Identifiering och omvårdnad av patienter som överkonsumerar alkohol

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper (Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad) Therese Karlsson-Tjus Michaela Person Identifiering och omvårdnad av patienter som överkonsumerar alkohol - Faktorer som kan påverka sjuksköterskans arbete - En litteraturstudie Identifying and performing nursing care of patients with excessive alcohol consumption -Factors which may influence the nurse s work - A literature study Examensarbete 15 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Datum: 11-01-28 Handledare: Examinerande lärare: Mia Forshag Ulla Wrangstål Anna-Lena Berglund Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

SAMMANFATTNING Svensk titel: Identifiering och omvårdnad av patienter som överkonsumerar alkohol Faktorer som kan påverka sjuksköterskans arbete En litteraturstudie Engelsk titel: Identifying and performing nursing care of patients with excessive alcohol consumption Factors which may influence the nurse s work A literature study. Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III - examensarbete, 15 hp, C-nivå Författare: Handledare: Therese Karlsson-Tjus, Michaela Person Mia Forshag, Ulla Wrangståhl Sidor: 22 Nyckelord: Alkohol, faktorer, identifiering, omvårdnad, sjuksköterska Överkonsumtion av alkohol är ett växande problem i samhället och i Sverige har nästan var tionde person ett riskbruk av alkohol. Mer än 60 sjukdomstillstånd kan kopplas till bruk av alkohol. I sjuksköterskans kompetensområde ingår det att ha förmåga att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2008) niostegs metod. Elektroniska sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i tio artiklar som kom att utgöra studiens resultat. Artiklarnas resultatdelar har bearbetats av författarna och sammanställts under ett tema med fyra kategorier, varav en har tre underkategorier. Sjusköterskorna upplevde att de hade brist på utbildning och kunskap inom alkoholområdet. Tidsbrist och otillräckligt stöd från ledningen påverkade sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Det rådde även oklarhet angående vilket ansvar sjuksköterskan hade för identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Sjuksköterskorna hade blandade känslor inför att diskutera alkohol med patienterna då de ansåg att det var ett känsligt ämne. Godkänd Datum Examinerande lärare

Innehåll Introduktion... 4 Alkohol och överkonsumtion... 4 Alkoholberoende och alkoholmissbruk... 4 Screening och kort rådgivning... 5 Omvårdnad... 6 Problemavgränsning... 6 Syfte... 7 Metod... 7 Litteratursökning och urval... 7 Databearbetning... 9 Etiska överväganden... 10 Resultat... 10 Utbildning och kunskap... 11 Organisationen... 12 Arbetsmiljö... 12 Direktiv... 12 Ansvar... 12 Attityder och känslor... 13 Erfarenheter av patienter och anhöriga... 14 Diskussion... 14 Resultatdiskussion... 14 Metoddiskussion... 17 Klinisk betydelse... 18 Fortsatta studier... 18 Slutsats... 18 Referenser... 19 Artikelmatris... Bilaga 1

Introduktion Överkonsumtion av alkohol har blivit ett stort hälsoproblem i samhället och det finns ett flertal sjukdomstillstånd som kan relateras till bruk av alkohol (World Health Organization [WHO] 2007). Enligt Wadell och Skärsäter (2007) är alkoholberoende och alkoholmissbruk två av de vanligaste psykiska sjukdomarna. I sjuksköterskans kompetensområde ingår det att ha förmåga att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa (Socialstyrelsen 2005). Sjuksköterskan har ansvar att vårda patienter med alkoholrelaterade problem, men enligt Mackereth (1995) samt Harrington- Dobinson och Blows (2007) får sjuksköterskan inte tillräckligt med utbildning och träning för att kunna hantera detta. Alkohol och överkonsumtion Alkoholhaltiga drycker fungerar som stämningshöjande medel och är en central del i flera sociala sammanhang (WHO 2007). Vid intag av alkohol påverkas hjärnans belöningssystem, vilket ger lustkänslor och lindrar ångest (Malmqvist & Thulin 2010). Den aktiva substansen i alkoholhaltiga drycker är etanol (Dufour 1999). Etanol är en giftig substans som är relaterad till mer än 60 sjukdomstillstånd (WHO 2007) och det är även den näst största bevisade orsaken till cancer (Austoker 1994). Överdriven alkoholkonsumtion kan på kort sikt ge negativa konsekvenser så som att kreativiteten och produktiviteten minskar (Sieck et al. 2004). Långsiktigt kan överdriven alkoholkonsumtion skynda på utvecklingen av kronisk sjukdom relaterad till åldrandet. Det är även en bidragande orsak till skrumplever och epilepsi samt ökar risken för att drabbas av neuropsykiatriska och hjärt- och kärl sjukdomar (WHO 2010). Enligt Socialstyrelsen (2007) har befolkningsstudier visat att personer med alkoholproblem har en ökad risk för psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Varje år dör mellan 5000 och 7000 svenskar till följd av sjukdomar eller skador som har samband med alkohol (Hjärnfonden 2010). Enligt WHO (2010) är alkohol en bidragande orsak till en tredjedel av alla mord i världen samt en tredjedel av alla motorcykelolyckor. Av alla patienter som kommer till akutsjukvården i Sverige är det en femtedel som har alkoholproblem (Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning [CAN] 2010). I Sverige är det cirka en miljon människor som har ett riskbruk av alkohol, vilket innebär att de har en alkoholkonsumtion som medför ökad risk för skador. För män är gränsen för riskbruk 14 standardglas per vecka och för kvinnor nio standardglas per vecka. Ett standardglas motsvarar 33 centiliter (cl) starköl, 12 cl vin eller 4 cl sprit. Tillstånd som enligt Dufour (1999) oftast finns innan en person blir diagnostiserad som alkoholberoende är heavy drinking (intensivdrickande), riskyor at risk drinking (riskabelt drickande eller drickande i riskzonen), problem drinking (problemdrickande) och alcohol misuse (alkoholmissbruk). Alkoholberoende och alkoholmissbruk Vid hög och frekvent alkoholkonsumtion kan beroendesymtom uppstå, dessa kan yttra sig som nervositet, ångest och i värsta fall krampanfall (WHO 2007). Ordet beroende kommer från grekiskan och betyder att vara förslavad, vara tvungen (Zohar 2010). Ett beroendetillstånd kännetecknas enligt det amerikanska klassifikationssystemet 4

