1 Systembeskrivning Beslut och ledningsstöd Räddningscentraler Fastställd: 2011-11-07
MSB:s kontaktperson: Thomas Igelström 010-240 53 07 2
3 Innehållsförteckning 1. Utalarmering... 5 1.1 System...5 1.1.1 Exempel på utalarmeringssystem inom räddningstjänsten... 5 1.1.2 Contal, Telecall... 5 1.1.3 Rescue, LMK... 6 1.2 Larminformation från SOS till Lupp version 6...7 1.2.1 Systembild över larmöverföring och LUPP 6... 7 1.2.2 Larminformation till LUPP från Contal... 9 1.2.3 Larminformation till LUPP från Zered... 10 1.2.4 Larminformation till LUPP från Rescue... 10 2. Visualiseringssystem... 11 2.1 IP-baserat... 11 2.2 RGB-baserat... 12 2.3 Styrsystem... 13 2.4 Överföring av bilder från skadeplats till RC... 14 2.5 Visualisering till kommunala ledningsplatser... 15 3. Videokonferens... 16 3.1 Videokonferenssystem... 16 3.2 Viktiga funktioner videokonferens... 17 4. Programapplikationer... 18 4.1 RIB... 18 4.2 LUPP... 18 4.2.1 Ny version...18 4.2.2 Beskrivning av daglig användning...19 4.3 WIS... 19 4.4 GIS... 19 4.4.1 GIS lösning i enskild kommun...19 4.4.2 Exempel på intressanta kartor...19 4.4.3 Gemensamma kartor i räddningstjänstförbund... 20 4.5 Verksamhetssystem... 21 4.5.1 Allmänt...21 4.5.2 Exempel på verksamhetssystem inom räddningstjänsten...21 4.6 Mobila system... 22 4.6.1 Exempel på mobila system inom räddningstjänsten... 22 4.7 Utomhusvarning M95... 23 5. RAKEL dispatcher... 25 5.1 Allmänt... 25 5.2 Luftgränssnitt... 25 5.3 Fast anslutning till RAKEL växel... 26 5.4 Positionering i RAKEL... 26 5.5 Leverantörer, exempel... 26
4 Sammanfattning Det här dokumentet är en sammanställning av vilka program och tekniska stödsystem som förekommer i räddningstjänsten räddningscentraler och som till viss del även förekommer på kommunala ledningsplatser. Syftet med rapporten är att beskriva hur de olika funktionerna och tekniken som används hänger ihop för att skapa ett lägesuppföljningssytem. Utgångspunkten för att skapa lägesuppföljning är alarmeringsfasen på räddningstjänsten. Räddningstjänsten använder olika system för detta. Larmhanteringen i programmen är ganska lika och har i stort sett likartade funktioner. Vi har genom samarbete med de olika leverantörerna fått tillgång till deras gränssnitt och filsystem för att implementera i lägesuppföljningssystemet LUPP. GIS program och applikationer som används är olika från kommun till kommun. Detta är ett problem inom räddningstjänstförbunden som består av flera kommuners olika GIS hantering. För att räddningsledningen skall kunna sammanställa och förmedla lägesbilder till de kommunala ledningsplatserna i förbunden skapas gemensamma anpassade kartor genom att använda kommunernas underlag. För att kunna visualisera och sprida lägesuppföljning har vi genom befintlig teknik samordnat de olika systemen för att skapa ett visualiseringssystem.
