Barn och utbildning Ansvarig Kristina Abremark Gäller 2017 till 2018

Barn och utbildning Ansvarig Kristina Abremark Gäller 2017 till 2018

1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn... 3 4 Utvärdering av tidigare plan... 4 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... 4 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel... 4 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen... 4 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 4 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen... 5 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen... 5 11 Kompetensutvecklingsplan... 5 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag... 6 13 Barns medverkan... 7 14 Vårdnadshavares kännedom... 8 15 Kontaktperson... 8 16 Rutiner vid akuta situationer... 8 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn 8 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn... 9 19 Begreppens innebörd... 9 20 Förskolans trivselregler med konsekvenser... 11 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete... 12 2

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. Alla som arbetar inom skolan har skyldighet att arbeta aktivt, utreda och vidta åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling Förskolans läroplan (Lpfö98 reviderad 2016) Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Citat Lpfö98 Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi gör det Goda livet möjligt genom Mod, Helhetssyn och Öppenhet och Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande. Vistelsen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Vi vill att alla ska få förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Alla behövs. Vi vill att alla barn ska vara delaktiga och kunna påverka sin vistelse i förskolan genom gemensamma regler som barnen har varit med och bestämt. All kränkning är oacceptabel 3

Vi har uppmärksammat att vi inte har lyft de olika områdena som vi planerade i föregående plan. Det ska finnas barnlitteratur inom alla diskrimineringsgrunderna. Vid inventeringen av vår barnlitteratur saknas det litteratur inom några områden. Vi har inte observerat någon risk för kränkning, men vi arbetar hela tiden förebyggande och det råder absolut förbud, nolltolerans för att kränka, diskriminera eller trakassera. Vi arbetar medvetet för att barnen på någon sätt får göra förlåt om något blir fel. Vi upplever att barnen känner sig trygga och trivs på förskolan. De är förväntansfulla och nyfikna när de är på förskolan. Vi tror att det beror på att vi arbetar dagligen med värdegrundsfrågor. Vi ska ge barnen ökad inblick i alla människors rättigheter. Vi ska belysa de olika diskrimineringsgrunderna extra varje månad och lägga in det i årshjulet. Likabehandlingsplanen ska vara med tillgänglig för föräldrar och därför är det viktigt att vi berättar om likabehandlingsplanens års hjul på utvecklingssamtalen. Varje månad lyfts olika områden i diskrimineringslagen. Varje avdelning skriver några kommentarer om hur området har belysts och vilka lärdomar vi gjort.t.ex. under internationella veckan. Vilka likheter olikheter är det i olika länder? Vi skall lära oss några fraser på olika språk som t.ex. Hej, Hejdå, Tack, Varsågod. 4

Alla avdelningar planerar hur de ska lyfta de olika områdena och hur de följer upp dem. Vi läser aktuell litteratur, film och pedagogerna dramatiserar olika dilemman som kan uppstå. Utifrån våra insatser bedöma vad behöver vi arbeta extra med för att öka förståelsen för alla människors lika värde. Ex. material, kompetens etc. Vi reflekterar över innehållet i Likabehandlingsplanen och säkerhetsställer att vi arbetar utifrån våra mål. Planering av kompetensutbildning kan variera dels individuellt och hela arbetslaget. I år har vi satsat på litteratur som tar upp FNs Barnkonvention ur ett barnperspektiv. Alla barn ska få möjlighet att reflektera om barns mänskliga rättigheter. All personal ska vara väl förtrogen med Barnkonventionen. En representant från Bosvedjan, Skogsbacken och Solens förskolor har ett extra ansvar för att finna ny litteratur, föreläsare. De träffas en gång per år. 5

12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Vi ska jobba kontinuerligt med vårt förhållningssätt och hur vi uttrycker oss gentemot varandra och förstärka med stödtecken. För att undvika onödig negativ uppmärksamt i barngruppen undviker vi att benämna barnets namn i dessa situationer. Blir det många negativa tillsägelser måste vi se över hur vi arbetar. För att ta reda på hur barnen uppfattar sin vistelse i förskolan görs intervjuer utifrån barnens arbetsmiljöenkät. Detta görs minst 1g/år. Tillsammans med barnen ska vi dramatisera olika situationer för att förtydliggöra hur det kan kännas. Ex. på olika situationer som kan göra någon ledsen eller glad. Alla har något bra som ska lyftas fram. Varje barn säger något bra om sina kompisar som sammanställs och presenteras i samlingen. Ord kan såra jättemycket. Öknamn när känns det OK eller inte. Man får bli arg, men aldrig genom att slåss. Hur kan man visa sin ilska? Ta hjälp av en fiffig kompis med nya idéer och tankar. Tillsammans med barnen bestämmer vi trivselregler hur vi ska vara mot varandra så att alla trivs på förskolan. Vi ska lyfta fram olikheter och förståelse för andra människors livssituationer Det ska finnas litteratur, film etc. för att öka förståelsen, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. En pedagog per förskola ansvarar. Kön Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Vi ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Åtgärd: Vara uppmärksam på språkbruket gentemot resp. kön. För att tydliggöra att både flickor och pojkar kan göra samma saker görs en gemensam bok till varje förskola. Vi ska dramatisera olika situationer utifrån ett genusperspektiv. För att locka både pojkar och flickor ska vi se till att de ska finnas material tillgängligt som lockar. 6

