RUDSSKOGENS FÖRSKOLA Vårt systematiska kvalitets och utvecklingsarbete LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET 2017 2018 Avdelningens namn: Igelkotten
Den lokala utvecklingsplanen är en del i förskoleenhetens Arbetsplanutbildningsplan. Arbetsplanen är den plan som beskriver förskolans mål och uppdrag i sin helhet utifrån lagar och förordningar som vi har att rätta oss efter, och ger en bild av den specifika förskolan. I skollagen kallas denna plan för utbildningsplan. I utvecklingsplanen presenteras de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och kvalitetsgranska extra under året. Vi kallar dessa områden för utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ingår i förskolans systematiska kvalitetsarbete och redovisas maj 2018. Utifrån 2017 års systematiska kvalitetsarbete, enheternas utvärderingar och genom dialog med medarbetarna prioriteras följande kunskapsområden inför läsåret 2017 2018. Språk, specialpedagogisk kompetens. Kommunikation med utvecklingssamtalet i focus ligger med som ett område som utvärderas för att sträva efter med kontinuerlig utveckling gällande samarbete och kommunikation. Estetiska lärprocesser läggs in och redovisas inom ovanstående områden, maj 2018. Generellt sett är vi duktiga på att använda oss av estetiska lärprocesser när vi leker in kunskap men vi bör lyfta fram det tydligare. Estetiska lärprocesser redovisas i utvärderingen. Arbetslagen ska utveckla förskolans interkulturella förhållningssätt inom alla områden. Det språkliga arbetet genomsyrar hela verksamheten. Detta område har lyfts på kommunal nivå och kommer att ligga med under rubriken språk. Förskolan måste anpassa sig och göra ändringar för att omfatta olika kulturer. Det är förskolan och pedagogerna som ansvarar för barnens språkutveckling. Hur kan förskolan skapa en språklig miljö för alla barn oavsett vilket språk barnet pratar? Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med, och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Varje arbetslag styr sin egen verksamhet och planerar för hur genomförandet bör styras upp i just deras grupp. Barngruppernas ålder, sammansättningar och förutsättningar varierar, vilket innebär att det kommer att se olika ut på de olika avdelningarna. Alla delar och kriterier kommer inte att kunna användas på alla avdelningar. Förskolan ska erbjuda barn en stimulerande verksamhet med lärande, utmaningar, utveckling och omsorg, på deras egna specifika nivå. 2
Systematiskt kvalitetsarbete är en cyklisk process B: Alla arbetslag dokumenterar hur de ska nå de bestämda målen inom varje kunskapsområde i verksamheten utifrån de kriterier som är bestämda och kända för alla. A: Från helheten har vi valt några områden vi ska utveckla i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2017/2018. De kallar vi för Utvecklingsområden. Det är känt för alla vad som gäller angående kunskapsområdena och kriterierna i verksamheten samt uppnåendemålen för arbetslagen. C. Följ upp arbetet med jämna mellanrum. 2018 ska varje arbetslag dokumentera hur det har gått. Ni utvärderar kriterier och uppnåendemål. Det är en självärdering av er verksamhet. Här vill vi också att ni berättar hur ni ser att barnens kunnande har förändrats från en tid till en annan. Har ni lyckats med att nå måluppfyllelsen, pågår det en progression åt rätt håll? D. Här dokumenterar ni ex: vad var positivt, negativt, fungerade, inte fungerade, orsak, konsekvens. Utvecklingsbehov/lärdom vad tar vi med oss till nästa år Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans alla strävansmål. I det systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden. I år ligger språk som en röd tråd i verksamheten och språket ska genomsyra alla arbetsområden genom exempelvis temaarbeten. På detta sätt får vi in förskolans olika uppdrag efter läroplanens intentioner. Man kan välja tema från barnens visade intresse från ett ämne eller ett tema som pedagogerna uppmärksammat och som man tror kommer engagera barnen. Gör en pedagogisk planering men var beredd på att plocka upp det barnen tillför genom deras intresse, lyssna in deras förkunskaper och jobba utifrån det. Det är viktigt att vara mångsidig i sina uttrycksformer. Med det menas att man använder de estetiska lärprocesserna som ett verktyg där barnen kan kommunicera sin kunskap och sina erfarenheter genom exempelvis bilder, drama, målningar och lekar mm. 3