5 1. Utalarmering 1.1 System Bilderna på följande sidor visas de 2 dominerande systemlösningarna för inkommande och utgående alarmering av räddningsstyrkor som används av räddningstjänsten. Bilderna är hämtade eller ritade från respektive leverantörs hemsida. 1.1.1 Exempel på utalarmeringssystem inom räddningstjänsten Contal, Telecall Rescue, LMK http://www.contal.se http://www.rescue.nu 1.1.2 Contal, Telecall För mer information se http://www.contal.se Figur 1, Contal Telecall
6 1.1.3 Rescue, LMK Figur 2, Kopia ritad från Rescues system LMK För mer information se http://www.rescue.nu/
7 1.2 Larminformation från SOS till Lupp version 6 1.2.1 Systembild över larmöverföring och LUPP 6 För att underlätta för räddningstjänsten att dokumentera händelser bör larminformation automatiskt föras över från SOS alarm till lägesuppföljningsprogrammet LUPP och övriga system. Nedan visar en principskiss över hur detta kan fungera. Figur 3, Integration larmöverföring, lägesuppföljning och ärendehantering
8 De olika delarna i figur 3 beskrivs nedan Komponent Funktion SOS Coordcom v5, Zenit Zered SOS Alarms ärendehanteringssystem, sekundoperativ SOS Alarms exportserver Utalarmering Rescue LMK Contal Utalarmeringssystem från Rescue (LarmKontrollMottagare) Utalarmeringssystem från Contal (TeleCall) Datasystem LUPP Server LUPP API LuppImport LUPP RIB Karta Räddningstjänstens server för ärendehanteringssystemet (databasen) Programmeringsgränssnitt mot LUPP Server Windowstjänst som bland annat kan läsa in XML-filer till LUPP Klientdator för att köra LUPP programmet Kartapplikation för att visa LUPP-data Övrigt Position & status Verksamhetssystem Tredjepartskarta RSS-flöde LUPP Import har möjlighet att läsa XML-filer med enheters position och status LUPP 6 tillhandahåller ett definierat programmeringsgränssnitt (LUPP API) för utbyte av information/data med externa system. Det är möjligt via LUPP API tillhandahålla LUPP-data i KML-format för användning i andra GIS-system Det finns möjlighet att sätta upp en webbserver för att tillhandahålla LUPP-data via RSS och/eller HTML
9 1.2.2 Larminformation till LUPP från Contal Figur 4, Larminformation till LUPP från Contal Sekundoperativt, hanterar endast utalarmeringsinformation, Zenit-information, en gång. För att kunna importera information från Contal till LUPP krävs följande SOS Export modul, tillhandahålls av Contal, Contals SOS Export modul exporterar larminformation på SOS larmformat. Modulen sparar informationen som XML filer på hårddisken i importkatalog. LuppImport, ingår i LUPP 6 Windowstjänst som ligger och känner av när en fil hamnar i importkatalogen. Tjänsten ska köras som en användare som har access till importkatalogen Windowstjänsten måste ha nätverksaccess till importkatalogen på Contalservern. Anpassad configfil för LuppImport, unik för respektive räddningstjänst.
10 1.2.3 Larminformation till LUPP från Zered Figur 5, Larminformation till LUPP från Zered Larminformation från Zered innehåller all information som SOS hanterar i sitt Zered system. Denna information är oftast fördröjd med allt från 30 sekunder till några minuter. För att kunna importera information från Zered till LUPP krävs följande Räddningstjänsten måste teckna avtal med SOS alarm på abonnemang av Zered information. SOS skickar information som XML-filer med hjälp av FTP, dessa kan direkt tas emot av LuppImport. LuppImport, ingår i LUPP 6 Windowstjänst som ligger och känner av när en fil hamnar i importkatalogen Anpassad configfil för LuppImport, unik för respektive räddningstjänst. 1.2.4 Larminformation till LUPP från Rescue 1.2.4.1 BLIS Utvecklat av Teleservice Skåne AB BLIS är ett program som är skrivet för att kunna hantera larm direkt ifrån ISDN/D eller TCP/IP (LarmNet) via XML eller för att kunna ta emot larm via en personsökare. Man kan om man så vill ha båda dessa larmingångar aktiva samtidigt för att möjliggöra att man tar de lokala larmen på stationen via XML och grannstationerna via en personsökare som lyssnar på det publika nätet. BLIS går att köra i olika konfigurationer dels som rent Larminformationssystem. Man kan även komplettera med en PowerPoint presentation som rullar och vid larm så visas larmet i inställd tid för att sedan återgå till minimerat läge så PowerPoint presentationen kan visas. BLIS går att komplettera med en väderstation som visar aktuella värden.