Etnisk Acceptera att alla har lika värde och att alla är lika viktiga och betydelsefulla trots olikheter och likheter. Barnen ska känna sig trygg och stolt över sitt ursprung Åtgärd: Lära oss lite om barnets ursprung, kunna vanliga fraser på de språk som barnen har anknytning till. Göra kartläggning intervjuer/enkäter inför våra internationella. Musik, film, litteratur ska finnas tillgängligt. Kocken lagar mat från de olika länderna under dessa veckor. Religion Göra barnen uppmärksamma på att det finns olika religioner och olika trosuppfattningar. Vi ska se godheterna i de olika religionerna Barnen ska känna sig trygg i sin tro. Åtgärd: Vid inskolningen får föräldrarna möjlighet att vara med och påverka hur de vill att vi ska lyfta fram deras religion. Vid våra högtider ska vi presentera andra trosuppfattningar, vi betonar vikten av att man kan tycka olika, det finns inget rätt eller fel. Funktionsnedsättning Miljön ska ge varje barn utmaningar och stimulans. Miljön ska inte vara ett hinder för barn som har funktions nedsättning. Åtgärd: Vi anpassar miljön utifrån barnet för att underlätta så mycket som möjligt. Hörselskada, funktionshinder, astma, allergier, stödtecken, syn etc. är funktioner som inte får begränsa barnets delaktighet i förskolans verksamhet. Sexuelläggning Vi ska förmedla samhällets gemensamma värdegrund, förståelse och acceptans för olikheter och allas lika värde. Åtgärd: Lyfta fram hur olika familjebilder kan se ut. Vad är kärlek? Skilda föräldrar, nya familjemedlemmar. En pappa kan bo med en annan pappa osv. Man behöver inte bestämma sig innan man blir vuxen. Barnmöten sker 1g/mån där lyfter vi upp de områden som finns i likabehandlingsplan. Vi använder oss av litteratur, drama, film etc. 7

Alla som arbetar inom förskolan har ett särskilt ansvar för att barn och vuxna blir sedda och bekräftade på ett positivt och rättvist sätt. För att ta reda på hur barnen uppfattar sin vistelse i förskolan görs intervjuer utifrån barnens arbetsmiljöenkät. Detta görs minst 1g/år. Tillsammans med barnen dramatisera vi olika situationer för att förtydliggöra hur det kan kännas. Vid våra barnmöten diskuterar barn och personal hur vi ska göra i olika situationer för att alla ska må bra på förskolan. Alla har något bra som ska lyftas fram. Varje barn säger något bra om sina kompisar som sammanställs och presenteras i samlingen. Ord kan såra jättemycket. Öknamn när känns det OK eller inte. Man får bli arg, men aldrig genom att slåss. Hur kan man visa sin ilska? Ta hjälp av en fiffig kompis med nya idéer och tankar. Tillsammans med barnen bestämmer vi trivselregler hur vi ska vara mot varandra så att alla trivs på förskolan. Lika behandlingsplanen ska vara väl känd och det ska finnas ett exemplar på varje avdelning och i förskolans kommunikationsplats Föräldramötet. Vid inskolning presenteras likabehandlingsplanen. Kristina Abremark förskolechef 070-681 05 54 Vid tillbud och olycksfall registerar vi det alltid i vårt system LISA. Om man som förälder misstänker att ens barn eller något annat barn utsetts för diskriminering kontakta personal eller förskolechef för ett möte. Föräldrarna uppmanas att kontakta och berätta för personal om de hör något av kränkande karaktär hemma som barnet upplevt på förskolan så detta kan åtgärdas och förebyggas. Vid kränkning görs en handlingsplan och en LISA anmälan. 8

Förskolechefen ansvara för att utreda och åtgärda. Det görs alltid en LISA anmälan. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för Den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 9

Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 10

Varje hösttermin har vi barnmöten och bestämmer hur vi ska vara mot varandra för att alla ska trivas och känna sig trygga på förskolan. En pedagog på varje avdelning ansvarar. Alla ska känna sig betydelsefull och viktig Alla ska känna sig trygga på förskolan Alla ska bli positivt bekräftad Vi ska ha roligt tillsammans Vi ska värna om vår hälsa Miljön ska vara inbjudande. Det ska finnas utmaningar som stimulerar lärandet Vi ska ta tillvara varandras styrkor och se olikheter som berikande Vi ska vara öppna för kompromisser och flexibilitet (kolla av med varandra vad vi har kommit överens om). Vad gör vi om inte alla barn känner\tycker så här? Pedagogerna har kontinuerligt samtal med barnen i både liten och stor grupp. Där samtalar vi om hur man känner sig och vad man tycker om olika saker. Man får tycka olika och alla behöver inte göra samma saker. Barnen får göra egna val och vi uppmuntrar dem att göra det. Barnen lyfter fram hur de tycker en bra kompis ska vara. Det skrivs ner och sätts upp i kamratträdet. Det är viktigt att vi skapar relationer med barnen så de känner sig trygg. Genom att vi hälsar och bekräftar alla barn så känner de sig betydelsefulla och viktiga. 11

November * Uppföljning December Religion Januari * Februari *Sexuelläggning *Kön September/ oktober *Etnisk tillhörighet Likabehandlings planen presenteras på F-mötet Lena o Elin Mars Funktionsnedsättningar 21 Rocka socka Utvärdering/kartlägg ning finns det ställen där barn känner sig otrygg? Augusti Inskolning trygghet och normer Lika behandlings planen presenteras för nya föräldrar Juli Juni April Nya mål utifrån kartläggning En från varje avdelning ansvarar Maj Likabehandlings -planen läggs ut på föräldramötet Litteratur Lagen o diskriminering Skollagen Allmänna råd skolverket Barn konventionen 12

Handlingsplan vid kränkning, diskriminering trakasserier Datum 2017-09-14 Förskola Avdelning Namn Händelse Åtgärd för att förebygga Klart Ansvarig Uppföljning Underskrift förskolechef personal förälder 13