Forskning som leder till innovativa produkter- en forskares perspektiv KSLA-seminarium: Vad får vi till mat imorgon?

Relevanta dokument
Hälsoeffekter av fibrer och fullkorn olika studier olika svar? 1. Råg faktorn

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Måltidersättning och viktreduktion

Stillasittande & ohälsa

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

En guidad tur i kostdjungeln

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Kroppssammansättning Energibalansekvationen. Basalmetabolism och kroppsvikt. Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Är genetiken på väg att bota diabetes?

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Mat från havet ska göra oss friskare

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Information till forskningspersonerna

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Namn: Anders Andersson Datum:

WHO = World Health Organization

Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och. god folkhälsa

Framtidens cancerstudier

förstå din hunds viktkontroll

Individualiserade kostråd

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?

Mat och cancer -resultat från Malmö Kost Cancer studien

Är det nyttigt med fet mat?

Arena för en livsmedelssektor i världsklass Framtidens arena för forskning och innovation om mat och hälsa

Familjär Hyperkolesterolemi

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

= + 16KG +1KG 4 KG KATT VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS KATTER SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi SEDS HÖSTMÖTE 10 NOVEMBER 2017

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Matprat i primärvården

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Hälsa historiskt perspektiv

Undervisning om risker och riskbedömning i naturvetenskap. Leena Arvanitis, Blackebergs gymnasium och Karin Haglund, Tumba gymnasium


Med tarmfloran i fokus för bättre hälsa

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Aterosklerosens olika ansikten

Presentation Delårsrapport jan-sept Nettoomsättningen ökade med 54% till 37 msek i Q3. Peter Nählstedt, CEO Niklas Brandt, CFO

Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP ( )

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Kulturanpassad livsstilsintervention till utom-europiska invandrare

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Hälsoeffekter av motion?

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

På väg mot friskare luft i Skåne

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist

Syftet med studien var att erbjuda överviktiga studenter vid en high school att delta i medicinsk screening.

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Fibrers fysiologiska effekter - mer än bara bulk. Margareta Nyman Industriell Näringslära och Livsmedelskemi

Bästa konditionsträningen på 30 min

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Diabetesutbildning del 2 Maten

Behandlingsrespons med PET-CT och MR. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Teknik och diabetes från EASD och ADA 2016

Typ 2 diabetes och träning räddar det liv?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Bedömning av nutritionsstatus

Vad påverkar vår hälsa?

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

EASD Berlin Margareta Hellgren, MD, PhD Närhälsan S:a Ryd, Skövde Skaraborgsinstitutet, Göteborgs univeristet

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Transkript:

Forskning som leder till innovativa produkter- en forskares perspektiv KSLA-seminarium: Vad får vi till mat imorgon? Rikard Landberg, professor Institutionen för biologi och bioteknik Livsmedelsvetenskp och nutrition rikard.landberg@chalmers.se

Ska forskare överhuvudtaget tänka på innovation?

Ska forskare samarbeta med industrin?

Stora globala hälsoutmaningar! Till 2030: - Minska antalet människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med 33% - Främja psykisk hälsa och välbefinnande. Kosten har stor betydelse!

Vi vet ganska bra vad vi bör äta på populationsnivå

Hinder? Möjlighet?

Forskningsdriven innovation kring mat och hälsa- hur? - Projekt - Industriprojekt Nya produkter med dokumenterade hälsoeffekter Hälsopåstående - Andra projekt Testa grundläggande hypoteser Nya tekniker - Samarbetsplattformar T.ex. Forskare-forskare Pre-kompetivt forskare-industri Public Private Partnerships

RyeWeight- Forskningsprojekt med innovation i sikte Hypotes: Fiberrika rågprodukter kan hjälpa till att minska kroppsvikt och kroppsfett jämfört med vita veteprodukter Mekanismer: Ökad mättnad med råg, minskat energiupptag, mikrobiota? 4/11/2018 Chalmers 8

Rågfibers roll för viktminskning och metabol kontroll RyeWeight studien N= 266 deltagare SYFTE: - Testa hypotesen att högt rågfiberintag medför större viktnedgång än motsvarande energimängd från vita veteprodukter - Undersöka mekanismerna - Förbereda för ett hälsopåstående kring rågfiber och viktminskning

K r o p p s v i k t ( k g ) Viktminskningskosten: 500 kcal energiunderskott varje dag genom att. 1. Minska intag av godis, kakor och läsk 2. Minska intag av snabbmat 3. Välja Nyckelhålsmärkta produkter 4. Öka inta av grönsaker 5. Minska portionsstorlek Målsättning: Minst -0,5 kg varje vecka, oavsett om man äter råg eller vete - 2-4 - 6 B a s e l i n e V e c k a 6 V e c k a 1 2-8

Status idag Work in progress. Hoppas på Evidens för ett hälsopåstående! sekundär, men INTRESSANT fråga: Kan vi finna faktorer som förklarar skillnader i viktnedgång mellan individer?