11 2. Visualiseringssystem Syftet med ett visualiseringssystem är att underlätta skapandet av en gemensam lägesbild. Visualiseringssystemet består av ett antal bildkällor (PC-stationer, Internet, kameror etc.) och ett antal presentationsenheter (interaktiva whiteboards, videoprojektorer och bildskärmar) som är sammankopplade via ett system för bildbehandling. Man kan via systemet styra distributionen av bilder från valfri bildkälla till en eller flera samtidiga presentationsenheter. Dessa enheter kan finnas inom rummet, inom fastigheten, inom eget nätverk eller externt. I de mer avancerade systemen kan man även dela video och distribuera ljud. Normalt kopplas samtliga funktioner i ett rum till systemet, alltså även TV, DVD och andra system. För att styra bildväxlingar, videoprojektorer, DVD-spelare etc. kombineras vanligtvis systemet för bildbehandling med ett styrsystem. Man får då ett gränssnitt mot bildbehandlingen som kan programmeras i enlighet med de önskemål som nyttjaren har. I styrsystemet kan, förutom normalt handhavande, scenarier programmeras som genom ett knapptryck startar en funktionskedja med ett förutbestämt utseende/innehåll. Man kan även låta yttre system, exempelvis utalarmeringen, starta funktionskedjan. 2.1 IP-baserat Visualiseringssystem som är IP-baserade bygger på att distributionen av bilder i systemet sker digitalt som IP-trafik. Detta innebär att bilder är åtkomliga på samtliga de platser som är försedda med rätt nätverk, t.ex. ett kommunalt datanät. Det finns även möjligheter att via Internet hämta upp respektive ladda ner bilder eller att hantera exempelvis nätverkskameror. Enheter för omvandling av bildsignal från exempelvis gästdator eller annan enhet som ej ligger i samma nätverk installeras på erforderliga platser. Likaså installeras omvandlare från IP-trafik till bildsignal ute vid videoprojektorer och bildskärmar. Dessa omvandlare kan med fördel utgöras av datorer då dessa även kan alstra bilder från t.ex. Internet. Man har möjlighet att visa en eller flera bilder på varje presentationsyta via sammansatta bilder från flera källor. Man har även möjlighet att styra ingående bilder direkt via eget pekdon och tangentbord. Det installeras oftast ett styrsystem som sköter rummets funktioner och en lokal matrisväxel som hanterar in- och utgångar mot det överordnade IP-systemet. IP-baserade system har vissa begränsningar vad gäller distribution av ljud.
12 Figur 6, Systemskiss IP-baserad visualisering, ändra videokanon 2.2 RGB-baserat Visualiseringssystem som är RGB-baserat bygger på att bildsignalen från källan (VGA, XGA, video etc.) sänds som analog signal hela vägen från bildkällan till presentationsenheten (videoprojektor, bildskärm etc.). Detta kan ske direkt eller via en matrisväxel. Matrisväxeln är uppbyggd med ett antal ingångar och utgångar. Varje ingång kan, med bibehållen bildkvalitet, fritt styras till en eller flera utgångar. Växeln kan förses med gränssnittsomvandlare som omvandla insignalens gränssnitt om nödvändigt så att olika signaltyper kan distribueras. Matrisväxeln kan i vissa fall styras via manuella knappar placerade på enhetens front, det vanligaste är dock att ett särskilt styrsystem används. Anslutningen mellan ingångar till systemet görs med bild- och ljudkablage mellan varje enhet och växeln. Likaså ansluts varje utgång med eget kablage till exempelvis videoprojektorer och bildskärmar. Man kan installera eget kablage, använda eller komplettera befintligt datanät eller fiberkablage som ansluts via converters. Att tänka på vid installation i befintliga räddningscentraler med elmiljökrav enligt nivå 4, d.v.s. med intagsplåt och transientskydd, är att kopparkablage med bildinformation ej klarar att passera transientskydd. Man måste då skicka signalen via fiberkabel med gränssnittsomvandlare vilket blir komplicerat, i synnerhet ju fler samtidiga bilder man vill skicka.
13 Figur 7, Systemskiss RGB-baserad visualisering 2.3 Styrsystem Styrsystemet sköter gränssnittet mellan visualiseringssystemet och nyttjare så att manövreringen av systemet blir så användarvänligt som möjligt. Till styrsystemet kan anslutas olika manöverenheter, exempelvis touch-paneler eller PC-stationer. Programmeringen av systemet är kundanpassad och sker direkt i systemet enligt kundens önskemål. Varje manöverpanel kan ges individuell programmering beroende på vad som är tillåtet att styra från aktuellt rum, man kan även kräva behörighetskod på delar av manövermöjligheterna. Normalt försöker man att få systemet att styra samtliga enheter, såsom DVDspelare, högtalarsystem etc., i rum där manöverpanel av någon form finns, detta så att man inte behöver använda ett antal olika fjärrkontroller. Förutom manuell styrning av varje enhet kan funktionskedjor byggas upp, t.ex. kan start av videoprojektor automatiskt dimma ner ljuset, sänka ner filmduk och mörkläggningsgardiner. Man kan även få en händelse, t.ex. stort larm i utalarmeringssystemet, att lägga upp en viss bild på en viss presentationsenhet eller starta en funktionskedja. Från styrsystemet kan förutom direkta styrledningar (exempelvis RS232) anslutas t.ex. 1-10V-styrning av belysning, IR-sändare för utrustning som normalt styrs med fjärrkontroll, digitalt gränssnitt för DALI-system (Digital Adressable Lighting Interface), etc.
