Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022
Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp... 2 Syfte... 2 Utvärdering... 2 Handlingsplanens struktur... 3 1. Styrning... 4 2. Samordningsansvar... 5 3. Dokumentation... 6 4. Kvalitet... 7 Arbetsgrupp... 8 1
Bakgrund Den första handlingsplanen (Äldre och läkemedel 2011-2013) tog avstamp i SBU:s rapport Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? (2009). Handlingsplanen togs fram av en arbetsgrupp med representanter från dåvarande Landstinget i Jönköpings län och länets kommuner. Den var beställd och fastställd av Ledningsgruppen för samverkan kommuner och landsting. Detta är en uppdatering gällande för 2018-2022, gjord av Läkemedelskommittén i Region Jönköpings län på uppdrag av Strategigrupp Äldre. Ytterligare nationella och internationella rapporter kring äldre personers läkemedelsanvändning har tillkommit under de senaste åren och kompletterar handlingsplanen. Målgrupp Huvudsaklig målgrupp för handlingsplanen är äldre personer, främst de med kronisk sjukdom som behandlas med flera läkemedel. Andelen äldre personer över 75 år i Jönköpings län är 9,5 procent jämfört med 8,8 procent i riket (källa SCB 2017). Syfte Handlingsplanen syftar till att vidareutveckla länsövergripande arbetsformer som kan skapa en evidensbaserad, säker, jämlik och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning för äldre personer, i samsyn mellan patient, förskrivare och övrig vård- och omsorgspersonal. Utvärdering För att kunna utvärdera handlingsplanens inverkan på den äldre personens läkemedelsanvändning genomförs regelbundna uppföljningar genom: Läkemedelskommitténs förskrivningsmål som rör läkemedelsbehandling till äldre personer Indikatorer för äldre personer som finns i Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre (I dagsläget: Äldre med 10 eller fler läkemedel, Äldre med läkemedel som bör undvikas, Användning av antipsykotiska läkemedel, Tre eller fler psykofarmaka hos äldre) Läkemedelskommitténs patientsäkerhetsmätningar som rör läkemedelsbehandling till äldre personer Övergripande framgångsfaktorer God samverkan med MAS och socialchefer i länets samtliga kommuner Samverkan och planering tillsammans med länets Strategigrupp Äldre Intern samverkan mellan Primärvårdsenheten och Region Jönköpings läns verksamhetsområden. Ett eller flera forskningsprojekt och utvecklingsarbeten kopplade till effekt av implementeringen av handlingsplanen. 2
Handlingsplanens struktur Planen är uppdelad i fyra delar: Styrning Samordning Dokumentation Kvalitet Till varje del finns ett övergripande mål. Varje avsnitt inleds med en problemformulering som följs av ett antal uppdrag. Uppdragen är av handfast karaktär och delegeras till olika intressenter som ansvarar för att de uppdrag som berör deras verksamhetsområde blir genomförda. Framgångsfaktorerna ska ses som mer mjuka variabler, Framgångsfaktorerna kan fungera som kompass i arbetet. Om de finns på plats och genomsyrar verksamheten leder de till ett framgångsrikt arbete kring äldre personers läkemedelsanvändning. 3
1. Styrning Mål Äldre personers läkemedelsanvändning är ett prioriterat område inom vård och omsorg. Det ska framgå i vårdgivarnas uppdrag och i vårdöverenskommelser. Problemformulering Synen på och attityden till äldre personer är central för arbetet att förbättra läkemedelsanvändningen. För att möjliggöra att äldre personers läkemedelsanvändning är ett prioriterat område krävs att tid och resurser avsätts. Vårdriktlinjer fokuserar generellt på en optimal behandling för en viss diagnos. Många äldre personer har flera diagnoser, vilket medför att flera vårdriktlinjer är aktuella samtidigt. En behandling utifrån flera vårdriktlinjer ger en komplex medicinsk situation. Uppdrag I vårdöverenskommelser och vårdavtal ställs det krav på att samtliga personer 75 år och äldre, med kroniska sjukdomar och läkemedelsbehandling, erbjuds minst en årlig läkemedelsgenomgång. Den äldre personen erbjuds även läkemedelsgenomgång under och