Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet med hjälp av tidigare studier som undersökt samma tema. En litteraturstudie är en systematisk genomgång av litteraturen inom ett visst område. Litteraturen ifråga ska vara vetenskaplig, framförallt i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Förslag på arbetsgång: 1 Planeringsfas Välj en frågeställning (ämne) som intresserar dig och gör en första sökning i databaser för att förvissa dig om att det finns vetenskapliga publikationer i ämnet. (t.ex. i Finna, Alma eller Google Schollar) Definiera syftet så att det är: - Väl avgränsat och tydligt - Möjligt att uppnå via publicerade vetenskapliga artiklar - Rimligt att ringa in inom den tid som avsatts för avhandlingsarbetet 2. Handledning: Innan du börjar nästa fas bör du diskutera följande med din handledare: Är mitt syfte väldefinierat och uppfyller kraven under punkt 2? Verkar mina preliminära sökord rimliga i förhållandet till undersökningens syfte? 3. Datainsamlingsfas. Datainsamling i en litteraturstudie är själva sökningen av vetenskapliga publikationer och urvalet av dessa. Sökning. Använd dig av sökmotorerna Finna, Alma eller Google Scholar när du söker artiklar till din studie. - Skapa dig en överblick av ämnet och specificeras sökorden och deras kombinationer. Om du är osäker på vilka sökord du skall använda, granska noggrant ditt syfte och försök plocka ut nyckelorden därifrån. - Formulera inklusions- och exklusionskriterier. Som inklusionskriterier kan du exempelvis ha språk (endast engelska och/eller svenska) och årtal (t.ex. publicerade under de senaste 10 åren). - Skriv från början ner hur din sökning går till, dvs. hur många träffar du får på respektive sökord och hur det slutliga urvalet av artiklar vuxit fram. Du ska senare sammanfatta sökprocessen i metodavsnittet. Sökprocessen kan också sammanställas i en tabell.
Urval. För att komma fram till ditt urval av artiklar läser du först rubriken och abstraktet på artikeln. Om du tycker att dessa stämmer överens med ditt syfte laddar du ner hela artikeln. Om innehållet fortfarande överensstämmer med ditt ämne inkluderar du artikeln i ditt urval. Ibland hittar man inte studier vars syften stämmer överens med sitt egna syfte till 100 procent. Men, du kan ändå använda dig av studien om en del av resultaten svarar på ditt syfte. Handledning: Kolla med handledaren att urvalet av artiklar stämmer överens med ditt syfte och har ett omfång som ryms inom ramen för avhandlingsarbetet 4. Analysfas. Genom urvalet av artiklar har du redan påbörjat analysfasen. Du har valt ut artiklar som är systematiskt insamlade, granskade av sakkunniga (referee granskade) och publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Matris. Läs artiklarna en gång till och skriv ner alla detaljer i en matris (se Tabell 1). Här sammanställer du varje studies frågeställning, upplägg (design), urval, datainsamlingsmetod, resultat och slutsats. När du nu har sammanfattat varje artikel i en matris kan du studera dem mer i detalj. Den information som finns i matrisen utgör de grundläggande resultaten i din uppsats och placeras i resultatdelen. Tabell 1. Exempel på artikelmatris. Titel Författare, årtal Studiens syfte och forskningsfrågor Metod Urval/ respondenter Resultat Slutsat s Svarar på forskningsfråg a Noggrannare genomgång av studierna. Nu kommer en viktig fas i uppsatsarbetet då du mer i detalj ska analysera de olika artiklarna. Du börjar med att bedöma studiens syfte (formulering) och upplägg (lämplig forskningsdesign). Vidare granskar du om urvalet är representativt för den population man vill generalisera resultaten till (gäller studier där man avser att dra slutsatser om en större population)? I kvalitativa studier är man inte alltid ute efter representativitet, men urvalet ska vara relevant för den studiedesign som valts. Nästa steg är att bedöma om resultaten motsvarar det man verkligen ville undersöka, dvs. syftet, och om artikeln bidrar till ny kunskap eller om resultaten är huvudsakligen bekräftande. Vid kvalitativ design bedömer du hur tillförlitliga data är och om resultaten är rimliga. Vid både kvalitativa och kvantitativa studier kan du fästa uppmärksamheten på hur transparent analysförfarandet beskrivs. I din matris ingår