14 2.4 Överföring av bilder från skadeplats till RC Genom att använda digitala kameror kan bilder överföras till RC. Överföring sker genom mobilt nätverk. Man kan använda fast monterad kamera i fordonet för att automatiskt förmedla första intryck och att dokumentera insatsen. Figur 8, Överföring av bilder
15 2.5 Visualisering till kommunala ledningsplatser Räddningstjänsten och den kommunala ledningen har behov av en gemensam lägesbild. En sammankoppling med möjlighet till informationsöverföring bör anordnas. Detta gäller både när den kommunala ledningsplatsen befinner sig inom eget datanätverk (t.ex. egna kommunen) eller när sammankopplingen skall ske mot annat nätverk (t.ex. medlemskommun i räddningstjänstförbund). Överföringen mellan ledningsplatserna sker normalt med IP-trafik men kan även ske med direktkopplad ledning typ fiber. Förutsättningarna på platsen avgör hur överföringen sker. En kombination mellan ren visualiseringsöverföring och ett videokonferenssystem är optimalt, videokonferens behandlas i särskilt avsnitt. Samma principer som gäller medlemskommuner i räddningstjänstförbund gäller även andra myndigheter och samverkanspartners såsom Länsstyrelsen, kraftbolag, MSB etc. Former för denna samverkan avgörs från fall till fall. Figur 9, Visualisering till kommunala ledningsplatser
16 3. Videokonferens 3.1 Videokonferenssystem För att underlätta samverkan med kommunala ledningsplatser och andra aktörer används ett IP-baserat videokonferenssystem. I systemet läggs kontaktlistor upp med fasta IP-adresser till förutbestämda ledningsplatser. Figur 10, Principskiss videokonferens
17 3.2 Viktiga funktioner videokonferens HD kamera Möjlighet att dela/visa dokument Stödjer både 16:9 och 4:3 format. Möjlighet att koppla in och använda dokumentkamera IP baserad överföring Använda standardprotokoll för videokonferens Upplösningen på videokonferenssystemet ska kunna hantera den standardupplösning som datorerna hos brukaren har. För att möjliggöra videokonferens med flera parter krävs en videobrygga. Funktionen kan hyras via en leverantör eller anskaffas och administreras inom egen organisation. Hänsyn till befintliga system i kommunen och samverkande organ För att uppnå bästa möjliga kvalitet och flexibilitet ska systemet minst hantera bandbredden 2 Mbps
18 4. Programapplikationer 4.1 RIB RIB Integrerat beslutstöd för skydd mot olyckor RIB tillhandahålls av MSB RIB programpaket är avsedd för att kunna användas vid: Förebyggande verksamhet Insatsplanering för räddningstjänst Tillsyn och kontroll av transporter Utbildning och övning Systemet kan användas såväl stationärt som mobilt vid operativ verksamhet 4.2 LUPP LUPP Ledning och uppföljning av räddningsinsatser LUPP är en applikation för ledning och uppföljning av räddningsinsatser. LUPP:s primära syfte är att tillhandahålla ett verktyg för dokumentation av händelseförloppet under en räddningsinsats. LUPP ska förse beslutsfattare med korrekt, relevant och tillförlitlig information vilket leder till bättre beslut och effektivare räddningstjänstarbete. LUPP är utvecklat av MSB och vänder sig i första hand till svensk kommunal räddningstjänst. LUPP kan användas i central stab, larmcentral, räddningscentral eller motsvarande men även på skadeplats, till exempel av räddningsledare eller annan sambands- och ledningsoperatör. Vidare kan systemet användas av samverkande organisationer, till exempel geografiskt angränsande räddningstjänstorganisationer, kommunala förvaltningar och länsstyrelse. Det är också aktuellt för polis, sjukvård, övrig räddningstjänst och myndigheter att ta del av informationen i LUPP. Under och efter genomförd räddningsinsats kan informationen som lagrats i LUPP nyttjas av personal som arbetar med efterbehandling, insatsrapportering och annan erfarenhetsåterföring. 