barnen tid att undersöka, upptäcka och försöka klara av så mycket som möjligt på egen hand och tillsammans med andra barn. pedagogen är medforskande och väcker barnens tankar för att kunna gå vidare i processen. inspirera barnen att använda olika material och tekniker för att utveckla fantasin och kreativiteten

TRYGGHET Vi arbetar för att barnen ska känna trygghet genom att: alla barn har inskolning med första mötet i hemmet barnet får vänja sig vid rutiner, pedagoger och andra barn i gruppen under inskolningen tillsammans med föräldrar pedagogerna tar ett gemensamt ansvar för avdelningens barn alla barn har en ansvarspedagog. Ansvarspedagogen har ansvar för barnets inskolning, föräldrasamtal, utvecklingssamtal IUP och dokumentation. Förskolläraren har ansvar för innehåll och utförande enligt Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 barnen har bestämda platser vid lunchen vi har lugna miljöer förskolans mål och rutiner är väl förankrade och följs av samtliga pedagoger pedagogerna är lyhörda och flexibla i sitt möte med barnen och ser till varje barns behov vi arbetar förebyggande mot våld och mobbning, vi arbetar med Kloke, uppåtpuffar och relationer mellan barnen, (massagesagor), vi arbetar med stopptecknet vi samtalar med barnen om känslor, vi arbetar med Kloke, vi använder oss av ett arbetsmaterial som heter Vilse där vi lär barnen krama träd, stanna kvar och blåsa i visselpipan och hur de ska agera om dem blir borttappade ifrån gruppen Vårt förhållningsätt är att föräldrar ska känna trygghet genom att: ha ett positivt bemötande informera om dagens händelser vara tydliga i vår kommunikation reda ut eventuella missförstånd vara lyhörda

KUNSKAP/LÄRANDE/LEK Lärandet Vi tillvaratar vardagens händelser/lek och rutiner för att ge möjligheter för barnen att lära sig lära. Leken ger barnet möjlighet att utforska, stimulera/bearbeta sitt lärande samt träna det sociala samspelet. Lärandet löper som en röd tråd och genomsyrar hela dagen genom att: vi erbjuder ett brett utbud av material för rollekar barnen lär sig av varandra genom interaktion vi strävar efter att ge barnen den tid de behöver och att vara tillåtande i läroprocessen/forskningen se varje barns förmåga stärker vi barnets positiva utveckling ge barnen utmaningar(och inflytande) som stimulerar(och stödjer dem vidare) till lusten att lära vi har kreativa och inspirerande miljöer som utvecklar lärandet vi är medforskande, nyfikna och observerande på hur barnen gör för att ge dem verktyg så att de utvecklas i sina lekar, tankar, teorier och frågor vi tittar på vad som händer mellan barnet och materialet vi synliggör barnens alster och bilder så de själva kan reflektera över sitt lärande vi följer barnens olika intressen och lägger vikten på lärprocessen och inte det färdiga resultatet Portfolio Med portfolion utvecklar vi barnet i att se sitt eget lärande genom att: barnet har sin egen portfolio med namn och fotografi vi samlar material där barnet har möjlighet att reflektera över sitt eget lärande och kring sin tid på förskolan med stigande ålder bli mer delaktig i vad som sätts in i sin portfolio ge föräldrarna insyn i barnets lärande vid samtal på förskolan

Språket Språket är en mycket viktig del och genomsyrar hela dagen. Vi arbetar med språket på många olika sätt genom att: samtala med barnen och ge dem den tid de behöver pedagogerna använder ett rikt och nyanserat språk använda språk- och sångpåsar, bordssagor samt flanosagor där vi förstärker orden med rekvisita Kronans barn turas om att få en bokpåse med sig hem. De får välja ut en favoritbok som de sedan får presentera för gruppen vi har symboler och bokstavsbilder uppsatta på väggarna i lagom höjd för barnen leka med ord genom rim, ramsor vi märker upp material. På så sätt lär sig barnen med tiden att känna igen ordbilden och få ett intresse för skriftspråket vi använder gemener och versaler på ett korrekt sätt vi använder teckenstöd framför allt med de yngre barnen alla barn får höra minst en läst saga varje dag. Vi stannar upp och förklarar svårare ord alla barn har tillgång till böcker vi använder oss av matramsor barnen får presentera maten och därigenom lära sig vad allt som finns på bordet heter ha mungymnastik och blåsövningar samt olika språkljudsövningar Matematik Det matematiska tänkandet genomsyrar hela vår verksamhet både när vi är inne, ute, i skogen och vid promenader. Vi skapar och ger tillfällen för barnen att utveckla sitt matematiska tänkande genom att: barnen räknar varandra vid samlingen. Hur många är här? Hur många fattas? Vi använder oss bl.a av barnens dockor, räknesnöre, klossar eller annat material för att visa konkret och skapa förståelse barnen dukar. Hur många glas behövs? Hur många tallrikar? barnen får hämta frukt. Hur många ska vi hämta? Hur många blir det om vi ska få en halv frukt var? barnen får möjlighet att experimentera med volymer, mått m.m. sortera material efter färg, form, storlek ha sifferbilder och mängdbilder uppsatta på väggarna. Vi har siffror på trappstegen och i hallarna använda räkneramsor och ramsräkning både fram- och baklänges