Exempel på hur ett tema kan organiseras: Böcker, fakta, sagor Musik Ord och begrepp Rim och ramsor Drama Rörelselekar Vårdnadshavares delaktighet Natur och miljö TEMA Matematiska begrepp Teknik och experiment Lekar, lekmiljöer IT Värdegrund genus Vi ska utveckla det interkulturella förhållningssättet inom läroplanens alla områden. Språket ska även det genomsyra alla områden. Med ett tematiskt arbete blir barnens lärande mångsidigt och sammanhängande. Undervisning målstyrda processer lärande objekt: Läroplanen beskriver att det ska finnas undervisning i förskolan. Målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskap och värden. Målstyrda processer är den terminologi vi använder. Att planera, dokumentera och utvärdera sin undervisning, där man utgått från de nationella målen och de didaktiska frågorna vad? hur? varför? och vem? är nödvändigt för att se barns förändrade kunnande över tid. Det är också nödvändigt för att följa varje barns lärande och för att få ett kvitto på kvaliteten i verksamheten. Varje pedagog har ett ansvar att arbeta med undervisning och målstyrda processer utifrån de didaktiska frågorna. Det handlar om att beskriva vad som ska undervisas, hur man tänker genomföra undervisningen, varför, arbeta utifrån ett vetenskapligt tänk och de nationella målen och vem undervisar jag. Analysera lärandet och beskriv barnens/barnets lärprocesser Utgå från fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet de fyra F:en. Vi måste arbeta för att systematisera och automatisera lärandeobjekten på hela enheten och hos alla medarbetare. När man genomför lärandeobjekt är det viktigt att analysera och utvärdera det avslutade objektet innan man startar upp ett nytt område. Analysen är viktig för att man ska lägga sig på rätt nivå för varje individ och så att alla utmanas utifrån sina personliga behov. 4
Lärandeobjekten har många användningsområden som ger tidsvinst och överblick av verksamheten. För medarbetarna ger det ett stöd i planeringen, följa och fånga upp lärandet. Barnen kan se, minnas, förstå och få syn på sin egen lärandeprocess, om det används i barnens egen pärm, väggdokumentation och vid utvecklingssamtal Utvärdera och driva temat vidare tillsammans med barnen, genom exempelvis följdfrågor till barnen om vad man gjort och hur man går vidare. På Alm kan arbetet följas upp och vi lär av varandra. Vi ger vårdnadshavare möjlighet att genom utvecklingssamtal ta del av dokumenten för att se sitt eget barns lärande. Nya medarbetare i arbetslaget kan lätt läsa in och se vart gruppen och individen befinner sig utvecklingsmässigt. Med hjälp av dokumentationen kan de lättare komma in i arbetet och jobba vidare från den nivå gruppen och individerna befinner sig på. Lärandeobjekten ligger som grund för arbetslagets utvärdering i slutet av läsåret. Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren 2018. SPRÅK Bakgrund Vi har under flera år haft språk som prioriterat område och väljer att fortsätta med det då språket är en viktig del i allt lärande. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är ett viktigt verktyg till andra kunskapsområden. Vi kommer genomföra referensmaterial på individnivå och med hjälp av det mäta resultat i språk på gruppnivå även under läsåret 2017 2018. Materialet kommer att genomföras av extern pedagog, som även gör en enkel analys av gruppens resultat. Hur barnen lyckas är beroende av pedagogernas undervisning och den språkliga miljön. Verksamheten ska fokusera på innehåll, miljön, atmosfären och pedagogernas uppnåendemål. De estetiska lärprocesserna används som ett redskap i verksamheterna för att utveckla språket. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Visar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Visar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Detta sker bland annat när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Lyssna 2. Rimma och ramsa 3. Få förståelse för meningar och ord 5