4.2.1 Ny version Nästa version av applikationen, LUPP 6.0, finns tillgänglig på RIB-skivan från och med slutet av 2011. I LUPP 6.0 har en uppgradering av den tekniska plattformen gjorts och fokus har lagts på att säkerställa att funktionalitet och innehåll motsvarar användarnas förväntningar. I den nya versionen av applikationen finns en Dagbok, Verksamhetsöversikt och Statustablå. Tillsammans med LUPP kan RIB Karta användas för att visa geografisk information både ifrån LUPP och ifrån Spridning Luft. Geografisk information ifrån LUPP kan också visas på en annan karta genom användande av KML. LUPP är ett delsystem inom räddningstjänstens och andra organisationers totala datorstöd. Behovet av datautbyte med andra system är därför stort. Därför utökas möjligheterna att dela information med andra system, både att dela ut och ta emot data. LUPP 6.0 kan exempelvis ta emot information ifrån SOS och skicka vidare utvald information till WIS och RSS-flöden. Genom LUPP API (Application
19 Programming Interface), som presenteras i samband med LUPP 6.0, kan leverantörer av andra system dela information med LUPP. 4.2.2 Beskrivning av daglig användning LUPP är avsett att dagligen användas i ett slags halvautomatiskt läge, där larm till räddningstjänsten automatiskt överförs från utalarmerings-systemet och därefter bokförs i LUPP. Vid flertalet insatser kallas inte en stab in och arbetsuppgifterna präglas av rutinartade moment. Användningen av LUPP blir för denna typ av insatser relativt liten, och begränsas kanske till ansvarigt befäl eller sambandsoperatör på skadeplatsen, samt larmoperatör, ledningsbrandmästare eller motsvarande på stationen eller i räddningscentralen. Då och då inträffar dock större händelser, där antingen den inträffade skadan är stor, eller där räddningsinsatser förväntas pågå under en längre tid. I sådana fall har räddningstjänsten oftast rutiner för att sammankalla en stab. Genom att LUPP redan under det normala skedet automatiskt dokumenterar larm och insatser, förlorar staben ingen värdefull tid i början av sitt arbete; tid som annars skulle ha gått åt att dokumentera aktuellt läge. Staben kan då omedelbart ta LUPP i drift i större skala. 4.3 WIS WIS är ett webbaserat informationssystem för att underlätta informationsspridningen mellan aktörerna i krishanteringssystemet. Systemet är utvecklat för att i huvudsak användas under en kris, men det ska även kunna användas som erfarenhetsbank i det förebyggande arbetet och som stöd vid övningar och utbildning. MSB har fått i uppdrag av regeringen att främja användningen av internet som informationsbärare i krishanteringsarbetet. Webben utnyttjas genom flera åtgärder som tillsammans ska underlätta krishanteringen och leda till en samordnad krisinformation. Ett verktyg som utvecklats på uppdrag av regeringen är det skyddade webbaserade informationssystemet WIS. För att få tillgång till och använda WIS kontaktas MSB. 4.4 GIS 4.4.1 GIS lösning i enskild kommun. Kommunen har ofta en gemensam webbaserad GIS-applikation som de olika förvaltningarna använder. Denna applikation bör anpassas med speciella vyer, kartdata och information för räddningstjänsten. Exempel på anpassning kan vara införande av brandpostnät, positionering av fordon och händelser. Anpassning och integrering genomförs i samverkan med kommunens GIS-enhet. 4.4.2 Exempel på intressanta kartor Vilka kartor som ska ingå i beslutsstödssystemet bestäms i samband med införandet av tekniskt beslutsoch ledningsstöd. Översvämningsrisker Rasrisker Byggnadsritningar VA-data
20 Gas 4.4.3 Gemensamma kartor i räddningstjänstförbund Kartdata från förbundets kommuner som räddningstjänsten är i behov av kan göras tillgänglig genom att skapa gemensamma anpassade kartor med hjälp av WMS (WebMapService), KML (Keyhole Markup Language) eller något annat standardformat. Dessa kartor kan sedan användas både i räddningscentralen och mobilt. Figur 11, Gemensamma kartor
