Varför är det viktigt att ställa frågor om suicid vid psykisk ohälsa? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Varför är det viktigt att ställa frågor om suicid vid psykisk ohälsa? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Innehåll Inledning Patientmedverkan Psykosocial arbetsmiljö och psykisk ohälsa inkl suicid Utmattningssyndrom (UMS), stressrelaterad psykisk ohälsa Sammanfattning

Patientmedverkan

Psykosociala arbetsmiljöförhållanden, psykisk ohälsa och suicid

Arbetsrelaterade stressorer som orsak till psykisk och fysisk ohälsa Arbetsrelaterade stressorer påverkar arbetstagares fysiska och psykiska hälsa negativt (Li, J et al. 2016, Leka 2011 m.fl) Bland ett antal arbetsrelaterade stressorer var organisatoriska hinder och interpersonella konflikter starkast associerade till uppkomsten av fysiska symptom gastrointestinala problem och sömnstörningar var relaterade till flest stressorer (Nixon et al 2011. Can Work Make you sick? A MetaAnalysis of the Relationship Between Job Stressors and Physical symptoms)

Anspänt arbete och risk för klinisk depression Review, metaanalys N>140 000 Anspänt arbete (job strain, eng), en kombination av höga krav och låg kontroll Resultat Prevalensen anspänt arbete 16.6%, medelålder 43.4 år Anspänt arbete var associerat till ökad risk för klinisk depression [RR 1.77 (95% (CI) 1.472.13] Långvarig exponering för anspänt arbete tycks vara relaterat till högre risk, än exponering vid ett enstaka tillfälle (Madsen I.E.H. et al. Job strain as a risk factor for clinical depression: systematic review and metaanalysis with additional individual participant data. Psychol med 2017)

Arbetsrelaterade stressorer och suicid Australiensisk studie om relationen mellan arbetsrelaterade psykosociala stressorer (höga krav och låg kontroll) och suicidrelaterad Suicid var i denna studie vanligare bland män 84% Riskfaktorer/skyddsfaktorer för suicid: Män låg kontroll OR 1.35; (95% CI 1.261.44; p<.001) höga arbetskrav OR 1.36; (95% CI 1.261.46; p<.001) Kvinnor höga arbetskrav OR 0.81; (95% CI 0.720.92; p<.002) (förklaring: kan höga krav hos kvinnor möjligen uppfattas som positivt, och ett sätt att få kontroll?) (Milner A et al. Low Control and High Demands at Work as Risk Factors for Suicida: An Australian National PopulationLevel CaseControl Study. Psychosomatic medicine 2017, 79(3):358364)

Mobbing på arbetet Longitudinell australiensisk kohortstudie N=1466 STUDIE AV 1) Prevalensen av mobbing och dåligt bemötande på arbetet 2) Skiljer sig mobbing från andra negative händelser på arbetet 3) Bidrar mobbing till uppkomst av depression och ångest RESULTAT Mobbing rapporterades av 7% Blivit mobbade någon gång i arbetet 46.4% Personrelaterad och arbetsrelaterad mobbing var vanligare än våld eller hot Självrapporterad mobbing eller uppmätt med instrument, var oberoende prediktorer för depression/ångest Butterworth P et al. Why it's important for it to stop: Examining the mental health correlates of bullying and illtreatment at work in a cohort study. Aust N Z J. Psychiatry. 2016

Kontroll, krav, osäkerhet i arbetet, stöd av chef och mobbing, som riskfaktorer för suicid, en tvärsnittsstudie N=1000 RESULTAT Högre kontroll och säkerhet på arbetet var associerat med lägre risk för tankar på suicid Lågt stöd av chefen, höga arbetskrav, stor osäkerhet i arbetet och kvinnligt kön predicerade förekomst av mobbing Mobbing eller trakasserier på arbetet medförde ökad risk för tankar på suicid (OR 1.54 (95% CI 1.16 2.05) (Milner A et al. Psychosocial working conditions and suicide ideation. JOEM 2016)