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders [DSM IV] (Herlofson & Landqvist 2002) av: toleransutveckling, abstinenssymtom, större intag av substansen under längre tid än avsett, misslyckade försök att kontrollera och begränsa bruket, att inskaffandet och bruket av substansen tar upp en stor del av vardagen, fortsatt nyttjande trots vetskap om psykisk och fysisk påverkan samt att fritid, arbete och socialt liv blir lidande. Minst tre av dessa kriterier måste uppfyllas inom loppet av tolv månader för att tillståndet ska klassas som beroendesjukdom. Beroende går inte att bota men i de flesta fall att behandla genom terapi och medicinering (Hjärnfonden 2010). Vissa personer löper större risk att drabbas av beroende, bland annat personer som har genetiska anlag för att utveckla beroende, de som har haft tidiga alkoholvanor eller lider av annan psykisk sjukdom samt de som varit med om traumatiska händelser i livet (Jethwa 2009; Malmquist & Thulin 2010). En person som är beroende av en substans behöver inte samtidigt vara missbrukare (Malmquist & Thulin 2010). Exempelvis kan en person vara beroende av nikotin eller koffein utan att det uppfyller kriterierna för missbruk, som kan ses nedan. Enligt DSM IV (Herlofson & Landqvist 2002) ska minst ett av följande kriterier uppfyllas inom loppet av tolv månader för att klassas som missbrukare: upprepat substansbruk vid situationer där det är hög risk för fysisk skada, sociala problem kopplat till substansbruket, problem med att följa lagar relaterat till substansbruket samt misslyckande med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet på grund av upprepat substansbruk. Alkoholmissbruk är ett betydande hälsoproblem och kostnaden för samhället och individen är enorm (Ceylan-Isik et al. 2010). Screening och kort rådgivning Då problem med alkoholkonsumtion ökar gradvis borde personer med riskfylld och skadlig konsumtion upptäckas och åtgärdas i ett tidigt stadium (Babor & Higgins-Biddle 2001). Screening avser att föra fram något misstänkt eller påvisa ett problem, men är inte diagnostiskt (Connors & Volk 2003). Ibland används screening inom sjukvården, vilket betyder att olika befolkningsgrupper (populationer) undersöks när det gäller vissa symtom eller riskfaktorer (Socialstyrelsen 2007). Screening kan utföras på speciella riskgrupper eller på hela befolkningsgrupper. Screening-instrument som frekvent används inom primärvården är de olika frågeformulären CAGE, AUDIT och Michigan Alcoholism Identification Test varav AUDIT är det vanligaste (Babor & Higgins-Biddle 2001). Om screeningen påvisar att alkoholproblem föreligger ska ytterligare utvärdering, rådgivning eller specialiserad behandling utföras (Connors & Volk 2003). Definitionen av kort rådgivning (brief intervention) varierar (Heather 1995; Jönsson et al. 1995). Enligt Socialstyrelsen (2007) är kort rådgivning, som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal, en effektiv metod för att minska alkoholkonsumtionen hos patienter med begynnande alkoholproblem. Det kan syfta till korta terapeutiska eller förebyggande samtal som utförs av vårdpersonal som vanligtvis inte är specialiserade inom beroendebehandling (Heather 1995; Jönsson et al. 1995). Generellt sett inkluderar ett samtal information om alkoholens negativa effekter, information om patientens alkoholkonsumtion jämfört med rekommenderade gränser, återkoppling till laboratorietester, information om fördelarna med att dricka mindre och uppmuntran att minska intaget av alkohol. Det går att påverka överdriven alkoholkonsumtion genom screening och kort rådgivning (Freemantle et al. 1993), vilket har visat sig vara en 5

effektiv metod (Poikolainen 1999). Sjuksköterskor har identifierats vara lämpliga för att screena patienter samt att tillhandahålla akut och åtgärdande behandling till patienter med alkoholrelaterade problem (Griffiths et al. 2007). Omvårdnad Enligt International Council of Nurses [ICN] etiska kod för sjuksköterskor (2005) är sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden att: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Syftet med omvårdnad är enligt Orlando (1990, s. 9) to supply the help a patient requires in order for his needs to be met. Orlando (1990) förklarar i sin teori tre faktorer som ingår i omvårdnadsprocessen, vilka är: patientens beteende, sjuksköterskans reaktion och sjuksköterskans handlingar som är anpassade efter patientens behov. Interaktionen mellan dessa faktorer utgör omvårdnadsprocessen. Patientens beteende observeras av sjuksköterskan i en direkt sjuksköterske- patient situation. Sjuksköterskans reaktion består av tre aspekter: uppfattningar, tankar och känslor angående patientens beteende. Dessa aspekter reflekterar hennes personlighet och leder till att alla sjuksköterskor reagerar olika på patientens beteende. Handlingarna som sjuksköterskan utför inkluderar enbart vad hon/han säger eller gör anpassat för patienten. Enligt Socialstyrelsen (2005) innebär ett av sjuksköterskans kompetensområde att hon/han ska ha förmågan att identifiera hälsorisker och aktivt förebygga dessa. Studien av Harrington-Dobinson och Blows (2007) visar att sjuksköterskan har ett stort ansvar i att upptäcka och behandla alkoholproblem. Det är viktigt att alla sjuksköterskor har kunskap om screening, utvärdering och hantering av patienter som överkonsumerar alkohol, samt att de kan utföra god omvårdnad och säkerhet för patienter (Ragaisis 2004). I samband med att patienten söker vård bör sjuksköterskan göra en bedömning av patientens psykiska och psykosociala omvårdnadsstatus (Ehnfors et al. 2000). Frågor om alkoholvanor ingår i den psykosociala omvårdnadsstatusen. För att sjuksköterskan ska kunna få önskad information är det av stor betydelse att ha god kommunikationsförmåga samt att visa respekt och empati (Socialstyrelsen 2005). Problemavgränsning Alkoholhaltiga drycker används vid många sociala sammanhang på grund av sin stämningshöjande effekt, men alkohol påverkar även kroppen på flera negativa sätt. Överkonsumtion av alkohol är ett växande problem i samhället och ett flertal sjukdomar kan relateras till överdriven alkoholkonsumtion. Nästan var tionde person i Sverige har en alkoholkonsumtion som kan klassas som riskfylld. Detta medför att sjuksköterskan i sitt dagliga arbete kommer att möta patienter med överkonsumtion av alkohol. Det är därför viktigt att alla sjuksköterskor har kunskap om identifiering av patienter som överkonsumerar alkohol, samt att de kan utföra god omvårdnad gentemot dessa patienter. Orlando (1990, s. 23) uttrycker följande It is the nurse s direct responsibility to see to it that the patient s needs for help are met either by her own activity or by calling in the help of others. Enligt Socialstyrelsen (2007) är omvårdnad av alkoholberoende och missbrukare ett område där studier i hög grad saknas. Då sjuksköterskan ansvarar för att förebygga och främja hälsa, är det viktigt att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans arbete med att identifiera och utföra omvårdnad gentemot patienter med överkonsumtion av alkohol. 6

Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Metod Metoden var litteraturstudie. Det innebär att valda studier beskrivs och analyseras, för att få en överblick av den forskning och litteratur som finns inom ett visst ämnesområde (Forsberg & Wengström 2008). Litteraturstudien följer Polit och Becks (2008) niostegs metod, översatt av författarna: 1. Formulera syfte och eventuell frågeställning. 2. Utforma sökstrategi. Välj databas, identifiera sökord samt bestäm vilka inklusions- och exklusions- kriterier som ska användas. 3. Sök efter artiklar som stämmer överens med syftet. Dokumentera hur sökningarna går till. 4. Välj artiklar utifrån relevans och lämplighet ta bort opassande eller irrelevanta artiklar. 5. Läs utvalda artiklar. Identifiera eventuellt nya artiklar och upprepa i så fall sedan steg 3 och 4. 6. Sammanfatta och tolka information från studierna. 7. Kritisera och bedöma artiklarnas relevans. 8. Analysera, sammanställa information och identifiera teman. 9. Gör en kritisk sammanfattning. Litteratursökning och urval Först formulerades syftet med denna studie. I enlighet med steg två i Polit och Becks (2008) modell identifierades sökord utifrån studiens syfte, vilket resulterade i sex olika sökord. Dess engelska översättning letades upp i SweMed+ och motsvarande sökord letades upp i respektive databas, där varje sökord söktes enskilt och i kombination (Tabell 1). Följande databaser har använts för sökning efter artiklar: CINAHL, PsycINFO och PubMed. Inklusionskriterierna var artiklar publicerade mellan januari år 2000 och september år 2010, artiklar skrivna på engelska eller svenska, studierna skulle avse personer över 18 år och artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade. Såväl kvalitativa som kvantitativa artiklar inkluderades. Exklusionskriterierna var litteraturöversikter och artiklar som inte svarade mot syftet. 7

Steg tre innebar att författarna sökte artiklar i de olika databaserna. Sökorden i CINAHL letades upp genom CINAHL headings, vilket gav följande sökord: Behavior and behavior mechanisms och Alcohol-related disorders. Nurs* söktes som fritext och med funktionen trunkering, vilket innebär att alla ord som börjar med nurs inkluderas i sökningen. Funktionen exploded search användes för sökorden i CINAHL headings för att få en utökad sökning med dess undergrupper. Samtliga tre sökord gav i kombination 151 träffar när begränsningar (Tabell 1) användes. I PubMed letades Mesh termer upp, vilket resulterade i samma sökord som i CINAHL. I kombination gav dessa tre sökord 165 träffar med begränsningar. Motsvarande sökord i PsycINFO letades upp genom thesaurus vilket resulterade i följande sökord: Drug abuse, Therapeutic processes och Health personnel attitudes. För sökordet Drug abuse valdes funktionen exploded för att få med undergrupper som berörde alkohol. Vid kombination av alla tre sökorden blev resultatet 206 träffar med begränsningar. Tabell 1. Sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt sökord som använts, antal träffar och urval. Databas Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 CINAHL S1 Behavior and behavior mechanisms + 585296 S2 Alcohol related disorders 11227 + S3 Nurs* 482 976 S1 AND S2 AND S3 151 18 9 6 PubMed #1 Behavior and Behavior Mechanisms 1657685 #2 Alcohol-Related Disorders 85888 #3 Nurs* 543486 (#1 and #2) and #3 165 7 (6 i CINAHL) 4 4 PsycINFO #1 Drug abuse + 34269 #2 Therapeutic processes 14121 #3 Health personnel attitudes 10068 #2 or #3 23390 (#2 or #3) and #1 206 4 (2 i CINAHL och 1 i PubMed) 0 0 Summa 29 (7) 13 10 + = Exploded search (Utökad sökning) *= Trunkering ( )=Dubbletter: Anger antalet artiklar som även återfanns i en eller båda av de andra sökningarna. = Begränsningar i; CINAHL: Peer reviewed, publicerad mellan år 2000 och 2010, English, research article; PubMed: Humans, English, Swedish, All Adult: 19 + years, published in the last 10 years; PsycINFO: 2000-2010, humans, 18 years +, English, peer reviewed. 8

