Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

Relevanta dokument
Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Ledarskap i klassrummet

Uppföljning av metoden KOMET för föräldrar i Lunds kommun

KOMET. KOmmunikationsMETod. Varför föräldrautbildning? Komet för föräldrar. Varför föräldrautbildning? Varför föräldrautbildning?

Åtta lärares användning och upplevelse av teckenekonomi En uppföljningsstudie av Skol-Komet genom kvalitativintervju

Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.

UPP UPPMUNTRA MER. SKOLK & KOMET Dokumentation från en föreläsning med grundskolläraren och doktoranden Martin Karlberg. Göteborg 18 mars 2010.

ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL FÖR FÖREBYGGANDE INSATSER ÅR TRE

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN

Skol-Komet Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Att arbeta mot skolk. Martin Karlberg

STÖRANDE ELEVBETEENDEN I SKOLAN

Prevention i Skolan. Information om PS. PSForskningsbaserat preventionsprogram för grundskolans år 4 9. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSENHETEN (FoU)

En rimlig teori räcker inte

Barn med oro och rädsla i skolan

CHARLIE och KOMET. Utvärdering av två lärarprogram för elever med beteendeproblem

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

En föräldramanual om läxläsning

Linköpings universitet 1

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

SET. Social Emotionell Träning.

Har du blivit lydig lille vän?

Att referera enligt modifierad APA

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER

Utveckling av föräldrakomet och skolkomet, av förstärkt föräldrakomet samt utvärdering av förstärkt föräldrakomet

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

-NYTT #4:

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Elever som utmanar - strategier och verktyg för ökad inkludering

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan!

Om autism information för föräldrar

Om risk- och skyddsfaktorer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

ANTD-förebyggande arbete

Lågaffektivt bemötande

Albert & Troutman: Applied Behavior Analysis for Teachers Introduktion. ix9kqnmka Beteendeanalys

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Närvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förebyggande psykosocialt arbete på Carl Wahren Gymnasium

Jag tycker inte om att vara den här tjatiga polisen

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplanen

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

LEKTION 2 Användbarhet

Varför gör de inte som jag säger?

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Referenser. En författare För det första kan man redovisa källan med endast årtal och sidnummer inom parentes:

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

FöräldraProgram. 5 program, 3 grupper och 3 råd. Hur jag anmäler mig, sid 2 Uppmärksamhetsprincipen, Att sätta gränser, sid 29

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

SOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Om inlärningspsykologi

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

Vad är SOFIA studien?

Studiero och trygghet

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Barn med psykisk ohälsa

KOMET FÖR FÖRÄLDRAR. Vilka föräldrar deltar, vilka är barnen och vad tycker föräldrarna om KOMET?

Transkript:

Fungerar? Göran Skol-KOMET Pelle PELLE! SLUTA! Sitter och knackar i bordet. Pelle, kan du sluta knacka i bordet? Martin Karlberg Ignorerar uppmaning. Kommer med ursäkter. Börjar svära och skrika. Går ut. Snälla, sluta knacka och börja jobba! Nu får det vara nog! Sätt fart nu! Nu får du antingen gå ut, eller sitta tyst! Uppförandeproblem Beteendeproblem i skolan definieras som elevbeteenden som bryter mot skolans regler, normer och förväntningar. Beteendet hindrar undervisnings- och lärandeaktiviteter och därmed också elevernas lärande och utveckling. Det försvårar dessutom positiv interaktion med andra (Ogden, 2003). Uppförandeproblem I många fall talar man om att en elev med uppförandeproblem har vissa egenskaper, exempelvis att eleven är mer aggressiv än andra elever. Ogden (2003) och Coie, et al. (1993) menar dock att det snarare är korrekt att tala om att eleven uppvisar vissa beteenden i interaktion med omgivningen snarare än att eleven har vissa egenskaper. Normalproblem Uppförandeproblem som stör undervisningen och hindrar lärandet i skolan förekommer i stort sett i alla klasser och är därför ett normalproblem (Ogden, 2003). Förekomst Ett flertal studier visar att ungefär vart tionde barn i Sverige och våra grannländer uppfattas som bråkigt och störande (Andershed & Andershed, 2005; Egelund & Foss Hansen, 1997; Ogden, 1995; Sundell & Colbiörnsen, 1999).

Förekomst Andelen elever med inlärningsproblematik och/eller psykosocial problematik är lika stor över samtliga årskurser och stabil över tid. Källa: Sundell & Colbiörnsen (2000) Prediktion Barn med beteendeproblem i skolan löper på kort sikt risk att prestera sämre i skolan och att bli bortvalda ur goda kamratgrupper. På lång sikt riskerar de att hamna i kriminalitet, asocialitet, missbruk och psykisk ohälsa (Conduct Problems Prevention Research Group, 1999) Prediktion Barn med störande och bråkigt beteende som samtidigt har problem med koncentrations-förmågan är överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa samt drog- och alkohol-missbruk (Kazdin, 1998; Kupersmidt, Coie, & Dodge, 1990; Newcomb, Bukowski, & Pattee, 1993). KOMET-metoden Kometmetoden bygger på inlärningsteoretisk grund och syftar till att ge lärare ett verktyg för att kunna hantera barn med utagerande beteenden och svårigheter med koncentration och uthållighet. Beteendeorienterat ledarskap Pelham och Fabiano (2008) visade i en metaanalys av 22 studier mellan 1998 och 2007 att beteendeorienterat ledarskap i klassrummet är ett väletablerat och effektivt förhållningssätt för att påverka barns koncentration och uppförande. Behaviorism Eftersom insatser som baseras på behavioristisk grund har visat konsistent god effekt på uppförandeproblem och aggressivitet hos barn baseras Skol-Komet på behavioristisk teori. (Erchul & Schulte, 1996; Gottfredson, Wilson, & Skroban Najaka, 2006; Lipsey & Wilson, 1998; Reddy, Barboza-Whitehead, Files, & Rubel, 2000; Wilson, et al., 2003).

