Vårdhygien Suzanne Wendahl 1 av 5 ESBL- Extended Spectrum Beta Lactamase och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG). VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker Handläggning inom kommunal vård och omsorg ESBL Tarmbakterier som Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae och besläktade arter (Enterobacteriacae, Acinetobacter, Pseudomonas) tillhör några av de vanligaste sjukdomsframkallande bakterierna. De orsakar bland annat urinvägsinfektioner, infektioner efter bukoperationer och blodförgiftning. Dessa bakterier har förvärvat enzymer som gör dem resistenta mot penicilliner och cefalosporiner. Samtidigt bär de ofta på resistens mot andra typer av antibiotika, vilket gör dem särskilt svårbehandlade. VRE Enterokocker är bakterier som normalt ingår i tarmfloran. De vanligaste arterna är Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium. De är naturligt resistenta mot ett flertal antibiotika. Vancomycinresistent betyder att bakterien är okänslig för Vancomycin. Man kan ibland hitta enterokocker i sår utan att de förorsakar infektion. I sällsynta fall kan enterokocker orsaka allvarliga infektioner. Enterokocker förekommer ofta som orsak till urinvägsinfektioner framförallt hos KAD-bärare. De som löper störst risk att koloniseras/infekteras med VRE är svårt sjuka patienter och /eller patienter med nedsatt immunförsvar. VRE-infektion eller bärarskap är anmälnings- och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen Vid nyupptäckta fall VRE bör screening för odling tas från alla patienter som vårdats på samma avdelning som en VRE-positiv patient. Det är alltid viktigt att ta relevanta odlingar innan man påbörjar antibiotikabehandling. Bärarskap av VRE kan vara i månader upp till år. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas av konstaterat eller misstänkt bärarskap av ESBL eller VRE Smittspridning Bakterierna finns i tarmen hos smittade personer oftast utan symtom. Hur länge bakterierna finns kvar i tarmen är inte känt. ESBL och VRE är en mag-tarm smitta via direkt och indirekt kontaktsmitta. Enterokocker kan överleva länge i vårdmiljön. Smittspridning i vården sker främst genom händer, kläder, föremål eller via medicinteknisk utrustning Riskfaktorer för smittspridning: diarré avföring- och urininkontinens KAD (Kvarliggande urinkateter) /RIK (Ren intermittent kateterisering) sår stomi /PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi)
Vårdhygien Suzanne Wendahl 2 av 5 skadad hud dränage Personal Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vård- och undersökningssituationer Risken att personal blir bärare av VRE eller ESBL-bildande bakterier är mycket liten om basala hygienrutiner följs Kontrollodling av personal behövs inte Provtagning Vid inläggning på vårdinrättning ska det alltid göras en screenodling om en patient under det senaste halvåret har vårdats utomlands eller i en svensk vårdmiljö där det pågår utbrott. Patienter som tidigare burit på ESBLCARBA bör kontrollodlas ESBL se labhandboken VRE se labhandboken Prov tas från faeces i rectum, sår, bukdränage, trachealsekret etc. med pinne. Kateterurin se nedan. Provtagning och transport Från faeces i rectum och prov från konstgjorda kroppsöppningar: Provtagningsset rör med svart hatt och pinne art.nr. 16205. Kyltransport. OBS! Urinprov tas med sedvanligt urinodlingsrör med gul kork. Vård av patient Patientens handhygien Patienten ska uppmanas och ges möjlighet att tvätta och/eller desinfektera händerna efter toalettbesök och före måltid. Patient som inte klarar av att själv utföra handhygien ska få hjälp Patient med riskfaktorer som diarré, urin och/eller avföringsinkontinens Isoleras på enkelrum med eget hygienutrymme så länge patienten har diarré Serveras och äter all mat på rummet Patienten skall ha rena, ej synligt smutsiga kläder och bör vid diarré och/eller avföringsinkontinens byta till rena kläder varje dag för att minska förekomsten av bakterier i miljön. Patienten med inkontinens får vistas i allmänna utrymmen på avdelningen med fungerande inkontinensskydd. Byt patientens sängkläder och handdukar två gånger per vecka. Patient med övriga riskfaktorer som sår, skadad hud eller dränage Vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme Patienten får vistas i gemensamma utrymmen på avdelningen med väl täckta och rena förband på sår och utan risk för läckage från förband, dränage och KAD Patienten får äta i matsalen men ska serveras av personalen Patient med ESBL utan riskfaktorer (dvs ett friskt bärarskap)