Totalt läste författarna enskilt 522 titlar och abstract, sedan diskuterades artiklarna tillsammans för att välja ut vilka som skulle ingå i litteraturstudien, i enlighet med steg fyra (Polit & Beck 2008). CINAHL sökningen gav 18 artiklar, varav fem även fanns i PubMed och en i PsycINFO. En artikel återfanns i alla tre sökningarna. Sökningen i PubMed resulterade i 13 artiklar, varav en även fanns i PsycINFO och fem i CINAHL. PsycINFO sökningen gav sju artiklar, varav en fanns i CINAHL och en i PubMed. Totalt gav dessa sökningar 29 unika artiklar till urval ett, efter att dubbletter sorterats bort. De unika artiklarna och dubbletterna summeras i tabell 1. Författarna läste, i enlighet med steg fem och sex (Polit & Beck 2008), artiklarna i urval ett noggrant för att se om syfte, urval, metod och huvudresultat var relevanta och lämpliga för litteraturstudien inför urval två. Totalt exkluderades 16 artiklar, av dessa var det åtta som inte följde forskningsprocessen och fem som inte svarade på litteraturstudiens syfte och tre där flera professioner ingick och inte enbart sjuksköterskans svar gick att utläsa. De 13 artiklarna som återstod i urval två, har i enlighet med steg sju (Polit & Beck 2008) granskats individuellt av författarna enligt ett protokoll för granskning av vetenskapliga kvalitativa respektive kvantitativa artiklar framtaget av Avdelningen för omvårdnad (2004). Totalt exkluderades tre artiklar i urval två, varav den första artikeln saknade bortfallsanalys, urvalskriterier, beskrivning av validitet och reliabilitet samt etiskt godkännande. Den andra artikeln som exkluderades hade otydligt bortfall, oklar metoddel och saknade etiskt godkännande. Den tredje artikeln som exkluderades saknade beskrivning av validitet och reliabilitet, etiskt godkännande samt hade brister i diskussionen. De tio artiklar som gick igenom granskningen utgjorde urval tre och därmed resultatet för denna litteraturstudie. Av dessa var nio artiklar kvantitativa och en var kvalitativ. Databearbetning Artiklarna från urval 3 har i överensstämmelse med steg åtta (Polit & Beck 2008) analyserats och använts i studiens resultat. Författarna har enskilt läst de utvalda artiklarnas resultatdel noggrant ett flertal gånger, gjort markeringar i texten och antecknat meningar som ansågs vara relevanta för syftet. Detta gjordes enskilt av båda författarna för att undvika feltolkningar och att relevant data skulle försummas (Polit & Beck 2008). Därefter har författarna läst resultaten tillsammans samt diskuterat var och ens markeringar och anteckningar. De båda författarnas markeringar och anteckningar som ansågs relevanta för syftet jämfördes med varandra och sammanställdes skriftligt. Varje mening klipptes ut och meningar med liknande innebörder ordnades i passande grupper. Dessa grupper bildade preliminära underkategorier. De underkategorier som hade någon gemensam nämnare bildade en kategori. En kategori i taget har bearbetats, vilket ledde fram till att underkategorierna i tre av fyra kategorier togs bort för att i dessa tre kategorier tydliggöra sambanden i resultatet. I den fjärde kategorin behölls underkategorierna då författarna såg tydliga gränser mellan de olika underkategorierna. Kategorinamnen framkom efter hand som kategorierna framträdde och utifrån dessa synliggjordes ett gemensamt tema. Kategorierna som framkom har det gemensamma temat sjuksköterskan då alla faktorer utgår från honom/henne. I enlighet med det sista steget i Polit och Becks (2008) metod gjordes en kritisk sammanfattning av resultatet. Författarna valde att arbeta med en kategori i taget där de jämförde likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat, för att sedan översätta och sammanställa resultatet. 9

Etiska överväganden Innan genomförandet av en litteraturstudie är det av vikt att ta ställning till ett etiskt förhållningssätt. Författarna till litteraturstudien har strävat efter att använda etiskt granskade artiklar som fått tillstånd av en etisk kommitté (Forsberg & Wengström 2008; Polit & Beck 2008), dock har artiklar utan detta tillstånd använts men enbart då det har funnits ett etiskt ställningstagande beskrivet. Författarna intygar att de har gjort sitt bästa för att inte förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera i samband med presentationen av resultatet (Vetenskapsrådet 2010). Samtliga artiklar som ingick i litteraturstudien har presenteras i resultatet för att inte undanhålla information (Polit & Beck 2008). Översättning av artiklarna har skett så korrekt som möjligt av författarna tillsammans och citaten har återgetts på originalspråk för att undvika förvrängning av innehållet. Författarna har tagit hänsyn till dessa aspekter då lagen om etikprövning av forskning som avser människor anger att: Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning (SFS 2003:460). Resultat Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar, vilka redovisas i matrisen (Bilaga 1). Faktorerna som framkommit i resultatet kommer att redovisas under fyra kategorier vilka är Utbildning och kunskap, Organisationen, Attityder och känslor samt Erfarenheter av patienter och anhöriga (Figur 1). Kategorin Organisationen har även dessa tre underkategorier: Arbetsmiljö, Direktiv och Ansvar. Utbildning och kunskap Erfarenheter av patienter och anhöriga Sjuksköterskan Organisationen Attityder och känslor Figur 1. Faktorer som kan påverka sjuksköterskan. 10

Utbildning och kunskap Under denna kategori synliggörs sjuksköterskans tillgångar och brister samt behov av utbildning och kunskap. Sjuksköterskornas självskattade kunskap var hög när det gällde hälsokonsekvenser vid överkonsumtion av alkohol (Pillon & Laranjeira 2005; Willaing & Ladelund 2005) och de angav att de hade kännedom om definitionen av riskfylld alkoholkonsumtion (Aalto et al. 2001). Trots detta rådde osäkerhet gällande rekommenderade dryckesgränser (standardglas) (Lock et al. 2002) och det var få som kände till det rekommenderade högsta intaget av alkohol per tillfälle och vecka (Lock et al. 2002; Pulford et al. 2007). Denna osäkerhet ledde till svårigheter för sjuksköterskan att ge råd till patienterna angående alkoholkonsumtion (Lock et al. 2002), vilket visar sig i följande citat från en sjuksköterska: I m slightly puzzled on that one because they did change it, they put women s up to 21 and men s up to 28 and then they seemed to withdraw it didn t they so I was a little confused, so I stick to 14 and 21 but in fact could you tell me are we recommending 21 and 28 or 14 and 21? ( Lock et al. 2002, s. 338). Sjuksköterskorna ansåg att de kunde motivera patienter till behandling och prata med patienterna om alkoholkonsumtion (Aalto et al. 2001). De sjuksköterskor som fått utbildning om alkohol ansåg att de kände sig väl förberedda för att ge råd om minskning av alkoholkonsumtionen (Geirsson et al. 2005). Samtidigt upplevdes brist på kunskap och färdigheter för att hjälpa patienter som överkonsumerar alkohol (Geirsson et al. 2005; Indig et al. 2009; Lock et al. 2002; Pillon & Laranjeira 2005; Pulford et al. 2007; Tsai 2009; Willaing & Ladelund 2005). Sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap angående rådgivning till patienter vid minskning av alkoholkonsumtion (Geirsson et al. 2005; Willaing & Ladelund 2005) och enligt Aalto et al. (2001) var det få som kände till innehållet i kort rådgivning. Det var även få som kände till passande behandling för patienter med alkoholberoende (Indig et al. 2009). Vidare var de få som kände till användningen av strukturerade frågeformulär (Aalto et al. 2001) och vilka högriskgrupper som finns (Pillon & Laranjeira 2005). Det uppstod även förvirring bland sjuksköterskorna angående vilken påverkan som hemmiljön hade på den mängd alkohol som patienten intog och de möjliga goda effekterna som intag av alkohol kan ge, särskilt rött vin (Lock et al. 2002). Sjuksköterskan får otillräcklig utbildning om alkohol och alkoholrelaterade problem (Aalto et al. 2001; Geirsson et al. 2005; Holmqvist et al. 2008; Lock et al 2002; Pillon & Laranjeira 2005). Majoriteten av sjuksköterskorna i studien av Holmqvist et al. (2008) hade deltagit i högst en halv dags utbildning i att hantera riskdrickande medan de flesta sjuksköterskorna i studien av Lock et al. (2002) inte fått någon särskild utbildning alls. Studien av Aalto et al. (2001) visar även att sjuksköterskorna önskar vidare utbildning i att upptäcka patienter med en riskfylld alkoholkonsumtion och utbildning i att utföra kort rådgivning. Sjuksköterskorna anger att de behöver ytterligare utbildning inom alkoholområdet, kunskap om rådgivningstekniker för alkoholrelaterade problem och träning i hanterandet av riskfyllt drickande (Aalto et al. 2001; Geirsson et al. 2005; Holmqvist et al. 2008). Detta för att erhålla ökade färdigheter för utförandet av alkoholåtgärder (Holmqvist et al. 2008). 11