21 4.5 Verksamhetssystem 4.5.1 Allmänt Inom räddningstjänst används normalt ett verksamhetssystem för den dagliga verksamheten. Systemen är i huvudsak avsedda för administrativa och planeringsmässiga uppgifter men har på senare tid även kompletterats med möjlighet till operativa delar. I systemen kan man på ett strukturerat sätt bygga upp databaser över sin egen verksamhet och resurser liksom de externa objekt och förutsättningar som styr verksamheten. Systemen är ofta moduluppbyggda vilket innebär att respektive räddningstjänst kan köpa de delar av programvaran som är aktuella för sin egen verksamhet. De olika systemen är mer eller mindre GISintegrerade vilket innebär att även kartmateriel, larmplaner och dylikt kan bearbetas/lagras. Man har även programmoduler för exempelvis automatisk inhämtning av SOS-information till insatsrapporter och automatlarmshantering. Exempel på programmoduler: Personaladministration Förebyggande verksamhet Insatsrapportering Övningsverksamhet Debitering Behörighet Kopplingar mot andra verksamhetssystem Insatsstöd Räddningstjänsten tar ofta ett grundpaket med systemets grundfunktioner och kompletterar med ett antal extra moduler för att anpassa till den egna verksamheten. Normalt används få av modulerna aktivt under en insats, till detta har man lägesuppföljningssystem typ LUPP. 4.5.2 Exempel på verksamhetssystem inom räddningstjänsten Tekis, CORE Alarmos LPA, Oculus Daedalos Paratus Commander Alecom Leda http://www.tekis.se http://www.eurosys.se http://www.lpa.se http://www.saabperformit.se http://www.zodiac.se
22 4.6 Mobila system Det finns olika typer av mobila system. Förarsystem och mobil arbetsplats Nedanstående tabell visar vanliga funktioner i respektive system Förarsystem Handdator Kommunikation 3G, GPRS m.m. Positioneringsstöd Navigeringsstöd Automatisk olycksposition Enklare kartstöd Statusrapportering Mobil arbetsplats Bärbar PC Kommunikation Net1, 3G eller liknande Internetanslutning Möjlighet till fjärråtkomst av ordinarie nätverk, Citrix eller motsvarande RIB Anpassat kartstöd Officepaketet Skrivare 4.6.1 Exempel på mobila system inom räddningstjänsten Performit, Paratus map LPA, Daedalos Alecom Leda http://www.performit.se http://www.lpa.se http://www.zodiac.se
23 4.7 Utomhusvarning M95 Utomhusvarningssystemet består av en centralenhet placerad i räddningscentralens teknikutrymme eller i EMP skyddat skåp. Systemet manövreras med en PC och nyckelbrytare I de kommuner eller förbund som har utomhusvarningssystem och som erhåller ett nytt tekniskt ledningsstöd så skall kartor över anläggningarnas placering integreras i visualiseringssystemet. Figur 12 Exempel på kartbild M95 Kartor över områden där eventuellt utlösta larm är genomförda skall kunna presenteras vid stabsgenomgångar m.m.
Figur 13, Uppbyggnad M95 24
25 5. RAKEL dispatcher 5.1 Allmänt Det finns två typer av dispatcher som kan anslutas till RAKEL-nätet: Luftgränssnittet Fast anslutning (E1 = 2 Mbit dataförbindelse) 5.2 Luftgränssnitt Via luftgränssnittet kan man inte skapa dynamiska talgrupper. Rakelterminal måste ha varit aktiv för att synas i en talgrupp Figur 14, Anslutning via luftgränssnitt
26 5.3 Fast anslutning till RAKEL växel Via fast anslutning kan man skapa dynamiska talgrupper. Full kontroll på medlemmar i olika talgrupper Figur 15, Fast anslutning via E1 5.4 Positionering i RAKEL Två typer av positionering kan finnas: Kontinuerligt via egen server ansluten mot RAKEL-systemet. Momentan fråga via luftgränssnittet. 5.5 Leverantörer, exempel Swedish radio supply AB Celab Communications AB TC Connect Zodiac SAAB Performit AB http://www.vhfgroup.com http://www.celab.se http://www.tcconnect.se http://www.zodiac.se http://www.saabperformit.se
27 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se