4. klappa stavelser/klappa ord 5. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 6. Ställa vad frågor, varför frågor, hur frågor 7. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 8. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. Under hösten ska det språkliga referensmaterialet genomföras på barn som är födda 2015 och 2012, som minimum. Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. Syftet är att screena av gruppen för att få ett stöd i att undervisningen hamnar på rätt nivå för den specifika gruppen. Under våren ska det språkliga referensmaterialet genomförts för andra gången på barn födda 2015 och 2012. Under höstterminen ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla och i relation till den barngrupp man har. I ett interkulturellt förhållningssätt ska förskolan ha en miljö där bilder kan vara en del av språket. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Beskriv arbetslagets strategier i verksamheten för att utveckla barns alla förmågor. Beskriv hur ni organiserar verksamheten för att utveckla språkarbetet så att alla barn tar del av arbetet och utvecklas utifrån sin egen förmåga. Vilken vetenskaplig litteratur lutar ni er emot? Vad? Hur? Varför ni valt att planera som ni gjort? Vilka strategier har ni på respektive avdelning? Strategier varierar, beroende på om det är yngre eller äldre barn i den aktuella gruppen. Läroplanen är ju alltid grunden till vad vi förhåller oss till när vi planerar vår verksamhet. Beskriv i löpande text: För att utveckla barnens alla förmågor arbetar vi i både helgrupp och i mindre grupper. I helgrupp, tex i sångsamlingar inspirerar de äldre barnen de yngre. För att lättare kunna bemöta varje enskilt barn, delar vi även in oss i smågrupper. Att sjunga tillsammans är roligt, att samtidigt göra rörelser är ännu roligare. Det är viktigt att känna gemenskap, trygghet och tillhörighet i en grupp. Vi har samling varje dag med sångpåsar eller sångkort. Vi använder oss av rim och ramsor. Vi har lyssnalekar. Vi har rörelselekar. Vi läser böcker och berättar sagor. Barnen har tillgång till böcker och vi läser så ofta vi kan. Det hjälper barnen att utveckla sitt språk och ordförråd. Böcker stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder. Efter lunch läser vi för de barn som inte sover. Förutom dessa dagliga strukturerade samlingar är det viktigt att sätta ord på vardagen. Lyssna in barnen och prata om det som händer. Vi inspireras av boken Meningsfull samling i förskolan, av Britta Olofsson, Lärarförbundets förlag. Vi använder oss av Babblarna, ett språkstimulerande material från Hatten Förlag, av Tisell/Johansson/Bergner/Hagstrand. Babblarna representerar olika grundstenar i vår verksamhet. Babba språket, Bibbi matematik, Bobbo rörelse och musik, Dadda teknik och naturvetenskap, Diddi skapande verksamhet, Doddo socialt. Vi kommer att jobba temainriktat och utgå från olika barnböcker. 6
Hur följer ni upp, utvärderar och analyserar arbetet med att öka barns förmågor enligt ovanstående? Vi gör gemensamma lärandeobjekt på olika aktiviteter som vi sedan utvärderar på ALM. Utvärdering maj 2018 Utvärdering av arbetslagets planerade verksamhet: Hur har ni nått fram i språkarbetet? Hur väl har era intentioner utifrån planeringen fungerat? Hur har arbetet utifrån ett interkulturellt förhållningssätt sett ut? Beskriv arbetet med de estetiska lärprocesserna? Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena har utvecklat barnens förmågor över tid? Berätta och beskriv konkreta situationer där man kan se barnens ändrade kunskapsutveckling utifrån ert arbete. Se till helhet och använd er av er dokumentation och era lärandeobjekt som ni genomfört och analyserat under året: Analys: Lärdomar: Utvecklingsbehov: KOMMUNIKATION Bakgrund Även i år kommer vi i att fokusera på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är inte, med en självklart, enkelt. Alla är olika, språket kan skilja sig åt och vi tolkar inte allt på samma sätt. Det är viktigt att hela tiden jobba för förtroendefulla relationer. 7
