Fungerar? Göran Skol-KOMET Pelle PELLE! SLUTA! Sitter och knackar i bordet. Pelle, kan du sluta knacka i bordet? Martin Karlberg Ignorerar uppmaning. Kommer med ursäkter. Börjar svära och skrika. Går ut. Snälla, sluta knacka och börja jobba! Nu får det vara nog! Sätt fart nu! Nu får du antingen gå ut, eller sitta tyst! Uppförandeproblem Beteendeproblem i skolan definieras som elevbeteenden som bryter mot skolans regler, normer och förväntningar. Beteendet hindrar undervisnings- och lärandeaktiviteter och därmed också elevernas lärande och utveckling. Det försvårar dessutom positiv interaktion med andra (Ogden, 2003). Uppförandeproblem I många fall talar man om att en elev med uppförandeproblem har vissa egenskaper, exempelvis att eleven är mer aggressiv än andra elever. Ogden (2003) och Coie, et al. (1993) menar dock att det snarare är korrekt att tala om att eleven uppvisar vissa beteenden i interaktion med omgivningen snarare än att eleven har vissa egenskaper. Normalproblem Uppförandeproblem som stör undervisningen och hindrar lärandet i skolan förekommer i stort sett i alla klasser och är därför ett normalproblem (Ogden, 2003). Förekomst Ett flertal studier visar att ungefär vart tionde barn i Sverige och våra grannländer uppfattas som bråkigt och störande (Andershed & Andershed, 2005; Egelund & Foss Hansen, 1997; Ogden, 1995; Sundell & Colbiörnsen, 1999).
Förekomst Andelen elever med inlärningsproblematik och/eller psykosocial problematik är lika stor över samtliga årskurser och stabil över tid. Källa: Sundell & Colbiörnsen (2000) Prediktion Barn med beteendeproblem i skolan löper på kort sikt risk att prestera sämre i skolan och att bli bortvalda ur goda kamratgrupper. På lång sikt riskerar de att hamna i kriminalitet, asocialitet, missbruk och psykisk ohälsa (Conduct Problems Prevention Research Group, 1999) Prediktion Barn med störande och bråkigt beteende som samtidigt har problem med koncentrations-förmågan är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa samt drog- och alkohol-missbruk (Kazdin, 1998; Kupersmidt, Coie, & Dodge, 1990; Newcomb, Bukowski, & Pattee, 1993). KOMET-metoden Kometmetoden bygger på inlärningsteoretisk grund och syftar till att ge lärare ett verktyg för att kunna hantera barn med utagerande beteenden och svårigheter med koncentration och uthållighet. Beteendeorienterat ledarskap Pelham och Fabiano (2008) visade i en metaanalys av 22 studier mellan 1998 och 2007 att beteendeorienterat ledarskap i klassrummet är ett väletablerat och effektivt förhållningssätt för att påverka barns koncentration och uppförande. Behaviorism Eftersom insatser som baseras på behavioristisk grund har visat konsistent god effekt på uppförandeproblem och aggressivitet hos barn baseras Skol-Komet på behavioristisk teori. (Erchul & Schulte, 1996; Gottfredson, Wilson, & Skroban Najaka, 2006; Lipsey & Wilson, 1998; Reddy, Barboza-Whitehead, Files, & Rubel, 2000; Wilson, et al., 2003).
Syfte med Skol-Komet Skol-Komet avser påverka relationen mellan lärare och elever genom tillämning av ett antal behavioristiskt grundade principer, bland annat differentiell förstärkning. Relationer Hattie (2008) har rangordnat 138 faktorer som påverkar elevernas skolprestationer. Relationen mellan lärare och elev har utvärderats i 229 studier (granskade av Hattie) och anses av honom vara den elfte viktigaste faktorn. Syfte med Skol-Komet Ett kortsiktigt syfte med programmet är att skapa arbetsro och förutsättningar för lärande i klassrummet. Ett långsiktigt syfte med programmet är att stödja elevernas sociala utveckling för att minska risken för antisocial utveckling. Skol-Komet och ledarskapet Genom att uttrycka tydliga förväntningar, vara en god modell och genom att uppmärksamma ett önskvärt beteende kan läraren påverka eleverna till att agera mer prosocialt (Brophy, 1988). KOMET-metoden I Komet får läraren lära sig att analysera hur omgivningen påverkar barn och utifrån detta lägga upp klassomfattande insatser och individuella program. Behavioristisk inlärningsteori Strategierna i Skol-Komet bygger på inlärningsteoretiska metoder såsom förstärkning, utsläckning och modellering. Beteendeorienterad konsultation följer fyra steg: problem-identifiering, problemanalys, implementering och utvärdering (Watson & Robinson, 1996).
KOMET-metoden KOMET-metoden grundar sig på två enkla principer: om ett beteende uppmärksammas ökar sannolikheten för att beteendet ska inträffa igen. det gäller att uppmärksamma de beteenden man vill förstärka hos eleven och minska fokus på elevernas problembeteenden. Lärares verktyg Förstärkning och utsläckning utgör, enligt forskning, de främsta verktygen som lärarna kan använda i klassrummet för att hantera omotiverade, okoncentrerade, trotsiga och bråkiga barn. Lärare (och även föräldrar) använder ofta försvagning i olika former för att hantera okoncentrerade, stökiga och bråkiga barn. Förstärkning Skinner (1993) definierar förstärkning som händelser som följer på ett visst beteende (t ex belöning eller uppmuntran) och som ökar sannolikheten för att beteendet skall inträffa i framtiden, under samma eller liknande omständigheter. Förstärkning Uppmuntra positiva beteenden Ge uppmuntran, uppmärksamhet eller ett leende när barnet gör vad som förväntas i klassrummet (inte bara när barnet gör exceptionellt bra saker). Förstärkning och försvagning Tjat leder sällan till minskade problem. Även om man syftar till att försvaga ett beteende ( t ex. genom tjat) så leder det ofta till att man förstärker beteendet (genom att uppmärksamma detsamma). Förstärkning och försvagning Den stora fällan med försvagning: Det fungerar oftast på kort sikt. Vad är det som håller oönskade beteende vid liv?..
Försvagning Tjat och skäll kan fungera på kort, men sällan på lång, sikt. Förutom att det fungerar dåligt leder det ofta till en sämre relation mellan lärare och elev. Anledningen till att lärare säger till, tjatar och/eller skäller på elever är att eleverna vanligtvis följer lärarens instruktioner när läraren säger till på detta sätt (Sundel & Sundel, 2004). Skol-Komet auktoritärt ledarskap Tillsägelser, tjat, skäll och reprimander är tekniker som används regelbundet i skolan, ofta beroende på att teknikerna är effektiva på kort sikt och att man som lärare saknar alternativ. Nackdelen med ett auktoritärt ledarskap i klassrummet är att auktoritära ledarskapstekniker ofta är förtryckande och lär ut att starkast vinner. Utsläckning (ignorering) Utsläckning innebär att ett tidigare förstärkt beteende ej längre leder till förstärkning (Kazdin, 2001) Ej slumpmässig ignorering Uppmuntra alternativa beteenden Uppmuntra goda exempel Utsläckning Ignorera störande beteenden Naturligtvis måste man ingripa om ett barn bryter mot viktiga regler, t.ex. genom: Våld Hot Trakasserier Signifikanta resultat Signifikanta resultat Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press) Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press)
Resultat - ANOVA Resultat - ANOVA KOMET-metoden Skol-Komet innehåller både klassomfattande moment och insatser riktade till enskilda barn. Först arbetar läraren med hela klassen och därefter (vid behov) med enskilda elever (en elev åt gången).