Organisationen Under denna kategori presenteras följande underkategorier: Arbetsmiljö och Direktiv. Arbetsmiljö Tidsbrist var en av de största faktorerna som hindrade sjuksköterskan från att fråga patienterna om alkoholkonsumtion (Holmqvist et al. 2008; Indig et al. 2009; Tsai 2009). Ytterligare hinder i organisationen var otillräckliga resurser (Indig et al. 2009) så som brist på personal som kan assistera och hänvisa patienterna (Tsai 2009), avsaknad av riktlinjer för att diskutera alkoholproblem med patienterna samt avsaknad av en privat miljö att diskutera i. Direktiv Om arbetsledaren uppgett att diskussioner om alkoholproblem är den minst viktiga aspekten i omvårdnad, eller om utvärdering av alkoholkonsumtion inte är en del av sjukhusets rutiner, upplevde sjuksköterskorna större hinder för att utföra detta arbete (Tsai 2009). En orsak för att fråga om patienternas alkoholkonsumtion var att det hörde till en del av sjuksköterskans uppdrag (Holmqvist et al. 2008). Sjuksköterskorna hade lättare att utvärdera patienters alkoholkonsumtion efter att det införts i arbetsrutinerna samt efter att ett systematiskt sätt att fastställa alkoholanvändning skapats och gjorts till ett formellt screeningverktyg (Tsai 2009). Ansvar Sjuksköterskorna ansåg att de hade ansvar för att fråga patienterna om deras alkoholanvändning, screena för patienternas alkoholanvändning och dokumentera detta i patienternas journaler (Indig et al. 2009). Enligt Aalto et al. (2001) och Lock et al. (2002) tyckte sjuksköterskorna att upptäckt och behandling av en tidig fas av alkoholmissbruk var lämpliga uppgifter för deras arbete. De flesta sjuksköterskorna ansåg enligt Indig et al. (2009) att vårdpersonalen kunde hjälpa patienter med alkoholproblem och de ansåg att det var värt att hänvisa patienter med alkoholproblem till en specialist. Sjuksköterskorna frågade frekvent om patienternas alkoholkonsumtion (Holmqvist et al. 2008; Indig et al. 2009; Lock et al. 2002). Enligt Lock et al. (2002) frågade sjuksköterskorna om patienternas alkoholkonsumtion vid inskrivning av ny patient, generell hälsokontroll eller i specifika utredningar för patienter med hypertoni, diabetes och hjärtinfarkt. En sjuksköterska uttryckte: Well it comes under the, if you re doing a basic health check it s there straight away, it s one of the questions asked, it comes along with the smoking and the alcohol, family history, diet and exercise and because we look at them as the risk factors towards disease so it s there and you re basically asking them how much they drink on average in a week and then you basically take it from there if they need any more advice (Lock et al. 2002, s. 337). 12

För att fastställa patienters risk för överkonsumtion av alkohol användes enligt Holmqvist el al. (2008) frågeformulär i större utsträckning av de sjuksköterskor som frekvent diskuterade alkoholfrågor än de som inte gjorde det. De som använde frågeformulär grundade vanligtvis alkoholdiskussionerna med patienterna på denna. Enligt Indig et al. (2009) var användningen av screeningverktyg ovanligt bland sjuksköterskorna. Attityder och känslor Sjuksköterskor hade negativa attityder till alkoholberoende, då de ansåg att patienterna har sig själva att skylla (Björkman et al. 2008). Sjuksköterskorna ansåg även att patienterna var svåra att prata med, att de var oförutsägbara och farliga för andra. Det fanns dock även positiva attityder till att patienter med alkoholberoende själva har en möjlighet att göra något åt sina problem, att de kan bli bättre av behandling och att de kan tillfriskna. Enligt Aalto et al. (2001) hade sjuksköterskorna positiva attityder till att diskutera alkohol och vissa tyckte även att det var en spännande utmaning att ta sig an dessa patienter (Willaing & Ladelund 2005). De ansåg att det lönade sig att diskutera (Aalto et al. 2001; Willaing & Ladelund 2005) och identifiera alkoholproblem (Indig et al. 2009). Alkoholkonsumtionen hos äldre patienter, studenter, medelklassmänniskor, affärsmän och arbetslösa oroade sjuksköterskorna mer än alkoholkonsumtionen hos gifta och medicinstuderande patienter (Lock et al. 2002). Ibland kunde sjuksköterskorna även vara mindre oroade över patienter som hade samma alkoholkonsumtion som de själva: I think a lot of middle class folk might sort of exceed that [recommended limits] quite happily with the bottle on a Saturday, bottle on a Friday between a married partner and that sort of thing, em I suppose I slightly, I m fairly lax on what they drink because I enjoy wine, so from a personal point of view I wouldn t actually, unless somebody s needing alcohol every day, if someone s having a bottle at the weekend of wine and maybe one Gin and Tonic I wouldn t bat an eye lid at that quite honestly (Lock et al. 2002, s. 339). Attityderna till de äldre patienternas alkoholkonsumtion var att den ibland kunde förbises, då sjuksköterskorna ansåg att det var för sent att oroa sig över alkoholens effekt på hälsan (Lock et al. 2002). Sjuksköterskor anser att ämnet alkohol är ett känsligt område att diskutera (Lock et al. 2002) och de anser även att det är svårt att prata med patienter som är alkoholberoende (Björkman et al. 2008). Enligt sjuksköterskan är alkohol ett av de svåraste områdena att hantera inom sjukvården, då det lätt kan göra patienten upprörd, vilket är en av orsakerna till att de undviker att fråga om patientens alkoholkonsumtion. Ytterligare ett hinder för att fråga om alkoholkonsumtionen var deras oro för att inte få något stöd från arbetskamraterna (Tsai 2009). Sjuksköterskorna upplevde oro för att inte ha tillräcklig erfarenhet, inte använda passande ord för att kommunicera (Tsai 2009) och kände tveksamhet inför hur alkoholfrågan skulle tas upp (Holmqvist et al. 2008). De kände även oro och rädsla för att kränka patienten, att patienten skulle vägra svara och att förhållandet till patienten skulle påverkas (Tsai 2009). 13