Det är viktigt att lägga stort fokus vid föräldramötet, alternativt föräldrabesök i små grupper. En bildpresentation om uppdraget är en tydlighet för många som stärker samspel och kommunikation, vilken berättar om exempelvis temat och hur man genom temat får in hela vårt uppdrag/läroplan. I höst fortsätter alla enheter att arbeta utifrån det dokument med förslag för utvecklingssamtal/föräldrasamtal som togs fram för tre år sedan. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med utvecklingssamtalet. Av den anledningen ska vi fortsätta med att använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal. Medarbetarna gör själva valet om man genomför ett föräldrabesök i små grupper, där barnen är delaktiga, i början av höstterminen och enskilda samtal under våren eller om man genomför enskilda samtal både höst och vår. De som under föregående år genomfört föräldrabesök i små grupper har varit positiva till detta. Höstens utvecklingssamtal med föräldrar och barn kan genomföras enligt olika alternativ, arbetslaget fattar ett gemensamt beslut. Det kan vara traditionella utvecklingssamtal där man bjuder in enskilda vårdnadshavare och deras barn. Det kan även vara att man bjuder in vårdnadshavarna och deras barn i mindre grupper, där barnen visar vad man gör på förskolan, för att därefter genomföra föräldra /vårdnadshavarmöten i mindre grupp, under samma kväll. Denna modell bygger på att en pedagog tar hand om barnen under den tid vårdnadshavarna har föräldra/vårdnadshavarmöte. Genomför man höstens utvecklingssamtal på detta sätt kan man släppa det traditionella föräldramötet i helgrupp. Kommunikationen mellan hem och förskola ska utvecklas. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller lärandeobjekt teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Arbetslagen ska sträva efter att utveckla sina utvecklingssamtal dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Beskriv hur ni arbetar och följer upp arbetet med att öka och förbättra kommunikationen mellan förskola och hem? Vi har en daglig kontakt med föräldrarna/vårdnadshavarna vid lämning och hämtning. Under hösten kommer vi att ha ett traditionellt föräldramöte och enskilda utvecklingssamtal. Till våren kommer vi att ha utvecklingssamtal igen. Vi synliggör förskolans verksamhet genom att sätta upp dokumentation och använda vår digitala fotoram i hallen. Varje pedagog har sina ansvarsbarn. Vi fortsätter att spara dokumentation i varje barns bok och använder oss utav dessa i våra utvecklingssamtal tillsammans med barn och vårdnadshavare. 8
Utvärdering maj 2018 Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena har utvecklat personalens kommunikation med föräldrar från en tid till en annan? Analys: Lärdomar: Utvecklingsbehov: SPECIALPEDAGOGISK KOMPETENS Under kommande kalender genomför all personal inom förskolan SPSM:s utbildning för barn med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med utbildningen är att stärka medarbetarnas kompetens för att öka kompetensen inom det specialpedagogiska området och för kunna utveckla alla individers rätt till lärande utifrån sina egna förutsättningar. Utbildningen för pedagogerna är processinriktat genom kollegialt lärande. Målet över tid är att öka måluppfyllelse, främja närvaro och psykisk hälsa för alla barn och elever. De senaste årtiondena har den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat. Det är uppenbart att hälsorisker för barn och ungdomar inte ensidigt kan hanteras inom hälso och sjukvården. En utökad samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst, är nödvändig (Socialstyrelsen, Hälsa och barn). Vi eftersträvar att alla medarbetare utvecklar ett relationellt förhållningssätt gentemot alla barn och att det kategoriska tänkandet minimeras. Förväntningar inför utbildningen: Att vi får ökad kunskap och förståelse och att vi får verktyg för att stötta barnen och deras föräldrar/vårdnadshavare. 9
Utvärdering maj 2018 Utvärdering av arbetslagens tankar gällande utbildningen Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena har utvecklat personalens förhållningssätt till barn genom utbildningen? Vad tar vi med oss vidare i arbetet på förskolan utifrån denna utbildning? Analys: Lärdomar: Utvecklingsbehov: 10