efter sjukhusvistelse, vid nyinflyttning på särskilt boende eller inskrivning i hemsjukvård. I vårdöverenskommelser och vårdavtal ställs krav på att det finns en korrekt och aktuell läkemedelslista vid in- och utskrivning samt vid alla öppenvårdsbesök, samt krav på dokumentation i journal av genomförda ordinationsförändringar med avseende på indikation, behandlingsmål och planerad utvärdering. I vårdöverenskommelser och vårdavtal ställs krav på ökad andel läkemedelsberättelser till patient (Information om din vårdtid/ ditt besök). I vårdöverenskommelser och vårdavtal ställs krav på att vårdenheten följer upp sin följsamhet till nationellt och lokalt uppsatta mål kring läkemedelsbehandling till äldre I utformande av vårdriktlinjer och Faktadokument ska aktuella behandlingsrekommendationer för äldre personer implementeras Framgångsfaktorer Äldre personers läkemedelsanvändning prioriteras i de villkor och förutsättningar som utarbetas för att bedriva öppen och sluten vård inom Region Jönköpings län. Resursfördelning mellan vårdcentraler, sluten vård och kommun vad avser t.ex. kostnader för läkemedelsanvändning och -hantering. 4
2. Samordningsansvar Mål Varje person i målgruppen har en läkare med samordningsansvar för den totala läkemedelsbehandlingen Problemformulering Det kan finnas brister i ansvarsfördelning för läkemedelsbehandlingen då den äldre personen ofta saknar läkare som ser till helheten i läkemedelsbehandlingen. För att minimera risk för olämplig polyfarmaci krävs att äldre personer med flera läkemedel har tillgång till en fast läkarkontakt med samordningsansvar för läkemedelsbehandlingen. Samordningsansvar är inte liktydigt med behandlingsansvar, då detta kan ligga på en annan nivå. Vårdsamordnare inom primärvård bör verka för att det finns en fast läkarkontakt med samordningsansvar för läkemedelsbehandlingen för äldre personer med flera läkemedel och att detta är känt för berörda vårdgivare samt den äldre personen. Uppdrag Äldre personer får en fast läkarkontakt, främst inom primärvården, med samordningsansvar för personens totala läkemedelsbehandling. Detta uppdrags omfattning och ersättning regleras i avtal med vårdgivarna. Kommunikationsvägar mellan de olika omsorgsgivarna och vårdgivarna samt till den äldre personen och dennes närstående och eventuell legal företrädare utvecklas av berörda parter. Framgångsfaktorer Fler personliga möten mellan fast läkarkontakt och den äldre personen. Fast läkarkontakt för vid behov en dialog kring olika åtgärder och behandlingar med övriga läkare som initierat behandling (behandlingsansvariga läkare). Behandlingsansvarig läkare kommunicerar vid behov med vårdsamordnare eller en fast sjuksköterskekontakt för den äldre personen. Ökad uppmärksamhet på utebliven uppföljning av läkemedelsbehandling. 5
3. Dokumentation Mål Den äldre personen har en heltäckande och korrekt läkemedelsdokumentation som är tillgänglig för personen samt dennes samtliga vårdgivare. Problemformulering Äldre personer kan ordineras läkemedel av flera läkare på olika vårdnivåer. För att undvika felmedicinering är det viktigt att förskrivare har tillgång till en sammanhållen information om läkemedelsbehandlingen. Det är svårt att följa upp och utvärdera läkemedelsbehandling över tid, när patienten finns i olika vårdformer och behandlas av olika läkare, eftersom dokumentationen kring behandling finns på olika ställen. Vid läkemedelsordination ska ordinationsorsak, behandlingslängd och planerad utvärdering dokumenteras i journaltext. Läkemedelslista (för patienter med maskinell dosdispensering Förteckning läkemedel ) ska uppdateras. Detta för att patient och vårdpersonal ska kunna följa upp behandlingens effekt/ biverkningar. För att kunna följa hur utvärdering av läkemedelsbehandlingen sker ska till exempel genomförd läkemedelsgenomgång dokumenteras i journalen. Äldre personer drabbas oftare av läkemedelsbiverkningar men biverkningsrapporteringen för de äldre är dålig. Uppdrag Vårdgivaren säkrar att deras förskrivare alltid