Erfarenheter av patienter och anhöriga Sjuksköterskorna hade upplevt både positiva och negativa patientreaktioner (Lock et al. 2002). De negativa reaktionerna kunde vara att patienter hade gett klagomål om sjuksköterskan till läkaren, gått därifrån, känt sig förödmjukade samt blivit aggressiva och hotfulla. Sjuksköterskorna trodde att frågor om alkohol kunde upplevas stötande för patienten (Indig et al. 2009). Hinder i utvärdering av alkoholkonsumtion kunde vara om patienten var medvetslös, vägrade samtala då de kände att det inte var relevant för behandlingen, vägrade samtala då det är lagligt att bruka alkohol, ovilja att samtala då familjen var närvarande, medvetet dolde information (Tsai 2009), var i berusat tillstånd (Indig et al. 2009) eller saknade motivation. Ibland vägrade patientens familj att samtala eller dolde information (Tsai 2009). Vissa sjuksköterskor trodde att patienterna hade positiva attityder angående att bli tillfrågade om sin alkoholkonsumtion (Aalto et al. 2001). Patienterna kunde ibland reagera positivt genom att vara ivriga att diskutera sina alkoholvanor (Lock et al. 2002). Detta kunde underlätta sjuksköterskornas arbete med att utvärdera alkoholkonsumtionen genom att patienten själv eller familjen uttryckte att det fanns alkoholproblem (Tsai 2009). Diskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som kunde påverka sjuksköterskan, som är det gemensamma temat i resultatet. De stora faktorer som framkom i resultatet var kategorierna Utbildning och kunskap, Organisationen, Attityder och känslor samt Erfarenheter av patienter och anhöriga. Sjuksköterskorna hade brist på kunskap och färdigheter samt hade fått otillräcklig utbildning om alkohol och alkoholrelaterade problem. Tidsbrist var ytterligare en faktor som hindrade identifiering av patienter med överkonsumtion av alkohol. Det fanns även brist på stöd från ledningen, men sjuksköterskorna ansåg själva att identifiering och vård av dessa patienter var lämpligt för deras arbete. Attityderna till patienter med överkonsumtion av alkohol varierade, då vissa sjuksköterskor ansåg att patienterna hade sig själva att skylla medan andra ansåg att det var värt att diskutera alkoholkonsumtion med patienterna. Sjuksköterskornas känslor inför att diskutera alkoholkonsumtion med patienterna varierade och deras upplevelser av patientreaktioner var både positiva och negativa. Resultatdiskussion Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor var osäkra på vad som gällde angående rekommenderade gränser för alkoholkonsumtion, vilket ledde till svårigheter att ge patienterna rådgivning. En studie av Happel et al. (2002) styrker detta då även sjuksköterskorna i denna studie hade brist på kunskap om rekommenderat intag av alkohol per dag och vecka. Ytterligare brister i kunskapen kunde ses då majoriteten av sjuksköterskorna i studien av Happel et al. (2002) rapporterade att de saknade kunskap 14

och utbildning gällande rådgivning till alkoholberoende patienter. Detta överensstämmer med resultatet i litteraturstudien, som också visade att sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap angående rådgivning till patienterna. Även studien av Nordqvist et al. (2006) visar att sjuksköterskorna fått för lite utbildning angående rådgivning till patienter vilket ledde till osäkerhet om hur alkoholfrågan skulle tas upp. Författarna anser att brist på utbildning och kunskap inverkar negativt på sjuksköterskans förmåga att identifiera och förebygga överkonsumtion av alkohol, vilket sjuksköterskan enligt kompetensbeskrivningen ska ha kunskap om (Socialstyrelsen 2005). Då alkoholberoende och alkoholmissbruk är två av de vanligaste psykiska sjukdomarna (Wadell & Skärsäter 2007), samt då alkoholrelaterade problem ökar i samhället (WHO 2007), anser författarna till litteraturstudien att det är av största vikt att sjuksköterskor får adekvat utbildning och kunskap om alkoholområdet. Enligt Socialstyrelsen (2007) krävs det att vårdpersonalen har utbildning i samtalsmetodik för att inte diskussionen om alkoholkonsumtion ska skapa irritation hos patienten, vilket ytterligare styrker vikten av utbildning och kunskap. Sjuksköterskorna i flera av litteraturstudiens artiklar angav tidsbrist som en hindrande faktor för att identifiera alkoholproblem (Holmqvist et al. 2008; Indig et al. 2009; Tsai 2009). Detta överensstämmer med studien av Nordqvist et al. (2006) där en sjuksköterska uttryckte tidsbristen på följande sätt: If I am under stress, I do not bring it up since if I cannot follow through, then it might go wrong (a.a, s. 196). Även studien av Karlsson et al. (2005) visade att sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med tid för att utföra alkoholåtgärder i sitt dagliga schema. Litteraturstudiens författare anser att tidsbristen är en betydande faktor som är svår för den enskilda sjuksköterskan att påverka. Därför anser författarna att det krävs en förändring i sjukvårdens organisation för att komma tillrätta med detta problem. I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskorna ansåg att de hade ansvar för screening av patienter med överkonsumtion av alkohol, att dokumentera i journalen och att erbjuda hjälp till patienterna. Detta stämmer till viss del överens med studien av Bendtsen et al. (2007) där hälften av sjuksköterskorna ansåg att alkoholförebyggande åtgärder var deras ansvar, medan sjuksköterskorna i studien av Nordqvist et al. (2006) inte alls höll med om att alkoholförebyggande åtgärder hörde till deras ansvar. Dessa blandade åsikter om ansvar, kan enligt litteraturstudiens författare tyda på osäkerhet kring gällande riktlinjer om sjuksköterskans ansvarsområde. Detta framkom även i litteraturstudiens resultat då sjuksköterskorna angav att det saknades tydliga rutiner för hur utvärdering av alkoholkonsumtion skulle utföras. Sjuksköterskor har, som tidigare nämnts, enligt Socialstyrelsen (2005) ansvar för att identifiera och förebygga hälsorisker. Författarna anser därför att det är viktigt att sjuksköterskor får tydligare anvisningar om vad ansvarsområdet innebär samt hur de ska kunna utföra åtgärderna för att kunna hjälpa de patienter som har problem med överkonsumtion av alkohol. Resultatet i litteraturstudien visade att sjuksköterskorna ansåg att alkohol var ett svårt och känsligt ämne att diskutera, då det kan väcka många känslor hos patienten. Detta får även medhåll av sjusköterskorna i en studie av Nordqvist et al. (2006) där bland annat en sjuksköterska uttryckte It really is a sensitive topic (a.a s. 196). Författarna till litteraturstudien anser att sjuksköterskornas osäkerhet kring det känsliga ämnet alkohol, skulle kunna yttra sig genom följande uttryck som sjuksköterskan enligt 15