Yrke och risk för suicid Review och metaanalys, studier N= 34 RESULTAT Arbetslöshet är en etablerad riskfaktor för psykisk ohälsa det är dock vanligare med suicid bland individer i arbete Psykosociala riskfaktorer skapar stress i arbetet vilket sannolikt är en riskfaktor för suicid Det finns en stegvis gradient, yrken med lägst socioekonomisk status har högst risk, och högstatusyrken lägst risk för suicid* Arbetare och städare (RR 1.84, 95% CI 1.46 2.33) Maskinoperatörer och däckbesättning (RR 1.78, 95% CI 1.22 2.60) Jordbrukare (RR 1.64, 95% CI 1.19 2.28) Lägst risk sågs bland föreståndare och präster (Milner et al. Suicide by occupation. Review and metaanalysis. The British Journal of Psychiatry. 2013)

Yrke och suicid Tidigare studier har visat att vissa yrkesgrupper såsom läkare, sjuksköterskor, poliser och lantbrukare har ökad risk för suicid, vilket skulle kunna förklaras av tillgång till letala redskap: Tuckman Jet al. Occupation and suicide. Ind med Surg. 1964 Reinhardt GR, Linden LL. Suicide by industry and occupation. Suicide life Threat behav.1982 Vena JE et al. Mortality of a municipal worker cohort: 111. Police officers. Am J Ind Med. 1986 Violanti JM et al. A comparative evaluation of police suicide rate validity. Suicide Life Threat Behav. 1996 Judd F et al. Understanding suicide in Australian farmers. Asoc Psychiatry psychiatr Epidemiol. 2006

Tillgång till letala metoder..utgör en signifikant ökad risk för självmord Australiensisk retrospektiv populationsstudie, 20012012 visar att individer med tillgång till skjutvapen, läkemedel eller droger samt kolmonoxid, har ökad risk för suicid jämfört med de som arbetar i andra yrken Överrisk Kvinnor Män 3.02 (95% CI 2.60 to 3.50, p<0.001) 1.24 (95% CI 1.16 to 1.33, p<0.001) (Milner A 1,2, Witt K 3, Maheen H 4, LaMontagne AD 4. Access to means of suicide, occupation and the risk of suicide: a national study over 12 years of coronial data. BMC Psychiatry. 2017 Apr 4;17(1):125. doi: 10.1186/s1288801712880. )

Är arbetstidens längd relaterat till fysisk och psykisk ohälsa? Metaanalys RESULTAT Lång arbetstid och psykisk hälsa (liten signifikant riskökning för psykisk ohälsa) för dem som redan hade psykiska problem så spelade det större roll Total CVD risk befolkningen 8%, vid långa arbetsdagar 9% (liten signifikant skillnad) Total risk för stroke risk 3%, vid långa arbetsdagar 4% (liten signifikant skillnad) Total risk för övervikt och fetma, vid långa arbetsdagar (icke signifikant skillnad) (Kivimäki M et al. Long working hours and risk of coronary heart disease and stroke: a systematic review and metaanalysis of published and unpublished data for 603,838 individuals. Lancet 2015)

Arbetstid och psykisk hälsa Australiensisk kohortstudie 20012012, N >18.000 Referens: 3540 tim/v Primärt effektmått SF36, mentala skalan RESULTAT Individer som arbetade 4959 tim/v eller 60 tim/v eller mer, hade sämre psykisk hälsa (p<0.001) respektive (p=0.003) jämfört med de som arbetade 3540 tim/v Skillnaden var större för kvinnor jämfört med män som arbetade 4959 tim/v Individer med avancerade arbeten jämfört med mindre avancerade, hade sämre mental hälsa i relation till arbetstidens längd Milner et al. Working hours and mental health in Australia: evidence from an Australian populationbased cohort, 20012012 Occupat Environ Med. 2015.