Vårdhygien Suzanne Wendahl 3 av 5 Kan dela vårdrum och hygienutrymme med andra men bedöm smittsamhet/riskfaktorer och beteende Patienten får vistas i gemensamma utrymmen på avdelningen Patienten får äta i matsalen men ska serveras av personalen Måltider Porslin, bestick och matbrickor hanteras som vanligt. Diskas i diskmaskin. Besökare Inga restriktioner vad gäller besök hos patienten. Besökare ska informeras om god handhygien. Besökare får inte vistas i avdelningens kök eller gemensamma utrymmen Material Tvätt Använd i möjligaste mån engångsmaterial för vård och behandling. Begränsa förrådsmängden på rummet/hygienutrymmet Medicinskteknisk utrustning som blodtrycksmanschett, stetoskop, termometer mm och hjälpmedel ska vara patientbunden. Medicinskteknisk utrustning och hjälpmedel som varit inne i ett vårdrum ska alltid desinfekteras innan det tas ut ur vårdrummet med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller det medel som tillverkaren rekommenderar. Flergångsmaterial som urinflaskor, bäcken och tvättfat rengörs och desinfekteras i spoldesinfektor. Instrument rengörs och desinfekteras i en diskdesinfektor, alternativt utförs kemisk desinfektion enligt leverantörens anvisningar. Cirkulationstvätt Använd plastförkläde och handskar vid hantering av smutsig tvätt Rumsbunden tvättkorg/säck. Försluts inne på rummet och skickas som vanlig tvätt. Om cirkulationstvätten tvättas på avd, se under Personlig tvätt. Personlig tvätt Använd plastförkläde och handskar vid hantering av smutsig tvätt Rumsbunden tvättkorg/säck. Förslut tvättsäcken inne på rummet. Tvätt hanteras separat och tvättas i minst 60º C. Det går sedan bra att tvätta andra personers tvätt direkt efteråt. Risken för smitta anses inte föreligga på grund av att tvättmaskinen sköljs flera gånger och smittämne späds ut och försvinner ut i avloppet Kraftigt nedsmutsad tvätt med avföring eller urin hanteras som smittförande tvätt, d.v.s. tvättas en först utan att öppna tvättsäcken, i minst 60º. Därefetr tvättas kläderna en gång till i 60º C utan säck. Om det fortfarande luktar illa kör maskinen tom i 90º C. Rengör tvättmaskinens handtag med alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid efter användning.
Avfall Rutindokument Vårdhygien Suzanne Wendahl 4 av 5 Hanteras som brännbart avfall. Tillslut avfallspåsen inne hos vårdtagaren och transportera avfallet direkt ut i soprummet. Städning och desinfektion Vid all rengöring/desinfektion är mekanisk bearbetning av ytor en förutsättning för bästa resultat Punktdesinfektion Vårdpersonal ansvarar för att omedelbart torka upp spill/stänk av kroppsvätskor med en engångsduk av papper och därefter desinfektera ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Daglig städning Informera lokalvårdaren Infekterade rum ska städas sist Tagytor som t.ex. handtag, säng, sängbord, toalett, kranar desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Använd rengöringsmedel och vatten till övriga ytor Golvet rengörs med rengöringsmedel och vatten Desinfektera efter användning den rumsbundna städutrustningen Använd i första hand städmopp för engångsbruk Vid användning av städmopp för flergångsbruk ska denna tvättas efter varje användning vid minst 60 C Slutstädning Enhetens personal eller lokalvårdare ansvarar för rengöring och desinfektion av rum, hygienutrymme, all utrustning och allt material som använts Städa vårdrum, hygienutrymme, medicinteknisk utrustning och hjälpmedel med Wet Wipe engångsduk klor (art nr 22153). Oanvänt engångsmaterial kasseras. Byt toalettrulle och borste Tvätta alla textilier i 60ºC Information Personal på mottagande enhet ska informeras om patientens ESBL eller VRE bärarskap. För mer information se https://www.nllplus.se/for-vardgivare-inom-halso--ochsjukvard/verksamhetsomraden/vardhygien-i-nll/ eller kontakta enheten för vårdhygien Referenser ESBL producerande tarmbakterier. Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL. Smittskyddsinstitutet. Solna 2013 Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen 2006.
Vårdhygien Suzanne Wendahl 5 av 5 Centers for Disease Control and Prevention. Recommendations for preventing the spread of vancomycin resistance:control Practices Advisory Committee (HICPAC). MMWR1995;44(rr12):1-13. Vårdhandboken - Multiresistenta bakterier SOSFS 2007:19. Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Vankomycinresistenta enterokocker VRE kunskapsunderlag