Isentropisk verkningsgrad hos turbiner, pumpar, kompressorer och dysor

Relevanta dokument
Applicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Kap.9, Kompressibel strömning

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Kap.9, Kompressibel strömning

Lite kinetisk gasteori

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

Termodynamik (repetition mm)

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Om α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

MEKANIK KTH Forslag till losningar till Sluttentamen i 5C1201 Stromningslara och termodynamik for T2 den 30 augusti Stromfunktionen for den ho

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Termodynamik Föreläsning 5

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Termodynamik FL5. Konserveringslag för materie. Massflöde (Mass Flow Rate) MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM. Massflöde:

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

SG1216. Termodynamik för T2

Lösningar till problemtentamen

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Övningar i Reglerteknik

MMVF01 Termodynamik och strömningslära

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Arbetet beror på vägen

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Lösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Lösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

T1. Behållare med varmt vatten placerat i ett rum. = m T T

Termodynamik Föreläsning 1

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-1 Termodynamik C. Norberg, LTH

Planering Fysik för V, ht-10, lp 2

5C1201 Strömningslära och termodynamik

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0

Hydraulik - Lösningsförslag

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Övningsmaterial inom. Termodynamik med kompressibel strömning

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Givet: ṁ w = 4.50 kg/s; T 1 = 20.0 C; T 2 = 70.0 C; Voil = 10.0 dm 3 /s; T 3 = 170 C; Q out = 11.0 kw.

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

HYDRAULIK Grundläggande begrepp I

Lösningar till Tentamen i Fysik för M, del 2 Klassisk Fysik (TFYY50) Lördagen den 24 April 2004, kl

Kap 7 entropi. Tds-relationerna, från förra föreläsningen Detta kallas för de två första Tds-realtionerna.

Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Transkript:

Isentropis verningsgrad hos turbiner, pumpar, ompressorer och dysor Verningsgraden försämras vid närvaro av irreversibiliteter. En reversibel modell används för att utreda utrustningens ideala prestanda. Modellen består av: tationär strömning Adiabatis Reversibel Den isentropisa verningsgraden definieras som det verliga i relation till det ideala. urbiner Den isentropisa verningsgraden är förhållande mellan det verligt uträttade arbetet och det arbete som an erhållas om expansionen är isentropis. η verligt arbete isentropist arbete w w a s ev. (6-70) Ett vanligt antagande för fluiden är: e pe 0 0 ermodynami

Vilet då sulle ge: h h 1 a η ev. (6-71) h1 hs Isentropis verningsgrad för pumpar och ompressorer Det minsta erforderliga arbetet erhålls vid isentropis ompression, vilet ger att den isentropisa verningsgraden definieras som, ev. (6-7): η C isentropist ompressionsarbete verligt ompressionsarbete Ett vanligt antagande för fluiden är: e 0 och pe 0 w w s a ermodynami

h h s 1 η C ev. (6-73) h a h1 Isentropis verningsgrad för dysor Den isentropisa verningsgraden för dysor definieras som förhållandet mellan den verliga inetisa energin vid utloppet och den inetisa energin i utloppet vid ett isentropist förlopp. verlig KE vid utlopp va ηn ev. (6-76) isentropis KE vid utlopp vs Inget arbete och försumbar ändring i potentiell energi hos fluiden, och om inloppshastigheten är mycet mindre än utloppshastigheten, ger energievationen: h h 1 a + v a Då an den isentropisa verningsgraden uttrycas med hjälp av entalpier: ermodynami

h h 1 a ηn ev. (6-77) h1 hs ermodynami

Entropibalans Principen om entropiöning an uttrycas som: otal entropi otal entropi inommande utgående eller på ortare form + otal entropi otala entropiändringen genererat hos systemet in + ev. (6-78) ut gen system Den här relationen benämns Entropibalans. ystemets entropiändring under en process är lia med netto entropiöverföring genom systemgränsen och entropin som genereras, som ett resultat av irreversibiliteter, inom systemet. Entropiändringen hos systemet är sillnaden mellan entropin före och efter processen: ev. (6-79) system final initial 1 ermodynami

Entropin är en tillståndsstorhet, vilet ger att om systemets tillstånd inte ändras under processen, blir entropiändringen lia med NOLL. Det här är vitigt att täna på vid analys av turbiner, ompressorer, pumpar och dysor, då dessa ofta antas arbeta under stationära förhållanden. Entropiöverföringsmeanismer, in och ut Entropiöverföringen ser genom värmeöverföringen eller massflöde över systemgränsen. För system med en fix massa eller slutna system, an entropiöverföringen endast se genom värmeöverföring. Värmeöverföring Värmeavgivning är det enda sättet på vilet en fix massa an minsa entropin. heat onstant ev. (6-81) överförs vid temperaturen. Då temperaturen inte är onstant, an entropiöverföringen erhållas genom integrering: heat δ 1 ev. (6-83) Vid position överförs vid temperaturen, därefter summeras entropiöverföringen för alla positioner. Arbete som föröver systemgränsen, överför ingen entropi, ev. (6-83): wor 0 ermodynami

Massflöde Energin och entropin hos ett system är proportionellt mot dess massa, och då massa strömmar genom systemet, är energin och entropin proportionell mot massflödet. Om (netto) massan m tillförs systemet, uttrycs entropiöverföringen som: mass ms ev. (6-84) vilet innebär att entropin hos systemet ändras med ms då massa m flödar in eller ut. ermodynami

Entropigenerering Irreversibiliteter orsaar entropiöning hos systemet, och entropigenereringen är ett mått på entropin som sapas pga. irreversibiliteter. För en reversibel process är entropigenereringen lia med noll, och systemets entropiändring blir då lia med entropiöverföringen. Reversibel process gen 0 0 Adiabatis process lutet system sm 0 (ingen massa flödar in eller ut) " in "! ut netto entropi överföring genom massa och värme + gen system " "! entropi generering ev. (6-86) ändringen av entropi ermodynami

eller på flödesform, ev. (6-87): " "! in ut flö netto det entropi av överföring genom massa och värme + gen system! flö det av entropigenerering flö det av ändringen av entropi lutna system Inget massflödet orsar systemgränsen. Entropibalansen uttrycs då som, ev. (6-89): + gen system 1 För ett adiabatist slutet system: ev. (6-90) gen adiabatist system ystemet och dess närmaste omgivning an hanteras som ett adiabatist system: gen + ev. (6-91) system omgiv där system ( s ) m s 1 ermodynami

och entropiändringen hos omgivningen an bestämmas genom: omgiv omgiv omgiv om omgivningstemperaturen är onstant. Kontrollvolym Massflöde över systemgränsen ev. (6-9) och ev. (6-93) m s m s + ( ) eller + i i e e gen 1 KV m s m s + + i i e e gen KV För stationärt flöde sätts KV 0 : gen m s e e m s i i ev. (6-94) ermodynami

med ett inflöde och ett utflöde: gen ( s ) m s e i ev. (6-95) Adiabatis process med ett inflöde och ett utflöde, ev. (6-96): gen m s ( s ) e i Om processen är reversibel och adiabatis (isentropis): gen 0 ermodynami,

Entropigenerering vid en värmeöverföringsprocess En process är internt reversibel om ingen entropi genereras inom systemgränserna. Entropigenerering ser i väggen (se figur ovan), vilet ger att om väggen inte ingår i systemet, ingår ej den entropigenerering som ser där. Om väggen tas med, är systemet ej internt reversibelt, pga. entropigenereringen. ermodynami