Obekväm arbetstid relaterat till psykisk ohälsa (Australiensisk studie N=> 20.000) METOD STRESSORER 1. Långa arbetsdagar 2. Nattarbete 3. Oregelbunden arbetstid 4. Lång resväg (>45 min varje väg) RESULTAT Ökad psykosocial stress medförde ökad risk för sämre psykisk hälsa, kumulativ effekt En stressor 42% riskökning för psykisk ohälsa, osv

Övertid, sömnduration och risk för suicid (N=100.000) MEKANISM Övertid förkortad sömn depression suicid Tupplur 15 min: medförde bättre hälsa och bibehållen nattsömn METOD Övertid <30 tim/mån, 3060 tim/mån > 60 tim/mån Sömnduration <6 tim/d, 68 tim/d >8 tim/d RESULTAT Risk för suicid Sömnduration < 6 tim RR 1.38 Övertid > 60 tim/mån RR 1.2 Övertid > 60 tim/m+ sömn <6 tim/n RR 1.63

Utmattningssyndrom symptom, diagnos, förlopp

Långvarig hög stressbelastning + ++ +++ ++++ +++++ +++++++++++++ Lindriga symptom Uttalade symptom Psykiska Somatiska Beteendeförändringar Utmattningssyndrom eller anna psykisk ohälsa Somatisk sjukdom Konflikter

Stressande händelser kan leda till akuta och posttraumatiska stressyndrom Kronisk stress utan tillräcklig återhämtning kan leda till utmattningssyndrom

Klassifikation av stressinducerad psykisk ohälsa ICD 10 Anpassningsstörning F43.2 Akut stressyndrom F 43.0 Posttraumatiskt stressyndrom F43.1 Utmattningssyndrom F43.8

Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.*

Utmattningssyndrom, förlopp Energi Akut belastning Prodromalsymptom Balanserad energinivå Långvarig hög stressbelastning Rehabilitering

Efter 18 månader uppvisade en tredjedel fortfarande symptom på utmattning (SMBQ 4) Förloppet var inte relaterat till kön eller ålder Lång duration av symptom innan konsultation var associerat med en längre återhämtningstid Glise et al. BMC Psychiatry 2012

Symptom på depression och ångest hos UMS patienter (n=232) HAD = Hospital Anxiety and Depression Scale Glise et al. BMC Psychiatry 2012

100% 90% 80% Baseline 18 months 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stomach pain Back pain Pain in amrs, legs, joints Pain or problems with sexual intercourse Headaches Chest pain Dizziness Fainting spells Feeling heart pound or race Shortness of breath Constipation,loose bowels, or diarrhea Nausea, gas or ingestion % Patients

De mest framträdande symptomen vid utmattningssyndrom Energibrist Kognitiva störningar Ökad stresskänslighet Sömnstörningar

Kognitiva störningar ett allvarligt problem vid UMS Nedsatt exekutiv funktion och uppmärksamhet, förlångsammad Långvariga problem som kan ha betydande påverkan på arbetsförmåga

LIVSKVALITET Psychological General Well Being (PGWB) 110 105 Ref. population Män (104) Ref. population Kvinnor (101) Kvinnor med klimakteriebesvär Patienter med lättare hjärtsvikt (95) UMS 6 mån (88) Patienter med obehandlade magsår, svårare kärlkramp eller svårare hjärtsvikt (85) 100 95 90 85 80 Poängsumma (22132) medelvärde N = 340 (nybesök) N = 195 (6 mån) UMS nybesök, med el utan depression (73) Patienter på psykiatrisk akutmottagning (69) 75

Interventioner på individnivå har begränsad påverkan på tillfrisknandet vid sjukskrivning för psykisk ohälsa Inkludera arbetsplatsen så snart det går! Avstämningsmöte Anpassa arbetet Successiv arbetsåtergång Samordningsinsatser vb

Sammanfattning

Förhållanden på arbetsplatsen har stor betydelse för den psykiska och fysiska hälsan Flera olika faktorer på arbetet är starkt relaterade till ökad risk för suicid Vid psykisk ohälsa måste vården bli bättre på att ställa frågor om förhållanden på arbetet, och arbetsgivaren bör involveras i rehabiliteringen för att påverka återgång i arbete vid sjukskrivning Utmattningssyndrom kan vara en mycket allvarlig sjukdom, och förhållanden på arbetsplatsen i kombination med privata stressorer är i majoriteten av fallen orsak till uppkomsten Organisatoriska åtgärder på arbetet bör vara del av det förebyggande arbetet mot suicid

www.vgregion.se/stressmedicin