dokumenterar läkemedelsförändringar i journalen och delger den äldre personen och deras närstående och eventuell legal företrädare. Region Jönköpings län ansvarar för att elektroniskt system för maskinellt dosdispenserade läkemedel integreras med Cosmics läkemedelsjournal. Vårdgivaren ansvarar för att förskrivare har kunskap i Cosmics läkemedelsjournal så den används på rätt sätt. Vårdgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonal rapporterar observerade biverkningar till ansvarig myndighet. Framgångsfaktorer Läkemedelsjournalen i Cosmic ska användas av alla enheter inom Region Jönköpings län Region Jönköpings län fortsätter samarbete med andra landsting som använder Cosmic för att påverka leverantören av systemet att förbättra läkemedelsjournalen. Länets kommuner har tillgång till gemensam elektronisk läkemedelslista från Cosmic Sammanhållen dokumentation för landsting och kommun kring läkemedel i Nationella patientöversikten. System för biverkningsrapportering förenklas 6
4. Kvalitet Mål Den äldre personen har en ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning med regelbunden utvärdering av läkemedelsbehandlingen. Problemformulering Kunskap och information till den äldre personen och dennes närstående och eventuell legal företrädare är avgörande för den äldres möjlighet att stärka sin egen hälsa och formulera vårdbehov. Det är ofta motiverat med flera läkemedel till äldre eftersom sjukligheten är hög. Men en kombination av många läkemedel (polyfarmaci), hög ålder och flera sjukdomar utgör en risk. Risken för läkemedelsrelaterade problem ökar med olämplig polyfarmaci. Uppdrag Innehållet i läkemedelsgenomgångar kvalitetssäkras på en regionövergripande nivå. Vårdgivaren säkrar en hög kompetens för all berörd personal genom att erbjuda kontinuerlig utbildning och dialog inom området läkemedel och äldre. Vårdgivaren ansvarar att det finns en kommunikation kring fortsatt läkemedelsbehandling med den äldre personen och deras närstående och eventuell legal företrädare. Förskrivaren ansvarar för att initierad behandling utvärderas på individnivå enligt rutiner i till exempel Faktadokument. Respektive vårdgivare ansvarar för att bibehålla den äldre personens egen medverkan i sin läkemedelsanvändning genom att arbeta utifrån en personcentrerad vård. Framgångsfaktorer Icke farmakologisk behandling övervägs alltid. Kontinuerlig information och diskussion om äldre och läkemedel för läkare och sjuksköterskor, framförallt utifrån behandlingsrekommendationer Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre och Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Kontinuerlig risk-nytta bedömning med ställningstagande till om något läkemedel kan sättas ut. Vid nyinsättning bör särskilt övervägas om behandling med något annat läkemedel kan avslutas. Samarbete mellan Region Jönköpings län och kommunerna är avgörande för en säker läkemedelsbehandling. Multidisciplinärt engagemang kring den äldres läkemedelsbehandling ska prioriteras. Säkra kunskaps- och informationsöverföring till den äldre och deras närstående och eventuell legal företrädare för att skapa förutsättningar för delaktighet. Ökad uppmärksamhet inom vård och omsorg på följsamhets- och handhavandeproblem av läkemedel. 7
Arbetsgrupp Thomas Axén Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ledamot läkemedelskommittén Jönköpings kommun Gunilla Björkman Seniorrepresentant Staffan Ekedahl Distriktsläkare Folkhälsa och sjukvård, Region Jönköpings län Judit Denes Klinisk apotekare Läkemedelsförsörjning, Region Jönköpings län Malin Holmqvist Klinisk apotekare Läkemedelsförsörjning, Region Jönköpings län Mårten Lindström Kardiolog- och internmedicinsk läkare Ordförande i Läkemedelskommittén Folkhälsa och sjukvård, Region Jönköpings län Ann Lund Teamsamordnare äldre Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Björn Westerlind Överläkare geriatrik Ledamot läkemedelskommittén Geriatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Region Jönköpings län 30 april 2018 8