Innehållsförteckning 1 Inledning 2. Kränkande behandling och diskriminering 3 Skolans uppdrag 4. Definiering 5. Långsiktliga mål 6. Processbeskrivning 7. Kartläggning och Nulägesbeskrivning 8. Förebyggande och främjande arbete 9. Uppföljning och kvalitetsredovisning 10. Arbete för att upptäcka olika former av kränkande behandling 11. Åtgärder 2
1. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att skolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö ( Skollagen1 kap. 2 ). Vi har som uppgift att i skolan förmedla grundläggande värden såsom alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, individens frihet och integritet och solidaritet med svaga och utsatta. För att ytterligare skydda alla människors lika värde har också specifika skrivningar angående kränkande behandling samt diskriminering gjorts i lagtexterna. 2. Kränkande behandling och diskriminering Från och med 2009 skall skolan beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap 8 när det skrivs en Likabehandlingsplan. En sådan plan förutsätter att en kartläggning av den egna verksamheten först görs. Rånäs skola har en röd tråd genom hela verksamheten, både fritids, förskoleklass och skola och har gemensamt arbetat fram, Likabehandlingsplanen. Detta gör att alla verksamheter arbetar efter samma Likabehandlingsplan. 3. Definitioner Se bilaga 1 4. Långsiktiga mål för Rånäs skola Alla elever och vuxna ska känna sig trygga på Rånäs skola. 3
Vi på Rånäs skola har noll tolerans i att det får förekomma någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande handling. Alla som arbetar inom enheten har ett gemensamt ansvar för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5. Processbeskrivning: För att ta fram en likabehandlingsplan som uppfyller de krav som ställs av lagstiftaren, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts. De två planerna (årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier) sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från BEO. En kartläggning av skolans nuläge görs på höstterminen. Resultatet av denna presenteras för personal, elever och föräldrar. Eleverna ges då även möjlighet att komma med förslag på åtgärder. I olika grupper diskuteras sedan resultatet av enkäten mer ingående och förslag på åtgärder tas fram. De grupper som deltar i detta är: 1) Elevråd tillsammans med ansvarig pedagog. 2) Öppet möte, frivilliga engagerade föräldrar. 3) Arbetslaget under ledning av arbetslagsledaren. Trygghetsteamet går igenom förslagen till åtgärder och för in dessa i Likabehandlingsplanen. Den nya Likabehandlingsplanen skall presenteras i oktober. I maj utvärderas Likabehandlingsplanen och analysen förs in i Kvalitetsredovisningen. Se även avsnitt Uppföljning. 7. Kartläggning och Nulägesbeskrivning I oktober 2013 genomfördes en trygghetsundersökning på Rånäs skola. Analysen av kartläggningen, trygghetsundersökningen, visar att stämningen på enheten är överlag mycket god. Eleverna svara att de får den hjälp de behöver för sitt skolarbete. De flesta elever upplever att de respekteras. Några undantag finns, men ingen koppling till mobbning, då dessa elever inte har sett mobbning på skolan. Däremot kan äldre elever brista i respekt mot varandra och på så sätt även uppleva att de inte själva blir respekterade. 4
Näst intill alla elever upplever att de kan prata med de vuxna. Det är tre elever som upplever att det existerar mobbning på skolan, de har inte kunnat specificera vem, men har tyckt att någon har blivit retad ibland. På Rånäs skola får alla delta i verksamheten, vilket innebär att elever med särskilda behov får stöd att var med i ordinarie undervisning. Pojkar och flickor behandlas lika enligt de allra flesta, en elev tyckte att man är hårdare mot pojkarna. Övervägande del av eleverna samarbetar med andra elever, och upplever att de blir lyssnade på och likaså lyssnar på andra elever. Eleverna är med och påverkar sin IUP, och får vara med och påverka vad som görs på lektionerna. Övervägande antal elever svarar att arbetsmiljön och arbetsron är god, likaså skolans material och möbler. Övervägande andel elever trivs mycket bra på skolan, några trivs bra. 8. Förebyggande och främjande arbete Vi prioriterar det förebyggande arbetet. Ett bra arbetsklimat utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. Aktivitet Det förebyggande arbetet sker i huvudsak inom arbetslaget Likabehandlingsplan Så här gör vi Planen utvärderas årligen och det skrivs en ny på höstterminen varje år. Uppföljning och utvärdering redovisas i kvalitetsredovisningen På läsårets första föräldramöte informeras om planen och om att den finns på hemsidan. Varje hem erbjuds ett exemplar. Ansvar Rektor och trygghetsteam som består av en pedagog från varje verksamhet. Psykolog och kurator finns tillgängliga vid behov. Rektor och pedagoger 5
Arbetslagsmöten Ordningsregler /trivselregler Raster Delar av trygghetsteamet medverkar på föräldramötet och presenterar sitt arbete Uppföljning av arbetet sker på minst en arbetsplatsträff/termin och en gång per månad i arbetslagen och dokumenteras På minst ett enhetsråd per år diskuteras arbetet mot kränkande behandling Elevvård en stående punkt på dagordningen. Systematisk reflektion över och synliggöra både egna attityder och sådana som genomsyrar verksamheten. Årlig utvärdering i slutet av året Utvärdering sker i slutet av läsåret. Personal, elever och vårdnadshavare ska involveras. I början av året skriver vårdnadshavare och elever under att de har tagit del av regler och konsekvenser. Regler anslås i klassrum och på fritidshemmet. Det finns alltid rastvärdar ute och även bussvärdar Rektor och trygghetsteam Rektor och pedagoger Rektor Rektor och arbetslagsledaren Rektor Rektor Ansvarig pedagog Ansvarig pedagog. 6
Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk, konflikter eller skojbråk. Vid tillsägelse använder vi oss av orden vi på den här skolan Rektor och pedagoger och övriga vuxna som upptäcker att det sker Fadderverksamhet Klass-, fritids-, barnoch elevråd Arbetsmiljöarbetet Särskild uppmärksamhet riktas mot de ställen där eleverna känner sig minst trygga. Äldre elever tar hand om yngre elever på skolan. Skolans personal planerar dagar som utförs minst tre gånger per termin, varje vuxen har ansvar över en egen faddergrupp med elever i blandade åldrar. På alla möten måste trivsel och trygghet tas upp. Klassråd hålls kontinuerligt, minst var tredje vecka. En gång per månad är det barnråd i F-klassen. En gång i månaden är det fritidsråd. Var tredje vecka är det elevråd, med elever från år 1-6. Elevrådet genomför aktiviteter tillsammans med kamratstödjarna. Varje höst genomförs en arbetsmiljöenkät och en trygghetsundersökning med trygghetskarta Rektor och pedagoger Ansvarig pedagog, och ansvarig för barn-, fritids- och elevrådet. Rektor, ledningsgrupp, samverkansgrupp och ansvarig pedagog 7
Ovan beskrivna åtgärder är alla viktiga, men den allra viktigaste delen av det här arbetet sker i det dagliga mötet mellan de människorna som finns i verksamheten. 9. Uppföljning och kvalitetsredovisning Likabehandlingsplanen utvärderas i arbetslagen tillsammans med elever under senare delen av vårterminen. Gemensam utvärdering för medarbetarna genomförs i slutet av vårterminen och följs även upp i samband med att verksamheterna utformar sina kvalitetsredovisningar. Rektor är ansvarig för att uppföljningen görs med hjälp av underlag från medarbetare och elever. Exempel på underlag är: elevenkäter djupintervjuer av rektor medarbetarnas bedömning utvecklingssamtal/iup dokumentation av incidenter 10. Arbete för att upptäcka olika former av kränkande behandling och diskriminering Aktivitet Personalen skall vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och beteende mot såväl barn som vuxna Information från elever och föräldrar Utvecklingssamtal Enkäter till elever, föräldrar och personal på skolan Synpunkter från elevråd/klassråd/ barnråd och fritidsråd Ansvar Alla vuxna på skolan Ansvarig pedagog Norrtälje kommun Rektor Trygghetsteamet Samverkansgruppen Rektor och ansvarig pedagog 8
11. Åtgärder När en elev blivit kränkt av annan elev Alla samtal och överenskommelser dokumenteras. Om kränkningen sker vid upprepade tillfällen arbetar trygghetsteamet: rektor, personal från skola, fritids och kurator/psykolog enligt följande: Steg 1 5 sker av pedagogen/ansvarig personal Steg 1. Samla konkret information om vad som har hänt. Anteckna allt mycket noggrant. Steg 2. Samtal med den utsatte. Steg 3. Individuella samtal med den elev/barn eller de elever/barn som uppfattas som mobbare/ledare. Steg 4. Samtal med medhjälpare och eventuella iakttagare. Eventuellt hålls samtal med klassen/gruppen. Steg 5 Uppföljning och eventuellt fortsatta åtgärder. Uppföljning inom en vecka. Föräldrar till både den utsatte eleven/barnet och den/de som mobbar blir kontaktade under arbetsgången men dock ej före steg 4. Steg 2-4 bör genomföras samma dag. Om kränkningarna fortsätter Steg 6 Trygghetsteamet kopplas in (medlemmar i trygghetsteamet) Steg 7 Två från trygghetsteamet intervjuar det utsatta barnet/eleven och därefter övriga inblandade. ( trygghetsteamets medlemmar) Steg 8 Åtgärdsprogram upprättas för den kränkande och för det kränkta barnet (ansvarig pedagog/person/arbetslag) 9
Steg 9 Uppföljning inom en vecka. Alla ärenden skall dokumenteras. Steg 10 Som slutinsats om ovanstående åtgärder inte gett något resultat görs anmälan till socialtjänst och/eller polis. Arbetet får aldrig avslutas förrän den kränkta anser att mobbingen/trakasseriet har upphört och att vi vuxna är övertygade att så är fallet. När en vuxen på skolan kränker elev/barn Steg 1 Den som uppmärksammar kränkningen eller den elev/barn som blivit kränkt kontaktar rektorn. Steg 2 Rektor utreder vid samtal med berörda parter. Överenskommelse om framtida förhållningssätt till varandra träffas. Steg 3 Rektor kontaktar vårdnadshavare till eleven/barnet. Steg 4 Uppföljning sker inom en vecka. Steg 5 Om inte kränkningarna upphör kontaktar rektor förvaltningschefen. När en vuxen kränker en annan vuxen Steg 1 Rektor kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever sig kränkt. Steg 2 Rektor utreder via samtal med berörda parter. Steg 3 Rektor beslutar om åtgärder. Steg 4 Uppföljning inom en vecka. Steg 5 10
Upphör inte kränkningarna kontaktar rektor förvaltningschef. Om en vuxen upplever sig ha blivit kränkt av rektorn kontaktas förvaltningschefen som utreder händelsen. Bilaga 1 Definitioner och begrepp enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 11
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. 12