Syfte med Skol-Komet Skol-Komet avser påverka relationen mellan lärare och elever genom tillämning av ett antal behavioristiskt grundade principer, bland annat differentiell förstärkning. Relationer Hattie (2008) har rangordnat 138 faktorer som påverkar elevernas skolprestationer. Relationen mellan lärare och elev har utvärderats i 229 studier (granskade av Hattie) och anses av honom vara den elfte viktigaste faktorn. Syfte med Skol-Komet Ett kortsiktigt syfte med programmet är att skapa arbetsro och förutsättningar för lärande i klassrummet. Ett långsiktigt syfte med programmet är att stödja elevernas sociala utveckling för att minska risken för antisocial utveckling. Skol-Komet och ledarskapet Genom att uttrycka tydliga förväntningar, vara en god modell och genom att uppmärksamma ett önskvärt beteende kan läraren påverka eleverna till att agera mer prosocialt (Brophy, 1988). KOMET-metoden I Komet får läraren lära sig att analysera hur omgivningen påverkar barn och utifrån detta lägga upp klassomfattande insatser och individuella program. Behavioristisk inlärningsteori Strategierna i Skol-Komet bygger på inlärningsteoretiska metoder såsom förstärkning, utsläckning och modellering. Beteendeorienterad konsultation följer fyra steg: problem-identifiering, problemanalys, implementering och utvärdering (Watson & Robinson, 1996).

KOMET-metoden KOMET-metoden grundar sig på två enkla principer: om ett beteende uppmärksammas ökar sannolikheten för att beteendet ska inträffa igen. det gäller att uppmärksamma de beteenden man vill förstärka hos eleven och minska fokus på elevernas problembeteenden. Lärares verktyg Förstärkning och utsläckning utgör, enligt forskning, de främsta verktygen som lärarna kan använda i klassrummet för att hantera omotiverade, okoncentrerade, trotsiga och bråkiga barn. Lärare (och även föräldrar) använder ofta försvagning i olika former för att hantera okoncentrerade, stökiga och bråkiga barn. Förstärkning Skinner (1993) definierar förstärkning som händelser som följer på ett visst beteende (t ex belöning eller uppmuntran) och som ökar sannolikheten för att beteendet skall inträffa i framtiden, under samma eller liknande omständigheter. Förstärkning Uppmuntra positiva beteenden Ge uppmuntran, uppmärksamhet eller ett leende när barnet gör vad som förväntas i klassrummet (inte bara när barnet gör exceptionellt bra saker). Förstärkning och försvagning Tjat leder sällan till minskade problem. Även om man syftar till att försvaga ett beteende ( t ex. genom tjat) så leder det ofta till att man förstärker beteendet (genom att uppmärksamma detsamma). Förstärkning och försvagning Den stora fällan med försvagning: Det fungerar oftast på kort sikt. Vad är det som håller oönskade beteende vid liv?..

Försvagning Tjat och skäll kan fungera på kort, men sällan på lång, sikt. Förutom att det fungerar dåligt leder det ofta till en sämre relation mellan lärare och elev. Anledningen till att lärare säger till, tjatar och/eller skäller på elever är att eleverna vanligtvis följer lärarens instruktioner när läraren säger till på detta sätt (Sundel & Sundel, 2004). Skol-Komet auktoritärt ledarskap Tillsägelser, tjat, skäll och reprimander är tekniker som används regelbundet i skolan, ofta beroende på att teknikerna är effektiva på kort sikt och att man som lärare saknar alternativ. Nackdelen med ett auktoritärt ledarskap i klassrummet är att auktoritära ledarskapstekniker ofta är förtryckande och lär ut att starkast vinner. Utsläckning (ignorering) Utsläckning innebär att ett tidigare förstärkt beteende ej längre leder till förstärkning (Kazdin, 2001) Ej slumpmässig ignorering Uppmuntra alternativa beteenden Uppmuntra goda exempel Utsläckning Ignorera störande beteenden Naturligtvis måste man ingripa om ett barn bryter mot viktiga regler, t.ex. genom: Våld Hot Trakasserier Signifikanta resultat Signifikanta resultat Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press) Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press)

Resultat - ANOVA Resultat - ANOVA KOMET-metoden Skol-Komet innehåller både klassomfattande moment och insatser riktade till enskilda barn. Först arbetar läraren med hela klassen och därefter (vid behov) med enskilda elever (en elev åt gången).