Hälsosam mat för allakrävs individanpassning? Generell nutrition Individ- eller gruppanpassad nutrition One fits all Generiska råd på populationsnivå Individanpassade råd Råd för grupper med liknande egenskaper O Donovan et al. (2016)

Strategier för precisions-nutrition Vilken data behövs? Läkemedel Livsstil Mikrobiota Kost Respons i hälsovariabler Genom Hälsostatus Fysisk aktivitet

Råd baserade på genetik

Mikrobiotans roll för individers respons? Kovatcheva-Datchary, et al 2015

Change from baseline 0.4 0.2 0.0 0.2 Även effekter på blodlipider! LDL cholesterol low (n=27) high (n=13) prye=0.0011 pwheat=0.89 pdiff=0.034 Rye-wheat n=26 Lignan capsule Lignan capsule Dro - n Wheat-rye n=23 Washout - n 0 4 8 16 20 24 w FFQ low high Rye low high Wheat Prevotella:Bacteroides (cut at 0.75) Landberg et al. (unpublished)

Sjukdomsrisk METABOLOMIK- Ett verktyg för precisions nutrition METABOLOMIK 1,5 1 0,5 0 P<0.001 0 1 2 3 4 5 Biomarkörskoncentration Objektiv mätning av matintag Hitta responders/ non-responders 4/11/2018 Chalmers 17

Kan vi använda metabolomik för att individanpassa kost? Mat Individ A- Liten effekt Individ B- Stor effekt Livsstil Läkemedel Mikrobiota Kost Metaboliter Genom Hälsostatus Fysisk aktivitet

JPI- INTIMIC Interrelation of the intestinal microbiome, diet and health DiGuMet- Diet x gut microbiome-based metabotypes to determine cardio-metabolic risk and tailor intervention strategies for improved health (2018-2020) Mål 1) Identifiera biomarkörer för 2 olika metabotyper som är kopplade till hög/låg risk för hjärt-kärlsjukdom Cohort Life style/diet Genes Gut microbiota Epigenome Transcriptom e Proteome e Metabolome Gut microbiome Omics technologies & data fusion Molecular phenotyping Tailored Guidelines/interventions Metabotyp A Låg CVD risk Metabotyp B Hög CVD risk 19

JPI- INTIMIC Interrelation of the intestinal microbiome, diet and health DiGuMet- Diet x gut microbiome-based metabotypes to determine cardio-metabolic risk and tailor intervention strategies for improved health (2018-2020) Mål 2) 6 veckors interventionsstudie med fermenterbara vs ickefermenterbara kostfibrer hos män och kvinnor som tillhör 6 wk wash-out metabotype A och B Metabotype A, n= 20 Metabotype B, n= 20 BL 1 6 wk BL 2 6 wk Treatment Treatment Metabotype A, n= 20 Metabotype B, n= 20 Control Control Measured outcomes: Meal glucose tolerance test (MGTT) 3 day continious blood glucose monitoring 24h blood pressure measurement Gut microbiota Untargeted metabolomics Fasting blood lipids Fasting glucose and insulin and HbA1C Clinical blood pressure Dietary assessment (3 day food records + dietary biomarkers) 20

- Snabb, teknikdriven utveckling! - Forskningen hinner inte med! - Hållbart i längden? 21

Hur ta vara på möjligheterna? - Större satsningar på grundläggande, avancerad forskning att länka upp mot teknikutvecklingen. - Livmsedelsindustrin måste våga se längre än att finna lösningar till dagliga problem - Ta höjd i nytt forskningsprogram! - Mer interaktion mellan life-science och livsmedelssektorn - Hur ser satsningen ut på livsmedel de kommande åren?

Tack till alla! Prof. Jens Nielsen Assoc. Prof. Alastair Ross Assoc. Prof Rob van Dam Dr. Qi Sun Prof. Karl Michaelsson Assoc. Prof Ulf Risérus Dr. Matti Marklund Prof. Göran Hallmans Prof. Ingegerd Johansson Dr. Ingvar Bergdahl Prof. Bernt Lindahal Prof. Olle Rolandsson Prof. Anne Tjönneland Dr. Jytte Halkjær Dr. Anja Olsen Dr. Cecilie Kyrö Prof. Alicja Wolk Prof. Agneta Åkesson Dr. Kati Hanhineva Dr. Marjukka Kolehmainen Prof. Matti Uusitupa Prof. Anna Winkvist Prof. Göran Karlsson Prof. Marju Orho-Melander

Tack för finansiering!