använda matematiska begrepp som t.ex. mycket-lite, högst-lägst, fullt-tomt, lång-kort, hälften-dubbelt, få-färre-färst, plus-minus vi använder oss av utematematik t ex genom vår mattevägg på gården och uppdragskort på skogsutflykter de små barnen får ta med sig matteväskor hem som de får undersöka och leka mattelek med sina föräldrar Naturvetenskap/Teknik/Miljö Vi utmanar barnens utforskande inom naturvetenskap och teknik, genom att: vi gör barnen uppmärksamma på årstidsväxlingarna barnen sår, vattnar, skördar och smakar barnen lär sig om djur och natur med hjälp av material från skogen barnen använder experimentmaterial vi genomför vattenexperiment där barnen kan utforska, barnen får utforska vattnets olika faser barnen får experimentera med luft barnen utforskar hävstångsprincipen vi har inspirerande konstruktions material och uppmuntra byggandet vi arbetar utifrån materialet Russinhissen och Teknikgrytan vi använder oss av hypoteser och reflektioner Vi vill att barnen ska lära sig att värna om miljön genom att: vi lär barnen att sortera och kompostera vi har en skräpplockar vecka på vårterminen vi är pratar om hur vi vårdar vårt material vi ger barnen möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön

DELAKTIGHET Vi arbetar för att föräldrar ska känna sig delaktiga Genom att: bemöta föräldrar med öppenhet och respekt föräldrar är välkomna att delta i verksamheten efter överenskommelse med pedagogerna vi i mötet med föräldrar försöker hitta gemensamma lösningar vi har en öppen dialog med föräldrar där vi är lyhörda visa och förklara vad vi gör, hur vi gör och varför Våra former för föräldrars delaktighet och insyn är genom att: ha dagliga kontakter vid lämning och hämtning erbjuda inskolningssamtal/ utvecklingssamtal en gång per termin för barn i behov av stöd upprättas en handlingsplan som utvärderas regelbundet vi har föräldramöten vi ger information via Slottsbladet vi har gårdsfest, Lucia firande vi vid behov har en arbetslördag, där vi hjälps åt att göra förbättringar i barnens miljö föräldrarna är med i verksamheten vid inskolning. Vid intern inskolning sker det enbart med pedagoger. Vi arbetar för att barnen ska känna sig delaktiga Genom att: ge utrymme för fri lek materialet är varierat och lättillgängligt lyssna på barnens önskemål pedagogerna på olika sätt inspirerar och uppmuntrar barnen till delaktighet dokumentation anslås på väggar där de kan reflektera över lärandet barnen får vara delaktiga i vardagliga sysslor barnen har sin egen portfolio där de kan se sitt eget lärande och reflektera över sin tid på förskolan

JÄMSTÄLLDHET Förskolan Slottsvillan följer kommunens jämställdhets plan alla i förskolan ska bemötas likadant ur ett jämställdhets perspektiv barn ska mötas på ett sådant sätt att deras möjligheter att pröva och utveckla förmågor och inte begränsas av könsrollstänkande Målen nås genom att vi samtalar med barnen om värderingar och olikheter vi arbetar medvetet ur ett jämställdhets perspektiv vid val av leksaker, böcker och annat material vi arbetar för ett gemensamt förhållningssätt till attityder och värderingar hos alla pedagoger på förskolan vi observerar leken och olika vardagssituationer ur ett jämställdhets perspektiv vi höjer pedagogernas kompetens genom diskussioner, tv-program och litteratur