inte avsnittet Diskussion, men du bör ändå fundera över hur författarna till de olika artiklarna diskuterar sina resultat: - j ämför man studiens resultat med resultat från annan forskning? - Diskuterar man sina resultat kritiskt eller ej? - Diskuterar man styrkor och svagheter med studiens metod? - Nu återgår du till din matris, sista kolumnen som berör de enskilda studiernas slutsatser. Här bör du ställa frågan: Stämmer slutsatsen med de resultat man kommit fram till? Analys med fokus på forskningsfrågorna/syfte. Allt tankearbete som du nu gjort kommer du att ha nytta av i nästa fas skrivfasen framför allt under rubrikerna Resultat och Diskussion. Men du behöver också analysera likheter och skillnader mellan studierna, dvs. studera din matris kolumnvis i stället för radvis. 5. Skrivfas Titel. Uppsatsens titel skall vara klar och tydlig. Läsaren skall direkt förstå vad uppsatsen handlar om. Inledning. Uppsatsens inledning skall förklara varför just den här litteraturstudien görs. Här kan du skriva om varför du valt detta ämne och varför det är viktigt att göra just den här litteraturöversikten, t.ex. om det finns behov av den här kunskapen i praktiken. Bakgrund. I detta kapitel kan du skriva vad man rent allmänt känner till inom det ämne som skall studeras, och om det finns några teorier inom området som är relevanta. Här ska du definiera de begrepp du undersöker i ditt arbete. Du ska däremot inte besvara de forskningsfrågor du ställt redan här, det kommer i resultatdelen. Du kan välja att inkludera syfte och frågeställningar i slutet av bakgrundskapitlet. Det är viktigt att du ger en tydlig beskrivning av syftet med litteraturstudien. Det ska vara tydligt, entydigt och i överensstämmelse med titel, sökord osv. Metod. I metodavsnittet beskriver du hur din sökning har gått till. Du anger vilka databaser och sökord du använt, och antal träffar. Enklast är att sammanfatta sökningen i en tabell. Du beskriver också vilka inklusions- eller exklusionskriterier du använt Resultat. Du kan med fördel utgå från din matris i resultatdelen. Men du ska inte ordagrant kopiera tabelltexten, till exempel genom att redogöra för varje artikel en
och en. Försök istället att beskriva innehållet lite mer övergripande, med dina egna ord. Rikta in dig på kolumnerna i stället för på raderna i matrisen! Du börjar med att beskriva vilka studier som ingår: hur många, när de publicerades och i vilka länder forskningen var gjord. Du kan också sammanfatta vilken typ av studier det rör sig om, t.ex. om det är kvantitativa eller kvalitativa studier, och vilka analyser som gjorts inom studierna. Du fortsätter med att sammanfatta vilken typ av försökspersoner som studerats och hur urvalen skett. Om utfallsmåtten avviker från syftet med uppsatsen kan detta också kommenteras. Sedan börjar du beskrivningen av resultaten. Ett bra tips kan vara att utgå från dina forskningsfrågor, och besvara en fråga i taget. Du skall alltså inte upprepa resultaten av alla studier i tur och ordning, utan du skall försöka hitta likheter och skillnader i dem, och ge en sammanfattning som svarar på det du är ute efter. Därefter kan du nog ge exempel på de enskilda studierna för att stärka ditt sammanfattade resultat. Tänkt på att endast rapportera de resultat som svarar på dina forskningsfrågor! Studierna som är med i din litteraturstudie kanske har undersökt flera andra saker, med om dessa inte besvarar just dina forskningsfrågor, behövs de inte rapporteras här! Diskussionen inleds med en kort sammanfattning av resultaten för respektive forskningsfråga. Resultatdiskussion: Sedan diskuterar du dessa resultat. Är resultaten entydiga? Du kan här diskutera likheter och olikheter i de olika studiernas resultat. I diskussionen ska du också diskutera dina resultat med den teori och den forskning som du tagit upp i bakgrundsdelen. Stämmer resultaten överens med tidigare forskning och teorier eller inte? Diskutera. I diskussionen kan du formulera dig mera fritt och lägga fram egna tolkningar av resultaten, MEN de skall ändå vara väl motiverade och grundade i teorier och tidigare forskning. Sammanfatta slutligen en kort slutsats som besvarar ditt övergripliga syfte. Vad bidrog denna litteraturstudie med i sin helhet? Vilka förslag skulle du ge för fortsatt forskning, vad är nästa steg?
Metoddiskussion: Här kan du diskutera de enskilda artiklarnas kvalitet. Var alla studier av god kvalitet? Vilka styrkor och svagheter hade de? Diskutera för- och nackdelar med urvalet av artiklar, t.ex. dina inklusions- eller exklusionskriterier. Vilken typ av studier tog du inte med? Hur mycket fanns publicerat i förhållande till ditt slutgiltiga urval av artiklar? Hur väl tror du att ditt urval av artiklar har täckt in forskningen inom området? Vilken betydelse hade tidpunkten när studierna var gjorda, och det land där studierna genomfördes, för resultatens generaliserbarhet? Vilka är arbetets styrkor och svagheter? Referenslista: Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. 2013. Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.