Orlando (1990, s. 46) ofta kan få höra: Wait for the patient to take the initiative before you discuss something, Don t bring it up, Don t be so direct. Då sjuksköterskorna tyckte att alkohol var svårt och känsligt att diskutera anser litteraturstudiens författare att det finns risk för att de undviker att ta upp frågan med patienten, vilket kan ses som ett hinder till identifiering och för att kunna utföra god omvårdnad. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskorna även kände oro inför patienternas reaktion då de tillfrågades om sin alkoholkonsumtion. Orlando (1990) menar att sjuksköterskans uppfattningar, känslor och tankar angående patientens beteende påverkar hur sjuksköterskans reaktion blir i en viss situation. Författarna till litteraturstudien tolkar detta som att sjuksköterskan medvetet kan undvika att fråga en patient om alkoholkonsumtionen, på grund av uppfattningar och känslor rörande ämnet samt rädsla för hur patienten ska reagera. Detta synliggjordes i litteraturstudiens resultat som visade att sjuksköterskorna undvek frågor om alkohol på grund av oro för att förhållandet till patienten skulle påverkas. Författarna ser detta som ytterligare möjliga hinder för identifiering och behandling av patientens alkoholproblem. Dock motsägs studiens resultat av Bendtsen et al. (2007) studie där sjuksköterskorna inte upplevde att förhållandet till patienten försämrades av att patienten tillfrågades om sin alkoholkonsumtion. Denna skillnad kan enligt litteraturstudiens författare bero på att studien av Bendtsen et al. (2007) handlar om sjuksköterskorna på en akutvårdsavdelning medan denna del av litteraturstudiens resultat grundar sig på en artikel där sjuksköterskorna arbetar på kirurgisk-, psykiatrisk- och akutvårdsavdelning (Tsai 2009). Författarna tror att denna skillnad mellan resultaten skulle kunna påverkas av vilken avdelning sjuksköterskorna arbetar på. Akutvårdsavdelningar genomströmmas av fler patienter än somatiska avdelningar och medför att vårdpersonalen mer frekvent möter patienter med överkonsumtion av alkohol (CAN 2010). Författarna till litteraturstudien anser att det kanske är lättare och faller sig naturligt att fråga patienten om alkoholkonsumtionen på en akutvårdsavdelning, då patientkontakten är kortare och relationen kanske inte påverkas av diskussionen. Dessutom ska orsaken till patientens sjukdomstillstånd utredas varav en mängd frågor behöver ställas. På en kirurgisk- och psykiatrisk vårdavdelning är det oftast längre vårdtider, vilket författarna tror kan inverka till att sjuksköterskorna är mer oroliga för att relationen till patienten ska påverkas. Då beroende och missbruk klassas som psykisk sjukdom är det även vanligare att möta dessa på psykiatrisk avdelning (Socialstyrelsen 2007). Sex av studierna som ingår i litteraturstudien är utförda på vårdavdelningar på sjukhus, med vårdavdelning avses akutvårds-, kirurgisk-, medicinsk- och psykiatrisk avdelning. Tre av studierna är utförda på vårdcentraler och en är utförd inom företagshälsovården. Eftersom studierna är utförda på flera olika vårdenheter överblickar resultatet många faktorer, även om det kan finnas vissa skillnader mellan de olika avdelningarna. Detta kan göra att resultatet inte är generaliserbart för varje specifik vårdavdelning, men att majoriteten av faktorerna stämmer in på de olika avdelningarna. Av de artiklar som inkluderades i resultatet var fem studier utförda i Norden, varav tre i Sverige. Resterande hade utförts i Storbritannien, Nya Zeeland, Australien, Brasilien och Taiwan. Då hälften av studierna var utförda i Norden anser författarna att detta kan tyda på att alkohol är en stor och betydelsefull fråga i vår del av världen. Trots att 16

flertalet studier var gjorda i olika delar av världen synliggjordes inga signifikanta skillnader mellan de faktorer som påvisades i studierna. Metoddiskussion Författarna har följt Polit och Becks (2008) niostegs metod, vilken har upplevts som en tydlig och relevant metod att följa vid denna litteraturstudie. Det har varit svårt att finna relevanta artiklar som svarar på litteraturstudiens syfte, då det valda syftet verkar vara relativt outforskat. Samarbetet mellan författarna har varit en viktig styrka under arbetet med litteraturstudien. Författarna har enskilt läst de inkluderade artiklarnas resultat och sedan jämfört med varandra, vilket stärkte validiteten. En svaghet i studien kan vara de översättningar och tolkningar som gjorts av författarna från engelska till svenska. Författarna samarbetade med att översätta svåra meningar och ord, samt återgav de inkluderade citaten på originalspråk för att undvika feltolkningar. Författarna valde databaserna CINAHL och PubMed då dessa innehåller studier inom omvårdnadsforskning. Databasen PsycINFO valdes då den även berör psykologi och psykiska sjukdomar, vilket författarna ansåg relevant för att finna artiklar om alkoholberoende och missbruk. I databaserna CINAHL och PubMed användes samma sökord och sökningarna utfördes utifrån varje databas förutsättningar och funktioner. Litteraturstudiens författare valde sökordet Behavior and Behavior mechanisms vilket de ansåg var relevant för syftet då sjuksköterskans beteende skulle kunna vara en faktor. Sökordet framkom genom en sökning på undergruppen Attitudes of health personnel som författarna ansåg skulle kunna vara en faktor. Men då flera av dessa undergrupper ansågs relevanta valdes Behavior and Behavior mechanisms som sökord. För att få med patientgruppen med överkonsumtion av alkohol valdes sökordet Alcohol- related disorders. Då denna litteraturstudie utgår från sjuksköterskans perspektiv användes sökordet Nurs*. När dessa tre sökord kombinerades återstod ett urval av artiklar som ansågs relevanta för syftet. I PsycINFO användes sökordet Drug abuse, då det inte fanns något lämpligt sökord för enbart alkoholberoende och alkoholmissbruk. Sökordet Drug abuse inkluderade ämnen som handlade om alkoholmissbruk, alkoholberoende och andra alkoholproblem. Therapeutic processes användes som sökord då det täckte in känslor, beteenden, attityder och upplevelser hos patienter och vårdpersonal. Då författarna tolkar dessa ämnen som möjliga faktorer vilka skulle kunna inverka på identifiering och omvårdnad av patienter, ansågs detta vara ett lämpligt sökord. Sökordet Health personnel attitudes valde författarna att använda i PsycINFO då det inte fanns samma sökord (Behavior and Behavior mechanisms) som i de andra två databaserna och för att relevanta artiklar hittades. Dessa relevanta artiklar fanns även som dubbletter i CINAHL och PubMed och har därför inte redovisats i urval två och tre i PsycINFO. Studiens resultat grundades på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats individuellt av båda författarna enligt protokoll framtaget av Avdelningen för omvårdnad (2009). Endast en av dessa artiklar var kvalitativ och resterande nio var kvantitativa. En svaghet med att endast en kvalitativ artikel inkluderades var att det gav få beskrivande exempel i resultatet. Men den bidrog ändå med citat där sjuksköterskornas egna tankar och åsikter tydliggjordes vilket därmed stärkte innebörden av resultatet. Då litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer, anser 17

författarna att det kan vara en styrka att majoriteten av artiklarna var kvantitativa, då dessa studier syftar till att förklara och se samband. Klinisk betydelse Alla sjuksköterskor kommer någon gång att komma i kontakt med patienter som har överkonsumtion av alkohol. Det är därför av betydelse att sjuksköterskan har kunskap om identifiering och utförande av adekvat omvårdnad för att förebygga ohälsa hos patienten. Alkoholförebyggande arbete blir allt väsentligare för sjuksköterskorna då överkonsumtion av alkohol är ett ökande problem i samhället. Därför anser författarna att denna uppsats kan ha betydelse för framtida förebyggande vård, då den ger en överblick över de faktorer som kan påverka sjuksköterskans arbete med att identifiera och utföra omvårdnad till patienter med överkonsumtion av alkohol. Medvetandegörandet av dessa faktorer gör det möjligt att arbeta med att motverka de negativa faktorerna samt att förbättra och framhäva de positiva faktorerna. Fortsatta studier Författarna till litteraturstudien föreslår fortsatta studier som undersöker hur patienter med överkonsumtion av alkohol upplever alkoholdiskussioner med sjuksköterskan. Då skulle sjuksköterskan kunna få en inblick i hur patienten upplever diskussioner om alkohol, som sjuksköterskan, enligt litteraturstudien, upplever som känslig. Ytterligare ett intressant ämne att studera skulle kunna vara vilka fördomar som förekommer mot patienter med överkonsumtion av alkohol. Det kan vara viktigt att belysa dessa, då det är viktigt att medvetandegöra vilka fördomar som finns då detta skulle kunna påverka omvårdnaden. Slutsats Sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och färdigheter inom ämnet alkohol. De uppgav att de ville ha bättre utbildning om alkohol och alkoholrelaterade problem. Sjuksköterskornas egna känslor inför samtalet med patienten och deras attityder mot patienter med överkonsumtion av alkohol visade sig vara hinder för identifiering och omvårdnad. Ytterligare faktorer som hindrade sjuksköterskan var bland annat tidsbrist och brist på stöd från ledningen. Trots detta ansåg sjuksköterskorna att de hade ansvar för att utföra dessa uppgifter. Dessa faktorer kunde påverka sjuksköterskans identifiering och omvårdnad av patienter med överkonsumtion av alkohol. Sjuksköterskorna behöver bättre utbildning om alkohol och alkoholrelaterade problem för att få ökad kunskap i hur identifiering och omvårdnad ska utföras till patienter med överkonsumtion av alkohol. Det behöver även finnas tydligare riktlinjer på arbetsplasten för att sjuksköterskorna ska kunna utföra identifiering och omvårdnad på ett adekvat sätt. 18

Referenser Aalto, M., Pekuri, P. & Seppä, K. (2001). Primary health care nurses and psysicians attitudes, knowledge and beliefs regarding brief intervention for heavy drinkers. Addiction, 96, 305-311. Austoker, J. (1994). Reducing alcohol intake. British Medical Journal, 308, 1549-1552. Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III examensarbete, 15 hp (kurskod: OMGC21, rev 2009-01-27). Karlstad: Karlstads Universitet. Babor, T.F. & Higgins-Biddle, J.C. (2001). Brief intervention for hazardous and harmful drinking: a manual for use in primary care. World Health Organization: Geneva. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://whqlibdoc.who.int/hq/2001/who_msd_msb_01.6b.pdf [2010-10-21]. Bendtsen, P., Holmqvist, M. & Johansson, K. (2007). Implementation of computerized alcohol screening and advice in an emergency department a nursing staff perspective. Accident and Emergency Nursing, 15, 3-9. Björkman, T., Angelman, T. & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 170-177. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning [CAN] (2010). Hur farlig är alkoholen? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.can.se/sa/node.asp?node=1497 [2010-09-29]. Ceylan-Isik, A.F., McBride, S.M. & Ren, J. (2010). Sex difference in alcoholism: Who is at a greater risk for development of alcoholic complication? Life Sciences, 87, 133-138. Connors, G.J. & Volk, J. (2003). Self-report screening for alcohol problems among adults. I Allen, J.P. & Wilson, V.B. (red.) Assessing Alcohol Problems a Guide for Clinicians and Researchers. Washington DC: US Department of Health and Human Services, 21-35. Dufour, M.C. (1999). What is moderate drinking? Defining drinks and drinking levels. Alcohol Research & Health, 223, 5-14. Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2000). VIPS-boken. Om en forskningsbaserad modell för dokumentation och omvårdnad i patientjournalen. Stockholm: Vårdförbundet. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. 19